Kulturhistorisk utredning Pdf 14,41 MB - Kalmar kommun
Kulturhistorisk utredning Pdf 14,41 MB - Kalmar kommun
Kulturhistorisk utredning Pdf 14,41 MB - Kalmar kommun
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Fredriksskansområdet • <strong>Kalmar</strong> läns museum<br />
byggnader. Som skildrats i historiken byggdes<br />
många institutionsbyggnader på de f.d. fortifi -<br />
kationsjordarna runt Kvarnholmen. På dessa<br />
jordar anlades även Slottsallén och Södra kyrkogårdens<br />
trädrader som storskaliga former,<br />
vilka med tiden antog försvarliga dimensioner.<br />
Park- och institutionsstråket har sedan dess<br />
varit en tydlig och särpräglad zon som skiljer<br />
sig från och accentuerar den täta och generellt<br />
mer småskaliga strukturen på Kvarnholmen.<br />
Under 1900-talet har man infogat bl.a. posthuset,<br />
stadsbiblioteket och konstmuseet i institutionszonen.<br />
I 1906 års plan, som ju i mångt och mycket<br />
var en reaktion mot 1800-talets stadsplanering,<br />
syns inga intentioner att förlänga institutionsstråket<br />
till de nya utfyllningsjordarna kring<br />
Fredriksskans. Planen bygger på oregelbundna<br />
former och en variation mellan villabebyggelse<br />
och parker. Men då Fredriksskansområdet tog<br />
form omkring 1920-talet valde man att frångå<br />
planen och ersätta några av villakvarteren<br />
med två offentliga anläggningar: Fredriksskans<br />
idrottsplats och läroverket (Stagneliusskolan).<br />
Fortifi kationsjordarnas park- och institutionsstråk<br />
förlängdes därmed fram till Malmfjärden,<br />
nästintill fram till Lindös epidemisjukhus.<br />
Idag präglas Fredriksskansområdet av den<br />
stora skalan hos Stagneliusskolan och idrottsplatsen<br />
med läktarbyggnaderna. Den stora rymden<br />
och grönskan kring dem både framhäver<br />
och ”förlåter” skalan, även om både Rävspelet,<br />
Fredriksskansgatan och Södra Kanalgatan i sig<br />
utgör förhållandevis storskaliga element. I den<br />
östra delen av Malmfjärdsområdet fi nns inte<br />
denna typ av anläggningar, däremot kan Ängöleden<br />
sägas utgöra ett storskaligt element.<br />
Någon längre historisk kontinuitet i den<br />
stora skalan i Malmfjärdsområdets fi nns inte,<br />
frånsett stadsmuren i gränsen mot Kvarnholmen.<br />
Fredriksskansområdets storskalighet härrör<br />
från den period då området skapades.<br />
Riktning och vyer<br />
Då man i äldre tid närmade sig staden norrifrån<br />
öppnade sig landskapet närmast <strong>Kalmar</strong>.<br />
I jordbruksmarkerna intill staden bjöds stän-<br />
40<br />
diga utblickar och långa perspektiv. De fl acka<br />
holmarna lämnade sikten fri mot <strong>Kalmar</strong>sund<br />
och Öland, men det främsta blickfånget var<br />
stadens silhuett som totalt dominerades av<br />
domkyrkan. Även då man passerade eller befann<br />
sig i den lilla förstaden på Malmen hade<br />
man visuell kontakt såväl med Malmfjärdens<br />
vatten som med domkyrkan och staden genom<br />
de gator som ledde ned till stranden.<br />
Trots att staden var den självklara målpunkten<br />
i området och domkyrkan dess främsta landmärke<br />
var vägen dit varken rak eller omedelbar.<br />
Vid Tullslätten väster om staden, där den norra<br />
och södra landsvägen sammanstötte, fi ck man<br />
vika av in till stadens landport (Västerport) via<br />
befästningsvall och vallgrav. Från 1840-talet<br />
kunde den som kom till fots istället gena via<br />
Malmbron. Väl inne på stadens gator var kontakten<br />
med den omgivande landsbygden i stort<br />
sett bruten. Genom raserandet av stadsvallen<br />
öppnades staden mot den då ännu vida Malmfjärden<br />
under en period i slutet av 1800-talet.<br />
Med utfyllnaderna i början av 1900-talet<br />
växte Malmen och Kvarnholmen samman. I<br />
takt med att bebyggelsen förtätades reducerades<br />
vyerna mot domkyrkan från Norra vägen<br />
och området nordväst om Kvarnholmen. Vyn<br />
mot och upplevelsen av kyrkan kom emellertid<br />
att bli en viktig del av stadens nya huvudentré<br />
från norr. Fredriksskansgatan är en formgiven<br />
tillfart som leder in mot domkyrkan. Då man<br />
rör sig ut från Kvarnholmen fi nns inte motsvarande<br />
riktmärke. Däremot bildar både Stagneliusskolan,<br />
som tydligt riktar sig mot staden,<br />
och Rävspelets trädplantering en fond från<br />
Kvarnholmen. Då det gäller Ängöleden fi nns<br />
inte samma omsorg om gestaltningen som<br />
för Fredriksskansgatan, men genom att östra<br />
Malmfjärden förblivit obebyggd har domkyrkans<br />
funktion som blickfång och landmärke<br />
från Ängö kommit att bestå.<br />
Vyerna mot staden och domkyrkan har<br />
präglat Malmfjärdsområdet sedan 1600-talet.<br />
Trots att bebyggelsen tätnat har dessa vyer ännu<br />
en stor betydelse för upplevelsen av området.<br />
De två stora infartsvägarna till Kvarnholmen<br />
norrifrån har tillkommit under 1900-talet, Fre
Change language