Talutveckling hos små barn med CI - Ett pedagogoiskt koncept

Många studier lyfter fram frågeställningar om det auditiva minnet hos barn som fått ett CI.
Forskarna är överens om att minnet har en komplex roll i talandet men också att dess
funktioner är dåligt förstådda. Studier av barn med CI pekar på att det kan finnas svårigheter
med auditivt minne hos fler barn än man kanske tidigare menat. Framför allt talas det om
korta auditiva minnesspann och brister i det fonologiska minnet. Detta kan bl.a. ta sig uttryck
i att barnet kan diskriminera och identifiera talljud i isolering utan att kunna använda dessa
färdigheter då de lyssnade till löpande tal.
En annan intressant frågeställning gäller sambandet mellan auditiv feedback och
självkorrektion av talet. Det finns få studier gjorda men det finns mycket som tyder på att barn
som har god kvalitet i sitt eget talande också har en förmåga att utnyttja auditiv feedback för
att styra det egna talandet.
Språkliga brister hos barnen inverkar negativt på såväl förmågan att bilda eget tal med god
förståelighet som att förstå andras tal. Det finns studier som visar på sådana brister finns hos
många barn med CI, både av den art som uppstår då man inte fått tillfälle att lära sig men
också av sådan art som brukar kallas specifik språkstörning. Om barnet har en specifik
språkstörning kan detta vara svårt att upptäcka eftersom många symtom liknar dem vid grav
hörselnedsättning. Några utvecklar sitt talspråk helt utmärkt medan andra har begränsade
ordförråd, primitiv grammatik och/eller brister i den fonologiska och prosodiska utvecklingen.
Det finns en rad faktorer som förklarar det faktum att det är en mycket stor variation i hur väl
barnen lär sig att använda talat språk i sin perception och produktion. Det talas om sociala
faktorer som förväntningar hos personer i barnens omgivning, kommunikationsstöd och
pedagogiskt upplägg, tekniska faktorer och om barnfaktorer. Det vanligaste är att man anför
barnens operationsålder eller längden av den period då barnet varit utan auditiv stimulans som
orsak. Men också orsak till dövhet och tidigare erfarenheter av talat språk, minnes- och andra
kognitiva faktorer, motivation och tilläggshandikapp är faktorer som anses förklara ett
bristfälligt utvecklat talspråk.
Målet med denna rapport
Erfarenheter i praxis och lärdomar av den forskning som vi tagit del av har väckt en
nyfikenhet hos oss om varför variationen i talspråklig utveckling mellan CI opererade barn är
så stor. Vi har drivits av en vilja att söka vägar för att underlätta lärandet för de barn som inte
utvecklar sitt talande på en snabbt och enkelt vis. Vi menar också att det finns också ett
rättviseperspektiv som handlar om att alla barn med CI ska få den stöttning och den hjälp de
behöver oavsett demografiska, geografiska, sociala och ekonomiska faktorer, föräldrars
drivkraft eller egenskaper hos barnet som tex tilläggshandikapp.
Eftersom alla barn och alla vuxna är unika och olika måste talspråksträningen individualiseras
och anpassas både till barnet och den/de vuxna som hjälper barnet i utvecklingen. Därför finns
det behov av ett smörgåsbord av metoder där man kan välja den/de metoder som passar just
detta barn. Det behövs också en mångfald i utbudet av material att välja mellan.
Målet med denna rapport är ge ett bidrag till utbudet av metoder och material i tidigt insatt
talspråklig intervention.
6