Humanvetenskap och bildning för morgondagen.pdf - Högskolan i ...

44
framhåller, inte särskilt bra omständigheter för stabilitet och långsiktig
verksamhetsplanering.
Detta sagt måste det påpekas att samtliga intervjuade externa aktörer ställer
sig frågande till de kraftfulla reaktionerna på den senast genomförda
minskningen av utbildningsplatser. En samstämmig uppfattning är att det
rör sig om en återgång till den situation som rådde innan högskolan fick
tillfälliga platser. De protester som har genomförts i massmedia och andra
missnöjesyttringar uppfattas som ett ställningskrig som i första hand skadar
humaniora självt, men också högskolan som helhet. 104 ”Som det nu
är har humaniora taggarna utåt och övriga högskolan taggar mot humaniora”,
lyder ett summerande omdöme. En annan röst uttrycker det som
att sektionen investerar all sin energi i att vara i opposition; energi som
hade behövts för att utveckla verksamheten. Att många inom humaniora
tycks ha blivit tagna på sängen av bantningen ses som symptomatiskt för
att sektionen saknar framförhållning.
Det humanistiska utbildningsutbudet i Halmstad får blandade recensioner.
Ovan har några negativa omdömen återgetts. Till det som lyfts fram
som styrkeposter hör programutbildningarna, särskilt beröms ambitionen
att vara nyskapande och att inkludera andra ämnen än de humanistiska.
Ett ämne som lyfts fram som särskilt framgångsrikt är engelska. Även
kursutbudet bedöms som intressant, men förknippat med rekryteringssvårigheter.
Att arbeta med kreativa näringar anses ha betydande potential.
Vidare ses sektionens lärare och forskare som en viktig bildningsresurs.
Samtliga sektionschefer ser tänkbara användningsområden för humaniora
inom den egna verksamheten (till detta ska jag återkomma i avsnitt 12).
Som intresseområde och vetenskapligt fält, med viss tyngdpunkt på det
förstnämnda, värderas humaniora som framgått positivt av de externa rösterna.
Sektionen som organisatorisk enhet bedöms däremot påfallande negativt.
Den tyngsta och viktigaste kritiken kan sorteras i tre kategorier: attityd,
struktur och strategi. Attitydaspekten har vi redan berört, det handlar
om konfrontationsmentalitet och tendenser till isolering. Det finns också
en tydlig uppfattning om bristande vilja att anpassa sig till andra behov än
humanioras egna och att det därför lätt blir problem att samarbeta. Till de
104 Diskussioner om neddragningar och nedläggningar av akademiska ämnen tenderar ofta att generera
stor massmedial uppmärksamhet. Dels är rätten att delta i samhällsdebatten en viktig del av den akademiska
friheten, dels är uppmärksamheten ett uttryck för den särskilda betydelse som universitet och
högskolor alltjämt tillmäts i samhället. Se Bexell, 65.