Kulturhistorisk utredning Pdf 14,41 MB - Kalmar kommun

More documents

Recommendations

Info

Fredriksskansområdet • Kalmar läns museum ”Relations Rijttning öfwer Demilunen för Bastionen Carolus Nonus och Callmare Fästning Åhr 1735.” (0424:058:261 Kalmar. Övriga Ritningar. Relationer. 1735.) På denna plan från år 1770 använder man benämningen Fredriksskans för skansen utanför Carolus Nonus. (0424:058:195d Kalmar. Fortifikationen. Planer. Plan af Calmare Fästning. 1770.) 18
1700-talet; försvarsskansen Fredriksskans byggs Under 1700-talets första hälft fortskred arbetena med stadens befästningar. Man koncentrerade sig initialt på att förstärka försvaret mot landsidan. År 1735 realiserades planerna på att bebygga Kärringalåret med en fristående skans, en s.k. demilune. Vid tiden för uppförandet kallades den endast ”Demilunen för bastionen Carolus Nonus”, men år 1770 återfi nns benämningen Fredriksskans på en karta. Befästningsverken kring Kalmar räknades som färdigställda år 1761. Under 1700-talet förlades Amiralitetets krut laboratorium på Laboratorieholmen som därmed fi ck sitt nuvarande namn. Bryggan mellan denna holme och Kvarnholmen bestod, medan bryggan till Varvsholmen tycks ha rivits eller förfallit. En andra förtöjningsbrygga, kallad Jordbron, uppfördes på Kvarnholmens södra sida i Kaggensgatans förlängning. Fredriksskansområdet • Kalmar läns museum Under 1700-talet var befolkningsutvecklingen måttlig och omgivningarna kring Kvarnholmen förändrades inte nämnvärt. Malmen bestod vid ingången av 1700-talet av fem kvarter, men det norra kvarteret bebyggdes inte till fullo. En viss förtätning av bebyggelsen på Kvarnholmen och Malmen bör ha skett under seklet, liksom en ökad uppodling av ängsmarkerna närmast staden. De stadsnära lyckorna togs i ökad omfattning i anspråk för odling av tidens stora kommersiella gröda – tobak. Inga broar fanns mellan holmarna norr om Malmfjärden. De låg i huvudsak ännu obebyggda, eventuellt undantaget en mindre bosättning av fi skare vid Ängös södra spets. På 1760-talet intensifi erades skeppsbyggeriet på Varvsholmen under några decennier genom ett konsortium av driftiga Kalmarborgare, vilket möjligen kan ha medfört bosättning på denna holme och en ökad bosättning på Ängö. T.v. utsnitt av karta från 1746 av Brinck. T. h. karta från 1761 av Folling. På kartorna ses hur arbetet med befästningsverken på fastlandssidan vid dagens Sveaplan utvecklats med en vallinje i zick-zack som kallades ”Betäckta vägen”. Söder om Malmen pågår bygget av en kanal. Där finns fem väderkvarnar, åkerlyckor och en tobaksodling. Även Galgudden används delvis som åker, bl.a. för tobaksodling. I anslutning till odlingarna ligger en torklada. Vid dagens Skvallertorget tar en väg av från Norra landsvägen och leder norrut utmed dagens Lindölundsgatan, där tre tomter med kryddgårdar ligger på rad år 1761. På Ängö, som beskrivs som stenig betesmark, ses ingen bebyggelse, trots att uppgifter finns som gör gällande att det fanns en bosättning av fiskarefamiljer på ön redan under 1600-talet. Malmen består av fyra kvarter med 7-15 tomter vardera. 19
Page 1: Fredriksskansområdet Kulturhistori
Page 4 and 5: Fredriksskansområdet • Kalmar l
Page 68 and 69:
Fredriksskansområdet • Kalmar l
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 84 and 85:
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Page 90 and 91:
Page 92 and 93:
Page 94 and 95:
Page 96 and 97:
Page 98 and 99:
Page 100 and 101:
Page 102 and 103:
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108 and 109:
Page 110 and 111:
Page 112 and 113:
Page 114 and 115:
Page 116:
Kalmar läns museum Box 104 S-391 2
show all

Kulturhistorisk utredning Pdf 14,41 MB - Kalmar kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?