Fredrik Böök och Kate Bang - Kungliga biblioteket

D
en 26 mars 2010 öppnades under högtidliga
former på Kungliga biblioteket en
samling brev från Fredrik Böök till Kate
Bang som legat förseglade sedan de 1980 lämnades
till biblioteket. Breven har åtskilligt av stort
intresse att berätta både om Fredrik Böök och
Kate Bang liksom om den man som från början
förde dem samman och som höll dem samman
även efter sin död – Verner von Heidenstam.
Hur kom dessa brev till KB? Några brev som bifogats
samlingen berättar om proveniensen. Riksbibliotekarien
Uno Willers skriver (1975-04-23) till
Kate Bang. Han påminner om deras gemensamma
möte åtskilliga år tidigare då Fredrik Böök bjudit
dem samman på en lunch på Grand Hotel. Nu skriver
han med några frågor kring Heidenstam. Han
berättar samtidigt att han av en gemensam vän fått
höra ”att Fru Bang har en mycket stor samling brev
till Er från Fredrik Böök”. Willers säger sig innerligt
hoppas att denna samling skall kunna ställas till förfogande
för forskningen, helst genom att deponeras
på KB, som ”vi försökt göra till ett centrum för Heidenstamsforskningen”.
Han befinner sig då och då i
Danmark – Kate Bang bor i Hilleröd – och erbjuder
sig att trots svårrörlighet på grund av en ridolycka
söka upp henne för att resonera vidare om saken.
Kate Bang har svarat på Willers propå i ett brev
från 28 april. Vad hon sagt framgår av svarsbrevet
(1975-05-09) där Willers skriver:
Jag tycker det vore oändligt synd om Fredrik Bööks
brev skulle förintas. Vore det inte i stället tänkbart att
det anförtroddes Kungl biblioteket med villkor att
det skulle ligga gärna en lång tid under försegling?
40
svante nordin
Fredrik Böök och Kate Bang
En brevväxling på KB
Willers kloka förslag vann Kate Bangs gillande. Efter
hennes död kom breven mycket riktigt till KB.
Ett brev (1980-10-17) från Göran Landberg, pressråd
vid Sveriges ambassad i Köpenhamn, redogör för
omständigheterna. Han har av Kate Bangs son, advokaten
I. C. Bang, mottagit ett paket med breven
f.v.b. till KB. Det skulle personligen överlämnas
av Landbergs hustru. Med advokaten Bang hade
överenskommits att breven skulle ligga förseglade
till 2010. Därvid blev det. När jag själv arbetade
med min biografi Fredrik Böök: En levnadsteckning
(1994) tog jag kontakt med I. C. Bang för att efterhöra
om förseglingen kunde hävas tidigare. Han
ansåg dock att detta inte borde göras ”af hensyn
til de efterlevende” (brev 1989-07-04). Jag fick nöja
mig med att rekonstruera förhållandet mellan
Fredrik Böök och Kate Bang utifrån annat material.
Öppnandet av paketet med breven var för
mig en spännande stund också av det skälet att jag
undrade om de skulle innehålla något som vederlade
– eller bekräftade – vad jag skrivit om relationen
mellan Fredrik och Kate i biografin. Vad jag
berättat där var i kort sammanfattning följande.
Någon gång under hösten 1937 kom Kate Bang
till familjen Bööks villa i Lund, uppriven och
förtvivlad. Gråtande berättade hon att det förhållande
som under mer än tjugo år förenat henne
med Verner von Heidenstam var brutet. Vid en
vistelse i sin hemort Klampenborg strax utanför
Köpenhamn hade hon nåtts av ett brev från
Heidenstam, som hon några dagar tidigare skilts
från i all vänskaplighet på Övralid. I brevet hade
Heidenstam förklarat att deras samliv blivit ohållbart
och måste få ett slut. Från Övralid, som hon

tillsammans med Heidenstam byggt och inrett
och som hade varit hennes hem i tolv år, var Kate
Bang nu utkastad. Chocken var enorm. Själv kom
Kate Bang fram till att hon blivit baktalad och
ut manövrerad ur den numera ganska ålderdomssvage
Heidenstams ynnest av en grupp av dennes
förtrogna, bland dem grevinnan Alice Trolle och
arkeologen Otto Frödin, som också med framgång
arbetat på att få henne utestängd ur Heidenstams
testamente. Övralid skulle nu efter skaldens
död inte gå till henne utan till en stiftelse med
uppgiften att bevara hans minne. Familjen Böök
sympatiserade med hennes olycksöde.
Kate Bangs uppdykande i familjekretsen skulle
få stor betydelse för Fredrik Bööks liv under
1940-talet och senare. Det blev inledningen till ett
långvarigt och fruktbärande litterärt sam arbete
kring utgivningen av Heidenstams skrifter och
brev och kring Bööks stora Heidenstambiografi.
Det blev också inledningen till en kris i Fredrik
Bööks äktenskap. Tora Böök skrev senare om
detta i sina ”Minnen”:
Kate fick inresetillstånd till Lund och bodde i vår
villa, dit hela brevarkivet från Övralid kom ner. Det
hela blev så absorberande att jag liksom miste Fredrik,
som nu bara levde för Kate och hennes intressen.
Jag blev tyst, obetydlig och ganska ledsen.
Från 1939 var krisen akut. Den varade i drygt tio år.
Tora talade och skrev om skilsmässa. Fredrik förnekade
att någonting förekommit mellan honom
och Kate som skulle ge grund för en sådan. Hans
samarbete med Kate var litterärt och dessutom
ekonomiskt nödvändigt för familjen. Det skvallrades
i Lund och på andra håll utan att detta skvaller
någonsin fick någon riktig substans att nära sig av.
Om Fredriks varma känslor för Kate kan det inte
råda någon tvekan. Han har i förklädd form berättat
om dem i novellen ”Danserskan i Aleppo” som
blev titelnovell i en samling med samma namn 1941.
Novellen slutade med att huvudpersonen håller fast
vid sitt äktenskap och så slutade det också i Fredrik
Bööks fall. Att den intellektuella och känslomässiga
gemenskapen med Kate samtidigt betydde ofantligt
mycket för honom vittnar de nyöppnade breven
om. De är varma i tonen, under vänskapens senare
skeden inledda med ”Kära lilla Kate” och avslutade
ibland med ”Din egen Ven Fredrik”. Men brev mellan
Tora och Kate är också med i samlingen (liksom
något enstaka brev från Kate). Någon gång
har Fredrik dikterat ett brev för Tora. En del blad
saknas här och var i ett brev. Kanske har Kate i dessa
fall utfört sin ursprungliga avsikt att förinta dem.
Det tidigaste brevet i samlingen är från 22
augusti 1933. Kate Bang residerar då fortfarande
som husfru och värdinna på Övralid. Tora och
Fredrik har under några dagar besökt Kate och
Verner på Övralid och tackar för dagarna vid
Vättern. Fredrik skickar en dikt och sångtext av
Eichendorff som varit på tapeten under besöket.
De närmaste åren kommer fler brev som handlar
om planerade eller avlagda besök på Övralid
och som i praktiken är riktade till både Kate och
Verner. Det första brevet efter brytningen mellan
dessa båda och Kates förvisning från Övralid är
skrivet den 27 augusti 1937. Nu är det tal om tilltänkta
besök i Danmark från Toras och Fredriks
sida eller om Kates eventuella besök i Lund.
En ny förändring markeras av ett långt brev
den 2 december 1940. Nu är Verner von Heidenstam
död. Från hans förlag, Bonniers, som också
är Bööks, har man en önskan att Böök skall åta
sig utgivandet av författarens samlade skrifter i
kritisk utgåva samt författa en biografi. Därtill erbjuds
han nu möjligheten att bli styrelsordförande
för den genom Heidenstams testamente upprättade
Övralidstiftelsen. Uppdragen kommer
lägligt för Böök. Som skribent i politiska frågor
har han just belagts med munkavle av sin tidning
Svenska Dagbladet sedan han genom sin Hitlervänlighet
utmanat både den svenska opinionen
och tidningens ledning. Arbetet med Heidenstam
ger honom en reträttmöjlighet, ett arbetsfält där
hans auktoritet är omöjlig att bestrida. Men han
behöver hjälp från Kate Bang. Han tänker nu ta
itu med Heidenstam, förklarar han i brevet:
att Du vill hjälpa mig med biografin fyller mig med
stolthet. Jag är säker på att vi tillsammans skall kunna
lösa uppgiften, till hugnad för oss båda och till
ära för Verners minne. Med Bonniers har jag kommit
överens om upplagan; men ingenting kan ju
göras förr än Stiftelsens styrelse är konstituerad, så
att ett kontrakt kan upprättas.
Heidenstams litterära rättigheter låg nu hos stiftelsen
så att dess bifall behövdes för upplagan. Böök
räknar med att denna skall komma att innehålla
fyra volymer som är nya, sålunda med tidigare
otryckt material, mestadels från Heidenstams senare,
till största delen improduktiva decennier.
41

I fortsättningen handlar breven till Kate huvudsakligen
om detta stora gemensamma Heidenstamprojekt.
Nu samarbetar Fredrik och Kate
både i den Böökska familjens villa i Lund och på
sommarstället Önnarps Backe med det stora materialet.
Kriget gör att inga resor mellan Sverige
och Danmark kan företas utan uppehållstillstånd.
Böök mobliserar såväl utrikesminister Günther
som andra dignitärer för att åstadkomma sådana
för Kates räkning. Han utverkar också så småningom
ett uppdrag från Övralidstiftelsen för sig
och Kate att ge ut Heidenstams skrifter i samlad
upplaga. Därvid stretade i synnerhet Otto Frödin
i det längsta emot. Böök gör å sin sida allt för att
kurtisera grevinnan Trolle och kan med hjälp av
prins Eugen och andra få henne att överge Frödins
läger. Tanken på samarbetet med Kate fyller honom
med lycka. I ett brev från 1 september 1941
talar han om sin förhoppning att
kunna ägna hösten åt Heidenstamupplagan och
åt Dig. Det är ju det enda nödvändiga, i jämförelse
därmed blir allt bagateller. Så länge vi är eniga i vår
arbetsglädje och våra ansträngningar att skapa något
stort och varaktigt i Heidenstambiografien, upplagan,
Tegnérbiografin, så kan ju ingenting i längden
göra oss bekymmer, inte ens visum­svårigheterna.
Arbetet gick vidare. Frödin utmanövrerades.
Heidenstamutgivningen resulterade i nya volymer
som När kastanjerna blommade, Tankar och
utkast (1941) och Sista dikter (1942). Heidenstams
Samlade verk i tjugotre volymer kom 1943–1944.
Bööks levnadsteckning, Verner von Heidenstam,
kom med två volymer 1945 och 1946. Heidenstams
Brev i urval kom 1949. Det sammarbetande
paret blev föremål för förebråelser och skvaller. I
ett brev från 4 april 1942 talar Böök om en vänskap
som aldrig kan förstöras, som är oåtkomlig
för dumheten och illviljan:
Vad vi båda begär, är ju ingenting annat än att få arbeta
i fred, tänka våra tankar tillsammans och hjälpa
varandra – det är någonting så enkelt och legitimt,
att ingen makt på jorden skall kunna ta det från oss.
Kriget rasade därute. Det diskuteras bara i förbigående
i breven, Kate delade knappast Fredriks
önskan om tysk seger. Men Fredrik tänkte ständigt
på krigshändelserna. Arbetet med Heidenstam
och Kate blev en tillflykt undan detta, penningbekymmer
och mycket annat:
42
Jag vill dra mig in i mitt arbete som i en befästad
borg, och inte göra mig onödiga bekymmer, men
hålla hårt på den lycka som fallit mig till del. En
Lyckens Yndling är jag. (1942-09-15)
Arbetet på Heidenstambiografin följde på utgivningen
av skrifterna. Vid ett tillfälle diskuterar Böök
med Elin Wägner som samtidigt arbetar på sin stora
biografi över Selma Lagerlöf. Elin Wägner hade fått
inblick i sidor av Selmas väsen, som alldeles knäckte
henne och gjorde henne kall tills en omläsning av
Kejsaren av Portugallien återställde beundran:
Det är gripande för Dig och mig att höra, inte sant?
Vi har ju upplevat något liknande med Verner. Ack,
man kan sällan komma en stor diktare in på livet
utan att bli desillusionerad.
Samarbetet mellan Fredrik Böök och Kate Bang
gick in i en mindre intensiv fas när arbetet med
Heidenstam var avslutat. Men det upphörde inte.
Fredrik skrev om Victoria Benedictsson och
Georg Brandes. Där kunde Kate hjälpa till med
danska efterforskningar. Senare känner Fredrik
krafterna sina och lusten att skriva avta. Han skriver
om det samarbete med Kate ”som har skänkt
mig de lyckligaste stunderna i mitt liv”. Gammal
och sjuk längtar han efter deras gemenskap och
skriver med Wallinskt tonfall:
Var är den vän som överallt jag söker, det tänker jag
under alla mina sömnlösa nätter. Men den glädje
och lycka som vi berett varandra, det är något oförstörbart,
som jag innerligt tackar för. (1961-01-18)
Det sista brevet i samlingen kommer från Tora
Böök som berättar för Kate om Fredriks död på
Hotel Bellevue under ett sammanträffande mellan
paret Böök och Olle Hedberg med dotter.
Fredrik Böök planerade en bok om sin gamle
vän Olle Hedberg och hans författarskap när
han drabbades av den infarkt som ändade hans
liv. ”Det som vi länge fruktat kom ändå oväntat”,
skrev Tora.
Den brevsamling som nu öppnats lägger ingenting
radikalt nytt till bilden av relationen mellan
Fredrik Böök och Kate Bang eller av deras samarbete
i Verner von Heidenstams tecken. Men den
gör denna bild fullständigare, fyller ut detaljerna
och ger en och annan korrigering. Samlingen har
åtskilligt att berätta om bådas biografi liksom
om Heidenstameftermälets historia.