Kulturhistorisk utredning Pdf 14,41 MB - Kalmar kommun
Kulturhistorisk utredning Pdf 14,41 MB - Kalmar kommun
Kulturhistorisk utredning Pdf 14,41 MB - Kalmar kommun
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Fredriksskansområdet • <strong>Kalmar</strong> läns museum<br />
1800-talets andra hälft;<br />
Vallarna raseras och en ny stad planeras<br />
Vid mitten av 1800-talet stod det klart att <strong>Kalmar</strong><br />
stad skulle få överta de ditintills statligt<br />
ägda fortifi kationsjordarna. Överlåtelsen skedde<br />
år 1863 och år 1867 började man att riva<br />
ned stadsvallarna. Övertagandet av fästningsjordarna<br />
var en viktig händelse som gjorde det<br />
möjligt för staden att expandera på ytor som<br />
tidigare varit reserverade för befästningar och<br />
stadens försvar. De frigjorda områdena, vilka<br />
i princip sträckte sig från Sveaplan i norr till<br />
Södra kyrkogården i söder, kom på internationellt<br />
mönster att formas till ett grönt, offentligt<br />
stråk med breda gator, parker och representativa<br />
institutionsbyggnader. Runtom i Europa<br />
utvecklades många befästa städer som förlorat<br />
sin militära roll på detta sätt kring mitten<br />
av 1800-talet. I <strong>Kalmar</strong> anlades Cellfängelset<br />
1852, Södra kyrkogården 1854, Slottsallén på<br />
1860-talet, <strong>Kalmar</strong>s lasarett (Söderportsskolan)<br />
1877, Tullbroskolan 1878 och Stadsparken<br />
1880.<br />
24<br />
Vid tiden för stadens övertagande av fortifi -<br />
kationsjordarna hade man redan i fl era decennier<br />
arbetat med utfyllnader i hamnområdet<br />
vid Skeppsbron och på Vedgårdsholmarna<br />
söder om Kvarnholmen. Under 1860- och<br />
1870-talen fortsatte man att koncentrera sig<br />
på markarbeten i dessa områden, inte minst<br />
inför anläggandet av järnvägen som stod klar<br />
år 1874. Det rådde en stor optimism och tilltro<br />
till möjligheterna att genom utfyllnader ge<br />
det nya <strong>Kalmar</strong> ordentligt med andrum och en<br />
värdig gestalt. 1874 års byggnadsstadga ålade<br />
städerna att upprätta stadsplaner och år 1876<br />
presenterade C H Öhnell en stadsplan som<br />
innebar att hela Malmfjärden skulle fyllas igen<br />
och bebyggas med en rutnätsstad.<br />
I början av 1880-talet inleddes arbetet med<br />
att, i enlighet med stadsplanen, fylla ut Malmfjärden.<br />
Då stod den norra stadsvallen ännu<br />
kvar från Proviantgatan till Västra Sjögatan.<br />
1882 började man rasera vallen samtidigt som<br />
Utsnitt av 1860 års karta över <strong>Kalmar</strong>s fästningsjordar som tre år senare slutligt överläts av staten till staden. På 1850-<br />
och 1860-talen fanns tre broar över till Kvarnholmen, sedan Tullbron byggts år 1854. Ravelinsbron vid stadens historiska<br />
huvudentré, Västerport, revs sannolikt år 1875.
Change language