Talutveckling hos små barn med CI - Ett pedagogoiskt koncept

snett till höger, rakt framifrån, snett till vänster, rakt till vänster och bakifrån. Det tredje
lyssningssteget – diskrimination – innebär att barnet ska uppfatta skillnader mellan prosodiska
mönster, ord, stavelser eller enstaka ljud. Det fjärde steget – igenkänning och identifiering –
innebär att barnet kan jämföra en ljudbild med de mentala ljudbilder som finns i minnet. På
detta steg har det prosodiska mönstret, ordet, stavelsen eller det enstaka ljudet också någon
typ av mening för barnet.
Då barnet börjar få en mental bild av ljudbilden ifråga genom sitt lyssnande kan de olika
”tala”-stegen påbörjas. Det första steget – imitation – betyder att barnet gör precis som den
vuxne med sitt ljudande. Härmningen eller eftersägning kan börja i enkla speglingslekar där
den vuxne initierar leken genom att härma barnets ljudning och successivt för över till de
ljudbilder som introduceras i övningen. Den direkta och omedelbara imitationen följs
successivt av fördröjd imitation. Det andra steget – elicitation – innebär att bestämda
prosodiska mönster, ord, stavelser eller enstaka ljud lockas fram med hjälp av yttre styrning.
Det kan vara föremål, bilder eller att tecknade ord för att locka fram talade ord. Det tredje
steget – kontroll – innebär att barnet kan använda orden, stavelserna, de prosodiska mönstren
eller de enstaka ljuden spontant i sin kommunikation då det behövs, utan att någon annan är
imitationsmodell eller lockar fram svaret med hjälp av yttre ledtrådar.
Denna grundstruktur ska givetvis anpassas till det enskilda barnet i alla detaljer. Det kan gälla
barnets behov av upprepning eller tydlig sekventiering av stegen. Några barn kan behöva
många upprepningar för att passera diskriminationssteget, andra barn behöver få
upprepningar. Vissa barn lär och internaliserar strukturen snabbare än andra barn. För några
barn kan det vara till en hjälp med yttre signaler som tydliggör de olika stegen medan andra
barn mentalt strukturerar uppgiften på egen hand. Några barn lär lättare genom att samtidigt
göra och höra – i dessa fall ska lyssnings- och imitationsmomenten gå parallellt.
Dokument i samarbetet
För att hålla ordning och reda och på så sätt spara både tid och energi i samarbetet mellan
vuxna kring barnet som tränar sitt talspråk, har vi i projektet prövat olika dokument.
Lathund
En sk lathund (tabell 4) visade sig vara ett effektivt sätt att hålla en röd tråd mellan övningar
under lång tid. Den var också ett enkelt sätt att säkerställa att alla inblandade vuxna fick
samma information om aktuellt material och tillvägagångssätt i barnets träning. Samtidigt
kom den att ersätta mötesprotokoll eller mötesanteckningar.
Principen för en lathund presenteras i tabell 4. I appendix 2 presenteras också ett exempel på
en lathund som varit i bruk för ett barn. En lathund är en enkel tabell som innehåller aktuell
och nödvändig information kring ett barns pågående talträning. Varje lathund har ett speciellt
ljudfokus och detta anges på lathundens första rad. Detta ljudfokus varieras sedan med
övningar på fyra olika nivåer: fonologi, prosodi, uttal och medvetenhet om. På den
fonologiska nivån finns det i varje lathund tre steg; ord-, stavelse- och fonemnivå. I
lathundens andra kolumn skrivs det in vilka material som ska användas och i den tredje
kolumnen beskrivs hur dessa material ska användas. Det kan göras som i exemplet i appendix
2 med hänvisning till lekförslag i appendix 1.
24