Kulturhistorisk utredning Pdf 14,41 MB - Kalmar kommun

Fredriksskansområdet • Kalmar läns museum
Redan år 1686 presenterades idén om att förlägga en försvarsskans på den holme norr om Kvarnholmen som kallades
Kärringalåret. (0424:058:063 Kalmar. Fortifikationen. Förslag 1686.)
(den gamla) staden år 1647. Under åren 1647-
1648 utstakades befästningar, gator, kvarter
och tomter på Kvarnholmen. Befolkningen
beordrades att fl ytta, vilket de även tycks ha
gjort. I slutet av 1650-talet, alltså efter bara ett
tiotal år, fanns ungefär 100 bostadshus i den
nya staden och de kvarvarande byggnaderna i
den gamla staden revs. På Kvarnholmen fanns
då redan bofasta fi skare- och båtsmansfamiljer.
För dem lät man anlägga en arbetarstadsdel,
den s.k. Malmen, på fastlanden nära staden.
Där uppfördes en småskalig enkel trähusbebyggelse.
En del fi skare skall dock istället ha valt att
slå sig ned på Ängö som därigenom fi ck en fast
befolkning. Mellan holmarna fi ck man vada,
simma eller ro. Under slutet av 1600-talet fanns
under en period en bro mellan fastlandet och
Lindö där det vid tiden fanns en väderkvarn.
En väg utmed stranden ledde från staden förbi
16
Malmen, Lindöbron och vidare norröver.
År 1679 beslutade statsmakterna att förlägga
ett örlogsvarv på Varvsholmen, som skall ha
tjänat som varvsplats redan under medeltiden.
Fyra år senare beslutades att fl ottan från Karlskrona
och Amiralitetskollegium från Stockholm
skulle förläggas i Kalmar. Under en kort
period fanns örlogsvarv både på Varvsholmen
och på Laboratorieholmen. En lång brygga förband
Kvarnholmen med Laboratorieholmen
och med Varvsholmen.
Med anledning av stadens nya funktioner
togs nya planer för Kalmars befästningar fram,
framförallt avseende de yttre försvarsverken,
utanför själva Kvarnholmen. Bland annat ville
man bygga en skans på den lilla holmen Kärringalåret
utanför bastionen Carolus Nonus,
ett projekt som kom att förverkligas först en
god bit in på 1700-talet genom bygget av Fre-