Kulturhistorisk utredning Pdf 14,41 MB - Kalmar kommun

Fredriksskansområdet • Kalmar läns museum
1800-talets första hälft; Kvarnholmen öppnas
och Ängö får landförbindelse
I början av 1800-talet förlorade Kalmar sin
betydelse som fästning. Garnisonen drogs in
år 1792 och 1822 utdömdes befästningarna.
Den skarpa gränsen mellan stad och landsbygd
började lösas upp även i andra avseenden. Införselavgiften
på varor till städerna, den s.k.
lilla tullen, slopades år 1810. Det innebar att
stadsvallarna hade spelat ut sin roll och sannolikt
kunde man öppna upp fl era av stadsportarna
mot vattnet. Utanför Malmen tillskapades
enstaka nya tomter genom utfyllnader
med sopor och muddermassor. I dessa grunda
vatten byggdes troligen på 1840-talet en gångbro,
Malmbron, över till Kaggensgatans norra
ände. År 1870 ersattes den av en körbar träbro.
1854 tillkom Tullbron som stadens nya huvudentré.
Bron förbands med Larmtorget via ett
genombrott i stadsvallarna.
På Ängö fanns det i början av 1830-talet ett
40-tal tomter, bebyggda med stugor och uthus.
Den minst mödosamma vägen för Ängöborna
till Kvarnholmen var att ta båten eller att gå
20
över isen, men någon gång innan 1830-talet
förbands Ängö med fastlandet genom broar
via Lindö. Nya tomter och byggnader började
tillkomma utmed vägen in till staden, dagens
Lindölundsgatan.
Med näringsfrihetens införande och en begynnande
industrialism vid 1800-talets mitt
sökte sig alltfl er människor till staden, samtidigt
som dödligheten gick ned och livslängden
ökade. Det började bli trångt inne på Kvarnholmen,
där uthus inreddes, gårdarna förtätades
och allt större hus uppfördes för att bereda
plats för de bostadssökande. Även i stadens
närhet byggdes alltfl er bostäder, framförallt i
de tidigare bebyggda områdena på Malmen
och Ängö. Ängö hade 1851 ca 350 invånare,
vilket delvis bör ha berott på tillkomsten av
ett ångbåtsvarv på Varvsholmen år 1849. På
grund av ångbåtstrafi kens ökade betydelse,
koncentrerades utfyllnadsarbetena kring staden
först till hamnområdet på södra Kvarnholmen.
På Ljunggrens karta från år
1854 igenkänner man Kvarnholmens
kontur från slutet av
1600-talet – det skulle dröja
drygt 10 år till innan vallarna
började raseras. Större utfyllnader
hade gjorts i hamnen.
Vissa utfyllnader hade även
gjorts mot Malmen, på vilka
man uppfört en bro, Malmbron.
Kartan visar även den
helt nya Tullbron och det år
1852 uppförda cellfängelset i
ravelinen Prins Carl. Galgudden
benämns vid denna tid
”Kraners hägne”.