Kulturhistorisk utredning Pdf 14,41 MB - Kalmar kommun

Fredriksskansområdet • Kalmar läns museum
Utsikt från Domkyrkan över Ängö 1941. Längst bort till vänster syns Lindöskolan, uppförd 1898 och riven 1964.
gatan anlades. Trots att denna rörelse ännu är
viktig i Malmfjärdsområdet har Ängöleden och
den ökade bilismen gjort att rörelsen utmed de
två infartsvägarna accentueras, snarare än rörelsen
runt fjärden. Som konstateras ovan har
Lindövägen med broar, som struktur betraktat,
funnits åtminstone sedan början av 1800-talet,
men sannolikt längre.
Tillgänglighet
Genom anläggandet av broar och hårdgjorda
vägar har framkomligheten i Malmfjärdsområdet
förbättrats, i synnerhet från slutet av
1800-talet, låt vara att det under 1900-talets
andra hälft främst är bilismen som gynnats av
åtgärderna.
Däremot har Malmfjärdens stränder alltid
varit relativt tillgängligt för allmänheten, eftersom
de regelrätt privata ytorna i området
varit begränsade. Förr liksom idag har strandkanter
och obebyggda holmar till övervägande
del utgjort ”allemansrättslig” mark. Delar av
området kan naturligtvis tidvis ha hägnats
och fredats för allmänhet och djur, exempelvis
åkerlyckorna på Galgenabben. I modern
tid har idrottsområdet utgjort ett inhägnat
och endast delvis/tidvis tillgängligt område. I
de tidiga planerna för Fredriksskansområdet
42
var parktanken starkare och allmänhetens tillgänglighet
större än var den sedan i realiteten
kommit att bli.
Malmfjärdsområdet har således historiskt
sett präglats av en hög tillgänglighet så långt vi
kan blicka tillbaka. Framkomligheten i området
har förbättrats sedan slutet av 1800-talet.
Identitet och status
Under 1600-, 1700- och 1800-talen var Kalmar
främst riktat mot söder. Vid Kvarnholmens
södra sida angjorde båtar utifrån och de
fi naste kvarteren låg på holmens södra sida.
Malmfjärden utgjorde lite av ett bakvatten
utan högre status, i huvudsak omgiven av jordbruksmarker.
Fjärden utnyttjades för fi ske och
tjänade delvis som avstjälpningsplats. Fiskare-
och hantverkarbefolkningen på Malmen och
Ängö tillhörde samhällets lägre sociala skikt.
Med de nya omgivningar som under 1900-talets
första hälft växte fram omkring Fredriksskans
gjorde denna del av Malmfjärdsområdet
en social helomvändning. Fredriksskansgatan
fi ck funktion och karaktär av representativ och
gestaltad huvudinfart till Kvarnholmen, fl ankerad
av två av stadens prestigebyggen och delvis
även av exklusiva privatbostäder. Idrottsplatsen
signalerade Kalmars dynamik och modernitet för