Marin miljöövervakning av vegetationsklädda ... - Länsstyrelserna
Marin miljöövervakning av vegetationsklädda ... - Länsstyrelserna
Marin miljöövervakning av vegetationsklädda ... - Länsstyrelserna
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Marin</strong> <strong>miljöövervakning</strong><br />
<strong>av</strong> <strong>vegetationsklädda</strong> h<strong>av</strong>sbottnar i<br />
Östergötlands skärgård<br />
1<br />
år 2012
<strong>Marin</strong> <strong>miljöövervakning</strong> <strong>av</strong> <strong>vegetationsklädda</strong><br />
h<strong>av</strong>sbottnar i Östergötlands skärgård år 2012<br />
Författare:<br />
Susanne Qvarfordt, Anders Wallin & Micke Borgiel<br />
Sveriges Vattenekologer AB<br />
Januari 2013<br />
Framsida: En blåstångsruska (Fucus vesiculosus) med omfattande betskador på<br />
referenslokalen Hesselöfjärden (transekt E24). Foto. A. Wallin.<br />
Alla fotografier i rapporten är tagna <strong>av</strong> Sveriges Vattenekologer AB.<br />
Sveriges Vattenekologer AB<br />
Marsjö Hvilan, 643 94 Vingåker<br />
www. vattenekologer.se<br />
3
Sammanfattning<br />
I Östergötlands skärgård sker sedan år 2007 en årlig <strong>miljöövervakning</strong> <strong>av</strong><br />
<strong>vegetationsklädda</strong> h<strong>av</strong>sbottnar. Undersökningar <strong>av</strong> bottenväxtligheten kan<br />
beskriva hur ett h<strong>av</strong>sområde mår. Fastsittande, bottenlevande växter, speglar<br />
miljöförhållandena i området eftersom de sitter på samma plats hela tiden och inte<br />
kan flytta på sig om förhållandena blir sämre. Denna rapport redovisar resultatet<br />
från år 2012, d v s <strong>miljöövervakning</strong>sprogrammets sjätte år.<br />
År 2011, det femte <strong>miljöövervakning</strong>såret, särpräglades <strong>av</strong> en annorlunda<br />
artsammansättning i växtsamhällena, samt omfattande betskador på blåstången<br />
(Fucus vesiculosus). Detta år, 2012, var artsammansättningen åter som förväntad<br />
och lik de tidigare åren 2007-2010. Betskadorna på blåstången var fortfarande<br />
synliga och bekräftades i ett större område eftersom lokaler i länets norra och<br />
södra kustvatten inventerades i år.<br />
De omfattande betskadorna på blåstången år 2011 påverkade överlevnaden hos<br />
plantorna och har medfört minskad djuputbredning och yttäckning i<br />
blåstångssamhällena. På referenslokalen Kärrfjärden noterades mindre<br />
djuputbredning för första gången på flera år. Blåstångsbältets (yttäckning >25 %)<br />
utbredning hade även minskat, både i djupled och täckningsgrad. Därmed bröts<br />
den positiva trenden i ökad djuputbredning och yttäckning, som noterats på<br />
lokalen sedan 2008. Den sydligare referenslokalen Hesselöfjärden uppvisade ett<br />
liknande mönster.<br />
År 2011 noterades en del förändringar i växtsamhällenas artsammansättning. År<br />
2012 var artsammansättning åter mer som förväntat, vilket bekräftades <strong>av</strong><br />
statistiska analyser, som visade att artsammansättningen på lokalernas<br />
växtsamhällen inte skilde sig mellan år 2009 och 2012.<br />
Inventeringen <strong>av</strong> årets <strong>miljöövervakning</strong>slokaler visade att de <strong>vegetationsklädda</strong><br />
hårdbottnarna i länet generellt har fortsatt hög ekologisk status, men att små<br />
förändringar har skett. Trännöfjärden ligger på gränsen mellan god och hög status<br />
men bedöms i år endast ha god status. Även Bråvikens kustvatten och<br />
referenslokalen Kärrfjärden hade lägre EK-medelvärden (Ekologisk<br />
Kvalitetskvot) detta år jämfört med år 2011, men ligger kvar på hög status. De<br />
sydligare lokalerna, referensen Hesselöfjärden och Yttre Valdemarsviken, hade<br />
oförändrade EK-värden.<br />
De lägre EK-värdena detta år beror framförallt på minskad djuputbredning <strong>av</strong><br />
referensarten blåstång. Blåstångens minskade djuputbredning är emellertid<br />
troligen en följd <strong>av</strong> de omfattande betskador, som observerades på tången under<br />
2011, d v s inte en indikation på försämrade ljusförhållanden.<br />
I Trännöfjärden däremot var blåstångens djuputbredning mer eller mindre<br />
oförändrad men andra referensarter, ish<strong>av</strong>stofs och kräkel (Furcellaria<br />
5
lumbricalis), hade mindre djuputbredning. Under inventeringen i år var också<br />
siktförhållandena under 8 m märkbart försämrade på de två inre transekterna.<br />
6
Innehållsförteckning<br />
Sammanfattning ........................................................................... 5<br />
Innehållsförteckning .................................................................... 7<br />
Inledning ....................................................................................... 9<br />
Bakgrund ........................................................................................................ 9<br />
Utförande .................................................................................... 11<br />
Fältundersökning ......................................................................................... 11<br />
Vegetationsinventering .................................................................................... 11<br />
Bedömning <strong>av</strong> ekologisk status ................................................................. 13<br />
Resultat och Diskussion ............................................................ 16<br />
Ekologisk status ............................................................................................... 16<br />
Förändringar i blåstångens utbredning ........................................................... 18<br />
Artsammansättning .......................................................................................... 21<br />
Jämförelser <strong>av</strong> växtsamhällen ......................................................................... 23<br />
Slutsats ....................................................................................... 31<br />
Lokalbeskrivningar .................................................................... 33<br />
Kärrfjärden, referenslokal ........................................................................... 33<br />
Transekt E13, Yttre Kärrö ................................................................................. 35<br />
Transekt E14, Östra Kärröklabben ................................................................... 38<br />
Transekt E15, Älgbådskärsklabben ................................................................. 40<br />
Hesselöfjärden, referenslokal ..................................................................... 42<br />
Transekt E22, Stora Gåsön .............................................................................. 44<br />
Transekt E23, Stora Gåsankan ......................................................................... 46<br />
Transekt E24, Ängholmen ................................................................................ 48<br />
Bråvikens kustvatten, västra delen ............................................................ 50<br />
Transekt E4, Stora Blacken .............................................................................. 52<br />
Transekt E5, Låga Skären ................................................................................ 54<br />
Transekt E6, St. Alön ........................................................................................ 56<br />
Yttre Valdemarsviken .................................................................................. 58<br />
Transekt E25, Valdemarsvikens mynning (A4) ................................................ 60<br />
Transekt E26, Lilla Björnskär ........................................................................... 61<br />
Transekt E27, Arnöudden................................................................................. 63<br />
Trännöfjärden ............................................................................................... 65<br />
Transekt E10, Simpholmen .............................................................................. 68<br />
Transekt E11, Vårholmen ................................................................................. 70<br />
Transekt E12, Lilla Pukö ................................................................................... 72<br />
Referenser .................................................................................. 75<br />
Bilagor ........................................................................................ 76<br />
Bilaga 1. Transektuppgifter ......................................................................... 77<br />
Bilaga 2. Artlistor ......................................................................................... 79<br />
7
Bilaga 3. Primärdata dyktransekter ............................................................ 81<br />
8
Inledning<br />
Vegetationsklädda hårdbottnar i Östergötlands skärgård inventeras årligen i ett<br />
marint <strong>miljöövervakning</strong>sprogram. Programmet startade år 2007 och inkluderar<br />
totalt elva lokaler. Två lokaler är utpekade som referenslokaler och har övervakats<br />
årligen sedan 2007. År 2011 inventerades emellertid endast en referenslokal på<br />
grund <strong>av</strong> ekonomiska neddragningar. Detta år har åter båda referenslokalerna<br />
inventerats tack vare ett samarbete mellan Länsstyrelsen i Östergötland och<br />
Motala ströms Vattenvårdsförbund.<br />
De övriga nio lokalerna i <strong>miljöövervakning</strong>sprogrammet inventeras vart tredje år<br />
enligt ett rullande schema. Detta innebär att totalt fem lokaler ingick i 2012 års<br />
övervakning.<br />
Miljöövervakningen år 2012 utfördes <strong>av</strong> Sveriges Vattenekologer AB på uppdrag<br />
<strong>av</strong> Länsstyrelsen Östergötland och Motala ströms Vattenvårdsförbund. De fem<br />
lokaler som inventerades var referenslokalerna Kärrfjärden och Hesselöfjärden<br />
samt lokalerna Trännöfjärden, Bråvikens kustvatten och Yttre Valdemarsviken<br />
(Figur 1).<br />
Bakgrund<br />
H<strong>av</strong>ens <strong>vegetationsklädda</strong> bottnar är bland annat viktiga födosöksområden för<br />
fågel och fisk eftersom de utgör habitat där smådjur som snäckor, räkor och<br />
märlkräftor finner mat och skydd. Bottnarnas vegetation fungerar även som<br />
uppväxtplatser för många arters fiskyngel.<br />
Hur vegetationen ser ut, vilka arter som förekommer och deras utbredning, beror<br />
<strong>av</strong> en mängd faktorer. I Östersjön är vattnets salthalt, djup (ljustillgång), typ <strong>av</strong><br />
botten och vågexponering de viktigaste faktorerna som bestämmer vegetationens<br />
artsammansättning och utbredning (Kautsky 1988, Kautsky & van der Maarel<br />
1990). Ljustillgången på bottnarna kan påverkas <strong>av</strong> mänskliga aktiviteter, till<br />
exempel <strong>av</strong> övergödning som bland annat medför ökad grumlighet, som i sin tur<br />
innebär att mindre ljus når ner till bottnarna.<br />
Inventeringar <strong>av</strong> bottenvegetation kan beskriva hur ett område mår. Fastsittande,<br />
bottenlevande växter speglar förhållandena i området eftersom de sitter på samma<br />
plats hela tiden och inte kan flytta på sig om förhållandena blir sämre. Växternas<br />
djuputbredning är därför till exempel ett mått på hur djupt ljuset når i vattnet.<br />
Inventering <strong>av</strong> vegetation under vattnet är emellertid svårt. På land kan man lätt få<br />
en överblick över stora områden bara genom att gå ut och titta. I h<strong>av</strong>et är sikten<br />
begränsad till ett par meter vilket gör det svårt att få en överblick <strong>av</strong> större<br />
områden. Ett sätt att uppskatta hur ett område mår är att med hjälp <strong>av</strong> dykare<br />
noggrant inventera vegetationens sammansättning och utbredning längs ett antal<br />
transekter. Därefter kan ekologisk status för området beräknas enligt bestämda<br />
9
edömningsgrunder (Naturvårdsverket 2007) baserat på vegetationens<br />
djuputbredning på transekterna.<br />
Figur 1. Översiktskarta över lokalernas lägen i Östergötlands skärgård. Detaljerade<br />
beskrivningar och kartor över transekternas positioner finns i tidigare rapporter (Edlund<br />
och Siljeholm 2007b, 2008, Qvarfordt och Borgiel 2009). © Bakgrundskarta Lantmäteriet,<br />
dnr 106-2004/188.<br />
10
Utförande<br />
Fältundersökning<br />
Fältundersökningen inkluderade vegetationsinventering på totalt 15 transekter<br />
fördelade på fem lokaler, d v s tre transekter per lokal. Två <strong>av</strong> lokalerna,<br />
Kärrfjärden och Hesselöfjärden, är referenslokaler och övervakas årligen (Tabell<br />
1). Hesselöfjärden utgick emellertid år 2011. De övriga tre lokalerna,<br />
Trännöfjärden, Bråvikens kustvatten, västra delen och Yttre Valdemarsviken,<br />
ingår i <strong>miljöövervakning</strong>sprogrammet och inventerades senast år 2009. Årets<br />
inventering utfördes under perioden 20-30 augusti 2012.<br />
Tabell 1. I tabellen visas vilka år aktuella lokaler och transekter har inventerats inom<br />
<strong>miljöövervakning</strong>sprogrammet samt hur många år en lokal har besökts.<br />
Lokal Inventerings år Antal<br />
Transekt 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Inv. år<br />
Bråvikens kustvatten 2<br />
E4 1 1 2<br />
E5 1 1 2<br />
E6 1 1 2<br />
Trännöfjärden 2<br />
E10 1 1 2<br />
E11 1 1 2<br />
E12 1 1 2<br />
Kärrfjärden 6<br />
E13 1 1 1 1 1 1 6<br />
E14 1 1 1 1 1 1 6<br />
E15 1 1 1 1 1 1 6<br />
Hesselöfjärden 5<br />
E22 1 1 1 1 1 5<br />
E23 1 1 1 1 1 5<br />
E24 1 1 1 1 1 5<br />
Yttre Valdemarsviken 2<br />
E25 1 1 2<br />
E26 1 1 2<br />
E27 1 1 2<br />
Vegetationsinventering<br />
Vegetationsinventeringen utfördes <strong>av</strong> dykande marinbiologer och genomfördes<br />
enligt standardmetodiken för den nationella <strong>miljöövervakning</strong>en <strong>av</strong><br />
<strong>vegetationsklädda</strong> bottnar på svenska ostkusten (Naturvårdsverket 2004). Syftet<br />
med metoden är att beskriva vegetationens artsammansättning och utbredning<br />
från ytan ned till vegetationens djupaste gräns.<br />
11
Startpunkt<br />
Ny skattning<br />
Ny skattning<br />
Ny skattning<br />
Block<br />
Häll<br />
Mjukbotten<br />
Grönslick<br />
Blåstång<br />
Trådslick<br />
Ålnate<br />
Ny skattning<br />
Ny skattning<br />
12<br />
Ny skattning<br />
Skattning <strong>av</strong> bottentyp<br />
och vegetation. Position<br />
anges med <strong>av</strong>stånd från<br />
startpunkt och djup.<br />
Figur 2. Metodskiss <strong>av</strong> linjetaxering. Ett måttband läggs ut i en förutbestämd<br />
kompassriktning utifrån en startpunkt på stranden. Ny skattning <strong>av</strong> bottentyp och<br />
vegetation görs när förändring sker. Skattningarnas positioner anges med <strong>av</strong>stånd från<br />
land (<strong>av</strong>läses från måttband) och djup (<strong>av</strong>läses från djupmätare).<br />
Metoden går kortfattat ut på att en transektlina, i detta fall måttband, läggs ut på<br />
botten från en punkt i strandkanten eller på en grundklack. Utgångspunktens<br />
position fastställs med GPS och måttbandet läggs ut i en förutbestämd<br />
kompassriktning, i allmänhet vinkelrätt mot djupkurvorna. Vid återbesök<br />
lokaliseras startpunkten med hjälp <strong>av</strong> GPS samt fotografier <strong>av</strong> lokal och<br />
landmärken. Transekterna varierar i längd beroende på bottenstruktur men är<br />
sällan längre än 200 m.<br />
Inventeringen sker med start från transektens djupaste ände, d v s dykarna följer<br />
måttbandet in mot stranden eller den grundaste punkten som är utgångspunkten<br />
(Figur 2). Dykarna börjar med att, längst ut på måttbandet, notera <strong>av</strong>stånd och<br />
djup på ett protokoll. Därefter noteras bottentyp (häll, block, sten, grus, sand,<br />
mjukbotten eller övrigt, exempelvis glaciallera) samt vilka växter (makrofyter)<br />
som förekommer och deras individuella täckningsgrad i en sjugradig skala: 1, 5,<br />
10, 25, 50, 75 och 100 %, där 1 står för förekomst. Förutom makrofyterna skattas<br />
även täckningen <strong>av</strong> fastsittande djur som täcker delar <strong>av</strong> botten, exempelvis<br />
blåmusslor (Mytilus edulis) och h<strong>av</strong>stulpaner (Balanus improvisus). Förekomst <strong>av</strong><br />
övrig fauna kan skattas i en tregradig skala. Dessutom noteras grad <strong>av</strong><br />
sedimentation i en fyrgradig skala. Dykarna följer måttbandet inåt och noterar<br />
<strong>av</strong>stånd, djup samt arternas täckningsgrad varje gång en förändring sker i<br />
bottensubstrat eller vegetation. Skattning <strong>av</strong> bottenvegetationen sker i en 6-10 m<br />
bred korridor (3-5 m på vardera sidan om måttbandet). Resultatet blir en<br />
detaljerad beskrivning <strong>av</strong> bottenstruktur, vegetationssammansättning,<br />
täckningsgrad och djuputbredning.
I samband med inventeringen mättes även salinitet i ytvattnet. På en representativ<br />
punkt på varje lokal mättes dessutom siktdjup med Secchi-skiva. I Bilaga 1 finns<br />
tabeller med transektuppgifter, till exempel startpositioner, riktningar, maxdjup<br />
och salinitet. Bilaga 4 innehåller primärdata från varje transekt. Skattningarna från<br />
dyktransekterna har lagts in i databasen MarTrans och levererats till<br />
Länsstyrelsen. Inventeringen utfördes <strong>av</strong> Susanne Qvarfordt, Anders Wallin och<br />
Micke Borgiel.<br />
Bedömning <strong>av</strong> ekologisk status<br />
Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för kust och h<strong>av</strong> (Naturvårdsverket 2007)<br />
baseras på sambandet mellan makrovegetationens djuputbredning och tillgången<br />
på ljus. Växterna är beroende <strong>av</strong> tillgång på ljus för sin fotosyntes och ju mer<br />
partiklar i vattnet desto mindre ljus tränger ned i djupet, vilket begränsar<br />
växternas djuputbredning. Mängden partiklar i vattnet påverkas till exempel <strong>av</strong><br />
utsläpp <strong>av</strong> närsalter från reningsverk och land<strong>av</strong>rinning, vilket leder till en ökad<br />
mängd växtplankton i vattnet. Fastsittande växters maximala djuputbredning i ett<br />
område kan därför fungera som en indikator på hur påverkad miljön är <strong>av</strong><br />
närsaltsbelastning. De fleråriga arterna, t ex blåstång, speglar miljön i området<br />
över en längre tid.<br />
13<br />
Bild 1.<br />
Vegetationsinventering<br />
pågår. Dykare noterar<br />
skattningarna på<br />
skrivt<strong>av</strong>lan.
Bedömningsgrunderna baseras på jämförelser mellan referensarters observerade<br />
djuputbredning och referensvärden för respektive art i det aktuella typområdet.<br />
Baserat på detta beräknas ett EK-värde (Ekologisk Kvalitetskvot) som kan<br />
användas för att bedöma miljöstatusen i ett område. Statusen klassas i en femgradig<br />
skala: hög, god, måttlig, otillfredsställande eller dålig status.<br />
Statusbedömningen visar i första hand effekter <strong>av</strong> övergödning och grumling.<br />
För att kunna använda bedömningsgrunderna krävs förekomst <strong>av</strong> minst tre<br />
referensarter samt att inventeringen har gjorts ned till ett minimumdjup specifikt<br />
för typområdet. De inventerade lokalerna tillhör typområde 12 (Östergötlands<br />
samt Stockholms skärgård, mellankustvatten) eller 14 (Östergötlands, yttre<br />
kustvatten) som har ett djupkr<strong>av</strong> på 10 m respektive 12 m (Tabell 2).<br />
Referensarter för respektive typområde samt djuputbredningsklasser för dessa<br />
visas i Tabell 3.<br />
Referensarternas observerade djuputbredning poängsätts och ett indexvärde<br />
beräknas för varje transekt på en lokal. Medelvärde och spridningsmått <strong>av</strong><br />
transekternas indexvärden anger lokalens EK-värde som jämförs med<br />
klassgränser för bedömning <strong>av</strong> status (Tabell 4).<br />
Tabell 2. Typområde, djupkr<strong>av</strong> och respektive transekts största djup är angivet för<br />
inventerade lokaler.<br />
Typ- Djupkr<strong>av</strong> enl Transektens<br />
Lokal Transekt område typomr (m) maxdjup (m)<br />
Bråvikens kustvatten E4 14 12 16,3<br />
E5 14 12 12<br />
E6 14 12 15,5<br />
Trännöfjärden E10 12 10 13<br />
E11 12 10 13,4<br />
E12 12 10 13<br />
Kärrfjärden E13 12 10 13,2<br />
E14 12 10 13,4<br />
E15 12 10 13,3<br />
Hesselöfjärden E22 12 10 24,9<br />
E23 12 10 23,2<br />
E24 12 10 21,4<br />
Yttre Valdemarsviken E25 12 10 14,7<br />
E26 12 10 20,8<br />
E27 12 10 14,5<br />
14
Tabell 3a. Referensarter för typområde 12. I tabellen visas djupgränser för olika<br />
poängklasser, t ex krävs förekomst <strong>av</strong> blåstång på mer än 6 m djup för 5 poäng.<br />
Poängklass 1 innebär att arten måste vara utslagen, d v s den har funnits men har<br />
försvunnit p.g.a. mänsklig påverkan.<br />
Referensart<br />
Poäng<br />
Latinska namn Svenska namn 5 4 3 2 1<br />
Fucus vesiculosus Blåstång > 6 > 4 > 2 ≤ 2 utslagen<br />
Furcellaria lumbricalis Kräkel > 10 > 6 > 3 ≤ 3 utslagen<br />
Coccotylus/Phyllophora Rödblad > 8 > 5 > 2 ≤ 2 utslagen<br />
Rhodomela confervoides Rödris > 10 > 6 > 3 ≤ 3 utslagen<br />
Sphacelaria arctica Ish<strong>av</strong>stofs > 10 > 6 > 3 ≤ 3 utslagen<br />
Tabell 3b. Referensarter för typområde 14. I tabellen visas djupgränser för olika<br />
poängklasser, t ex krävs förekomst <strong>av</strong> blåstång på mer än 8 m djup för 5 poäng.<br />
Poängklass 1 innebär att arten måste vara utslagen, d v s den har funnits men har<br />
försvunnit p.g.a. mänsklig påverkan.<br />
Referensart<br />
Poäng<br />
Latinska namn Svenska namn 5 4 3 2 1<br />
Fucus vesiculosus Blåstång > 8 > 5 > 3 ≤ 3 utslagen<br />
Furcellaria lumbricalis Kräkel > 10 > 6 > 3 ≤ 3 utslagen<br />
Coccotylus/Phyllophora Rödblad > 10 > 6 > 4 ≤ 4 utslagen<br />
Potamogeton perfoliatus Ålnate > 7 > 4 > 2 ≤ 2 utslagen<br />
Rhodomela confervoides Rödris > 10 > 6 > 4 ≤ 4 utslagen<br />
Sphacelaria arctica Ish<strong>av</strong>stofs > 12 > 8 > 4 ≤ 4 utslagen<br />
Tolypella nidifica H<strong>av</strong>rufse > 6 > 3 > 1 ≤ 1 utslagen<br />
Zostera marina Ålgräs > 7 > 4 > 2 ≤ 2 utslagen<br />
Tabell 4. Klassgränser för bedömning <strong>av</strong> status baserat på beräknat EK-värde. Från<br />
Naturvårdsverkets handbok för bedömning <strong>av</strong> kustvatten och vatten i övergångszon<br />
(Naturvårdsverket 2007).<br />
Status EK-intervall<br />
Hög status 0,81-1,0<br />
God status 0,61-0,80<br />
Måttlig status 0,41-0,60<br />
Otillfredsställande status 0,21-0,40<br />
Dålig status 0-0,20<br />
15
EK-värde<br />
Resultat och Diskussion<br />
Ekologisk status<br />
Inventeringen <strong>av</strong> årets <strong>miljöövervakning</strong>slokaler visade att de <strong>vegetationsklädda</strong><br />
hårdbottnarna i länet generellt har fortsatt hög status, men att små förändringar<br />
har skett (Figur 3). Trännöfjärden ligger på gränsen mellan god och hög status<br />
men bedöms i år endast ha god status. År 2009 gjordes bedömningen hög status.<br />
Även Bråvikens kustvatten och referenslokalen Kärrfjärden hade lägre EK-<br />
medelvärden (Ekologisk Kvalitetskvot) detta år jämfört med år 2009, men ligger<br />
kvar på hög status. De sydligare lokalerna, referensen Hesselöfjärden och Yttre<br />
Valdemarsviken, hade oförändrade EK-värden.<br />
1,00<br />
0,80<br />
0,60<br />
0,40<br />
0,20<br />
0,00<br />
Hög status<br />
God status<br />
Måttlig status<br />
Otillfredsställande<br />
status<br />
Dålig status<br />
Bråvikens<br />
kustvatten<br />
Kärrfjärden Trännöfjärden Hesselöfjärden Yttre<br />
Valdemarsviken<br />
16<br />
år 2009<br />
år 2012<br />
Figur 3. EK-värden (medel ± standard<strong>av</strong>vikelse) och bedömning <strong>av</strong> ekologisk status år<br />
2009 och 2012 för de inventerade lokalerna.<br />
Den ekologiska statusen baseras på ett fåtal referensarters djuputbredning på<br />
lokalerna. De något lägre EK-medelvärdena detta år på lokalerna Bråvikens<br />
kustvatten och Kärrfjärden jämfört med år 2009 beror framförallt på minskad<br />
djuputbredning <strong>av</strong> blåstång (Fucus vesiculosus). Djuputbredning är ett mått på<br />
vattenkvalité eftersom ljusförhållandena på bottnarna beror <strong>av</strong> partiklar i<br />
vattenmassan. Blåstångens minskade djuputbredning är emellertid troligen en<br />
följd <strong>av</strong> de omfattande betskador som observerades på tången under 2011, d v s<br />
inte en indikation på försämrade ljusförhållanden.<br />
I Trännöfjärden var däremot blåstångens djuputbredning mer eller mindre<br />
oförändrad, men andra referensarter, ish<strong>av</strong>stofs (Battersia arctica) och kräkel<br />
(Furcellaria lumbricalis), hade mindre djuputbredning. Under inventeringen i år<br />
försämrades sikten påtagligt under 8 m djup på de två inre transekterna och<br />
inventeringen <strong>av</strong>bröts detta år vid 13 m djup, p g a för dåliga ljus- och<br />
siktförhållanden. De dåliga sikt- och ljusförhållandena på inventeringsdagen är
dock endast en ögonblicksbild <strong>av</strong> förhållandena på lokalen. Det säger med andra<br />
ord inget om hur det sett ut resten <strong>av</strong> året, men indikerar att det kan vara värt att<br />
undersöka vidare.<br />
Referenslokalerna Kärrfjärden och Hesselöfjärden har fortsatt hög status (Figur<br />
4). Kärrfjärden har haft en positiv trend mot högre EK-värden under flera år, tack<br />
vare ökad djuputbredning <strong>av</strong> blåstång. Trenden bröts i år p g a den minskade<br />
djuputbredningen. Den stora variationen i EK-värden år 2011 för Kärrfjärdens<br />
transekter berodde på liten eller ingen förekomst <strong>av</strong> referensarten ish<strong>av</strong>stofs år<br />
2011, vilket påverkade statusbedömningen på samtliga lokaler det året (Qvarfordt<br />
& Borgiel, 2012). Ish<strong>av</strong>stofs är en liten brunalg som nästintill alltid förekommer<br />
på djupa hårdbottnar. År 2012 förekom ish<strong>av</strong>stofs som förväntat.<br />
EK-värde<br />
1,00<br />
0,80<br />
0,60<br />
0,40<br />
0,20<br />
Hög status<br />
God status<br />
Måttlig status<br />
Otillfredsställande<br />
status<br />
0,00<br />
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013<br />
År<br />
Dålig status<br />
17<br />
Hesselöfjärden<br />
Kärrfjärden<br />
Figur 4. EK-värden (medelvärde ± standard<strong>av</strong>vikelse) och ekologisk status för<br />
referenslokalerna Kärrfjärden och Hesselöfjärden år 2007-2012 (Hesselöfjärden<br />
inventerades inte år 2011).<br />
Bild 2. Vänster: Omfattande betskador i blåstångsbältet på transekt E24, Hesselöfjärden.<br />
Höger: Betskador i blåstångsbältet på transekt E6, Bråvikens kustvatten.
Förändringar i blåstångens utbredning<br />
År 2011 noterades omfattande betskador på blåstången på samtliga inventerade<br />
transekter där blåstång förekom. Tångruskorna såg ofta mer eller mindre ut som<br />
skelett (Bild 2), där endast de hårdare mittsträngarna på grenarna var kvar. De<br />
yngre delarna på tången, grenspetsarna, var oftast mindre betade.<br />
Omfattande betskador noterades på alla djup, på tångruskor vid ytan, i de kraftiga<br />
blåstångsbältena och på de djupast förekommande tångruskorna. Nedre delen <strong>av</strong><br />
tångbältet samt de djupare blåstångsruskorna var generellt i sämre skick med<br />
omfattande betskador och även ofta riklig påväxt <strong>av</strong> mossdjur (Electra<br />
crustulenta), blåmusslor (Mytilus edulis) och fintrådiga alger.<br />
Cover Index<br />
Djup (m)<br />
0,0<br />
1,0<br />
2,0<br />
3,0<br />
4,0<br />
5,0<br />
6,0<br />
14,0<br />
12,0<br />
10,0<br />
8,0<br />
6,0<br />
4,0<br />
2,0<br />
0,0<br />
Transekt<br />
E13 E14 E15<br />
Transekt<br />
Yttäckning<br />
Förekomst (1 %)<br />
E13 E14 E15<br />
Djup (m)<br />
2007<br />
2008<br />
2009<br />
2010<br />
2011<br />
2012<br />
0,0<br />
1,0<br />
2,0<br />
3,0<br />
4,0<br />
5,0<br />
6,0<br />
18<br />
Transekt<br />
E13 E14 E15<br />
Bälte (>25 %)<br />
Figur 5. KÄRRFJÄRDEN<br />
I figuren visas blåstångens<br />
maximala djuputbredning<br />
(förekomst 1 %),<br />
blåstångsbältets maximala<br />
djuputbredning (Bälte > 25 %)<br />
och blåstångens yttäckning<br />
(Cover Index) på de tre<br />
transekterna (E13, E14 och<br />
E15) de sex inventeringsåren<br />
2007-2012.<br />
De omfattande betskadorna påverkade generellt inte djuputbredning eller<br />
täckningsgrad <strong>av</strong> blåstångsbälten i inventeringen år 2011. Blåstångsruskorna<br />
fanns ju kvar, även om de såg ut som skelett. Det befarades emellertid att de stora
skadorna på tången skulle innebära förändringar i blåstångens utbredning<br />
kommande år beroende på om tången överlevde betskadorna.<br />
De omfattande betskadorna kan innebära mindre motståndskraft mot ytterligare<br />
betning och påväxt. Tångruskorna kan också ha försvagats, vilket kan leda till att<br />
de lättare slits loss <strong>av</strong> vattenrörelser i samband med stormar. Eftersom<br />
blåstångsamhällena på samtliga inventerade lokaler år 2011 var påverkade<br />
indikerade det att hela området från Arkö ned till Häradskär kunde vara påverkat.<br />
Årets resultat bekräftar delvis farhågorna om förändringar i länets<br />
blåstångssamhällen. Betskador var tydliga på blåstången även detta år och<br />
noterades på samtliga lokaler, vilket visar att även blåstångssamhällen norr om<br />
Arkö och söder om Häradskär påverkats. Den sydligaste lokalen Yttre<br />
Valdemarsviken, samt den innersta lokalen Trännöfjärden, hade emellertid mindre<br />
förändringar i blåstångens utbredning jämfört med Kärrfjärden, Hesselöfjärden<br />
och Bråvikens kustvatten. Det antyder att det är blåstångssamhällen i mellan- och<br />
ytterskärgård i länets mellersta och norra delar som drabbats hårdast.<br />
Djup (m)<br />
Cover Index<br />
0,0<br />
1,0<br />
2,0<br />
3,0<br />
4,0<br />
5,0<br />
6,0<br />
8,0<br />
7,0<br />
6,0<br />
5,0<br />
4,0<br />
3,0<br />
2,0<br />
1,0<br />
0,0<br />
Transekt<br />
E22 E23 E24<br />
Transekt<br />
Yttäckning<br />
E22 E23 E24<br />
Djup (m)<br />
0,0<br />
1,0<br />
2,0<br />
3,0<br />
4,0<br />
5,0<br />
6,0<br />
Förekomst (1 %)<br />
19<br />
Transekt<br />
E22 E23 E24<br />
Bälte (>25 %)<br />
2007<br />
2008<br />
2009<br />
2010<br />
2012<br />
Figur 6. HESSELÖFJÄRDEN<br />
I figuren visas blåstångens<br />
maximala djuputbredning<br />
(förekomst 1 %),<br />
blåstångsbältets maximala<br />
djuputbredning (Bälte > 25 %)<br />
och blåstångens yttäckning<br />
(Cover Index) på de tre<br />
transekterna (E22, E23 och<br />
E24) under de fem år lokalen<br />
inventerats, 2007-2010 samt<br />
2012.
På referenslokalen Kärrfjärden noterades mindre djuputbredning för första gången<br />
på flera år (Figur 5). Blåstångsbältets (yttäckning >25 %) utbredning hade även<br />
minskat, både i djupled och täckningsgrad. Därmed bröts den positiva trenden i<br />
ökad djuputbredning och yttäckning som noterats på lokalen sedan 2008. Det<br />
indikerar att överlevnaden har påverkats <strong>av</strong> de omfattande betskadorna.<br />
På Hesselöfjärdens transekter, den andra referenslokalen, noterades ett liknande<br />
mönster (Figur 6). Blåstångens yttäckning och blåstångsbältets djuputbredning<br />
hade minskat på samtliga tre transekter år 2012 jämfört med år 2009, då lokalen<br />
senast inventerades. Den maximala djuputbredningen hade däremot endast<br />
minskat på en <strong>av</strong> transekterna. Även här bröts den positiva trend som funnits i<br />
framförallt ökande yttäckning och djuputbredning <strong>av</strong> blåstångsbältet.<br />
Cover Index<br />
Djup (m)<br />
0,0<br />
1,0<br />
2,0<br />
3,0<br />
4,0<br />
5,0<br />
6,0<br />
18,0<br />
16,0<br />
14,0<br />
12,0<br />
10,0<br />
8,0<br />
6,0<br />
4,0<br />
2,0<br />
0,0<br />
Lokal<br />
Bråviken Trännöfj Valdemarsv<br />
Transekt<br />
Yttäckning<br />
Förekomst (1 %)<br />
Bråviken Trännöfj Valdemarsv<br />
20<br />
Djup (m)<br />
0,0<br />
1,0<br />
2,0<br />
3,0<br />
4,0<br />
5,0<br />
6,0<br />
Lokal<br />
Bråviken Trännöfj Valdemarsv<br />
2009<br />
2012<br />
Bälte (> 25 %)<br />
Figur 7. BRÅVIKENS KUSTVATTEN,<br />
TRÄNNÖFJÄRDEN,<br />
YTTRE VALDEMARSVIKEN<br />
I figuren visas blåstångens maximala<br />
djuputbredning (förekomst 1 %),<br />
blåstångsbältets maximala<br />
djuputbredning (Bälte > 25 %) och<br />
blåstångens yttäckning (Cover Index)<br />
på de tre lokalernas tre transekter<br />
under de två år lokalerna har<br />
inventerats, åren 2009 och 2012.<br />
På årets nordligaste lokal, Bråvikens kustvatten, hade den maximala<br />
djuputbredningen minskat sedan år 2009 på samtliga transekter (Figur 7).<br />
Blåstångsbältet noterades däremot djupare på en transekt (E26). På den sydligaste<br />
lokalen, Yttre Valdemarsviken, noterades större djuputbredning och yttäckning på
två <strong>av</strong> transekterna medan blåstångssamhällets utbredning på den tredje (E24)<br />
hade minskat kraftigt, både i djupled och ytmässigt. I Trännöfjärden noterades<br />
inget generellt mönster utan djuputbredning och yttäckning hade både ökat och<br />
minskat på lokalens transekter.<br />
På ingen lokal hade blåstången försvunnit helt vilket innebär att samhället<br />
förmodligen kan återhämta sig relativt fort. Om blåstången skulle försvinna helt<br />
från en plats kan det ta lång tid för den att återetablera sig eftersom dess<br />
spridningsförmåga är dålig. När blåstången finns kvar så är däremot chanserna till<br />
nyrekrytering goda.<br />
Bild 3. Häll med nästan helt nedbetat blåstångsbälte, men groddar ger hopp om snabb<br />
återhämtning. Transekt E24, Hesselöfjärden.<br />
Artsammansättning<br />
År 2011 noterades en hel del förändringar i växtsamhällenas artsammansättning.<br />
Flera arter som vanligtvis förekommer, saknades eller förekom endast i liten<br />
omfattning, till exempel ish<strong>av</strong>stofs (Battersia arctica), brunslick<br />
(Ectocarpus/Pylaiella) och grönslick (Cladophora glomerata). Även de flesta <strong>av</strong><br />
de mer sporadiskt förekommande arterna, som vanligtvis förekommer i enstaka<br />
<strong>av</strong>snitt med låg täckningsgrad, saknades, till exempel rosendun (Aglaothamnion<br />
roseum) och violettslick (Polysiphonia fibrillosa). Andra arter, framförallt<br />
trådalgen ullsläke (Ceramium tenuicorne), noterades i högre täckningsgrader.<br />
År 2012 var artsammansättning åter mer som förväntat. Referenslokalen<br />
Kärrfjärden var den enda <strong>av</strong> årets lokaler som även inventerades år 2011. De tre<br />
vanliga algerna, (ish<strong>av</strong>stofs, grönslick och brunslick) som saknades eller hade<br />
21
ovanligt liten förekomst år 2011, förekom i år med likartad utbredning som<br />
tidigare år (2007-2010) (Figur 8). Undantaget var brunslick som hade ovanligt<br />
stor utbredning på lokalen i år.<br />
I Figur 8 visas Cover Index (CI) som ett mått på total yttäckning per transekt. CI<br />
beräknades genom att multiplicera den skattade täckningsgraden (%) för aktuellt<br />
taxa inom varje transekt<strong>av</strong>snitt med respektive <strong>av</strong>snitts längd (en inventeringskorridor<br />
på 1 m antogs). Därefter summerades yttäckningen i alla transekt<strong>av</strong>snitt<br />
per transekt och år. I figuren visas medelvärde och standard error baserat på<br />
lokalens tre transekter.<br />
Cover Index<br />
20<br />
18<br />
16<br />
14<br />
12<br />
10<br />
6<br />
5<br />
4<br />
3<br />
2<br />
1<br />
0<br />
Kärrfjärden<br />
2007<br />
2008<br />
2009<br />
2010<br />
2011<br />
2012<br />
Battersia arcticaCeramium tenuicorne Cladophora glomerata Ectocarpus/ Pylaiella<br />
Battersia arctica Ceramium<br />
tenuicorne<br />
22<br />
Cladophora<br />
glomerata<br />
Ectocarpus/<br />
Pylaiella<br />
Figur 8. Cover Index för arterna ish<strong>av</strong>stofs (Battersia arctica), ullsläke (Ceramium<br />
tenuicorne), grönslick (Cladophora glomerata) och brunslick (Ectocarpus/Pylaiella) på<br />
referenslokalen Kärrfjärden de sex åren 2007-2012 som lokalen inventerats inom<br />
<strong>miljöövervakning</strong>sprogrammet. I figuren visas medelvärde och standard error baserat på<br />
lokalens tre transekter. OBS, notera den <strong>av</strong>brutna skalan på y-axeln.<br />
Bild 4. Blåstångssamhälle täckt <strong>av</strong> brunsslick och bård <strong>av</strong> grönalger ovanför<br />
blåstångsbältet vid ytan, transekt E13, Kärrfjärden.
Jämförelser <strong>av</strong> växtsamhällen<br />
Bottensamhällen kan jämföras med hjälp <strong>av</strong> multivariata analysmetoder.<br />
Multivariata analyser baserade på inventeringsresultaten indikerar att inga stora<br />
förändringar har skett i växtsamhällena. Analyserna bekräftar dock att år 2011 var<br />
ett år med annorlunda artsammansättning. År 2012 hade en artsammansättning<br />
som var mycket lik den som beskrevs på lokalerna år 2009.<br />
De analyserade bottensamhällena inkluderar alla noterade växttaxa. I analyserna<br />
har ingående arters medeltäckningsgrad inom 1-meters djupintervall beräknats för<br />
varje transekt på de fem lokalerna. Fyra djupintervall, 1-2 m, 4-5 m, 6-7 m och<br />
12-13 m djup, analyserades. De utvalda djupintervallen beskriver växtligheten på<br />
grunda bottnar nedanför den zon som främst påverkas <strong>av</strong> hög- och lågvatten (0-1<br />
m) och inom ett djupintervall med hög vegetationstäckning som är förhållandevis<br />
opåverkat <strong>av</strong> vågexponering (4-5 m). Vid 6-7 m djup börjar vegetationens<br />
yttäckning att minska och djupintervallet 11-12 m beskriver lite djupare bottnar<br />
som finns representerade på samtliga inventerade lokaler.<br />
I analyserna ingår data från samtliga 15 transekter inventerade år 2012 samt år<br />
2009, d v s E4-E6, E10-15 samt E22-E27. Dessutom analyseras dessa två år i<br />
förhållande till övriga <strong>miljöövervakning</strong>sår (2007-2012) på referenslokalerna<br />
Kärrfjärden (E13-E15) och Hesselöfjärden (E22-E24). Samtliga analyser är<br />
baserade på Bray-Curtis similarity index och data är transformerade med<br />
kvadratroten för att minska betydelsen <strong>av</strong> dominerande arter och därmed ge<br />
artsammansättningen större betydelse.<br />
I en MDS-analys (multidimensional scaling) kan samhällen jämföras baserat både<br />
på vilka arter som ingår och varje arts täckningsgrad. Resultatet blir en figur där<br />
alla prov (i detta fall transekter) placerats i förhållande till hur lika de är varandra.<br />
Ju närmare varandra två punkter ligger desto mer lika är de samhällen de<br />
beskriver och tvärtom. Egentligen placeras punkterna i ett flerdimensionellt rum<br />
men för att förenkla tolkningar illustreras resultatet i en tvådimensionell figur. Ett<br />
”stress”-mått anger hur väl den tvådimensionella figuren beskriver förhållanden<br />
mellan, i detta fall, transekterna (stress-värden < 0,1 är bra, värden < 0,2 visar att<br />
figuren är användbar men inte alla detaljer är korrekta, värden > 0,3 betyder att<br />
figuren inte ger en bra bild <strong>av</strong> förhållanden mellan proven).<br />
Linjer har tillförts i MDS-figurerna för att indikera grupperingar efter framförallt<br />
år och lokal i syfte att underlätta tolkning. Vi vill undersöka om det finns<br />
skillnader mellan år, det vill säga om punkterna grupperar sig efter år snarare än<br />
efter lokal eller transekt (samma bottenyta inventerad olika år). Enkla/raka linjer<br />
indikerar tydlig gruppering medan krokiga linjer antyder att det kan finnas en viss<br />
effekt <strong>av</strong> år/lokal men att andra faktorer, exempelvis bottentyp eller<br />
vågexponering, sannolikt har större effekt på artsammansättningen i samhällena.<br />
Växtsamhällena i djupintervallet 1-2 m hade likartad artsammansättning år 2009<br />
och år 2012 (Figur 9). I figuren syns ingen gruppering efter inventeringsår utan<br />
växtsamhällen beskrivna på en transekt olika år är ofta mer lika varandra än<br />
växtsamhällen från samma år.<br />
23
Den mest vågexponerade <strong>av</strong> årets lokaler, Bråvikens kustvatten (E4-E6), skiljer<br />
lite från övriga lokaler. Växtsamhällena på lokalens transekter grupperar sig vid<br />
sidan <strong>av</strong> de andra, undantaget är E6 som är den mest vågskyddade <strong>av</strong> lokalens<br />
transekter. Djupintervallet 1-2 m är ett intervall som påverkas kraftigt <strong>av</strong><br />
vågrörelser.<br />
1-2 m djup<br />
E4<br />
E4<br />
E27<br />
E27<br />
E24<br />
E5<br />
E5<br />
E23 E24<br />
24<br />
E12<br />
E6<br />
Transform: Square root<br />
Resemblance: S17 Bray Curtis similarity (+d)<br />
E12<br />
E10<br />
E25<br />
E15<br />
E22<br />
E10<br />
E11 E26<br />
E11<br />
E22<br />
E25 E13<br />
E15<br />
E23<br />
E14<br />
E14<br />
E13<br />
E6<br />
2D Stress: 0.16<br />
Figur 9. MDS-analys baserad på växtsamhällen på samtliga transekter inventerade år<br />
2009 och 2012 i djupintervallet 1-2 m.<br />
Varje punkt representerar en transekt inom aktuellt djupintervall. I figuren visas<br />
transektens nummer samt inventeringsår. Gruppindelningar är indikerade med linjer. Grå,<br />
heldragna linjer indikerar gruppering med <strong>av</strong>seende på lokal.<br />
I djupintervallet 4-5 m anas en gruppering efter läge i skärgården, ytter- och<br />
öppen mellanskärgård (till höger i figuren) mot skyddad mellan- och<br />
innerskärgård (till vänster i figuren)(Figur 10). På lokalerna i ytter- och öppen<br />
mellanskärgård finns även en antydan till gruppering efter år.<br />
Bråvikens kustvatten belägen i ytterskärgården grupperar sig med Yttre<br />
Valdemarsviken och Hesselöfjärden som ligger i mellanskärgården. De ligger<br />
emellertid mer öppet än lokalerna Kärrfjärden och Trännöfjärden som är<br />
instängda i trång mellanskärgård respektive innerskärgård.<br />
I djupintervallet 4-5 m påverkar vattenrörelser från vågor och läge i skärgården (t<br />
ex trång eller öppen mellanskärgård) mängden sediment på hårdbottnarna. På<br />
sedimenttäckta hårdbottnar hämmas algutbredningen eftersom alger behöver<br />
hårda ytor att fästa vid för att kunna kolonisera.<br />
Växtsamhället på transekt E6 (inringad i Figur 10), den mest vågskyddade <strong>av</strong><br />
Bråvikens kustvattens transekter, är emellertid mer lik Kärrfjärdens och<br />
Trännöfjärdens transekter. På transekten växte bland annat kärlväxten hårsärv och<br />
E26<br />
2012<br />
2009<br />
år
grönalgerna spiralbandsalger, vilket gjorde den lite mer lik de mer skyddade<br />
lokalerna.<br />
I djupintervallet 4-5 m kan även en indelning efter år anas på de mer exponerade<br />
lokalerna Bråvikens kustvatten, Hesselöfjärden och Yttre Valdemarsviken (till<br />
höger i Figur 10). I år noterades betydligt mer brunslick på lokalerna jämfört med<br />
Transform: Square root<br />
år 2009, men även märkbart mindre fjäderslick.<br />
Resemblance: S17 Bray Curtis similarity (+d)<br />
4-5 m djup<br />
E12<br />
E11<br />
E4<br />
E22<br />
E12<br />
E10<br />
E10<br />
E11<br />
E14 E23 E23<br />
E25<br />
E27<br />
E24<br />
E24 E27<br />
E25<br />
E26<br />
E6<br />
25<br />
E4<br />
E14<br />
E15<br />
E5<br />
E5<br />
E13<br />
E15<br />
E6<br />
E13<br />
E26<br />
E22<br />
2D Stress: 0.19<br />
2009<br />
2012<br />
Figur 10. MDS-analys baserad på växtsamhällen på samtliga transekter inventerade år<br />
2009 och 2012 i djupintervallet 4-5 m.<br />
Varje punkt representerar en transekt inom aktuellt djupintervall. I figuren visas<br />
transektens nummer samt inventeringsår. Gruppindelningar är indikerade med linjer. Grå,<br />
heldragen linje indikerar gruppering med <strong>av</strong>seende på lokal. Streckad grå linje indikerar<br />
gruppering efter år.<br />
I djupintervallet 6-7 m djup syns inga grupperingar efter år eller lokal (Figur 11).<br />
I detta djupintervall är sannolikt livsmiljön likartad på lokalerna med generellt<br />
små vattenrörelserna och tillräckligt med ljus för fotosyntes. Bottenegenskaper<br />
som lutning, typ <strong>av</strong> substrat mm har troligtvis större betydelse för<br />
artsammansättningen i växtsamhällena än läge i skärgården. På detta djup har<br />
dessutom fleråriga alger generellt mer betydelse i växtsamhällen, vilket minskar<br />
mellanårsvariationen. I de grundare intervallen dominerar de ettåriga arterna,<br />
vilket medför större mellanårsvariation.<br />
år
6-7 m djup<br />
E12<br />
E10<br />
E25<br />
E11<br />
E11<br />
E4<br />
E15<br />
E12<br />
E14<br />
E10<br />
E27<br />
E4<br />
E6<br />
E23<br />
E24<br />
E22<br />
26<br />
E14<br />
E5<br />
E23<br />
E26<br />
E5<br />
Transform: Square root<br />
Resemblance: S17 Bray Curtis similarity (+d)<br />
E13<br />
E24<br />
E6<br />
E27<br />
E15<br />
E13<br />
E25<br />
E26<br />
E22<br />
2D Stress: 0.21<br />
2012<br />
2009<br />
Figur 11. MDS-analys baserad på växtsamhällen på samtliga transekter inventerade år<br />
2009 och 2012 i djupintervallet 6-7 m. Varje punkt representerar en transekt inom aktuellt<br />
djupintervall.<br />
11-12 m djup<br />
E10<br />
E11 E11<br />
E12<br />
E12<br />
E10<br />
E13<br />
E13<br />
Transform: Square root<br />
Resemblance: S17 Bray Curtis similarity (+d)<br />
E27 E27<br />
E14<br />
E22 E23<br />
E6 E25<br />
E6 E15<br />
E23<br />
E14 E22<br />
E25<br />
E24<br />
E15<br />
E24<br />
E26 E26<br />
E4<br />
E5<br />
E5<br />
2D Stress: 0.11<br />
E4<br />
2012<br />
2009<br />
Figur 12. MDS-analys baserad på växtsamhällen på samtliga transekter inventerade år<br />
2009 och 2012 i djupintervallet 11-12 m. Varje punkt representerar en transekt inom<br />
aktuellt djupintervall.<br />
Varje punkt representerar en transekt inom aktuellt djupintervall. I figuren visas<br />
transektens nummer samt inventeringsår. Gruppindelningar är indikerade med linjer. Grå,<br />
heldragna linjer indikerar gruppering med <strong>av</strong>seende på lokal. Streckade grå linjer<br />
indikerar gruppering efter år.<br />
år<br />
2009<br />
2012<br />
år<br />
2009<br />
2012
I djupintervallet 11-12 m skiljer sig Trännöfjärdens bottensamhällen (E10-E12)<br />
tydligt från de övriga lokalernas (Figur 12). Det finns även en antydan till<br />
gruppering efter år, där nästan alla lokaler år 2012 placerade sig nedanför<br />
motsvarande år 2009.<br />
Trännöfjärden ligger i innerskärgården med generellt sämre ljusförhållanden,<br />
vilket påverkar växtligheten på 11-12 m djup. Vid årets inventering rådde<br />
dessutom extremt dåliga ljusförhållanden på detta djup, vilket kan ha påverkat<br />
inventeringsresultatet. Transekterna i Trännöfjärden är dock generellt mycket lika<br />
varandra inom detta djupintervall. Undantagen, transekt E12 i år samt E10 år<br />
2009, hade enstaka alger på hårdbottnarna, övriga saknade växtlighet. År 2009 var<br />
siktdjupet i Trännöfjärden under inventeringsperioden ca 2 m mindre än på<br />
referenslokalen Kärrfjärden i mellanskärgården utanför (medelvärde<br />
Trännöfjärden 4,7 m, Kärrfjärden 6,7 m). Även i år skilde det ca 2 m (medelvärde<br />
Trännöfjärden 3,2 m, Kärrfjärden 5,7 m), men sikt- och ljusförhållanden<br />
försämrades påtagligt vid 8 m djup i Trännöfjärden.<br />
Växtsamhället i djupintervallet 11-12 m utgörs <strong>av</strong> ett fåtal arter (totalt sju alger<br />
noterades på transekterna år 2009 och 2012). År 2009 noterades bland annat mer<br />
ullsläke men mindre rödblad jämfört med år 2012.<br />
Statistiska analyser (ANOSIM) <strong>av</strong> växtsamhällen på samtliga transekter<br />
inventerade år 2009 och 2012, visade inga signifikanta skillnader mellan åren (p ><br />
0,05) inom de utvalda djupintervallen (1-2 m, 4-5 m, 6-7 m och 11-12 m). Ett<br />
ANOSIM-test är ett multivariat (d v s tar hänsyn till hela samhällen), ickeparametriskt<br />
test, som visar om det finns skillnader mellan grupper och om dessa<br />
skillnader är signifikanta (signifikansnivån är p < 0,05).<br />
27<br />
Bild 5. Ytnära häll med tarmalger, ullsläke<br />
och grönslick samt betskadad blåstång,<br />
transekt E26, Yttre Valdemarsviken.<br />
En analys <strong>av</strong> artsammansättningen på<br />
referenslokalernas växtsamhällen<br />
samtliga <strong>miljöövervakning</strong>sår (2007-<br />
2012) visar inga trender med <strong>av</strong>seende<br />
på år. Det indikerar att skillnader<br />
mellan år sannolikt beror på naturlig<br />
mellanårsvariation i arters förekomst.<br />
Växtsamhället år 2012 var dessutom<br />
generellt mer likt år 2009, än övriga år. I MDS-figurerna framstår även år 2011<br />
som ett speciellt år med annorlunda artsammansättning (Figur 13-14).<br />
Inom djupintervallen 1-2 m samt 4-5 m grupperar sig referenslokalernas<br />
transekter både efter lokal och efter år (Figur 13). På dessa djup skiljer sig<br />
referenslokalerna kanske främst med <strong>av</strong>seende på vattenrörelser från vågor och<br />
strömmar i områdena, men även i viss mån bottentyp och lutning. Många <strong>av</strong> de<br />
övriga faktorerna som styr artsammansättningen är likartade eller ej begränsande<br />
på referenslokalerna, till exempel salthalt och ljustillgång.
Transekterna grupperar sig även efter år men ingen trend från äldre till senare år<br />
kan urskiljas. Istället utmärker sig år 2011 som ligger vid sidan <strong>av</strong> de övriga. År<br />
2012 är mer lik år 2009 än övriga år. Även år 2007 och 2008 är mer lika varandra<br />
medan år 2010 bildar en grupp mellan övriga år.<br />
1-2 m djup<br />
Kärrfjärden<br />
Hesselöfjärden<br />
4-5 m djup<br />
E15<br />
E14<br />
E24<br />
E15<br />
E13<br />
E23<br />
E14<br />
E13 E13<br />
E13<br />
E15<br />
E15<br />
E24<br />
E24<br />
E22<br />
E22 E14<br />
E13<br />
E23<br />
E23<br />
E14<br />
E24<br />
E14 E15<br />
E14<br />
E13<br />
E15<br />
E15<br />
E23<br />
E14<br />
E22<br />
E23<br />
E15<br />
E24<br />
E14<br />
E13<br />
E15<br />
E13<br />
E23<br />
E23<br />
E13<br />
28<br />
E24<br />
E24<br />
E22<br />
E14<br />
E24<br />
E14<br />
E15<br />
E22<br />
E24<br />
E22<br />
E13<br />
E15<br />
E13<br />
E14<br />
Kärrfjärden<br />
E14<br />
E13<br />
E15<br />
2D Stress: 0.22<br />
2012<br />
2011<br />
2010<br />
2009<br />
2008<br />
2007<br />
Transform: Square root<br />
Resemblance: S17 Bray Curtis similarity (+d)<br />
E22<br />
E22<br />
E24<br />
E22<br />
E22<br />
E23<br />
E23<br />
E23<br />
Hesselöfjärden<br />
2D Stress: 0.22<br />
2012<br />
2011<br />
2010<br />
2009<br />
2008<br />
2007<br />
Figur 13. MDS-analyser baserade på referenslokalernas (Kärrfjärden och<br />
Hesselöfjärden) växtsamhällen på samtliga transekter inventerade åren 2007 – 2012 (år<br />
2011 inventerades endast Kärrfjärden, E13-E15). I figuren visas djupintervallen 1-2 m<br />
samt 4-5 m. Varje punkt representerar en transekt inom aktuellt djupintervall. I figuren<br />
visas transektens nummer samt inventeringsår. Gruppindelningar är indikerade med<br />
linjer. Grå, heldragna linjer indikerar gruppering med <strong>av</strong>seende på lokal. Streckade grå<br />
linjer indikerar gruppering efter år.<br />
år<br />
2009<br />
2012<br />
2007<br />
2008<br />
2010<br />
2011
I djupintervallen 6-7 m samt 11-12 m djup syns ingen gruppering efter lokal<br />
(Figur 14). På 6-7 m djup bildar växtsamhällen på Kärrfjärdens transekter år 2011<br />
en egen grupp. Analysen visar även att växtsamhällena på 6-7 m djup år 2012 är<br />
mer lika år 2009 än övriga fyra år.<br />
6-7 m djup<br />
E14<br />
11-12 m djup<br />
E22<br />
E14<br />
E15<br />
E13<br />
E15<br />
E13<br />
E15<br />
E23<br />
E23<br />
E22<br />
E14<br />
E13<br />
E13<br />
E14<br />
E22<br />
E15<br />
E22<br />
E14<br />
E22<br />
E22<br />
E23 E22<br />
E23<br />
E22<br />
E14<br />
E15<br />
E23<br />
E24<br />
E23<br />
E24<br />
E15<br />
E23<br />
E14<br />
E14<br />
E14<br />
E23<br />
E24<br />
29<br />
E23<br />
E22<br />
E14<br />
E24<br />
E23<br />
Transform: Square root<br />
Resemblance: S17 Bray Curtis similarity (+d)<br />
E13<br />
E24<br />
E14<br />
E15<br />
E22<br />
E13<br />
2D Stress: 0.21<br />
2012<br />
2011<br />
2010<br />
2009<br />
2008<br />
2007<br />
Transform: Square root<br />
Resemblance: S17 Bray Curtis similarity (+d)<br />
E24<br />
E24<br />
E24<br />
E15 E15<br />
E24 E15<br />
E15<br />
E13<br />
E13<br />
E13<br />
E15<br />
E13 E24<br />
E13<br />
E13<br />
2D Stress: 0.11<br />
2012<br />
2011<br />
2010<br />
2009<br />
2008<br />
2007<br />
Figur 14. MDS-analyser baserade på referenslokalernas (Kärrfjärden och<br />
Hesselöfjärden) växtsamhällen på samtliga transekter inventerade åren 2007 – 2012 (år<br />
2011 inventerades endast Kärrfjärden, E13-E15). I figuren visas djupintervallen 6-7 m<br />
samt 11-12 m. Varje punkt representerar en transekt inom aktuellt djupintervall. I figuren<br />
visas transektens nummer samt inventeringsår. Gruppindelningar är indikerade med<br />
linjer. Grå, heldragna linjer indikerar gruppering med <strong>av</strong>seende på lokal. Streckade grå<br />
linjer indikerar gruppering efter år.<br />
år<br />
2009<br />
2012<br />
2007<br />
2008<br />
2010<br />
2011<br />
år<br />
2009<br />
2012<br />
2007<br />
2008<br />
2010<br />
2011
ANOSIM-analyser baserade på artsammansättningen i referenslokalernas<br />
växtsamhällen samtliga <strong>miljöövervakning</strong>sår visar att det finns signifikanta<br />
skillnader mellan år 2012 och övriga år i djupintervallen 1-2 m (Global R = 0,48,<br />
p = 0,001), 4-5 m (Global R = 0,34, p = 0,002) och 6-7 m (Global R = 0,43, p =<br />
0,001), men inte i djupintervallet 11-12 m (p > 0,05). Ett globalt R-värde visar om<br />
det finns skillnader mellan de jämförda grupperna, i detta fall de sex<br />
<strong>miljöövervakning</strong>såren 2007-2012, och p-värdet anger om dessa skillnader är<br />
signifikanta. Signifikansnivån är p < 0,05.<br />
Om det globala R-värdet är signifikant (p < 0,05) kan man gå vidare och titta på<br />
vilka <strong>av</strong> de analyserade grupperna som skiljer sig genom att titta på parvisa test<br />
(Tabell 5). Resultatet anges som R där 1 betyder att de jämförda grupperna är helt<br />
olika och 0 innebär att de är helt lika.<br />
De parvisa testen visar att växtsamhällen år 2012 skilde sig signifikant från<br />
samtliga år utom år 2009. Skillnaderna mellan år utgörs framförallt <strong>av</strong> variationer<br />
i de ettåriga arternas förekomst och utbredning (SIMPER-analys). I<br />
djupintervallet 1-2 m förklarar de ettåriga arterna 65-70 % <strong>av</strong> variationen mellan<br />
åren. Motsvarande andel i djupintervallet 4-5 m är 62-76 % och i djupintervallet<br />
6-7 m 57-68 %.<br />
I djupintervallen 1-2 m och 6-7 m förklaras i genomsnitt 28-29 % <strong>av</strong> skillnaderna<br />
mellan år <strong>av</strong> brunslick (Ectocarpus/Pylaiella). I djupintervallet 4-5 m förklarar<br />
däremot brunslick och sudare (Chorda filum) vardera ca 17 % respektive 19 % <strong>av</strong><br />
variationen mellan åren.<br />
I djupintervallet 1-2 m förklaras ca 13 % <strong>av</strong> skillnaderna mellan år <strong>av</strong> variation i<br />
blåstångens utbredning. Det stödjer observationerna <strong>av</strong> en ökande trend i<br />
yttäckning på lokalerna fram till år 2012. I intervallet 6-7 m djup, förklarar de<br />
fleråriga arterna kräkel (Furcellaria lumbricalis), rödblad<br />
(Coccotylus/Phyllophora) och ish<strong>av</strong>stofs (Battersia arctica) mer <strong>av</strong> skillnaderna<br />
än blåstång (mellan 5-10 % vardera).<br />
Tabell 5. Resultat från parvisa tester (ANOSIM) mellan år baserade på<br />
artsammansättning i växtsamhällen på referenslokalernas sex transekter inventerade<br />
åren 2007-2012 (år 2011 inventerades endast tre transekter).<br />
PARVISA TESTER 1-2 m 4-5 m 6-7 m<br />
År vs År R - värde p = R - värde p = R - värde p =<br />
2012 vs 2011 0,90 0,01 0,57 0,01 0,54 0,02<br />
2012 vs 2010 0,69
Slutsats<br />
År 2011, det femte <strong>miljöövervakning</strong>såret <strong>av</strong> grunda <strong>vegetationsklädda</strong> bottnar i<br />
Östergötlands kustvatten särpräglades <strong>av</strong> en annorlunda artsammansättning i<br />
växtsamhällena samt omfattande betningskador på blåstången (Fucus<br />
vesiculosus). Detta år, 2012, var artsammansättningen åter som förväntad och lik<br />
tidigare år. Betningskadorna på blåstången var fortfarande synliga och bekräftades<br />
i ett större område eftersom lokaler i länets norra och södra kustvatten<br />
inventerades i år.<br />
De omfattande betningsskadorna på blåstången år 2011 påverkade överlevnaden<br />
och har medfört minskat utbredningsdjup och yttäckning i blåstångssamhällena.<br />
Den sydligaste lokalen, Yttre Valdemarsviken, samt den innersta lokalen<br />
Trännöfjärden, hade emellertid mindre förändringar i blåstångens utbredning<br />
jämfört med Kärrfjärden, Hesselöfjärden och Bråvikens kustvatten. Det antyder<br />
att det är blåstångssamhällen i mellan- och ytterskärgård i länets mellersta och<br />
norra delar som drabbats hårdast.<br />
På referenslokalen Kärrfjärden noterades mindre djuputbredning för första gången<br />
på flera år. Blåstångsbältets (yttäckning >25 %) utbredning hade även minskat,<br />
både i djupled och täckningsgrad. Därmed bröts den positiva trenden i ökad<br />
djuputbredning och yttäckning som noterats på lokalen sedan 2008. Den sydligare<br />
referenslokalen Hesselöfjärden uppvisade ett liknande mönster.<br />
År 2011 noterades en hel del förändringar i växtsamhällenas artsammansättning.<br />
Flera arter som vanligtvis förekommer, saknades eller förekom endast i liten<br />
omfattning, till exempel ish<strong>av</strong>stofs (Battersia arctica), brunslick<br />
(Ectocarpus/Pylaiella) och grönslick (Cladophora glomerata). År 2012 var<br />
artsammansättning åter mer som förväntat, vilket bekräftades <strong>av</strong> statistiska<br />
analyser som visade att artsammansättningen på lokalernas växtsamhällen inte<br />
skilde sig mellan år 2009 och 2012.<br />
Multivariata analyser <strong>av</strong> referenslokalernas växtsamhällen år 2012 jämfört med de<br />
tidigare åren 2007-2011 visade inga trender med <strong>av</strong>seende på år. Skillnader<br />
mellan år beror framförallt på variationer i de ettåriga arternas förekomst och<br />
utbredning, vilket sannolikt är naturlig mellanårsvariation. Analyserna indikerar<br />
även att år 2011 var ett speciellt år med annorlunda artsammansättning.<br />
Inventeringen <strong>av</strong> årets <strong>miljöövervakning</strong>slokaler visade att de <strong>vegetationsklädda</strong><br />
hårdbottnarna i länet generellt har fortsatt hög ekologisk status, men att små<br />
förändringar har skett. Trännöfjärden ligger på gränsen mellan god och hög status<br />
men bedöms i år endast ha god status. Även Bråvikens kustvatten och<br />
referenslokalen Kärrfjärden hade lägre EK-medelvärden detta år jämfört med år<br />
2009, men ligger kvar på hög status. De sydligare lokalerna, referensen<br />
Hesselöfjärden och Yttre Valdemarsviken, hade oförändrade EK-värden.<br />
31
De lägre EK-värdena detta år beror framförallt på minskad djuputbredning <strong>av</strong><br />
referensarten blåstång. Djuputbredning är ett mått på vattenkvalité eftersom<br />
ljusförhållandena på bottnarna beror <strong>av</strong> partiklar i vattenmassan. Blåstångens<br />
minskade djuputbredning är emellertid troligen en följd <strong>av</strong> de omfattande<br />
betskador som observerades på tången under 2011, d v s inte en indikation på<br />
försämrade ljusförhållanden.<br />
I Trännöfjärden däremot var blåstångens djuputbredning mer eller mindre<br />
oförändrad men andra referensarter, ish<strong>av</strong>stofs och kräkel, hade mindre<br />
djuputbredning. Under inventeringen i år försämrades siktförhållandena påtagligt<br />
under 8 m på de två inre transekterna. De dåliga sikt- och ljusförhållandena på<br />
inventeringsdagen är dock endast en ögonblicksbild <strong>av</strong> förhållandena på lokalen.<br />
Det säger med andra ord inget om hur det sett ut resten <strong>av</strong> året, men indikerar att<br />
det kan vara värt att undersöka vidare.<br />
Bild 6. Skorv bland blåmusslor och löslevande rödblad på ca 11 m djup, transekt E13,<br />
Kärrfjärden.<br />
32
Lokalbeskrivningar<br />
Kärrfjärden, referenslokal<br />
Referenslokalen Kärrfjärden är belägen i mellanskärgården strax utanför norra<br />
Finnö. På lokalen inventerades tre transekter. Samtliga transekter (E13, E14 och<br />
E15) har klassats som mycket skyddade i vågexponeringsgrad (Bilaga 1).<br />
Lokalens ekologiska status bedöms som hög baserat på 4-5 referensarters<br />
djuputbredning (Tabell 6). Samma bedömning <strong>av</strong> områdets status gjordes även<br />
efter inventeringarna år 2007, 2008, 2009, 2010 och 2011 (Edlund och Siljeholm<br />
2007b, 2008, Qvarfordt och Borgiel 2009, 2010, 2012).<br />
Tabell 6. Beräknade indexvärden för transekterna samt EK-värde och statusbedömning<br />
för lokalen. I tabellen visas observerat maxdjup för respektive referensart samt poäng vid<br />
beräkning <strong>av</strong> indexvärde.<br />
Transektnamn Yttre Kärrö Östra Kärröklabben Älgbådskärsklabben<br />
Transektnr E13 E14 E15<br />
Referensart Djup (m) Poäng Djup (m) Poäng Djup (m) Poäng<br />
Furcellaria lumbricalis 8,6 4 11,9 5 5,7 3<br />
Coccotylus/Phyllophora 10,4 5 11,9 5 10,8 5<br />
Rhodomela confervoides 5 3 - - - -<br />
Battersia arctica 11 5 11,9 5 10,8 5<br />
Fucus vesiculosus 4,8 4 4,1 4 3,5 3<br />
Indexvärde 0,84 0,95 0,80<br />
EK-värde lokal (medel ± std<strong>av</strong>): 0,86 ± 0,08<br />
Ekologisk status: Hög<br />
En trend mot ökad djuputbredning <strong>av</strong> blåstång har noterats på lokalen de senare<br />
åren. Årets resultat visar att blåstången har lyckats etablera sig djupare på lokalen.<br />
En större djuputbredning indikerar bättre ljusförhållanden och vattenkvalité i<br />
området. I år noterades emellertid en minskad djuputbredning jämfört med<br />
föregående år på två <strong>av</strong> transekterna (E14 och E15).<br />
Den mindre djuputbredningen <strong>av</strong> blåstång i år beror dock sannolikt på de<br />
omfattande betskador som noterades på tången år 2011, d v s det är inte en effekt<br />
<strong>av</strong> försämrad vattenkvalité i form <strong>av</strong> sämre ljusförhållanden. De djupare<br />
blåstångsplantorna var generellt mer betskadade än de som växte grundare. De<br />
djupaste individerna lever dessutom på gränsen <strong>av</strong> vad de klarar <strong>av</strong> och ökad<br />
stress i form <strong>av</strong> betskador har förmodligen inneburit att de inte har överlevt<br />
vintern.<br />
Blåstångsbältet (yttäckning > 25 %) hade både mindre djuputbredning och<br />
yttäckning i år jämfört med fjolåret på samtliga transekter. Även det beror<br />
sannolikt på de omfattande betskadorna under 2011.<br />
Figur 15 ger en bild <strong>av</strong> de vanliga arternas utbredning på lokalen. I figuren visas<br />
cover index (CI, täckningsgradsindex) beräknad på samtliga tre transekter alla sex<br />
<strong>miljöövervakning</strong>sår.<br />
33
CI beräknades genom att multiplicera den skattade täckningsgraden (%) för varje<br />
noterat taxa inom varje transekt<strong>av</strong>snitt med respektive <strong>av</strong>snitts längd (en<br />
inventeringskorridor på 1 m antogs). Detta ger ett mått på yttäckning i m 2 i varje<br />
<strong>av</strong>snitt. Därefter summerades yttäckningen i alla transekt<strong>av</strong>snitt per år. Detta g<strong>av</strong><br />
ett CI per noterat taxa för lokalen per år, från 2007-2012.<br />
Till vänster i Figur 15 illustreras förändringar i arters utbredning mellan åren på<br />
lokalen genom att beräkna hur stor andel <strong>av</strong> den totala CI (2007-2012) respektive<br />
år bidrar med. För en art som har haft samma utbredning på transekterna båda<br />
åren kommer bidragen från respektive år att vara nära 1/6 (16 %). En art som<br />
däremot har större utbredning ett år kommer att ha en längre årsstapel eftersom<br />
bidraget från det året till den totala CI är större. Till höger i Figur 15 redovisas CI<br />
per taxa för respektive år, detta för att visa hur vanliga arterna varit på lokalen. I<br />
figuren visas endast växttaxa som utgjort mer än 1 % <strong>av</strong> total CI för åren 2007-<br />
2012, d v s arter som endast förekommit sporadiskt har tagits bort.<br />
Andel CI per år <strong>av</strong> total CI<br />
100% 83% 67% 50% 33% 17%<br />
0%<br />
ETTÅRIGA ETTÅRIGA ALGER ALGER<br />
Ectocarpus/Pylaiella<br />
Monostroma balticum balticum<br />
Chorda filum<br />
34<br />
Chorda filum<br />
Ceramium Ceramium tenuicorne tenuicorne<br />
Cladophora glomerata glomerata<br />
Spirogyra<br />
Ulva<br />
Spirogyra<br />
Ulva<br />
Dictyosiphon/Stictyosiphon<br />
FLERÅRIGA FLERÅRIGA ALGER ALGER<br />
Fucus vesiculosus Fucus vesiculosus<br />
Coccotylus/Phyllophora<br />
Polysiphonia fucoides fucoides<br />
Battersia arctica Battersia arctica<br />
Furcellaria Furcellaria lumbricalis lumbricalis<br />
Mytilus edulisMytilus<br />
edulis<br />
Cover index<br />
0 10 20 30 40 50<br />
Kfj:2012<br />
Kfj:2011<br />
Kfj:2010<br />
Kfj:2009<br />
Kfj:2008<br />
Kfj:2007<br />
Figur 15. Vanliga arters/taxas totala yttäckning (CI) på lokalen, d v s förekomst på<br />
samtliga tre transekter respektive inventeringsår (2007-2012). Till höger visas CI för<br />
samtliga arter/taxa respektive inventeringsår som ett mått på hur vanligt förekommande<br />
arten/taxa är. Till vänster visas hur stor andel <strong>av</strong> båda årens totala CI som respektive år<br />
bidrar. Bidrag nära 16 % samtliga sex inventeringsår indikerar oförändrad utbredning.<br />
De ettåriga arterna har haft varierande utbredning på transekterna under åren.<br />
Ettåriga arter måste emellertid nyetablera sig varje år och deras förekomst beror<br />
<strong>av</strong> om de har haft en lyckad förökning och gynnsamma förhållanden under<br />
etableringsperioden. Det innebär stor naturlig mellanårsvariation i förekomst och
utbredning. Arter som utmärker sig är till exempel brunalgerna sudare (Chorda<br />
filum) och smalskägg/krulltrassel (Dictyosiphon/Stictyosiphon) som haft stor<br />
utbredning år 2009 och 2012. Den löslevande grönalgen österjösallad<br />
(Monostroma balticum) har däremot haft liten mellanårsvariation på lokalen.<br />
De fleråriga algerna har generellt haft mer likartad utbredning under åren 2007-<br />
2012. Fleråriga alger, och andra fleråriga växter, återspeglar livsmiljön<br />
(ljusförhållanden, närsaltstillgång mm) under en längre tid. De svarar inte lika<br />
snabbt på förändringar som ettåriga arter, eftersom de generellt växer<br />
långsammare och därför inte kan dra nytta <strong>av</strong> en plötslig ökning i till exempel<br />
närsaltstillgång. Vuxna plantor kan också uthärda sämre förhållanden under en<br />
tid. Det innebär mindre mellanårsvariation i förekomst jämfört med ettåriga arter.<br />
Figuren antyder ökad utbredning <strong>av</strong> blåstång och rödblad på transekterna sedan år<br />
2007. Blåstång hade emellertid i år mindre utbredning jämfört med år 2011. Den<br />
fintrådiga rödalgen fjäderslick (Polysiponia fucoides) verkar däremot ha minskat<br />
på lokalen sedan 2007. Den fleråriga blåmusslan (Mytilus edulis) har haft likartad<br />
utbredning på lokalens transekter.<br />
Transekt E13, Yttre Kärrö<br />
Transekten var 80 m lång och nådde ett största djup på 13,2 m. Botten utgjordes<br />
<strong>av</strong> häll, block och sten ned till ca 3 m djup, 15 m från stranden, där fläckar med<br />
mjukbotten förekom. Djupare än 9,6 m (37 m från stranden) dominerade<br />
mjukbotten och endast enstaka block förekom.<br />
Löslevande rödblad (Coccotylus/Phyllophora) förekom från 12,5 m djup men<br />
började täcka botten (10 % yttäckning) först från 11,4 m djup. Mjukbotten var i<br />
övrigt kal. På enstaka block från 11 m djup växte rödblad, fjäderslick<br />
(Polysiphonia fucoides), grovsläke (Ceramium virgatum) och ish<strong>av</strong>stofs<br />
(Battersia arctica) samt blåmusslor (Mytilus edulis).<br />
Vid 11,4 m djup täckte löslevande rödblad 25 % <strong>av</strong> mjukbotten. Förutom<br />
blåmusslor som täckte 25 % <strong>av</strong> botten förekom även den sammetsliknande röda<br />
blågrönalgen Spirulina i små, spridda fläckar samt sötvattenssvamp Ephydatia<br />
fluviatilis.<br />
Hällbotten som började på 9,6 m djup täcktes främst <strong>av</strong> brunslick<br />
(Ectocarpus/Pylaiella) och blåmusslor. Kräkel (Furcellaria lumbricalis) förekom<br />
från 8,6 m djup. Vid 5,8 m djup tillkom sudare (Chorda filum) och löslevande<br />
näckhår (Cladophora fracta).<br />
På 4,8 m djup noterades de djupaste blåstångsplantorna (Fucus vesiculosus). De<br />
små plantorna (5-10 cm) förekom spritt (5 %) men var i dåligt skick med<br />
betskador och påväxt. Stenbotten (50 % yttäckning) täcktes <strong>av</strong> löslevande<br />
östersjösallad (Monostroma balticum) samt sudare (Chorda filum). På blocken<br />
dominerade brunslick.<br />
Blåstångsbältet (minst 25 % yttäckning) började på 3,3 m djup och blåstången<br />
täckte som mest 100 % <strong>av</strong> botten mellan 0,7 och 2,1 m djup. De omfattande<br />
betskadorna som noterades år 2011 var tydliga även i år. Sett uppifrån såg det<br />
35
friskt och fint ut eftersom grenarnas toppar generellt var oskadade. Nästintill alla<br />
blåstångsruskor var dock mer eller mindre betskadade.<br />
Från 2,1 m djup täckte blåstång block- och stenbottnen upp till hällen på 0,2 m<br />
djup. Hällen täcktes <strong>av</strong> grönslick (Cladophora glomerata) samt lite (10 %)<br />
tarmalger (Ulva spp).<br />
Jämförelse med tidigare inventeringar<br />
Transekten har tidigare inventerats enligt samma metodik år 2005 (Edlund och<br />
Siljeholm 2007a) samt inom <strong>miljöövervakning</strong>sprogrammet 2007- 2011 (Edlund<br />
och Siljeholm 2007b, 2008, Qvarfordt och Borgiel 2009, 2010, 2012). Jämförs<br />
observationer <strong>av</strong> referensarternas djuputbredning i årets undersökning med<br />
tidigare år märks några skillnader men generellt är variationen i djuputbredning<br />
liten (Figur 16).<br />
Djup (m)<br />
2004<br />
0<br />
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013<br />
2<br />
4<br />
6<br />
8<br />
10<br />
12<br />
14<br />
År<br />
E13<br />
36<br />
Fucus<br />
vesiculosus<br />
Furcellaria<br />
lumbricalis<br />
Coccotylus/<br />
Phyllophora<br />
Rhodomela<br />
confervoides<br />
Battersia<br />
arctica<br />
Figur 16. Referensarternas observerade djuputbredning på transekten i årets inventering<br />
samt i tidigare inventeringar.<br />
Blåstången har ökat sin djuputbredning jämfört med de första inventeringarna<br />
åren 2005-2008. Vid 2009 års inventering observerades blåstång nästan två meter<br />
djupare (4,9 m) jämfört med tidigare år. De djupaste observationerna år 2009<br />
utgjordes emellertid <strong>av</strong> små centimeterhöga groddar vilket antydde att blåstången<br />
hade haft en lyckad rekrytering detta år. Större blåstångsplantor noterades först på<br />
3,3 m vilket överensstämde med tidigare år (3,1 m). Blåstång har därefter<br />
förekommit ned till 4,8 m djup, vilket visar att den överlever på detta djup.<br />
I år noterades emellertid bältesbildande blåstång (> 25 % yttäckning) först på 3,3<br />
m djup, vilket är nästan en halvmeter grundare än år 2011 (2011: 0,6-3,7 m). År<br />
2011 noterades den största utbredningen <strong>av</strong> blåstångsbältet hittills på transekten<br />
(2010: 0,2-3,1 m, 2009: 0,2-2,3 m, 2008 och 2007: 0,2-1,9 m), men också<br />
omfattande betskador. Blåstången var år 2011 i dåligt skick med så kraftiga<br />
betskador att många plantor såg ut som skelett. De djupare plantorna var generellt<br />
i sämst skick, vilket kan förklara blåstångsbältets minskade utbredning i år. De<br />
mest skadade plantorna har troligen inte överlevt.
Bild 7. Transekt E13. Öv: Kal mjukbotten med enstaka löslevande rödblad tillsammans<br />
med blåmusslor och hjärtmusslor, ca 12 m djup. Öh: Skorv bland löslevande rödblad och<br />
blåmusslor, ca 10 m djup. Mv: Stor sötvattenssvamp på block med blåmusslor och lite<br />
fintrådiga alger, ca 6 m djup. Mh: Blåstångsbältet på 2-3 m djup överväxt <strong>av</strong> brunslick och<br />
sudare. Nv: Blåstångsbältet på ca 1 m djup med påväxt <strong>av</strong> främst smalskägg/krulltrassel.<br />
Nh: Ytnära häll med bård <strong>av</strong> grönslick och tarmalger ovanför blåstångsbältet.<br />
I år observerades åter igen enstaka rödris (Rhodomela confervoides) som senast<br />
noterades på transekten år 2005. Det rör sig emellertid om enstaka individer i ett<br />
<strong>av</strong>snitt, vilket innebär att det inte rör sig om stora förändringar.<br />
Vid årets inventering noterades fastsittande rödblad på först på 10,4 m djup till<br />
skillnad från år 2011 då djupaste observationen gjordes på 12,1 m djup. År 2011<br />
var det emellertid mycket god sikt, vilket g<strong>av</strong> möjlighet till en bredare<br />
inventeringskorridor längs transekten. Därmed hittades några djupa block som<br />
vanligtvis inte observeras när sikten är sämre. År 2010 observerades till exempel<br />
37
ödblad endast i löslevande form, vilket förklaras <strong>av</strong> att inget hårt substrat<br />
noterades djupare än 10 m.<br />
De övriga referensarternas (ish<strong>av</strong>stofs och kräkel) djuputbredning har varierat<br />
något under åren, men årets observationer stämmer överens med tidigare år.<br />
Kräkel noterades grundare än tidigare men det rör sig om enstaka individer<br />
(yttäckning 1-5 %) och hällbottnarna täcktes <strong>av</strong> brunslick, vilket kan innebära att<br />
de förbisetts. Djuputbredningen <strong>av</strong> framförallt ish<strong>av</strong>stofs och fastsittande rödblad<br />
beror främst <strong>av</strong> om de enstaka block som finns på mjukbottnarna djupare än 10 m<br />
hittas. Detta är i sig beroende <strong>av</strong> siktförhållandena i vattnet vid<br />
inventeringstillfället.<br />
På transekten noterades i år 17 växttaxa jämfört med tidigare år då 10-15 växttaxa<br />
observerat. I år förekom rosendun (Aglaothamnion roseum), grovsläke<br />
(Ceramium virgatum), rödris (Rhodomela confevoides), spiralbandsalger<br />
(Spirogyra) och näckhår (Cladophora fracta), vilka endast noterats sporadiskt<br />
tidigare år. Rödris och grovsläke är fleråriga, lite mindre vanliga rödalger som<br />
ofta förekommer endast i låga täckningsgrader (1-5 %). De övriga är ettåriga arter<br />
vars förekomst varierar mellan år.<br />
Transekt E14, Östra Kärröklabben<br />
Transekten nådde 13,4 m djup, 62 m från land. På transektens yttre halva var det<br />
mjukbotten. På 11,9 m djup, 33 m från stranden, förekom block. Vid 8,6 m djup,<br />
23 m från land, blev det hällbotten som därefter, tillsammans med block, var de<br />
dominerande bottensubstraten. Enstaka fläckar med mjukbotten förekom.<br />
Den djupaste växtligheten utgjordes <strong>av</strong> löslevande rödblad på mjukbotten på 11,9<br />
m djup. Fastsittande växtlighet i form <strong>av</strong> kräkel, ish<strong>av</strong>stofs, fjäderslick och<br />
rödblad förekom på de djupaste blocken på 11,9 m. Vid 8,6 m djup tillkom<br />
brunslick på hällen.<br />
Upp till ca 4 m djup var växtligheten ganska sparsam (< 25 % yttäckning) medan<br />
grundare bottnar var mer eller mindre täckta <strong>av</strong> vegetation (50-100 % yttäckning).<br />
På hårda substrat dominerade den fintrådiga algen brunslick. Blåstång<br />
observerades som djupast på 4,1 m djup och blåstångsbältet (minst 25 %<br />
yttäckning) förekom från 1,9 m djup. Ett kraftigt blåstångsbälte täckte 75-100 %<br />
<strong>av</strong> botten mellan 0,1-1,1 m. Även i år syntes de omfattande betskador som<br />
noterades på blåstången år 2011.<br />
Hällen närmast ytan täcktes <strong>av</strong> grönalgerna tarmalger och grönslick. Inga<br />
kälväxter noterades i år.<br />
Jämförelse med tidigare inventeringar<br />
Transekten har tidigare inventerats inom <strong>miljöövervakning</strong>sprogrammet år 2007-<br />
2011 (Edlund och Siljeholm 2007b, 2008, Qvarfordt och Borgiel 2009, 2010,<br />
2012). Vissa förändringar har skett i referensarternas förekomst och<br />
djuputbredning (Figur 17).<br />
38
Åren 2010 och 2011 noterades fastsittande rödblad inte djupare än 9 m trots<br />
djupare observationer tidigare år. I år noterades rödblad, och ish<strong>av</strong>stofs, på 11,6 m<br />
djup, vilket överensstämmer med åren 2007-2009. I år observerades även kräkel<br />
på 11,6 m djup, den har tidigare noterats som djupast på drygt 9 m.<br />
Djup (m)<br />
2006<br />
0<br />
2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013<br />
2<br />
4<br />
6<br />
8<br />
10<br />
12<br />
14<br />
16<br />
År<br />
E14<br />
39<br />
Fucus<br />
vesiculosus<br />
Furcellaria<br />
lumbricalis<br />
Coccotylus/<br />
Phyllophora<br />
Rhodomela<br />
confervoides<br />
Battersia<br />
arctica<br />
Figur 17. Referensarternas observerade djuputbredning på transekten i årets inventering<br />
samt i tidigare inventeringar.<br />
Blåstångens djuputbredning ökade med ca 1 m, från 2-3 m till 4 m djup, mellan<br />
åren 2008 och 2009, troligtvis tack vare en lyckad rekrytering. Den noterades<br />
följande år på 4 m, eller djupare, vilket visar att ljustillgången är tillräcklig och att<br />
den kan överleva på det djupet.<br />
Störst djuputbredning noterades år 2011, men det året var emellertid blåstången i<br />
mycket dåligt skick med omfattande betskador, framförallt på de djupare<br />
plantorna. Årets observation <strong>av</strong> fastsittande blåstång på 4,1 m jämfört med 4,8 m<br />
år 2011 indikerar att de djupaste plantorna inte har överlevt.<br />
I år noterades även en minskning <strong>av</strong> blåstångsbältets (> 25 % yttäckning)<br />
utbredning jämfört med förra året. År 2011 noterades bältesbildande blåstång på<br />
3,5 m djup mot endast 1,9 m djup i år. Motsvarande djupsiffror tidigare år är 2,4<br />
(2010), 1,7 m (2009), 2,3 m (2008) och 1,5 m (2007).<br />
Förekomst <strong>av</strong> kärlväxter har varierat under övervakningsåren. I år noterades inga<br />
kärlväxter alls, i likhet med de första övervakningsåren. Förra året förekom endast<br />
borstnate på transekten, men år 2009 noterades fyra kärlväxtarter och år 2010 tre<br />
kärlväxtarter.<br />
På transekten noterades i år 13 växttaxa, vilket är jämförbart med de tidigare åren<br />
2007-2010 då 12-17 taxa noterats. År 2011 förekom däremot endast åtta växttaxa.<br />
År 2011 saknades, bland annat, de annars vanliga ettåriga brunalgerna<br />
smalskägg/krulltrassel och brunslick, vilka förekom i år.
Bild 8. Transekt E14. Öv: Mjukbotten på ca 10 m djup med löslevande rödblad och<br />
blåmusslor. Öh: Blåstångsbälte täckt <strong>av</strong> brunslick, ca 2 m djup. Nv: Ytnära<br />
blåstångsbälte, ca 1 m djup. Nh: Ytnära hårdbotten med grönslick och tarmalger.<br />
Transekt E15, Älgbådskärsklabben<br />
Även på denna 60 m långa transekt dominerade hårdbotten ut till drygt 9 m djup,<br />
ca 30 från land, därefter var det mjukbotten. Mjukbotten mellan 10 och 12 m djup<br />
var till stor del (25-75 %) täckt <strong>av</strong> löslevande rödblad. Enstaka block förekom<br />
från 11,7 m djup, men fastsittande växtlighet noterades först på 10,8 m djup. Där<br />
växte ish<strong>av</strong>stofs, rödblad och fjäderslick.<br />
När hårdbottnarna började dominera på 9,1 m djup täcktes de främst <strong>av</strong> brunslick<br />
(50 %). På 6,3 m djup tillkom sudare (Chorda filum) som snabbt ökade till 75 %<br />
yttäckning. Sudare dominerade växtsamhället upp till 3,5 m djup, ca 10 m från<br />
stranden, men även löslevande östersjösallad var vanlig liksom brunslick.<br />
Kärlväxterna axslinga och borstnate förekom spritt på 1-4 m djup.<br />
Blåstång noterades som djupast på 3,5 m djup och på 1,2-1,6 m djup täckte ett<br />
smalt bälte delvis botten (50 %). På den vertikala strandhällen växte ullsläke<br />
tillsammans med grönslick och tarmalger.<br />
Jämförelse med tidigare inventeringar<br />
Transekten har tidigare inventerats enligt samma metodik år 2005 (Edlund och<br />
Siljeholm 2007a) samt inom <strong>miljöövervakning</strong>sprogrammet åren 2007-2011,<br />
(Edlund och Siljeholm 2007b, 2008, Qvarfordt och Borgiel 2009, 2010, 2012).<br />
40
Årets inventering indikerar att blåstångens djuputbredning minskat, sannolikt som<br />
en följd <strong>av</strong> de omfattande betskador som noterades år 2011. Blåstången<br />
djuputbredning har varit stabil sedan år 2005 (mellan 4 och 4,4 m djup). I år<br />
noterades emellertid blåstång först på 3,5 m djup.<br />
Blåstångsbältet (> 25 % yttäckning) har haft en ökande trend i både yttäckning<br />
och djuputbredning sedan år 2007. Årets resultat bryter den trenden då både<br />
djuputbredning och yttäckning minskat kraftigt sedan förra året.<br />
Kräkelns djuputbredning har, till skillnad från övriga referensarters<br />
djuputbredning, varierat kraftigt, framförallt under de tidigare åren (Figur 18).<br />
Kräkel är en flerårig art, vilket borde innebära små variationer i dess utbredning.<br />
Variationen kan eventuellt förklaras <strong>av</strong> att de djupaste noteringarna är <strong>av</strong> enstaka<br />
individer som lätt kan missas.<br />
Rödblad uppvisar en trend mot grundare utbredning de senare åren. Trenden kan<br />
förklaras <strong>av</strong> att olika inventerare skattar fastsittande och löslevande individer<br />
olika. Löslevande rödblad förekom ned till 12-13 m under åren 2009, 2010, 2011<br />
och 2012. Vid inventeringarna år 2007 och 2008 är inga hårdbottnar beskrivna<br />
djupare än 11,2 m. Rödblad förekom emellertid ned till 12,9 m respektive 13 m<br />
djup, vilket tyder på att dessa var löslevande.<br />
Djup (m)<br />
2004<br />
0<br />
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013<br />
2<br />
4<br />
6<br />
8<br />
10<br />
12<br />
14<br />
År<br />
E15<br />
41<br />
Fucus<br />
vesiculosus<br />
Furcellaria<br />
lumbricalis<br />
Coccotylus/<br />
Phyllophora<br />
Rhodomela<br />
confervoides<br />
Battersia<br />
arctica<br />
Figur 18. Referensarternas observerade djuputbredning på transekten i årets inventering<br />
samt i tidigare inventeringar.<br />
På transekten noterades i år 17 växttaxa, vilket är jämförbart med tidigare år då<br />
15-17 taxa noterats. Makroalgsamhället har i stort sett bestått <strong>av</strong> samma arter<br />
under alla sex år. Endast enstaka exemplar <strong>av</strong> någon extra art har observerats<br />
under åren. Exempelvis noterades rödris på transekten år 2005 men inte senare.<br />
Kärlväxternas förekomst har emellertid varierat under åren. År 2008 observerades<br />
tre arter (axslinga, borstnate och hårsärv), år 2007 två arter (axslinga och ålnate),<br />
år 2009 endast axslinga och år 2010 och 2011 åter samma tre arter som år 2008.<br />
Kärlväxterna hade även något större yttäckning åren 2010 och 2011 (5-10 %)<br />
jämfört med de tidigare åren (1 %). I år täckte de två noterade kärlväxterna, axslinga<br />
och borstnate, endast 1-5 %.
Bild 9. Transekt E15. Öv Brunslick täcker bottnar och växtlighet, 6-7 m djup. Öh: Ett block<br />
med blåmusslor och sparsamt med växtlighet kvar när den halvlösa brunslicken borstats<br />
bort, 6-7 m djup. Mv: Botten täcks <strong>av</strong> löslevande östersjösallad, 4-5 m djup. Mh: Taniga<br />
blåstångsruskor på 2-3 m djup. Nv: Blåstångs”skelett”, 1-2 m djup. Nh: Blåstångsbältet,<br />
1-2 m.<br />
Hesselöfjärden, referenslokal<br />
Den andra referenslokalen Hesselöfjärden är även den belägen i mellanskärgården<br />
men längre söderut än Kärrfjäden. På lokalen inventerades tre transekter som alla<br />
bedömts som mycket skyddade enligt vågexponeringsklassningen. Lokalens<br />
ekologiska status bedöms som hög baserat på fyra-fem referensarters<br />
djuputbredning (Tabell 7). Lokalens status bedömdes som hög gjordes även efter<br />
inventeringarna år 2007-2010 (Edlund och Siljeholm 2007b, 2008, Qvarfordt och<br />
Borgiel 2009, 2010). År 2011 inventerades inte lokalen.<br />
42
Tabell 7. Beräknade indexvärden för transekterna samt EK-värde och statusbedömning<br />
för lokalen. I tabellen visas observerat maxdjup för respektive referensart samt poäng vid<br />
beräkning <strong>av</strong> indexvärde.<br />
Transektnamn Stora Gåsö Stora Gåsankan Ängholmen<br />
Transektnr E22 E23 E24<br />
Referensart Djup (m) Poäng Djup (m) Poäng Djup (m) Poäng<br />
Furcellaria lumbricalis 12,1 5 12,9 5 9,4 4<br />
Coccotylus/Phyllophora 18,5 5 20,8 5 20,2 5<br />
Rhodomela confervoides - - 11 5 - -<br />
Battersia arctica 20,5 5 20,8 5 16,8 5<br />
Fucus vesiculosus 5,5 4 5,9 4 4,8 4<br />
Indexvärde 0,95 0,96 0,90<br />
EK-värde lokal (medel ± std<strong>av</strong>): 0,94 ± 0,03<br />
Ekologisk status: Hög<br />
Sedan år 2007 har blåstångens djuputbredning ökat på lokalen. År 2007 noterades<br />
blåstång som djupast mellan 3,6-4,0 m på transekterna. År 2008 observerades<br />
blåstång betydligt djupare, på 5,0-6,1 m djup. Under åren 2009, 2010 och 2012<br />
har de djupaste individerna noterats mellan 4,4-5,9 m djup, vilket visar att<br />
djuputbredningen har ökat sedan år 2007.<br />
Även blåstångsbältet (yttäckning > 25 %) har uppvisat en positiv trend i både<br />
djuputbredning och yttäckning sedan år 2007. Årets resultat indikerar emellertid<br />
att trenden brutits. I år noterades både mindre djuputbredning och yttäckning på<br />
samtliga tre lokaler. På en transekt (E24) har blåstångsbältets minskat drastiskt,<br />
från utbredning ned till 3,7 m djup år 2010 till endast 0,9 m djup år 2012.<br />
År 2011 observerades omfattande betningsskador på blåstången på samtliga<br />
lokaler som inventerades inom <strong>miljöövervakning</strong>sprogrammet det året. I år<br />
noterades tydliga och omfattande betskador på blåstången även på denna lokal.<br />
Figur 19 ger en bild <strong>av</strong> de vanliga arternas utbredning på lokalen. I figuren visas<br />
cover index (CI)(täckningsgradsindex) beräknad på samtliga tre transekter alla<br />
fem inventeringsår. Figurens uppbyggnad beskrivs utförligt på sidan 34, vid<br />
motsvarande figur för lokalen Kärrfjärden.<br />
De ettåriga arterna har haft varierande utbredning på lokalen under åren, vilket<br />
förklaras <strong>av</strong> den naturliga mellanårsvariationen. Ettåriga arter måste nyetablera<br />
sig varje år och deras förekomst beror <strong>av</strong> om de har haft en lyckad förökning och<br />
gynnsamma förhållanden under etableringsperioden. Det innebär stor naturlig<br />
mellanårsvariation i förekomst och utbredning.<br />
De fleråriga algerna har generellt haft mer likartad utbredning under åren 2007-<br />
2012. Fleråriga alger, och andra växter, återspeglar livsmiljön, inklusive<br />
närsaltstillgång, under en längre tid. De svarar inte lika snabbt på förändringar<br />
som ettåriga arter, eftersom de generellt växer långsammare och därför inte kan<br />
dra nytta <strong>av</strong> en plötslig ökning i till exempel närsaltstillgång. Vuxna plantor kan<br />
också uthärda sämre förhållanden under en tid. Det innebär mindre<br />
mellanårsvariation i förekomst jämfört med ettåriga arter.<br />
43
Andel CI per år <strong>av</strong> total CI<br />
100% 80% 60% 40% 20%<br />
0%<br />
ETTÅRIGA ETTÅRIGA ALGER ALGER<br />
Ectocarpus/Pylaiella<br />
Ceramium Ceramium tenuicorne tenuicorne<br />
Cladophora Cladophora glomerata glomerata<br />
Chorda filum Chorda filum<br />
Ulva<br />
Ulva<br />
Dictyosiphon/Stictyosiphon<br />
FLERÅRIGA FLERÅRIGA ALGER ALGER<br />
Fucus vesiculosus Fucus vesiculosus<br />
Coccotylus/Phyllophora<br />
Battersia arctica Battersia arctica<br />
Polysiphonia Polysiphonia fucoides fucoides<br />
Furcellaria Furcellaria lumbricalis lumbricalis<br />
KÄRLVÄXTER KÄRLVÄXTER<br />
Potamogeton pectinatus<br />
Zannichellia Zannichellia palustris palustris<br />
Mytilus edulis Mytilus edulis<br />
44<br />
Cover index<br />
0 10 20 30 40 50<br />
Hfj:2012<br />
Hfj:2010<br />
Hfj:2009<br />
Hfj:2008<br />
Hfj:2007<br />
Figur 19. Vanliga arters/taxas totala yttäckning (CI) på lokalen, d v s förekomst på<br />
samtliga tre transekter respektive inventeringsår (2007-2010 samt 2012). Till höger visas<br />
CI för samtliga arter/taxa respektive inventeringsår som ett mått på hur vanligt<br />
förekommande arten/taxa är. Till vänster visas hur stor andel <strong>av</strong> båda årens totala CI<br />
som respektive år bidrar. Bidrag nära 20 % samtliga fem inventeringsår indikerar<br />
oförändrad utbredning.<br />
Figuren antyder ökad utbredning <strong>av</strong> blåstång på transekterna sedan år 2007.<br />
Blåstång hade emellertid i år mindre utbredning jämfört med år 2009 och 2010.<br />
Den fintrådiga rödalgen fjäderslick (Polysiponia fucoides) verkar däremot ha<br />
minskat något på lokalen sedan 2007.<br />
Även kärlväxterna har haft varierande utbredning på lokalen men generellt ökat<br />
med åren. De flesta kärlväxter är fleråriga men övervintrar oftast endast delvis,<br />
som rotskott eller liknande. Det innebär att de måste återbilda biomassa varje år<br />
och därmed har de sannolikt en större mellanårsvariation än de fleråriga algerna<br />
där ofta hela plantan övervintrar.<br />
Transekt E22, Stora Gåsön<br />
Denna 69 m långa transekt nådde 24,9 m djup. Längst ut var det mjukbotten men<br />
från 22,4 m djup, 55 m från land, förekom enstaka block. Vid 12,1 m djup<br />
utgjordes botten till hälften <strong>av</strong> block. Därefter var det blockbotten med inslag <strong>av</strong><br />
sten och grus upp till ytan.<br />
De djupaste blocken (22,4 m) saknade växtlighet. Enstaka ish<strong>av</strong>stofs noterades<br />
först på 20,5 m djup och vid 18,5 m tillkom även rödblad, både fastsittande och<br />
löslevande. Rödalgen kräkel noterades som djupast på 12,1 m tillsammans med
fjäderslick. Vid 12 m djup började vegetationen att täcka botten (10 %<br />
yttäckning).<br />
Blåstång observerades som djupast på 5,5 m och var bältesbildade (>25 %<br />
yttäckning) från 3,4 m djup. Blåstångsamhället var kraftigt och täckte som mest<br />
100 % nästan ända upp till ytan. Ovanför blåstångsbältet, på 0,2 m djup, växte<br />
tarmalger i en tät bård. I makroalgsamhället hade brunslick hög yttäckning (20-75<br />
%) på 0,4-6,4 m djup. I övrigt förekom enstaka kärlväxter, borstnate och hårsärv,<br />
på 1-4 m djup.<br />
Jämförelse med tidigare inventeringar<br />
Transekten har tidigare inventerats inom <strong>miljöövervakning</strong>sprogrammet år 2007-<br />
2010 (Edlund och Siljeholm 2007b, 2008, Qvarfordt och Borgiel 2009, 2010). En<br />
jämförelse <strong>av</strong> referensarternas djuputbredning (Figur 20) och förekomst <strong>av</strong> övriga<br />
arter under åren 2007-2010 visar små variationer mellan år men en ökning <strong>av</strong><br />
blåstångens djuputbredning sedan 2007.<br />
Djup (m)<br />
2006<br />
0<br />
2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013<br />
5<br />
10<br />
15<br />
20<br />
25<br />
År<br />
E22<br />
45<br />
Fucus<br />
vesiculosus<br />
Furcellaria<br />
lumbricalis<br />
Coccotylus/<br />
Phyllophora<br />
Rhodomela<br />
confervoides<br />
Battersia<br />
arctica<br />
Figur 20. Referensarternas observerade djuputbredning på transekten i årets inventering<br />
samt i fyra tidigare inventeringar.<br />
Blåstångens djuputbredning har ökat på transekten jämfört med år 2007 och<br />
observationer har indikerat en positiv trend i blåstångsbältets utbredning. År 2007<br />
noterades ett blåstångsbälte med 50 % yttäckning endast mellan 0,3-0,7 m djup.<br />
År 2008 fanns bältet (täckningsgrad 75 %) mellan 0,2 och 1,9 m djup. År 2009<br />
noterades bältesbildande blåstång ned till 4,3 m djup och mellan 0,2-2,1 m djup<br />
täckte det 75-100 % <strong>av</strong> botten. År 2010 noterades bältesgränsen på 3,9 m men<br />
redan på 2,8 m djup täckte blåstången 75 % <strong>av</strong> botten. Årets observationer<br />
antyder emellertid att blåstångens utbredning åter har minskat, både i djup och<br />
yta, då bältet endast täckte 75-100 % ned till 1,6 m djup och 25 % ned till 3,4 m.<br />
Övriga referensarter har haft likartad djuputbredning sedan år 2007. De små<br />
variationerna kan troligtvis förklaras <strong>av</strong> att den djupaste förekomsten utgörs <strong>av</strong>
mycket små individer som ofta är svåra att hitta. På transekten observerades i år<br />
15 växttaxa, vilket är jämförbart med tidigare år då 12-18 taxa noterats.<br />
Bild 10. Transekt E22. Ov: Mjukbotten med spridda block och blåmusslor på ca 20 m<br />
djup. Oh: Block med blåmusslor och lite fintrådiga alger, ca 7 m djup. Nv:Brunslick täcker<br />
allt, ca 3 m djup. Nh: Vackert blåstångsbälte på ca 0,5 m djup.<br />
Transekt E23, Stora Gåsankan<br />
Denna något flackare transekt nådde 23,2 m djup 81 m från stranden. Botten<br />
bestod främst <strong>av</strong> häll, block och sten ned till 7 m djup där andelen hårda substrat<br />
minskade. Djupare än 12 m var det mjukbotten med spridda stenar.<br />
Den djupaste växtligheten noterades på 20,8 m djup och utgjordes <strong>av</strong> rödblad och<br />
ish<strong>av</strong>stofs. Det fanns djupare block, men dessa saknade växtlighet, vilket<br />
indikerar att vegetationens djupgräns var nådd. Vid 14 m djup tillkom fjäderslick<br />
och på 12,9 m även kräkel.<br />
Blåstång observerades som djupast på 5,9 m djup men var bältesbildande (> 25 %<br />
yttäckning) först från 1,2 m djup. Brunslick var vanlig mellan 1,2-5,9 m djup men<br />
även sudare förekom fläckvis i täta bestånd.<br />
På transekten växte kärlväxter (totalt 5-75 % yttäckning) mellan 1,2 och 5,6 m<br />
djup. Hårsärv och axslinga noterades om djupast på 5,6 m djup medan borstnate<br />
förekom från 5,1 m djup. De grundaste blocken täcktes <strong>av</strong> blåstång (75 %) samt<br />
en bård <strong>av</strong> tarmalger.<br />
46
Jämförelse med tidigare inventeringar<br />
Transekten har tidigare inventerats inom <strong>miljöövervakning</strong>sprogrammet 2007-<br />
2010 (Edlund och Siljeholm 2007b, 2008, Qvarfordt och Borgiel 2010, 2011). En<br />
jämförelse <strong>av</strong> referensarternas djuputbredning (Figur 21) samt förekomst <strong>av</strong><br />
övriga arter under åren 2007-2012 visar generellt små variationer.<br />
Djup (m)<br />
2006<br />
0<br />
2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013<br />
5<br />
10<br />
15<br />
20<br />
25<br />
År<br />
E23<br />
47<br />
Fucus<br />
vesiculosus<br />
Furcellaria<br />
lumbricalis<br />
Coccotylus/<br />
Phyllophora<br />
Rhodomela<br />
confervoides<br />
Battersia<br />
arctica<br />
Figur 21. Referensarternas observerade djuputbredning på transekten i årets inventering<br />
samt i fyra tidigare inventeringar.<br />
Även på denna transekt antyder en jämförelse mellan åren att blåstångens<br />
djuputbredning har ökat sedan år 2007. Blåstångsbältets djuputbredning har<br />
däremot varit ungefär densamma under åren men täckningsgraden ökade<br />
successivt under åren 2007-2010, från 50 % år 2007 till 50-75 % år 2008 och 50-<br />
100 % år 2009 och 2010. I år noterades emellertid endast yttäckning mellan 25-75<br />
% i blåstångsbältet. Övriga referensarter har haft likartad djuputbredning på<br />
transekten.<br />
Förekomst <strong>av</strong> kärlväxter har varierat något under åren. År 2007 förekom endast<br />
enstaka axslinga, hårsärv och borstnate. År 2008 täckte borstnate upp till 25 % <strong>av</strong><br />
botten. År 2009 och 2010 noterades även knoppslinga och täckningsgraderna var<br />
generellt högre än tidigare år. Även detta år noterades högre täckningsgrader (upp<br />
till 100 % totalt) för de tre arterna axslinga, borstnate och hårsärv.<br />
På transekten observerades totalt16 växttaxa. De tidigare åren har 16-19 växtaxa<br />
noterats.
Bild 11. Transekt E23. Ov: Sedimenttäckt block med nässeldjur och blåmusslor, ca 20 m<br />
djup. Oh: Mjukbotten med spridda block, blåmusslor, löslevande rödblad och Spirulina,<br />
ca 8 m djup. Mv: Tanig, liten blåstång helt överväxt <strong>av</strong> brunslick på häll, 5-6 m djup. Mh:<br />
Kärlväxtsamhälle vid 4 m djup. Nv och Nh: Blåstångsbälte med omfattande betskador,<br />
0,2-1,2 m djup.<br />
Transekt E24, Ängholmen<br />
Block dominerade botten ned till 7 m djup då andelen hårdbotten minskade. Från<br />
7 m djup var det mjukbotten med endast spridda block och stenar ned till 20,2 m<br />
djup, vilket var transektens största djup.<br />
Den djupaste fastsittande växtligheten utgjordes <strong>av</strong> rödblad på 20,2 m djup.<br />
Löslevande rödblad började täcka botten (10 %) redan på 19,5 m djup. Ish<strong>av</strong>stofs<br />
noterades först på 16,8 m djup. På 10,9 m djup tillkom ullsläke, och kräkel<br />
förekom från 9,4 m djup.<br />
48
Brunslick började täcka botten vid 6,1 m djup och dominerade sedan samhället<br />
upp till 1,2 m djup där ullsläke tog vid. Blåstång förekom från 4,8 m djup men<br />
täckte 75 % endast i ett smalt bälte på 0,3-0,9 m djup. Närmast ytan täcktes<br />
bottnarna <strong>av</strong> grönslick och tarmalger.<br />
Jämförelse med tidigare inventeringar<br />
Transekten har tidigare inventerats enligt samma metodik år 2007, 2008, 2009<br />
och 2010 (Edlund och Siljeholm 2007b, 2008, Qvarfordt och Borgiel 2009, 2010).<br />
En jämförelse <strong>av</strong> referensarternas djuputbredning (Figur 22) samt förekomst <strong>av</strong><br />
övriga arter under åren 2007-2012 visar generellt små variationer.<br />
Djup (m)<br />
2006<br />
0<br />
2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013<br />
5<br />
10<br />
15<br />
20<br />
25<br />
År<br />
E24<br />
49<br />
Fucus<br />
vesiculosus<br />
Furcellaria<br />
lumbricalis<br />
Coccotylus/<br />
Phyllophora<br />
Rhodomela<br />
confervoides<br />
Battersia<br />
arctica<br />
Figur 22. Referensarternas observerade djuputbredning på transekten i årets inventering<br />
samt i tre tidigare inventeringar.<br />
Den fleråriga rödalgen rödblad har emellertid haft varierande djuputbredning på<br />
transekten (Figur 22). Skillnaden i djupobservationer kan bero på olika tolkningar<br />
<strong>av</strong> fastsittande och löslevande exemplar eller att de få fastsittande individerna<br />
missats vid inventeringarna år 2009 och 2010. De djupaste observationerna <strong>av</strong><br />
fastsittande rödblad år 2009 och 2010 var betydligt grundare än år 2007 och 2008<br />
då rödblad noterades på 19,1 m respektive 19,7 m djup. Löslevande rödblad<br />
noterades emellertid redan på 18-20 m djup år 2009 och 2010. I år observerade ett<br />
enstaka fastsittande rödblad redan på 20,2 m djup och löslevande rödblad på 19,5<br />
m.<br />
Blåstången har ökat sin djuputbredning sedan år 2007. Den djupaste noteringen<br />
gjordes år 2010 på 5,3 m djup. I år observerades de djupaste plantorna dock på 4,8<br />
m djup och bältets utbredning hade minskat kraftig sedan år 2010. År 2010 täckte<br />
blåstångsbältet 25-100 % <strong>av</strong> botten mellan 0,1 och 3,7 m djup. I år var<br />
yttäckningen lägre än 25 % utom i ett smalt bälte med 75 % täckning mellan 0,3-<br />
0,9 m djup. Blåstången hade i år även tydliga betskador vilket inte noterats<br />
tidigare år på transekten.<br />
Övriga referensarters djuputbredning stämmer mycket väl överens med tidigare<br />
år, vilket tyder på att inga stora förändringar i ljusförhållanden skett. På transekten
observerades 13 växttaxa, vilket är jämförbart med tidigare år då 12-16 taxa<br />
noterats.<br />
Bild 12. Transekt E24. Ov: Mjukbotten med löslevande rödblad och blåmusslor, ca 13 m<br />
djup. Oh: Brunslick täcker botten, ca 5 m djup. Nv och Nh: Blåstång”skelett” på block<br />
med ullsläke och blåmusslor, ca 1 m djup.<br />
Bråvikens kustvatten, västra delen<br />
Den nordligaste lokalen i årets inventering var belägen i ytterskärgården, ca 7 km<br />
nordost om Arkösund. På lokalen inventerades tre transekter som alla bedömts<br />
som skyddade enligt vågexponeringsklassningen. Lokalens ekologiska status<br />
bedöms som hög baserat på 4-5 referensarters djuputbredning (Tabell 8), en <strong>av</strong><br />
transekterna har i år emellertid endast god status p g a liten djuputbredning <strong>av</strong><br />
blåstång (Fucus vesiculosus). Även år 2009 bedömdes lokalen har hög status, då<br />
hade samtliga transekter hög status.<br />
Figur 23 ger en bild <strong>av</strong> de vanliga arternas utbredning på lokalen. I figuren visas<br />
cover index (CI)(täckningsgradsindex) beräknad på samtliga tre transekter baserat<br />
på de två åren 2009 och 2012 då transekten inventerats inom<br />
<strong>miljöövervakning</strong>sprogrammet. Figurens uppbyggnad beskrivs utförligt på sidan<br />
34, vid motsvarande figur för lokalen Kärrfjärden (Figur 15).<br />
50
Tabell 8. Beräknade indexvärden för transekterna samt EK-värde och statusbedömning<br />
för lokalen. I tabellen visas observerat maxdjup för respektive referensart samt poäng vid<br />
beräkning <strong>av</strong> indexvärde.<br />
Transektnamn Stora Blacken Låga Skären Stora Alön<br />
Transektnr<br />
E4 E5 E6<br />
Referensart Djup (m) Poäng Djup (m) Poäng Djup (m) Poäng<br />
Furcellaria lumbricalis 15,5 5 12 5 11,2 5<br />
Coccotylus/Phyllophora 15,5 5 12 5 15,5 5<br />
Rhodomela confervoides 15,5 5 - - - -<br />
Battersia arctica 15,5 5 12 4 15,5 5<br />
Fucus vesiculosus 3,3 3 2 2 4,8 3<br />
Tolypella nidifica - - - - - -<br />
Potamogeton perfoliatus - - - - - -<br />
Zostera marina - - - - - -<br />
Indexvärde 0,92 0,80 0,90<br />
EK-värde lokal (medel ± std<strong>av</strong>): 0,87 ± 0,06<br />
Ekologisk status: Hög<br />
Andel CI per år <strong>av</strong> total CI<br />
100% 75% 50% 25%<br />
0%<br />
ETTÅRIGA ETTÅRIGA ALGER ALGER<br />
Ceramium Ceramium tenuicorne tenuicorne<br />
Ectocarpus/Pylaiella<br />
Spirogyra<br />
51<br />
Spirogyra<br />
Dictyosiphon/Stictyosiphon<br />
Dictyosiphon/Stictyosiphon<br />
Polysiphonia Polysiphonia fibrillosa fibrillosa<br />
Cladophora Cladophora glomerata glomerata<br />
FLERÅRIGA FLERÅRIGA ALGER ALGER<br />
Furcellaria Furcellaria lumbricalis lumbricalis<br />
Fucus vesiculosus Fucus vesiculosus<br />
Coccotylus/Phyllophora<br />
Battersia arctica Battersia arctica<br />
Polysiphonia Polysiphonia fucoides fucoides<br />
Rhodomela Rhodomela confervoides<br />
KÄRLVÄXTER KÄRLVÄXTER<br />
Potamogeton Potamogeton pectinatus pectinatus<br />
Zannichellia Zannichellia palustris palustris<br />
Mytilus edulisMytilus<br />
edulis<br />
Cover index<br />
0 20 40 60 80<br />
YBr:2012<br />
YBr:2009<br />
Figur 23. Vanliga arters/taxas totala yttäckning (CI) på lokalen, d v s förekomst på<br />
samtliga tre transekter respektive inventeringsår (2007-2010 samt 2012). Till höger visas<br />
CI för samtliga arter/taxa respektive inventeringsår som ett mått på hur vanligt<br />
förekommande arten/taxa är. Till vänster visas hur stor andel <strong>av</strong> båda årens totala CI<br />
som respektive år bidrar. Bidrag nära 50 % vardera inventeringsår indikerar oförändrad<br />
utbredning.
De ettåriga arterna har haft varierande utbredning på lokalen under åren, vilket<br />
förklaras <strong>av</strong> den naturliga mellanårsvariationen. De fleråriga algerna och<br />
kärlväxterna har generellt haft mer likartad utbredning under åren 2009 och 2012.<br />
Fjäderslick verkar emellertid ha minskat sedan år 2009. Rödris likaså, men den<br />
förekommer generellt i låga täckningsgrader, vilket innebär att små förändringar i<br />
täckningsgrad ger stort utslag i figuren.<br />
Blåstång har haft likartad yttäckning på lokalen åren 2009 och 2012.<br />
Djuputbredningen har emellertid minskat på två <strong>av</strong> transekterna (E4 och E5)<br />
jämfört med år 2009. Blåstångsbältet har emellertid haft liknande djuputbredning<br />
de två <strong>miljöövervakning</strong>såren.<br />
Jämförelser med tidigare inventeringar år 1999 och 2004, Stora Blacken (Edlund<br />
och Siljeholm 1999, 2007a), samt år 2008, Låga Skären och Stora Alön (Tång &<br />
Sånt, 2008), indikerade år 2009 en trend mot större djuputbredning vid Stora<br />
Blacken. I år hade emellertid djuputbredningen minskat. Vid både Låga Skären<br />
(E5) och St Alön (E6) har blåstångens djuputbredning minskat sedan år 2008.<br />
Transekt E4, Stora Blacken<br />
Denna relativt branta transekt nådde 16,3 m djup 50 m från stranden. Botten<br />
bestod <strong>av</strong> häll och block ned till 8 m djup då sandpartier började förekomma. På<br />
15,5 m djup blev det 100 % sandbotten.<br />
Sandbotten på 15,5-16,3 m djup täcktes framförallt <strong>av</strong> lösa alger täckta <strong>av</strong><br />
sv<strong>av</strong>elbakterien Beggiatoa men även delvis (25 %) <strong>av</strong> löslevande kräkel samt<br />
blåmusslor. Fastsittande vegetation i form <strong>av</strong> rödblad, kräkel, rödris och<br />
ish<strong>av</strong>stofs täckte 10-25 % redan på de djupaste hårdbottnarna på 15,5 m. Vid 13,8<br />
m djup tillkom rödalgen ullsläke och något grundare noterades också den mindre<br />
vanliga grovsläke.<br />
Vegetation täckte 25 % upp till ca 8 m djup där framförallt täckningsgraden <strong>av</strong><br />
ullsläke ökade, först till 25 % och på 6,2 m djup till 75 %.<br />
Spridda blåstångsruskor (10 % yttäckning) förekom i ett sex meter långt <strong>av</strong>snitt<br />
mellan 1,3-3,3 m djup på transekten. Ca 10 m söder om transekten fanns<br />
emellertid ett blåstångsbestånd som täckte 100 % <strong>av</strong> botten på en ca 40 m 2 stor<br />
yta. Hällen närmast ytan täcktes <strong>av</strong> ullsläke och grönslick.<br />
Jämförelse med tidigare inventeringar<br />
Transekten har tidigare inventerats inom <strong>miljöövervakning</strong>sprogrammet år 2009<br />
(Qvarfordt och Borgiel 2009) samt enligt samma metodik år 2004 och med en<br />
översiktlig metod år 1999 (Edlund och Siljeholm 1999, 2007a). År 1999 gjordes<br />
inventeringen endast ned till 7 m djup och år 2004 ned till 13,1 m djup.<br />
År 2004 observerades kräkel och rödblad ned till transektens största djup (13,1 m)<br />
och år 2009 på de djupaste hårdbottnarna på 16,7 m. Även i år växte de på de<br />
djupaste hårdbottnarna, men dessa noterades först på 15,5 m. Det indikerar att<br />
vegetation sannolikt kan förekomma djupare och att transekten har hamnat något<br />
snett ett <strong>av</strong> inventeringsåren.<br />
52
Djup (m)<br />
2008<br />
0<br />
2009 2010 2011 2012 2013<br />
2<br />
4<br />
6<br />
8<br />
10<br />
12<br />
14<br />
16<br />
18<br />
År<br />
E4<br />
53<br />
Fucus vesiculosus<br />
Furcellaria lumbricalis<br />
Coccotylus/Phyllophora<br />
Rhodomela confervoides<br />
Battersia arctica<br />
Tolypella nidifica<br />
Potamogeton perfoliatus<br />
Zostera marina<br />
Figur 24. Referensarternas observerade djuputbredning på transekten i årets inventering<br />
samt år 2009.<br />
Både i år och år 2009 förekom de två referensarterna rödris och ish<strong>av</strong>stofs, vilka<br />
inte noterades år 2004. Ish<strong>av</strong>stofs förekom båda åren på de djupaste hårdbottnarna<br />
medan rödris endast noterades i enstaka <strong>av</strong>snitt.<br />
År 2009 förekom blåstång ned till 5,9 m vilket är betydligt djupare än årets<br />
observation på 3,3 m (Figur 24). Även vid inventeringen år 2004 noterades<br />
blåstång drygt en meter djupare än i år. År 1999 observerades blåstång också på<br />
3,3 m djup trots att ett större område (30 m brett) inom djupintervallet 0-7 m<br />
söktes <strong>av</strong>. Blåstången hade i år tydliga betskador.<br />
År 2009, liksom i år, täckte blåstången endast 10 % längs transekten, men i ett<br />
något större <strong>av</strong>snitt, 1,0-3,8 m djup jämfört med 1,4-3,3 m i år. År 2004 noterades<br />
50 % täckningsgrad <strong>av</strong> blåstång mellan 1,3 och 1,5 m djup. I inventeringen år<br />
1999 noterades ett oregelbundet blåstångsbälte (täckningsgrad 25-50 %) mellan<br />
0,7-1,5 m djup.<br />
På transekten observerades i år endast 10 växttaxa, var<strong>av</strong> en kärlväxt, hårsärv. Vid<br />
inventeringen år 2009 noterades hårsärv samt 14 makroalger. Då förekom enstaka<br />
rosendun (Aglaothamnion roseum), violettslick (Polysiphonia fibrillosa),<br />
smalskägg/krulltrassel (Dictyosiphon/Stictyosiphon), brunslick<br />
(Ectocarpus/Pylaiella) samt tarmalger (Ulva). Samtliga är ettåriga arter som år<br />
2009 generellt förekom i låga täckningsgrader (1-5 %) i enstaka <strong>av</strong>snitt. Endasat<br />
brunslick täckte upp till 10 %.
Bild 13. Transekt E4. Ov: Beggiatoa på lösa alger, ca 16 m djup. Oh: Rödblad på block<br />
med blåmusslor och ish<strong>av</strong>stofs, ca 15 m djup. Mv: Kräkel bland ullsläke och blåmusslor,<br />
ca 4 m djup. Mh: Hårsärv bland block täckta <strong>av</strong> blåmusslor och ullsläke, 3-4 m djup. Nv:<br />
Blåstång med betskador, 1-3 m djup. Nh: Blåstång, 1-3 m djup.<br />
Transekt E5, Låga Skären<br />
Denna 120 m långa transekt nådde endast 12 m djup. Botten dominerades<br />
generellt <strong>av</strong> block men bestod även <strong>av</strong> häll, sten, sand och mjukbotten. Längst ut<br />
växte rödblad och kräkel, både fastsittande på blocken och löslevande på sanden. I<br />
övrigt förekom ish<strong>av</strong>stofs, violettslick, ullsläke och fjäderslick.<br />
Vid 9,2 m djup tillkom enstaka brunslick som vid 7 m djup täckte 5 % <strong>av</strong> botten.<br />
Rödalgerna ullsläke och kräkel dominerade på hårdbottnarna mellan 2-7 m djup.<br />
På sand-/mjukbottnarna växte fläckvis täta bestånd <strong>av</strong> borstnate och hårsärv.<br />
Fastsittande blåstång noterades först på 2 m djup och var sedan bältesbildande<br />
54
(25-100 % yttäckning) från 1,8 m djup upp till ytan. Lite löslevande blåstång<br />
noterades mellan 3,5-5,5 m djup. Hällen närmast ytan täcktes <strong>av</strong> blåstång,<br />
grönslick och ullsläke.<br />
Jämförelse med tidigare inventeringar<br />
Transekten har tidigare inventerats enligt samma metod år 2008 (Tång & Sånt<br />
HB, MarTrans) samt inom <strong>miljöövervakning</strong>sprogrammet år 2009 (Qvarfordt och<br />
Borgiel 2009). Referensarternas djuputbredning i årets undersökning stämmer i<br />
stort överens med observationerna år 2008 och 2009 (Figur 25). Undantaget är<br />
blåstång vars djuputbredning minskat kraftigt sedan år 2008.<br />
Djup (m)<br />
2007<br />
0<br />
2008 2009 2010 2011 2012 2013<br />
2<br />
4<br />
6<br />
8<br />
10<br />
12<br />
14<br />
År<br />
E5<br />
55<br />
Fucus vesiculosus<br />
Furcellaria lumbricalis<br />
Coccotylus/Phyllophora<br />
Rhodomela confervoides<br />
Battersia arctica<br />
Tolypella nidifica<br />
Potamogeton perfoliatus<br />
Zostera marina<br />
Figur 25. Referensarternas observerade djuputbredning på transekten i årets inventering<br />
samt år 2009 och 2008.<br />
Blåstång noterades år 2008 på 6,8 m djup, men därefter som djupast på 3,1 m år<br />
2009 och i år endast på 2 m djup. Blåstångsbältets utbredning har varit mer<br />
likartad mellan åren. Bältesbildande blåstång fanns ned till 1,5 m år 2008 jämfört<br />
med 2 m år 2009 och 1,8 m i år.<br />
Kräkel noterades drygt en meter djupare i år och år 2009 jämfört med år 2008.<br />
Ish<strong>av</strong>stofs och rödblad noterades på transektens maxdjup samtliga tre år, medan<br />
rödris endast observerades år 2009.<br />
På transekten observerades i år endast 13 växttaxa till skillnad mot år 2009 då 17<br />
st noterades. I år saknades rosendun, rödris, tångludd (Elachista fucicola),<br />
spiralbandsalger (Spirogyra) och tarmalger, däremot noterades enstaka<br />
smalskägg/krulltrassel. Samtliga är ettåriga arter vars förekomst varierar mellan<br />
åren.
Bild 14. Transekt E5. Ov: Mjukbotten med blåmusslor och Spirulina, ca 11 m djup. Oh:<br />
Bostnate bland block täckta <strong>av</strong> ullsläke, ca 3 m djup. Nv: Blåstångs”skelett”, ca 2 m djup.<br />
Nh: Blåstångsbältet, ca 1 m djup.<br />
Transekt E6, St. Alön<br />
Det största djupet på denna 120 m långa transekt var 15,5 m. Häll var den<br />
dominerande bottentypen ut till ca 6 m djup där det blev mer sand. Hårt substrat<br />
fanns ned till transektens största djup även om stora delar <strong>av</strong> botten bestod <strong>av</strong><br />
sand och mjukbotten.<br />
På de djupaste blocken (15,5 m) växte rödblad och ish<strong>av</strong>stofs och från 12,5 m<br />
förekom även fjäderslick. Vid 11 m djup tillkom kräkel och ullsläke. Brunslick<br />
började förekomma vid 7 m djup och täckte 25 -75 % <strong>av</strong> botten upp till 4 m djup.<br />
Blåstång noterades som djupast på 4,8 m djup där den direkt täckte 5 % <strong>av</strong> botten.<br />
Hårdbottnarna var på detta djup nästan helt täckta <strong>av</strong> brunslick, vilket gjorde det<br />
svårt att hitta de små blåstångsruskorna och det är möjligt att enstaka ruskor kan<br />
förekomma något djupare.<br />
Blåstångsbältet var kraftigt (25-100 %) och förekom mellan 0,6-4,0 m djup. I<br />
hårdbottensamhället var även ullsläke vanlig på detta djup. Sandbottnarna täcktes<br />
<strong>av</strong> ett kärlväxtsamhälle bestående <strong>av</strong> borstnate, axslinga och hårsärv. Närmast<br />
ytan täcktes hällarna <strong>av</strong> grönslick ovanför en bård <strong>av</strong> ullsläke.<br />
56
Jämförelse med tidigare inventeringar<br />
Transekten har tidigare inventerats enligt samma metod år 2008 (Tång & Sånt<br />
HB, MarTrans) och år 2009 (Qvarfordt och Borgiel 2009). Referensarternas<br />
djuputbredning i årets undersökning stämmer i stort överens med observationerna<br />
år 2008 och år 2009 (Figur 25). Kräkel noterades drygt en meter djupare år 2009<br />
men rödblad och ish<strong>av</strong>stofs observerades på samma djup i år som år 2009.<br />
Djup (m)<br />
2007<br />
0<br />
2008 2009 2010 2011 2012 2013<br />
2<br />
4<br />
6<br />
8<br />
10<br />
12<br />
14<br />
16<br />
18<br />
År<br />
E6<br />
57<br />
Fucus vesiculosus<br />
Furcellaria lumbricalis<br />
Coccotylus/Phyllophora<br />
Rhodomela confervoides<br />
Battersia arctica<br />
Tolypella nidifica<br />
Potamogeton perfoliatus<br />
Zostera marina<br />
Figur 25. Referensarternas observerade djuputbredning på transekten i årets inventering<br />
samt år 2009 och år 2008.<br />
Blåstång noterades dock djupast år 2008 (5,5 m). År 2009 gjordes den djupaste<br />
observationen på 4,9 m djup vilket stämmer överens med årets observation på 4,8<br />
m. Blåstångsbältet noterades något djupare i år, på 4,0 m, jämfört med 3,6 m i de<br />
två tidigare åren.<br />
Ålgräs förekom på transekten år 2009 (5 % yttäckning i ett <strong>av</strong>snittt) men varken<br />
år 2008 eller i år. På transekten observerades 15 växttaxa, jämfört med år 2009 då<br />
16 st noterades. I år förekom dock rosendun och axslinga vilka inte noterades år<br />
2009 då istället spiralbansalger, tångludd och ålgräs (Zostera marina) förekom.<br />
Ålgräs är en flerårig referensart men den noterades år 2009 endast i ett <strong>av</strong>snitt i<br />
låg täckningsgrad (5 %), vilket innebär att dess försvinnande inte är en stor<br />
förändring.
Bild 15. Transekt E6. Ov: Häll med enstaka block och löslevande rödblad samt<br />
blåmusslor, ca 11 m djup. Oh: Häll helt täckt <strong>av</strong> brunslick, ca 6 m djup. Nh: Risig<br />
blåstångsruska på häll, 4,5 m djup. Nh: Frodigt, grunt blåstångsbälte, ca 1 m djup.<br />
Yttre Valdemarsviken<br />
Den sydligaste lokalen i årets inventering ligger i mellanskärgården. Två <strong>av</strong><br />
lokalens tre transekter har klassats som skyddade (E26 och E27) och en som<br />
extremt skyddad (E25) vad gäller vågexponering. Lokalens ekologiska status<br />
bedöms som hög baserat på fem referensarters djuputbredning (Tabell 9). Även år<br />
2009 bedömdes lokalen ha hög ekologisk status (Qvarfordt och Borgiel 2009).<br />
Tabell 9. Beräknade indexvärden för transekterna samt EK-värde och statusbedömning<br />
för lokalen. I tabellen visas observerat maxdjup för respektive referensart samt poäng vid<br />
beräkning <strong>av</strong> indexvärde.<br />
Transektnamn V-viks mynning (A4) Lilla Björnskär Arnöudden<br />
Transektnr E25 E26 E27<br />
Referensart Djup (m) Poäng Djup (m) Poäng Djup (m) Poäng<br />
Furcellaria lumbricalis 11,7 5 11,1 5 10,5 5<br />
Coccotylus/Phyllophora 14,7 5 19,8 5 8,9 5<br />
Rhodomela confervoides 5,7 3 7,5 4 5 3<br />
Battersia arctica 14,7 5 19,8 5 12,9 5<br />
Fucus vesiculosus 4,1 4 5,9 4 5 4<br />
Indexvärde 0,88 0,92 0,88<br />
EK-värde lokal (medel ± std<strong>av</strong>): 0,89 ± 0,02<br />
Ekologisk status: Hög<br />
58
På två <strong>av</strong> transekterna (E26 och E27) har blåstångens djuputbredning ökat sedan<br />
2009. På transekt E25 har den emellertid minskat något, även blåstångsbältets<br />
utbredning. Transekten har inventerats vid åtta tidigare tillfällen sedan 1988 (dock<br />
inte alltid från samma utgångspunkt). En översiktlig jämförelse med de tidigare<br />
inventeringarna visade att blåstången haft ungefär samma djuputbredning sedan<br />
1997.<br />
Figur 26 ger en bild <strong>av</strong> de vanliga arternas utbredning på lokalen. I figuren visas<br />
cover index (CI, täckningsgradsindex) beräknad på samtliga tre transekter baserat<br />
på de två åren 2009 och 2012 då transekten inventerats inom<br />
<strong>miljöövervakning</strong>sprogrammet. Figurens uppbyggnad beskrivs utförligt på sidan<br />
34, vid motsvarande figur för lokalen Kärrfjärden (Figur 15).<br />
De ettåriga arterna och kärlväxterna har haft mer varierande utbredning på lokalen<br />
under åren jämfört med de fleråriga algerna och blåmusslor. Med undantag för<br />
blåstång som hade lite mindre yttäckning detta år jämfört med år 2009, har det<br />
fleråriga algerna större utbredning detta år.<br />
Andel CI per år <strong>av</strong> total CI<br />
100% 75% 50% 25%<br />
0%<br />
ETTÅRIGA ETTÅRIGA ALGER ALGER<br />
Ectocarpus/Pylaiella<br />
Chorda filum Chorda filum<br />
Ceramium Ceramium tenuicorne tenuicorne<br />
Cladophora glomerata glomerata<br />
Dictyosiphon/Stictyosiphon<br />
FLERÅRIGA FLERÅRIGA ALGER ALGER<br />
Coccotylus/Phyllophora<br />
Fucus vesiculosus Fucus vesiculosus<br />
Polysiphonia fucoides fucoides<br />
Furcellaria lumbricalis<br />
Battersia arctica Battersia arctica<br />
KÄRLVÄXTER KÄRLVÄXTER<br />
Potamogeton pectinatus<br />
Zostera marina Zostera marina<br />
Zannichellia Zannichellia palustris palustris<br />
Myriophyllum Myriophyllum<br />
Mytilus edulis Mytilus edulis<br />
59<br />
Cover index<br />
0 10 20 30 40 50 60<br />
YVv:2012<br />
Yvv:2009<br />
Figur 25. Vanliga arters/taxas totala yttäckning (CI) på lokalen, d v s förekomst på<br />
samtliga tre transekter respektive inventeringsår (2009 samt 2012). Till höger visas CI för<br />
samtliga arter/taxa respektive inventeringsår som ett mått på hur vanligt förekommande<br />
arten/taxa är. Till vänster visas hur stor andel <strong>av</strong> båda årens totala CI som respektive år<br />
bidrar. Bidrag nära 50 % vardera inventeringsår indikerar oförändrad utbredning.
Transekt E25, Valdemarsvikens mynning (A4)<br />
Denna transekt har inventerats vid ett flertal tillfällen sedan 1988, men inte alltid<br />
på samma plats. År 2009 utgick transekten från vad som såg ut att vara<br />
startpunkten på fotografier från 2003 års inventering. Den beskrivna ”dubben” i<br />
berget hittades emellertid inte. Detta år utgick transekten från samma startpunkt<br />
som år 2009.<br />
Den 50 m långa, bitvis branta, transekten nådde 14,7 m djup. Ut till 14 m <strong>av</strong>stånd<br />
från land var botten flack bestående <strong>av</strong> häll, block och sten samt<br />
mjukbottenpartier. På 3,8 m djup (14 m ut), blev transekten brantare och utgjordes<br />
<strong>av</strong> hällbotten med hyllor där sediment ansamlats och bildat mjukbotten. På 10 m<br />
djup (25 m från land) blev det sedan flack sandbotten med spridda block.<br />
Block fanns vid transektens maxdjup (14,7 m) och på dessa växte rödblad och<br />
ish<strong>av</strong>stofs. Vid 12 m djup började vegetationen att täcka botten (10 % yttäckning)<br />
och fjäderslick tillkom, samt på 10,4 m djup även kräkel. Från 7 m djup täckte<br />
brunslick nästan allt (75-100 % yttäckning).<br />
Blåstång noterades som djupast på 4,1 m men var bältesbildande endast ned till 2<br />
m djup. Närmast ytan täcktes hällen <strong>av</strong> grönslick och tarmalger. På mjukbottnarna<br />
ned till 3,8 m djup växte ax- och knoppslinga (Myriophyllum spicatum och M.<br />
sibiricum) samt borstnate och hårsärv.<br />
Jämförelse med tidigare inventeringar<br />
Djup (m)<br />
1987<br />
0<br />
1991 1995 1999 2003 2007 2011<br />
2<br />
4<br />
6<br />
8<br />
10<br />
12<br />
14<br />
16<br />
År<br />
E25<br />
60<br />
Fucus<br />
vesiculosus<br />
Furcellaria<br />
lumbricalis<br />
Phyllophora<br />
/Coccotylus<br />
Rhodomela<br />
confervoides<br />
Sphacelaria<br />
arctica<br />
Figur 26. Referensarternas observerade djuputbredning i årets inventering samt i nio<br />
tidigare inventeringar.<br />
Trots att transekten har inventerats många gånger blir jämförelser med tidigare<br />
data (fram till 2009) översiktlig eftersom transektens position har varierat mellan<br />
år. Fram till år 1997 användes dessutom en annan inventeringsmetod än den som<br />
använts i denna undersökning. I Figur 26 visas information om referensarternas<br />
djuputbredning i de olika inventeringarna. Informationen har hämtats från en<br />
sammanställning <strong>av</strong> J. Edlund och E. Siljeholm (2007a), men värden från<br />
inventeringen år 2000 har korrigerats enligt uppgifter i rapport (Borgiel 2000).
År 2009 inventerades transekten inom <strong>miljöövervakning</strong>sprogrammet, enligt<br />
samma metod och från samma utgångspunkt.<br />
På transekten observerades år 2009 endast elva växttaxa jämfört med hela 21 st<br />
detta år. I år noterades algerna rosendun, violettslick, rödris, brunslick, korvsnöre<br />
(Scythosiphon lomentaria) och spiralbandsalger samt kärlväxterna ax- och<br />
knoppslinga. Alla observerade taxa, utom brunslick, noterades i låga<br />
täckningsgrader (1-5 %). De flesta är även ettåriga arter med stor<br />
mellanårsvariation i förekomst och yttäckning.<br />
Bild 16. Transekt E25. Ov: Den branta hällen på ca 7 m djup. Oh: Den branta hällen täckt<br />
<strong>av</strong> brunslick innan botten planar ut på 3,8 m djup. Nv: Mosaikbotten täckt <strong>av</strong> brunslick,<br />
spiralbandsalger och lite borstnate, 2m djup. Nh: Ytnära häll med grönslick och tarmalger<br />
ovanför blåstång.<br />
Transekt E26, Lilla Björnskär<br />
Denna jämnt sluttande 110 m långa transekt nådde 20,8 m djup. Sand var<br />
generellt det dominerande inslaget i en mosaikbotten som i övrigt bestod <strong>av</strong> block<br />
och sten. Längst ut var det mjukbotten.<br />
Fastsittande vegetation i form <strong>av</strong> rödblad och ish<strong>av</strong>stofs förekom på de djupaste<br />
blocken på 19,8 m djup. På mjukbottnarna fanns även löslevande rödblad som<br />
redan på 17,2 m djup täckte 10 % <strong>av</strong> botten. På 11,1 m djup tillkom fastsittande<br />
kräkel, fjäderslick och ullsläke. Bottnarna täcktes främst <strong>av</strong> löslevande rödblad<br />
(50-75 %), och från 7,5 m djup även löslevande kräkel.<br />
61
Vid 7,5 m djup tillkom brunslick samt enstaka rödris. Blåstång noterades som<br />
djupast på 5,9 m, men var bältesbildande först från 2 m djup där det fanns<br />
tillräckligt med hårt substrat. Mellan 2-7 m djup var det ca 75 % sandbotten som<br />
täcktes <strong>av</strong> ett frodigt kärlväxtsamhälle ned till 3,8 m djup.<br />
Enstaka kärlväxter förekom från 6,4 m djup men från 3,8 m djup täckte de<br />
plötsligt 75 % <strong>av</strong> botten. Kärlväxtsamhället utgjordes <strong>av</strong> nio arter var<strong>av</strong> ax- och<br />
knoppslinga samt borstnate och ålgräs tillhörde de dominerande arterna. Även<br />
brunalgen sudare (Chorda filum) var mycket vanlig bland kärlväxterna.<br />
Jämförelse med tidigare inventeringar<br />
Transekten har tidigare inventerats enligt samma metod år 2008 (Tång & Sånt,<br />
MarTrans) och 2009 (Qvarfordt och Borgiel, 2009). År 2009 noterades både<br />
blåstång och rödris på större djup (5,6 m respektive 10,3 m) än året innan (3,7 m<br />
respektive 5 m) (Figur 27). Motsvarande djupobservationer detta år var 5,9 m<br />
samt 7,5 m. Rödris förekommer endast i låga täckningsgrader (1-5 %) och<br />
variationerna i djupaste förekomst beror delvis på svårigheter att hitta enstaka<br />
individer.<br />
Djup (m)<br />
2007<br />
0<br />
2008 2009 2010 2011 2012 2013<br />
5<br />
10<br />
15<br />
20<br />
25<br />
År<br />
E26<br />
62<br />
Fucus<br />
vesiculosus<br />
Furcellaria<br />
lumbricalis<br />
Phyllophora/<br />
Coccotylus<br />
Rhodomela<br />
confervoides<br />
Sphacelaria<br />
arctica<br />
Figur 27. Referensarternas observerade djuputbredning i årets inventering samt i två<br />
tidigare inventeringar.<br />
Blåstångens djuputbredning var oförändrad mellan år 2009 och 2012. De djupare<br />
observationerna <strong>av</strong> blåstång utgjordes <strong>av</strong> låga täckningsgrader (1-5 %) vilket<br />
innebär att de kan ha missats år 2008 (Tång & Sånt, 2008), speciellt om det till<br />
exempel fanns mycket lösa alger på transekten vid inventeringstillfället.<br />
Blåstångsbältets djuputbredning var ungefär densamma, 2,0 m i år (2012), 1,8 m<br />
(2009) och 1,4 m (2008), men begränsas <strong>av</strong> brist på lämpligt substrat eftersom<br />
block och häll utgjorde en mindre andel <strong>av</strong> bottensubstratet.<br />
På transekten observerades i år 24 växttaxa. År 2009 noterades endast 19 st. I år<br />
noterades bland annat tångludd, spiralbandsalger, tarmalger och hornsärv, vilka<br />
inte noterades år 2009.
Bild 17. Transekt E26. Ov: Sten med nässeldjur på mjukbotten, 13 m djup. Oh:<br />
Löslevande rödblad och kräkel samt blåmusslor, ca 7 m djup. Mv: Ålgräsäng, 3-4 m djup.<br />
Mh: Ax- och knoppslinga, ca 3 m djup. Nv: Blåstångsbältet på ca 2 m djup. Nh: Ytnära<br />
blåstångsbälte.<br />
Transekt E27, Arnöudden<br />
Transekten var 125 m lång och gick ned till 14,5 m djup. Botten bestod <strong>av</strong> häll<br />
med partier <strong>av</strong> mosaikbotten med block, sten och sand ned till 6 m djup där det<br />
blev mer mjukbotten. Ned till 11 m djup utgjorde hårda substrat en stor andel <strong>av</strong><br />
botten men därefter var det mjukbotten med endast enstaka block och stenar.<br />
Ingen växtlighet noterades djupare än 12,9 m, varken på de få spridda blocken<br />
eller på mjukbotten. På 12,9 m djup växte ish<strong>av</strong>stofs och på 11,7 m djup tillkom<br />
fjäderslick. När andelen hårdbotten ökade på 10,5 m djup täckte vegetationen 10<br />
% och inkluderade även kräkel. Rödblad och ullsläke tillkom vid 9 m djup.<br />
63
På 8,2 m djup började brunslick att täcka botten och dominerade sedan<br />
växtsamhället upp till 3,8 m djup. Även fjäderslick var vanlig och i ett <strong>av</strong>snitt<br />
också rödris (yttäckning 25 %).<br />
Blåstång noterades som djupast på 5 m, men täckte som mest endast 5 % <strong>av</strong><br />
botten trots att lämpligt substrat i form <strong>av</strong> häll med låg sedimentgrad fanns<br />
tillgängligt. Hällen närmast land täcktes <strong>av</strong> ullsläke på ca 1 m djup och ovanför<br />
den en bred bård <strong>av</strong> grönslick.<br />
På transekten växte även kärlväxterna nating (Ruppia sp), knoppslinga, borstnate<br />
och hårsärv på 1-4 m djup. Hårsärv täckte i ett <strong>av</strong>snitt som mest 25 %, medan de<br />
övriga endast förekom i låga täckningsgrader (1-5 %).<br />
Jämförelse med tidigare inventeringar<br />
Transekten har tidigare inventerats enligt samma metod år 2008 (Tång & Sånt<br />
HB, MarTrans) samt i <strong>miljöövervakning</strong>sprogrammet år 2009 (Qvarfordt och<br />
Borgiel 2009).<br />
Referensarterna ish<strong>av</strong>stofs och kräkel har haft liknande utbredning alla tre åren<br />
(Figur 28). Rödblad noterades däremot på 11,2 m djup år 2008 jämfört med<br />
knappt nio meter år 2009 och i år. I år förekom rödris på transekten, dessutom<br />
med relativt stor yttäckning (25 %) i ett 3 m långt <strong>av</strong>snitt. Rödris har inte noterats<br />
tidigare på transekten och förekommer ofta i låga täckningsgrader.<br />
Blåstång noterades ca 1 m djupare än tidigare år men förekom i samma låga<br />
täckningsgrader (1-5 %).<br />
På transekten noterades detta år 17 växttaxa jämfört med 12 st år 2009. I år<br />
förekom bland annat rödalgerna violettslick och rödris samt kärlväxterna<br />
knoppslinga och borstnate, vilka inte noterades på transekten år 2009.<br />
Djup (m)<br />
2007<br />
0<br />
2008 2009 2010 2011 2012 2013<br />
2<br />
4<br />
6<br />
8<br />
10<br />
12<br />
14<br />
År<br />
E27<br />
64<br />
Fucus<br />
vesiculosus<br />
Furcellaria<br />
lumbricalis<br />
Phyllophora/<br />
Coccotylus<br />
Rhodomela<br />
confervoides<br />
Sphacelaria<br />
arctica<br />
Figur 28. Referensarternas observerade djuputbredning i årets inventering samt i två<br />
tidigare inventeringar.
Bild 18. Transekt E27. V: Hårsärv bland block och sten med brunslick och ullsläke, ca 2<br />
m djup. H: Enstaka blåstång på häll med blåmusslor, ullsläke och brunslick,ca 2 m djup.<br />
Trännöfjärden<br />
Två <strong>av</strong> Trännöfjärdens transekter har klassats som mycket skyddade (E10 och<br />
E11) och en som extremt skyddad (E12) vad gäller vågexponering. Lokalens<br />
ekologiska status bedömdes år 2009 som hög baserat på tre-fyra referensarters<br />
djuputbredning (Tabell 10). I år blir bedömningen emellertid endast god, eftersom<br />
djuputbredningen <strong>av</strong> flera referensarter har minskat. I år har endast en transekt<br />
(E12) djuputbredning som motsvarar hög status, på de övriga två transekterna<br />
indikerar djuputbredningen endast god status. År 2009 motsvarade<br />
djuputbredningen på både transekt E10 och E12 hög status, E11 hade även då<br />
endast god status men högre indexvärde än i år (0,80).<br />
De tre transekterna är utspridda i vattenförekomsten Trännöfjärden (Figur 29).<br />
Transekt E10 är belägen i sydvästra delen, E11 i inre, västligaste delen och<br />
transekt E12 i nordöstra delen nära fjärdens större öppning mot skärgården<br />
utanför.<br />
Tabell 10. Beräknade indexvärden för transekterna samt EK-värde och statusbedömning<br />
för lokalen. Observerat maxdjup och poäng för respektive referensart.<br />
Transektnamn<br />
Transektnr<br />
Simpholmen Vårholmen<br />
E10<br />
E11<br />
Referensart Djup (m) Poäng Djup (m) Poäng Djup (m) Poäng<br />
Furcellaria lumbricalis 6,5 4 3,7 3 5,2 3<br />
Coccotylus/Phyllophora - - - - 10 5<br />
Rhodomela confervoides - - - - - -<br />
Battersia arctica 7,7 4 7,5 4 11,2 5<br />
Fucus vesiculosus 4,5 4 3,7 3 4,1 4<br />
Indexvärde 0,80 0,67 0,85<br />
EK-värde lokal (medel ± std<strong>av</strong>): 0,77 ± 0,09<br />
Ekologisk status: God<br />
65<br />
Lilla Pukö<br />
E12
E11<br />
E10<br />
E12<br />
Figur 4:5. 29. Karta över Trännöfjärden. Transekterna är är markerade (röda (röda punkter) punkter) och och vattenförekomstens gränser. © Bakg<br />
vattenförekomstens Lantmäteriet, dnr 106-2004/188 gränser. © Bakgrundskartor Lantmäteriet, dnr 106-2004/188<br />
I år noterades även annorlunda ljusförhållanden på transekterna. År 2009<br />
inventerades transekt E10 ned till 17,5 m djup. I år blev sikten dålig redan vid 7-8<br />
m djup och djupare än 9 m var det för mörkt och svårt att se arter på botten. Vid<br />
13 m djup <strong>av</strong>bröts transekten eftersom det var så mörkt och grumligt att det<br />
varken gick att se botten eller vad man skrev på skrivt<strong>av</strong>lan.<br />
Liknande förhållanden rådde på transekt E11. Både sikt och ljus började<br />
försämras vid 8 m djup och på 13 m djup <strong>av</strong>bröts transekten eftersom det var för<br />
mörkt och grumligt. År 2009 gjordes inventeringen ned till 14,6 m djup.<br />
Ytterligare undersökningar behövs för att fastställa om de dåliga sikt- och<br />
ljusförhållandena var ett tillfälligt fenomen eller är generellt förekommande och<br />
därmed kan påverka vegetationens djuputbredning.<br />
Förhållandena var bättre på transekt E12 där sämre sikt noterades först på 13 m<br />
djup, vid transektens slut. Att bättre förhållanden råder på bottnarna i denna del <strong>av</strong><br />
vattenförekomsten stöds <strong>av</strong> större djuputbredning <strong>av</strong> vegetation på transekten<br />
jämfört med E10 och E11. På transekterna E10 och E11 förekommer vegetation<br />
ned till ca 7,5 m djup och yttäckning över 10 % blir det först vid ca 6 m djup. På<br />
transekt E12 finns vegetation på 11 m djup och den täcker redan vid 9,6 m djup<br />
10 % <strong>av</strong> botten.<br />
66
I vattenförekomsten Trännöfjärden har en transekt vid Kåreholm (A2) tidigare<br />
inventerats vid ett flertal tillfällen sedan 1988. Transekten bedömdes emellertid<br />
som dåligt lämpad för klassning enligt bedömningsgrunderna (Edlund och<br />
Siljeholm 2007a). Figur 30 visar referensarternas djuputbredning i tidigare<br />
inventeringar i relation till deras djuputbredning på <strong>miljöövervakning</strong>stransekterna<br />
år 2009 och 2012. Jämförelsen antyder att blåstångens<br />
djuputbredning minskade i slutet på 80-talet men att den under 2000-talet åter har<br />
etablerat sig på djupare bottnar.<br />
Djup (m)<br />
År<br />
1985<br />
0,0<br />
1988 1991 1994 1997 2000 2003 2006 2009 2012<br />
2,0<br />
4,0<br />
6,0<br />
8,0<br />
10,0<br />
12,0<br />
14,0<br />
Trännöfjärden<br />
67<br />
Fucus<br />
vesiculosus<br />
Furcellaria<br />
lumbricalis<br />
Phyllophora/<br />
Coccotylus<br />
Rhodomela<br />
confervoides<br />
Battersia<br />
arctica<br />
Figur 30. Referensarternas djuputbredning i Trännöfjärden. Värden från åren 1988-2006<br />
är från transekt A2. För åren 2009 och 2012 anges ett medelvärde (± standard error) <strong>av</strong><br />
observerad djuputbredning på transekterna E10, E11 och E12. Informationen om<br />
djuputbredning i tidigare inventeringar har hämtats från en sammanställning <strong>av</strong> J. Edlund<br />
och E. Siljeholm (2007a).<br />
Figur 31 ger en bild <strong>av</strong> de vanliga arternas utbredning på lokalen. I figuren visas<br />
cover index (CI, täckningsgradsindex) beräknad på samtliga tre<br />
<strong>miljöövervakning</strong>stransekter baserat på de två åren 2009 och 2012. Figurens<br />
uppbyggnad beskrivs utförligt på sidan 34, vid motsvarande figur för lokalen<br />
Kärrfjärden (Figur 15).<br />
De ettåriga arterna och kärlväxterna har haft varierande utbredning på lokalen. I<br />
år var det gott om brunslick, grönslick och tarmalger till skillnad från år 2009 då<br />
istället rödalgen ullsläke var mer vanlig.<br />
De fleråriga algerna hade mer likartad utbredning de två inventeringsåren.<br />
Jämförelsen antyder dock att utbredningen <strong>av</strong> ish<strong>av</strong>stofs och kräkel på<br />
transekterna har minskat sedan år 2009. Utbredningen <strong>av</strong> rödblad verkar dock ha<br />
ökat.
100%<br />
Andel CI per år <strong>av</strong> total CI<br />
75% 50% 25% 0%<br />
ETTÅRIGA ETTÅRIGA ALGER ALGER<br />
Ectocarpus/Pylaiella<br />
Cladophora glomerata<br />
Ceramium tenuicorne<br />
Ulva<br />
Ulva<br />
FLERÅRIGA FLERÅRIGA ALGER ALGER<br />
Fucus vesiculosus Fucus vesiculosus<br />
Coccotylus/Phyllophora<br />
Polysiphonia fucoides<br />
Battersia Battersia arctica arctica<br />
Furcellaria lumbricalis<br />
KÄRLVÄXTER KÄRLVÄXTER<br />
Potamogeton pectinatus<br />
Ruppia Ruppia<br />
Ranunculus Ranunculus baudotii baudotii<br />
Mytilus edulis Mytilus edulis<br />
68<br />
Cover index<br />
0 10 20 30 40<br />
Tfj:2012<br />
Tfj:2009<br />
Figur 31 Vanliga arters/taxas totala yttäckning (CI) på lokalen, d v s förekomst på<br />
samtliga tre transekter respektive inventeringsår (2009 samt 2012). Till höger visas CI för<br />
samtliga arter/taxa respektive inventeringsår som ett mått på hur vanligt förekommande<br />
arten/taxa är. Till vänster visas hur stor andel <strong>av</strong> båda årens totala CI som respektive år<br />
bidrar. Bidrag nära 50 % vardera inventeringsår indikerar oförändrad utbredning.<br />
Transekt E10, Simpholmen<br />
Transekten är egentligen 50 m lång och når ned till 17,5 m djup. I år <strong>av</strong>bröts<br />
transekten på 13 m djup, 27 m ut från land. Sikt- och ljusförhållandena<br />
försämrades vid 8 m djup och vid 13 m var det för mörkt för att kunna se<br />
någonting på botten. Även mellan 9-13 m djup var det mörkt och grumligt, vilket<br />
försvårade inventeringen. År 2009 observerades vegetation som djupast på 12 m<br />
och endast i låga täckningsgrader.<br />
Transekten består, med undantag för en liten <strong>av</strong>sats med mjukbotten på 6-7 m<br />
djup, <strong>av</strong> brant hällbotten med lite block och sten. I år noterades vegetation som<br />
djupast på 7,7 m djup, men det är troligt att de enstaka små algtofsar som<br />
noterades ned till 12 m djup år 2009 inte hittades i år, p g a de dåliga sikt- och<br />
ljusförhållandena. Blåmusslor, nässeldjur (Hydrozoa) och h<strong>av</strong>stulpaner (Balanus<br />
improvisus) noterades emellertid ned till 11,4 m djup. Djupare var det för mörkt<br />
och dålig sikt för att ens se dessa.<br />
Den djupaste vegetationen utgjordes i år <strong>av</strong> ish<strong>av</strong>stofs som täckte ca 5 % <strong>av</strong> hällen<br />
på 7,7 m djup. Vid 6,5 m djup tillkom enstaka fjäderslick. Först på 5,5 m djup<br />
täckte vegetationen 10 % <strong>av</strong> botten. Täckningsgraden ökade sedan successivt och<br />
på 3,3 m djup täcktes hela botten <strong>av</strong> vegetation. Brunslick dominerade men även<br />
fjäderslick var vanlig.
Blåstång noterades som djupast på 4,5 m där en ensam ruska växte. Följande<br />
plantor noterades först på 3,3 m djup och från 1,8 m djup var tången<br />
bältesbildande med 50-100 % yttäckning. Kräkel noterades som djupast på 6,5 m<br />
men hade sin största utbredning (10 %) mellan 2-3 m djup.<br />
Närmast ytan täcktes hällen <strong>av</strong> en bård <strong>av</strong> grönslick och tarmalger. På transekten<br />
noterades också en ensam axslinga i mjukbotten<strong>av</strong>snittet på 6,5 m djup.<br />
Jämförelse med tidigare inventeringar<br />
Transekten har tidigare inventerats år 2009. Även år 2009 var<br />
vegetationstäckningen låg (< 25 %) upp till 4,5 m djup där blåstång och brunslick<br />
började förekomma. Blåstångsbältet hade samma djuputbredning i år som år 2009<br />
(0,2 - ca 1,8 m) men var kraftigare år 2009 då 100 % noterades redan på 1,9 m<br />
djup. I år täckte blåstången endast 50 % upp till 1,3 m djup där yttäckningen<br />
ökade till 100 %.<br />
De övriga referensarterna noterades grundare i år (Figur 32) men det förklaras<br />
troligen <strong>av</strong> att de dåliga sikt- och ljusförhållandena under 8 m djup försvårade<br />
inventeringen.<br />
På transekten observerades i år 14 växttaxa jämfört med endast nio år 2009. Detta<br />
år noterades rosendun, violettslick, sudare, smalskägg/krulltrassel,<br />
spiralbandsalger och axslinga på transekten. De förekom generellt i låga<br />
täckningsgrader (1 %) och är, med undantag för axslinga, ettåriga arter.<br />
Djup (m)<br />
2008<br />
0<br />
2009 2010 2011 2012 2013<br />
2<br />
4<br />
6<br />
8<br />
10<br />
12<br />
14<br />
År<br />
E10<br />
Figur 32. Referensarternas observerade djuputbredning i år 2009 och 2012.<br />
69<br />
Fucus<br />
vesiculosus<br />
Furcellaria<br />
lumbricalis<br />
Coccotylus/<br />
Phyllophora<br />
Rhodomela<br />
confervoides<br />
Battersia<br />
arctica
Bild 19. Transekt E10. Ov: Kamerablixten lyser upp en vertikal hällbotten täckt <strong>av</strong><br />
blåmusslor och nässeldjur, > 9 m djup. Oh: Sedimentrik hällbotten med blåmusslor, 6-7<br />
m djup. Mv: En tanig blåstång helt övervuxen <strong>av</strong> h<strong>av</strong>stulpaner och alger, 4,5 m djup. Mh:<br />
På ca 3 m djup täcker brunslick allt. Nv: Brunslick täcker blåstångsbältet på ca 1 m djup.<br />
Nh: Ytnära blåstångsbälte.<br />
Transekt E11, Vårholmen<br />
Denna jämnt sluttande transekt är egentligen 38 m lång och når ned till 15 m djup.<br />
I år <strong>av</strong>bröts emellertid transekten på 13,4 m djup, 34 m från land, då sikt- och<br />
ljusförhållandena blev för dåliga. Sikt- och ljusförhållanden försämrades kraftigt<br />
redan på ca 8 m djup, vilket försvårade inventeringen under detta djup.<br />
Botten utgjordes främst <strong>av</strong> block och sten men även fläckar med grus och sand<br />
förekom. Längst ut var det delvis mjukbotten. Vegetation noterades först på 7,5 m<br />
70
djup, trots ihärdigt sökande. Blåmusslor, h<strong>av</strong>stulpaner och nässeldjur noterades<br />
dock från 12,6 m djup.<br />
Den djupaste vegetationen utgjordes <strong>av</strong> ish<strong>av</strong>stofs och på 6,7 m djup tillkom<br />
fjäderslick och ullsläke. Vegetationen började emellertid täcka botten (10 %) först<br />
på 6,3 m djup och först vid 3,7 m djup ökade täckningsgraden till 50 %. Brunslick<br />
var då den dominerande arten som täckte både botten och annan växtlighet.<br />
Växtligheten bestod då, från 3,7 m, bland annat <strong>av</strong> ett blåstångsbälte (25 %<br />
yttäckning). Inga enstaka djupare blåstångsruskor noterades på transekten. På 3,7<br />
m noterades även kräkel, sudare och tarmalger som djupast. Något grundare, på<br />
2,4 m, växte borstnate spritt.<br />
Blåstångsbältet täckte 100 % <strong>av</strong> botten på 0,2-1,5 m djup. Ovanför blåstången<br />
täcktes hällen <strong>av</strong> en bård <strong>av</strong> grönslick och tarmalger.<br />
Jämförelse med tidigare inventeringar<br />
Transekten har tidigare inventerats år 2009. Trots att sikt- och ljusförhållanden<br />
var bättre vid inventeringen år 2009 noterades liknade djupgränser som i år. Den<br />
djupaste vegetationen noterades i år på 7,5 m djup, jämfört med 7,4 m år 2009.<br />
Vegetationen började täcka botten (10 % yttäckning) på 6,5 m djup i år jämfört<br />
med 6,3 m djup år 2009.<br />
Både blåstång och kräkel hade emellertid något mindre djuputbredning detta år<br />
jämfört med år 2009 (Figur 33). Blåstångsbältet hade emellertid utbredning större<br />
i år och noterades på 3,7 m djup jämfört med 3,3 m år 2009.<br />
På transekten observerades i år 13 växttaxa mot 15 st år 2009. I år saknades<br />
kärlväxterna axslinga och nating.<br />
Djup (m)<br />
2008<br />
0<br />
2009 2010 2011 2012 2013<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
5<br />
6<br />
7<br />
8<br />
År<br />
E11<br />
Figur 33. Referensarternas observerade djuputbredning år 2009 och 2012.<br />
71<br />
Fucus<br />
vesiculosus<br />
Furcellaria<br />
lumbricalis<br />
Coccotylus/<br />
Phyllophora<br />
Rhodomela<br />
confervoides<br />
Battersia<br />
arctica
Transekt E12, Lilla Pukö<br />
Transekten var 70 m lång och nådde ett djup på 13 m. Vid transektens slut<br />
noterades sämre siktförhållanden med grumligt vatten. Botten utgjordes <strong>av</strong> en<br />
mosaik <strong>av</strong> häll, block, sten, grus, sand och mjukbotten. Närmast ytan var det<br />
enbart hårdbotten och från 5-6 m djup ersattes sanden gradvis <strong>av</strong> mjukbotten.<br />
Den djupaste vegetationen utgjordes <strong>av</strong> löslevande rödblad som noterades på 11,2<br />
m djup. Fastsittande vegetation förekom från 11,2 m djup i form <strong>av</strong> ish<strong>av</strong>stofs.<br />
Fastsittande rödblad noterades på 10 m djup. Fastsittande kräkel förekom dock<br />
först på 5,2 m djup.<br />
Vegetationen täckte 10 % redan vid 9,6 m djup och vid 8,2 m djup tillkom<br />
fjäderslick. Från 9 m djup upp till 5 m utgjordes vegetationen framförallt <strong>av</strong><br />
löslevande rödblad. Mellan 4-5 m djup var botten nästan helt täckt <strong>av</strong> en tjock<br />
matta <strong>av</strong> lösa alger, under vilket botten var helt kal. Vid 4,1 m djup började<br />
brunslick, blåstång och ullsläke att förekomma. Blåstången var bältesbildande<br />
72<br />
Bild 20. Transekt E11. V: Måttbandet<br />
försvinner snabbt i den dåliga sikten, ca<br />
10 m djup. U: Block med blåmusslor och<br />
Spirulina, ca 7 m djup. Nv: Blåstång helt<br />
övervuxen <strong>av</strong> h<strong>av</strong>stulpaner och<br />
brunslick. Nh: Blåstångsbältet på ca 0,5<br />
m djup.
(50-75 % yttäckning) mellan 0-2 m djup. Närmast ytan växte den tillsammans<br />
med grönslick och tarmalger.<br />
På sandbottnarna växte kärlväxterna axslinga, borstnate, ålnate (Potamogeton<br />
perfoliatus) och vitstjälksmöja (Ranunculus peltatus ssp baudotii) samt nating<br />
spritt mellan 1 till drygt 5 m djup.<br />
Jämförelse med tidigare inventeringar<br />
Transekten har tidigare inventerats år 2009. Resultatet från året inventering<br />
stämmer väl överens med år 2009. Både ish<strong>av</strong>stofs och kräkel noterades något<br />
djupare i år medan rödblad och blåstång hade oförändrad djuputbredning (Figur<br />
34). Även blåstångsbältet (yttäckning >25 %) hade oförändrad utbredning.<br />
På transekten observerades i år 15 växttaxa mot 16 år 2009. I år saknade<br />
violettslick, i övrigt noterades samma arter båda åren.<br />
Djup (m)<br />
2008<br />
0<br />
2009 2010 2011 2012 2013<br />
2<br />
4<br />
6<br />
8<br />
10<br />
12<br />
År<br />
E12<br />
Figur 34. Referensarternas observerade djuputbredning i år 2009 och 2012.<br />
73<br />
Fucus<br />
vesiculosus<br />
Furcellaria<br />
lumbricalis<br />
Coccotylus/<br />
Phyllophora<br />
Rhodomela<br />
confervoides<br />
Battersia<br />
arctica
Bild 20. Transekt E12. Ov: Kalt block på ca 12 m djup. Oh: Mjukbotten med blåmusslor<br />
och nässeldjur, ca 11 m djup. Mv: Löslevande rödblad och blåmusslor, ca 8 m djup. Mh:<br />
Mattan <strong>av</strong> lösa alger har sveps undan och den kala botten under syns. Nv: Sandbotten<br />
med spridda ålnate samt lös brunslick, ca 2 m djup. Nh: Blåstång och nating täckt <strong>av</strong><br />
brunslick på mosaikbotten, ca 1,5 m djup.<br />
74
Referenser<br />
Edlund, J., Siljeholm, E. (2007a) Sammanställning <strong>av</strong> uppgifter om<br />
hårbottentransekter inom Östergötland och södra delen <strong>av</strong> Sörmland.<br />
Arbetsmaterial 2007-04-22.<br />
Edlund, J., Siljeholm, E. (2007b) Miljöövervakning <strong>av</strong> grunda hårdbottnar i norra<br />
delen <strong>av</strong> Södra Östersjöns vattendistrikt 2007. Länsstyrelsen i Östergötland.<br />
Edlund, J., Siljeholm, E. (2008) Miljöövervakning <strong>av</strong> grunda hårdbottnar i norra<br />
delen <strong>av</strong> Södra Östersjöns vattendistrikt 2007. Länsstyrelsen i Östergötland.<br />
Kautsky, H. (1988) Factors structuring phytobenthic communities in the Baltic<br />
Sea. Doktors<strong>av</strong>handling. Zoologiska institutionen, Stockholms universitet.<br />
ISBN 91-87272-12-1<br />
Kautsky, H., van der Maarel, E (1990) "Multivariate approaches to the variation<br />
in benthic communities and environmental vectors in the Baltic Sea." <strong>Marin</strong>e<br />
Ecology Progress Series 60: 169-184.<br />
Naturvårdsverket (2004) Naturvårdsverkets handledning för <strong>miljöövervakning</strong>,<br />
programområde kust och h<strong>av</strong>. Vegetationsklädda bottnar, ostkust. Version<br />
2004-04-27<br />
http://www.naturvardsverket.se/upload/02_tillstandet_i_miljon/Miljoovervaknin<br />
g/undersokn_typ/h<strong>av</strong>/vegbotos.pdf [Accessed 2007-12-03]<br />
Naturvårdsverket (2006) Sammanställning och analys <strong>av</strong> kustnära<br />
undervattensmiljö - SAKU. Naturvårdsverket. Rapport 5591 juni 2006<br />
Naturvårdsverket (2007) Bedömningsgrunder för kustvatten och vatten i<br />
övergångszon. Handbok 2007:4, 1-110.<br />
Qvarfordt, S., Borgiel, M. (2009) <strong>Marin</strong> <strong>miljöövervakning</strong> <strong>av</strong> <strong>vegetationsklädda</strong><br />
h<strong>av</strong>sbottnar i Östergötlands skärgård 2009. Länsstyrelsen i Östergötland.<br />
Qvarfordt, S., Borgiel, M. (2010) <strong>Marin</strong> <strong>miljöövervakning</strong> <strong>av</strong> <strong>vegetationsklädda</strong><br />
h<strong>av</strong>sbottnar i Östergötlands skärgård 2010. Länsstyrelsen i Östergötland.<br />
Qvarfordt, S., Borgiel, M. (2012) <strong>Marin</strong> <strong>miljöövervakning</strong> <strong>av</strong> <strong>vegetationsklädda</strong><br />
h<strong>av</strong>sbottnar i Östergötlands skärgård 2011. Länsstyrelsen i Östergötland.<br />
75
Bilagor<br />
Bilaga 1: Transektuppgifter<br />
Bilaga 2: Artlistor<br />
Bilaga 3: Primärdata dyktransekter<br />
76
Bilaga 1. Transektuppgifter<br />
Fem lokaler inventerades. På varje lokal gjordes tre dyktransekter. I följande<br />
tabeller (Tabell 1:1 och 1:2) visas uppgifter om transekterna inklusive uppmätt<br />
siktdjup och salinitet. Fotografier på transekternas startpositioner samt närmare<br />
beskrivningar <strong>av</strong> startpunkterna finns i tidigare rapporter (Edlund och Siljeholm<br />
2007b, 2008 samt Qvarfordt och Borgiel, 2009).<br />
Vågexponeringen på dyktransekternas startpositioner (Tabell 1:2) har hämtats<br />
från vågexponeringskartor framtagna <strong>av</strong> Martin Isæus för projektet<br />
Sammanställning och analys <strong>av</strong> kustnära undervattensmiljö - SAKU på uppdrag<br />
<strong>av</strong> Naturvårdsverket (Naturvårdsverket 2006).<br />
Tabell 1:1. Lokalnamn, transektnamn och nummer samt position (Decimalgrader,<br />
WGS84) och vågexponeringsklass.<br />
Lokal<br />
Transekt Lokalnamn Latitud Longitud Exponeringsgrad<br />
Bråvikens kustvatten<br />
E4 Stora Blacken 58,51664 17,05284 Skyddad<br />
E5 Låga Skären 58,52695 17,02145 Skyddad<br />
E6 St. Alön 58,55054 17,04659 Skyddad<br />
Trännöfjärden<br />
E10 Simpholmen 58,37762 16,74102 Mycket skyddad<br />
E11 Vårholmen 58,42353 16,69426 Mycket skyddad<br />
E12<br />
Kärrfjärden<br />
Lilla Pukö 58,41922 16,76187 Extremt skyddad<br />
E13 Yttre Kärrö 58,34034 16,95691 Mycket skyddad<br />
E14 Östra Kärröklabben 58,33905 16,95663 Mycket skyddad<br />
E15 Älgbådskärsklabben 58,33708 16,96213 Extremt skyddad<br />
Hesselöfjärden<br />
E22 Stora Gåsön 58,23848 16,81705 Mycket skyddad<br />
E23 Stora Gåsankan 58,23966 16,81242 Mycket skyddad<br />
E24 Ängholmen 58,23313 16,85654 Mycket skyddad<br />
Yttre Valdemarsviken<br />
E25 Valdemarsvikens mynning 58,10623 (A4) 16,755 Extremt skyddad<br />
E26 Lilla Björnskär 58,08374 16,79215 Skyddad<br />
E27 Arnöudden 58,09601 16,75707 Skyddad<br />
77
Tabell 1:2. Transekternas riktningar, längder och maxdjup (justerade till<br />
normalvattenstånd) samt vem som har gjort skattningarna (AW = Anders Wallin, MB =<br />
Micke Borgiel, SQ = Susanne Qvarfordt). I tabellen är även transektens bredd angiven<br />
samt uppmätt siktdjup och salinitet vid inventeringstillfället. Inventeringsdatum visas<br />
också.<br />
Lokal Datum Kompass Längd Bredd Djup Siktdjup Salt Temp Inventerare<br />
Transekt dd-mmm-åå ° (m) (m) (m) (m) ‰ ° C<br />
Bråvikens kustvatten<br />
E4 22-aug-12 320 50 8 16,3 5,7 5,7 17,8 SQ<br />
E5 22-aug-12 86 120 6 12,0 5,7 5,8 17,7 MB<br />
E6 22-aug-12 280 120 6 15,5 5,0 5,8 17,5 SQ<br />
Trännöfjärden<br />
E10 20-aug-12 240 27 4 13,0 2,6 5,8 19,3 SQ<br />
E11 20-aug-12 90 34 5 13,4 3,1 5,8 18,7 SQ<br />
E12 20-aug-12 320 70 6 13,0 4,0 5,7 18,6 SQ<br />
Kärrfjärden<br />
E13 26-aug-12 140 80 6 13,2 5,7 6,0 18,2 SQ<br />
E14 26-aug-12 81 62 6 13,4 5,7 6,0 18,2 MB<br />
E15 26-aug-12 244 60 6 13,3 5,7 6,0 18,2 SQ<br />
Hesselöfjärden<br />
E22 30-aug-12 181 69 6 24,9 5,6 6,1 16,5 SQ, AW<br />
E23 30-aug-12 174 81 6 23,2 5,6 6,1 16,5 SQ, AW<br />
E24 29-aug-12 161 80 8 21,4 4,6 6,1 17,3 SQ, AW<br />
Yttre Valdemarsviken<br />
E25 29-aug-12 20 50 8 14,7 5,1 6,1 16,1 SQ, AW<br />
E26 29-aug-12 230 110 8 20,8 - 6,1 15,7 SQ, AW<br />
E27 29-aug-12 140 125 6 14,5 5,2 6,2 16,1 MB, AW<br />
78
Bilaga 2. Artlistor<br />
Tabell 2:1. Latinska och svenska namn på taxa som observerats år 2012 och 2009.<br />
Latinska namn Svenska namn Kommentar<br />
SVAVEL-& CYANOBAKTERIER<br />
Beggiatoa<br />
Spirulina<br />
Rivularia atra<br />
RÖDALGER<br />
Aglaothamnion roseum Rosendun<br />
Ceramium tenuicorne Ullsläke<br />
Ceramium virgatum Grovsläke<br />
Coccotylus/Phyllophora Rödblad<br />
Furcellaria lumbricalis Kräkel<br />
Hildenbrandia rubra H<strong>av</strong>sstenhinna skorpalg, skattas ej systematiskt<br />
Polysiphonia fibrillosa Violettslick<br />
Polysiphonia fucoides Fjäderslick<br />
Rhodomela confervoides Rödris<br />
BRUNALGER<br />
Battersia arctica Ish<strong>av</strong>stofs<br />
Chorda filum Sudare<br />
Dictyosiphon/Stictyosiphon Smalskägg/Krulltrassel Svårbestämt artpar: D. foeniculaceus/S. tortilis<br />
Ectocarpus/Pylaiella Brunslick Svårbestämt artpar: E. siliqulosus/P. littoralis<br />
Elachista fucicola Tångludd Noterades ej år 2012<br />
Fucus vesiculosus Blåstång<br />
Scytosiphon lomentaria Korvsnöre<br />
GRÖNALGER<br />
Cladophora fracta Näckhår<br />
Cladophora glomerata Grönslick<br />
Monostroma balticum Östersjösallad<br />
Spirogyra Spiralbandsalger<br />
Ulva Tarmalger<br />
SLANGALGER<br />
Vaucheria Slangalger Noterades ej år 2012<br />
KRANSALGER<br />
Tolypella nidifica H<strong>av</strong>srufse Noterades ej år 2012<br />
KÄRLVÄXTER<br />
Ceratophyllum demersum Hornsärv<br />
Myriophyllum sibiricum Knoppslinga<br />
Myriophyllum spicatum Axslinga<br />
Potamogeton pectinatus Borstnate<br />
Potamogeton perfoliatus Ålnate<br />
Ranunculus peltatus ssp baudotii Vitstjälksmöja<br />
Ruppia Nating<br />
Zannichellia palustris Hårsärv<br />
Zostera marina Ålgräs<br />
SÖTVATTENSSVAMP<br />
Ephydatia fluviatilis Sötvattenssvamp<br />
RYGGRADSLÖSA DJUR<br />
Balanus improvisus H<strong>av</strong>stulpan<br />
Hydrozoa Nässeldjur<br />
Mytilus edulis Blåmusslor<br />
79
Tabell 2:2. Antal transekter på respektive lokal som ett taxa noterats på år 2011 samt tidigare<br />
inventeringsår. På varje lokal inventerades tre transekter.<br />
LOKAL Hesselöfjärden Kärrfjärden Trännöfj. Bråviken Valdem.<br />
ÅR 2007 2008 2009 2010 2012 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2009 2012 2009 2012 2009 2012<br />
SVAVEL-& CYANOBAKTERIER<br />
Beggiatoa 2 2 1 1 1 1 2 1<br />
Spirulina 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 2 3<br />
Rivularia atra (Epi) 1 3 3 2 3 2 3 1 2 2 2<br />
RÖDALGER<br />
Aglaothamnion roseum 2 1 1 2 1 1 2 1 2 2 1 1<br />
Ceramium tenuicorne (Lösl, Epi) 3 3 3 3 3 2 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3<br />
Ceramium virgatum 1 1 1 1<br />
Coccotylus/Phyllophora (Lösl) 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 2 1 3 3 3 3<br />
Furcellaria lumbricalis (Lösl) 3 3 3 3 3 3 3 3 3 2 3 3 3 3 3 3 3<br />
Hildenbrandia rubra 3 1 1 2 1 3<br />
Polysiphonia fibrillosa (Epi) 2 1 2 1 1 2 2 2 1 3<br />
Polysiphonia fucoides (Lösl, Epi) 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3<br />
Rhodomela confervoides 3 1 1 2 1 1 2 1 1 3<br />
BRUNALGER<br />
Battersia arctica 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3<br />
Chorda filum (Lösl) 2 3 2 3 3 3 3 3 3 2 3 2 3 2 2 3 2<br />
Dictyosiphon/Stictyosiphon (Lösl, Epi) 3 3 3 1 3 3 3 3 2 3 1 2 2 2 2 3<br />
Ectocarpus/Pylaiella (Epi) 3 3 3 3 3 3 3 3 3 1 3 3 3 3 2 2 3<br />
Elachista fucicola (Epi) 2 1 2 1 1 2 1<br />
Fucus vesiculosus (Lösl) 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 2 3 3<br />
Scytosiphon lomentaria 1<br />
GRÖNALGER<br />
Cladophora fracta (Lösl) 2<br />
Cladophora glomerata (Epi) 3 3 2 3 3 3 3 3 3 2 3 3 3 3 3 2 3<br />
Cladophora rupestris 2 2 3 1 1<br />
Monostroma balticum (Lösl) 1 1 3 3 3 3 2 2 1<br />
Spirogyra 2 3 3 1 2 1 3<br />
Ulva 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 1 1 2<br />
SLANGALGER<br />
Vaucheria 2<br />
KRANSALGER<br />
Tolypella nidifica 1<br />
KÄRLVÄXTER<br />
Ceratophyllum demersum 1 1<br />
Myriophyllum sibiricum 1 1 1 3<br />
Myriophyllum spicatum 2 2 2 2 1 1 1 2 2 1 1 2 2 1 1 2<br />
Potamogeton pectinatus 2 2 1 3 2 1 2 1 2 2 1 2 2 2 2 2 3<br />
Potamogeton perfoliatus 1 1 1 1<br />
Ranunculus peltatus ssp baudotii 1 1 1<br />
Ruppia 1 2 2 1 2 2<br />
Zannichellia palustris 1 1 2 2 1 1 1 1 3 3 3 3<br />
Zostera marina 1 1 1<br />
SÖTVATTENSSVAMP<br />
Ephydatia fluviatilis 3 3 3 3 1<br />
RYGGRADSLÖSA DJUR<br />
Balanus improvisus (Epi) 3 1 1 2 3 1 3 1 3<br />
Hydrozoa (Epi) 1 3 1 3 3 2 2 3 3 2 3 3 3<br />
Mytilus edulis 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3<br />
Lösl = förekommer löslevande, Epi = förekommer epifytiskt<br />
80
Bilaga 3. Primärdata dyktransekter<br />
Följande 15 onumrerade tabeller innehåller primärdata från den marina<br />
<strong>miljöövervakning</strong>en <strong>av</strong> <strong>vegetationsklädda</strong> hårdbottnar i Östergötlands län år 2012.<br />
I tabellerna anges transektnummer. Varje kolumn representerar en skattning och innehåller<br />
<strong>av</strong>snittets djup, läge på transekten, bottensubstrat, sedimentgrad och täckning <strong>av</strong><br />
förekommande arter, lösa alger. Vid de latinska namnen anges även om arten har<br />
förekommit som epifyt, dvs. växande på andra alger (Epi) eller som löslevande (Lösl).<br />
Förkortningen CF betyder att artbestämningen är osäker men att det troligtvis är den arten.<br />
Transekt nr E4 E4 E4 E4 E4 E4 E4 E4 E4 E4 E4 E4<br />
Start<strong>av</strong>stånd (m) 0 0,7 2 4 10 12 17 20 23 27 31,5 39<br />
Slut<strong>av</strong>stånd (m) 0,7 2 4 10 12 17 20 23 27 31,5 39 50<br />
Startdjup (m) 0 0,2 0,6 1,4 3,3 4 6,2 7,9 10,5 11,6 13,8 15,5<br />
Slutdjup (m) 0,2 0,6 1,4 3,3 4 6,2 7,9 10,5 11,6 13,8 15,5 16,3<br />
Häll 100 100 100 75 75 75 75 75 75 25<br />
Block 25 25 25 25 25 50 10 25<br />
Sten 10<br />
Grus<br />
Mjukbotten<br />
Sand 10 50 25 50 100<br />
Övrigt<br />
Sedimentpålagring 1 1 1 2 2 2 3 3 3 3 3 3<br />
Lösa alger 5 10 10 10 50 25 10 75<br />
Total vegetationstäckning 75 75 100 75 75 75 25 25 25 25 10 25<br />
Kommentar<br />
Beggiatoa 5 50<br />
Spirulina 10 5 5 10 5 5<br />
Ceramium tenuicorne 25 50 100 75 75 75 25 25 5 5<br />
Ceramium tenuicorne (Epi) 1<br />
Ceramium virgatum 1<br />
Coccotylus/Phyllophora 5 10 5 10 10 10<br />
Furcellaria lumbricalis 10 10 10 10 10 10 5 10<br />
Furcellaria lumbricalis (Lösl) 25<br />
Polysiphonia fucoides 1 1<br />
Rhodomela confervoides 1<br />
Battersia arctica 10 10 10<br />
Fucus vesiculosus 10<br />
Cladophora glomerata 75 25 10<br />
Zannichellia palustris 5<br />
Balanus improvisus 10 10 1<br />
Hydrozoa 10 10 10<br />
Mytilus edulis 10 25 50 50 75 75 75 50 50 25 25<br />
Mytilus edulis (Epi) 1<br />
I <strong>av</strong>snittet ett tiotal stora, fina,<br />
spridda tångruskor (10%). Ca<br />
10 m till höger om transekten<br />
ett blåstångs-samhälle med<br />
100 % yttäckning på en 4x10 m<br />
stor yta. Epifyter Cer 10, Elach<br />
5. Receptakler 3. Betskador 2.<br />
81<br />
Löst=Ceramium
Transekt nr E5 E5 E5 E5 E5 E5 E5 E5 E5 E5 E5 E5 E5 E5<br />
Start<strong>av</strong>stånd (m) 0 0,5 4 6 8 10 18 23 28 36 50 56 62 82<br />
Slut<strong>av</strong>stånd (m) 0,5 4 6 8 10 18 23 28 36 50 56 62 82 120<br />
Startdjup (m) 0 0,3 1,2 1,5 1,8 2 3,5 4,4 5,5 7 9,2 10,5 11 11,8<br />
Slutdjup (m) 0,3 1,2 1,5 1,8 2 3,5 4,4 5,5 7 9,2 10,5 11 11,8 12<br />
Häll 100 25<br />
Block 75 75 75 75 50 50 50 50 25 25 5 10 25<br />
Sten 25 25 10 50 50 50 50 25 75 25 10 5<br />
Grus<br />
Sand 25 75 25<br />
Mjukbotten 10 10 10 10 10 10 50 50 50<br />
Övrigt<br />
Sedimentpålagring 1 1 1 1 2 2 2 2 2 2 2 2 3 3<br />
Lösa alger 10 10 10 5 10<br />
Total vegetationstäckning 75 100 75 100 100 100 75 75 50 25 25 25 25 10<br />
Kommentar<br />
Spirulina 1 1<br />
Ceramium tenuicorne 25 10 10 25 25 75 50 50 10 5 1<br />
Ceramium tenuicorne (Epi) 5 5<br />
Coccotylus/Phyllophora 10 5 5 5 5<br />
Coccotylus/Phyllophora (Lösl) 10 10 10 10 5<br />
Furcellaria lumbricalis 10 10 10 10 25 25 25 25 10 5 5 5<br />
Furcellaria lumbricalis (Lösl) 25 5 10 10 5<br />
Polysiphonia fibrillosa 5 10<br />
Polysiphonia fucoides 5 5 5 5 5<br />
Battersia arctica 5 5 5 5 5<br />
Chorda filum 5<br />
Dictyosiphon/Stictyosiphon 1 1<br />
Ectocarpus/Pylaiella 5 5 5 5 5 5 1<br />
Fucus vesiculosus 50 100 75 25 5<br />
Fucus vesiculosus (Lösl) 5 5 5<br />
Cladophora glomerata 25 5<br />
Potamogeton pectinatus 10 50 25 5 5<br />
Zannichellia palustris 10 10 25 25 5 5<br />
Balanus improvisus 5<br />
Hydrozoa 5 5 10 10<br />
Mytilus edulis 10 10 10 25 25 50 50 50 50 25 50 25 10 10<br />
82
Transekt nr E6 E6 E6 E6 E6 E6 E6 E6 E6 E6 E6 E6 E6 E6 E6 E6 E6 E6 E6 E6 E6 E6 E6 E6<br />
Start<strong>av</strong>stånd (m) 0,4 1,7 2,5 5 7 11 14 20 23 28 36,5 41 53 59 64 68 74 83 90 95 97 99 104 113<br />
Slut<strong>av</strong>stånd (m) 1,7 2,5 5 7 11 14 20 23 28 36,5 41 53 59 64 68 74 83 90 95 97 99 104 113 120<br />
Startdjup (m) 0 0,2 0,6 0,7 1,3 1,9 2,7 3,3 4 4,8 5,5 5,8 6,8 7 8,5 9,4 10,7 11,2 11 12,5 13,5 14,6 15,1 15,3<br />
Slutdjup (m) 0,2 0,6 0,7 1,3 1,9 2,7 3,3 4 4,8 5,5 5,8 6,8 7 8,5 9,4 10,7 11,2 11 12,5 13,5 14,6 15,1 15,3 15,5<br />
Häll 100 100 75 75 50 100 50 100 50 50 10 100 50 50 100 100 100 100<br />
Block 100 100 25 10 10 25 25 10 10 10 10 5 1 10 5 5<br />
Sten 5<br />
Grus<br />
Sand 5 25 50 10 25 10 25 50 75 25 100 10 5<br />
Mjukbotten 50 25 75 100 100<br />
Övrigt<br />
Sedimentpålagring 1 1 1 2 2 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3<br />
Lösa alger 50 25 50 50 50 10 10 50<br />
Total vegetationstäckning 75 50 100 100 100 100 75 75 75 50 50 50 10 10 10 25 5 25 10 1 1 10 5 5<br />
Kommentar<br />
Beggiatoa 25<br />
Spirulina 10 25 25 10 10 10 5<br />
Aglaothamnion roseum 1<br />
Ceramium tenuicorne 50 10 5 25 25 5 50 10 5 10 10 5 5 5 5 1<br />
Ceramium tenuicorne (Epi) 5 5 5 1<br />
Coccotylus/Phyllophora 5 5 10 1 25 5 1 5 1 1<br />
Coccotylus/Phyllophora (Lösl) 10 1<br />
Furcellaria lumbricalis 10 10 5 5 1 5 5 1 1<br />
Furcellaria lumbricalis (Lösl) 5<br />
Hildenbrandia rubra 75 75 10<br />
Polysiphonia fucoides 5 1<br />
Battersia arctica 5 5 1 5 10 5 1 5 1 1 10 5 5<br />
Chorda filum 1<br />
Dictyosiphon/Stictyosiphon 5<br />
Dictyosiphon/Stictyosiphon (Epi) 1<br />
Ectocarpus/Pylaiella 10 10 50 75 25 75 5<br />
Fucus vesiculosus 5 75 100 75 75 50 25 5<br />
Cladophora glomerata 75 5<br />
Ulva 1<br />
Myriophyllum spicatum 1<br />
Potamogeton pectinatus 10 25 25 10 25 5 5 5<br />
Zannichellia palustris 10 5 10<br />
Balanus improvisus 10 1 5 5 1<br />
Hydrozoa 5 5 5 5 5 5 5<br />
Mytilus edulis 5 25 10 5 10 25 25 25 10 25 10 50 50 50 25 50 50 25 10 10 5 5<br />
Mytilus edulis (Epi) 5 2 1<br />
skräp 1<br />
skal 3, skräp 10 (flaskor)<br />
83<br />
Lösa=Fucus
Transekt nr E10 E10 E10 E10 E10 E10 E10 E10 E10 E10 E10 E10 E10 E10 E10 E10 E10 E10 E10<br />
Start<strong>av</strong>stånd (m) 0 1,3 3 4 5,5 6 7,5 8,5 9,5 10,5 11 12 14 16 17,5 18 20 22 25<br />
Slut<strong>av</strong>stånd (m) 1,3 3 4 5,5 6 7,5 8,5 9,5 10,5 11 12 14 16 17,5 18 20 22 25 27<br />
Startdjup (m) 0 0,2 1,1 1,3 1,8 2,3 3,3 4 4,4 4,5 4,7 5,5 6,5 6,8 6,5 6,8 7,7 8,9 11,4<br />
Slutdjup (m) 0,2 1,1 1,3 1,8 2,3 3,3 4 4,4 4,5 4,7 5,5 6,5 6,8 6,5 6,8 7,7 8,9 11,4 13<br />
Häll 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 50 100 100 100 100 100 100<br />
Block 5 1 10<br />
Sten 50<br />
Grus<br />
Sand<br />
Mjukbotten 100<br />
Övrigt<br />
Sedimentpålagring 1 2 3 3 3 3 3 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4<br />
Lösa alger 75 25<br />
Total vegetationstäckning 100 100 100 100 100 100 25 0 50 25 10 5 0 1 0 5 0 0<br />
Kommentar<br />
Spirulina 10 10<br />
Aglaothamnion roseum 1<br />
Ceramium tenuicorne 10<br />
Ceramium tenuicorne (Epi) 1<br />
Furcellaria lumbricalis 1 10 10 5 1<br />
Hildenbrandia rubra 10<br />
Polysiphonia fibrillosa (Epi) 1<br />
Polysiphonia fucoides 10 25 25 10 10 10 5 1<br />
Battersia arctica 10 10 5<br />
Chorda filum 1<br />
Dictyosiphon/Stictyosiphon (Epi) 10<br />
Ectocarpus/Pylaiella 10 100 100 110 100 10 25 1<br />
Ectocarpus/Pylaiella (Epi) 10 10 10 5 1<br />
Fucus vesiculosus 100 100 50 10 5 1<br />
Cladophora glomerata 75<br />
Cladophora glomerata (Epi) 10 10<br />
Spirogyra (Lösl) 1<br />
Ulva 25 1<br />
Myriophyllum spicatum 1<br />
Balanus improvisus 10 10 10 10 5 50 10 5 1 5 5 1 10 10<br />
Balanus improvisus (Epi) 10 10 5 1 1<br />
Hydrozoa 5 10 5 25 25<br />
Mytilus edulis 10 10 5 5 50 25 25 50 100 75 50 75 75 50 50 10<br />
Mytilus edulis (Epi) 10 5 1 1<br />
84<br />
transektbredd 4 m<br />
transektbredd 2 m<br />
Ingen sikt, svårt att se arter etc<br />
Ingen sikt, ser ej arter etc
Transekt nr E11 E11 E11 E11 E11 E11 E11 E11 E11 E11 E11 E11 E11 E11 E11 E11 E11<br />
Start<strong>av</strong>stånd (m) 0,2 2 3 6 8 9 10 12 14 16 20 20,5 22 24 28 30 32<br />
Slut<strong>av</strong>stånd (m) 2 3 6 8 9 10 12 14 16 20 20,5 22 24 28 30 32 34<br />
Startdjup (m) 0 0,2 0,6 0,8 1,5 2,1 2,4 3,7 4,4 5 6,3 6,7 7,5 8,4 10,6 11,5 12,6<br />
Slutdjup (m) 0,2 0,6 0,8 1,5 2,1 2,4 3,7 4,4 5 6,3 6,7 7,5 8,4 10,6 11,5 12,6 13,4<br />
Häll 100 100<br />
Block 100 75 50 25 25 1 25 10 50 25 25 5<br />
Sten 25 50 50 50 50 75 100 50 75 75 100 50 25 25<br />
Grus 10 10 25 50 50<br />
Sand 10 25 25<br />
Mjukbotten 50 10 10 25 25 25<br />
Övrigt<br />
Sedimentpålagring 1 1 2 2 3 3 3 3 3 4 4 4 4 4 4 4 4<br />
Lösa alger 25 25 100 10 10 5<br />
Total vegetationstäckning 100 100 100 100 75 50 50 10 10 10 5 5 0 0 0 0<br />
Kommentar<br />
Spirulina 25 10 5<br />
Aglaothamnion roseum 1<br />
Ceramium tenuicorne 1 1<br />
Ceramium tenuicorne (Epi) 5<br />
Furcellaria lumbricalis 1 1<br />
Hildenbrandia rubra 25 25<br />
Polysiphonia fibrillosa 1<br />
Polysiphonia fucoides 10 10 10 10 10 5<br />
Battersia arctica 1 1 5 5<br />
Chorda filum 1 1<br />
Dictyosiphon/Stictyosiphon 5<br />
Dictyosiphon/Stictyosiphon (Epi) 5<br />
Ectocarpus/Pylaiella 10 10 25 75 75<br />
Ectocarpus/Pylaiella (Epi) 5 5 10 25 10 10<br />
Fucus vesiculosus 100 100 100 50 25 25<br />
Cladophora glomerata 75 25 25<br />
Cladophora glomerata (Epi) 5 5<br />
Ulva 25 10 5 10 5 5<br />
Ulva (Epi) 5 5<br />
Potamogeton pectinatus 10 10 10<br />
Balanus improvisus 5 10 10 10 10 5 25 25 25 25 5 5<br />
Balanus improvisus (Epi) 5 10 5<br />
Hydrozoa 5 10 10 10 10 10 10<br />
Mytilus edulis 5 5 5 75 75 50 50 50 25 10 10<br />
Mytilus edulis (Epi) 5 5<br />
85<br />
transektbredd 5<br />
transektbredd 4<br />
transektbredd 3 m<br />
Dålig sikt, transektbredd 1 m<br />
Ingen sikt, kan ej skatta arter etc
Transekt nr E12 E12 E12 E12 E12 E12 E12 E12 E12 E12 E12 E12 E12 E12 E12 E12 E12 E12 E12 E12 E12<br />
Start<strong>av</strong>stånd (m) 1,4 4 7 9 13 20 21 24 28 30 39 44 48 52 54 56 57 59 62 63 66<br />
Slut<strong>av</strong>stånd (m) 4 7 9 13 20 21 24 28 30 39 44 48 52 54 56 57 59 62 63 66 70<br />
Startdjup (m) 0 0,5 1,1 2 2,7 4,1 4,4 5,2 5,5 5,9 6,8 7,5 8,2 8,8 9,2 9,6 10 11,2 11,6 11,8 12,2<br />
Slutdjup (m) 0,5 1,1 2 2,7 4,1 4,4 5,2 5,5 5,9 6,8 7,5 8,2 8,8 9,2 9,6 10 11,2 11,6 11,8 12,2 13<br />
Häll 10 10 75 75 100 100<br />
Block 100 50 50 5 10 5 5 5 5 10 10 10 5 5<br />
Sten 5 25 25 25 25 50 10 50 50 10 25 25<br />
Grus 10 50 50 10 75 75 25<br />
Sand 25 25 75 75 75 50 50<br />
Mjukbotten 25 50 50 50 50 75 25 25 75 100<br />
Övrigt<br />
Sedimentpålagring 2 2 3 3 3 3 3 3 4 4 4 4 4 3 4 4 4 4 4 4 4<br />
Lösa alger 50 50 75 100 25 10 10 5 5<br />
Total vegetationstäckning 100 75 75 50 25 5 5 50 75 75 75 50 25 25 10 5 5 5 0 0 0<br />
Beggiatoa 25<br />
Spirulina 25 25 25<br />
Ceramium tenuicorne 5<br />
Ceramium tenuicorne (Epi) 1<br />
Coccotylus/Phyllophora 1 1 5 5 5 1<br />
Coccotylus/Phyllophora (Lösl) 50 75 75 75 50 25 10 5 5<br />
Furcellaria lumbricalis 5 5<br />
Furcellaria lumbricalis (Lösl) 10 5<br />
Polysiphonia fucoides 5 10 1 1 5 5<br />
Polysiphonia fucoides (Lösl) 25<br />
Battersia arctica 1 1 1 10 5 5 5 5 5<br />
Chorda filum 5<br />
Ectocarpus/Pylaiella 75 50 10<br />
Ectocarpus/Pylaiella (Epi) 25 50 1 1<br />
Fucus vesiculosus 75 50 50 10 5<br />
Cladophora glomerata 25 25 1<br />
Cladophora glomerata (Epi) 1<br />
Ulva 10<br />
Myriophyllum spicatum 1 5<br />
Potamogeton pectinatus 25<br />
Potamogeton perfoliatus 10<br />
Ranunculus peltatus ssp_ baudotii 25 25<br />
Kommentar<br />
Ruppia 1<br />
Balanus improvisus 10 10 5 5 5 10 10 5 5 5 1<br />
Balanus improvisus (Epi) 1 1<br />
Hydrozoa 5 5 10 5 5 5 5<br />
Mytilus edulis 10 10 25 25 25 25 50 50 50 50 50 25 25 10 5 5 5<br />
Mytilus edulis (Epi) 2<br />
Lösa=främst Pylaiella<br />
Lösa=främst Fucus<br />
86<br />
strömt<br />
skal 2<br />
Dålig sikt, skal 2
Transekt nr E13 E13 E13 E13 E13 E13 E13 E13 E13 E13 E13 E13 E13 E13 E13 E13 E13<br />
Start<strong>av</strong>stånd (m) 0,2 0,7 2 5 7 11 15 23 26 29 36 37 41 45 48 50 64<br />
Slut<strong>av</strong>stånd (m) 0,7 2 5 7 11 15 23 26 29 36 37 41 45 48 50 64 80<br />
Startdjup (m) -0,1 0 0,2 0,7 1,2 2,1 3,3 4,8 5 5,8 8,6 9,6 10,4 11 11,4 11,6 12,5<br />
Slutdjup (m) 0 0,2 0,7 1,2 2,1 3,3 4,8 5 5,8 8,6 9,6 10,4 11 11,4 11,6 12,5 13,2<br />
Häll 100 100 25 75 100 100<br />
Block 100 100 100 75 50 50 25 5 25 5<br />
Sten 25<br />
Mjukbotten 5 25 50 75 100 100 100 100 100<br />
Sedimentpålagring 1 1 1 2 2 3 3 3 3 3 3 4 4 4 4 4 4<br />
Lösa alger 50 10 5 5 5<br />
Total vegetationstäckning 0 100 100 100 100 100 100 50 100 75 50 25 50 25 10 5 0<br />
Kommentar<br />
Spirulina 5 25<br />
Rivularia atra (Epi) 10 5<br />
Aglaothamnion roseum 1 1 1<br />
Ceramium tenuicorne 5 5<br />
Ceramium virgatum 1<br />
Coccotylus/Phyllophora 1 1<br />
Coccotylus/Phyllophora (Lösl) 25 50 25 10 5<br />
Furcellaria lumbricalis 1 5 5<br />
Polysiphonia fucoides 5 5 10 10 1 1 1<br />
Rhodomela confervoides 1<br />
Battersia arctica 1 5 5 1<br />
Chorda filum 10 75 75 25 25<br />
Dictyosiphon/Stictyosiphon (Epi) 10 50<br />
Ectocarpus/Pylaiella 25 75 50 50 50 50 75 50<br />
Ectocarpus/Pylaiella (Epi) 5 75<br />
Fucus vesiculosus 75 100 100 25 5<br />
Cladophora fracta (Lösl) 5 25<br />
Cladophora glomerata 100 25<br />
Monostroma balticum (Lösl) 25 25 25<br />
Spirogyra (Lösl) 10 50<br />
Ulva 10 10 1 1<br />
Ulva (Lösl) 5<br />
Ephydatia fluviatilis 5 10 10 10<br />
Hydrozoa 1 1 1<br />
Mytilus edulis 10 50 50 50 50 25 25 10 5 1 1<br />
Mytilus edulis (Epi) 5 5<br />
87
Transekt nr E14 E14 E14 E14 E14 E14 E14 E14 E14 E14 E14 E14<br />
Start<strong>av</strong>stånd (m) 0 2 5 6 7 9 15 19 23 32 33 37<br />
Slut<strong>av</strong>stånd (m) 2 5 6 7 9 15 19 23 32 33 37 62<br />
Startdjup (m) -0,1 0,1 0,6 1,1 1,9 2,8 4,1 7,4 8,6 11,6 11,9 11,6<br />
Slutdjup (m) 0,1 0,6 1,1 1,9 2,8 4,1 7,4 8,6 11,6 11,9 11,6 13,4<br />
Häll 50 25 100 100 25 100<br />
Block 100 100 100 50 25 5 25 25<br />
Sten 5 5<br />
Grus<br />
Sand<br />
Mjukbotten 50 50 75 100 100<br />
Övrigt<br />
Sedimentpålagring 1 1 2 2 3 3 4 4 4 4 4 4<br />
Lösa alger 5 5<br />
Total vegetationstäckning 100 100 100 100 75 50 10 10 10 10 5 0<br />
Kommentar<br />
Spirulina 5<br />
Rivularia atra 5 5<br />
Ceramium tenuicorne 5<br />
Coccotylus/Phyllophora 5 1<br />
Coccotylus/Phyllophora (Lösl) 25 10 5<br />
Furcellaria lumbricalis 2 1<br />
Hildenbrandia rubra 10<br />
Polysiphonia fucoides 1 5 5 5 5<br />
Battersia arctica 5 5 5<br />
Chorda filum 5 10 10 25 50 1<br />
Dictyosiphon/Stictyosiphon (Epi) 10 10<br />
Ectocarpus/Pylaiella 10 25 75 100 50 75 10 10<br />
Fucus vesiculosus 5 100 75 25 10 5<br />
Cladophora glomerata 50 10<br />
Spirogyra (Lösl) 10 10 10 10<br />
Ulva 50<br />
Ephydatia fluviatilis 5 5 5 5<br />
Hydrozoa 5<br />
Mytilus edulis 5 5 10 10 10 10 75 10 50 10 5<br />
88
Transekt nr E15 E15 E15 E15 E15 E15 E15 E15 E15 E15 E15 E15 E15 E15 E15 E15 E15 E15 E15 E15 E15 E15<br />
Start<strong>av</strong>stånd (m) 0 0,3 0,5 0,8 1,3 4 5 9 10 11 14 15 19 20 22 25 28 30 35 37 39 46<br />
Slut<strong>av</strong>stånd (m) 0,3 0,5 0,8 1,3 4 5 9 10 11 14 15 19 20 22 25 28 30 35 37 39 46 60<br />
Startdjup (m) -0,1 0,2 0,4 0,7 1,2 1,6 2 3,4 3,5 3,8 4,3 4,6 5,7 6 6,3 7,7 9,1 9,7 10,8 11,7 11,9 12,8<br />
Slutdjup (m) 0,2 0,4 0,7 1,2 1,6 2 3,4 3,5 3,8 4,3 4,6 5,7 6 6,3 7,7 9,1 9,7 10,8 11,7 11,9 12,8 13,3<br />
Häll 100 100 100 100 50 50 100 100 100 100<br />
Block 100 75 75 50 50 10 75 50 50 25 10 10<br />
Sten 10<br />
Grus<br />
Sand<br />
Mjukbotten 10 25 25 50 50 75 100 100 100 100 100<br />
Övrigt<br />
Sedimentpålagring 1 1 1 1 2 2 3 3 3 3 3 3 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4<br />
Lösa alger 10 25 25 5 5<br />
Total vegetationstäckning 75 50 25 10 100 100 75 75 75 100 100 100 100 50 75 50 10 75 50 25 10 0<br />
Kommentar<br />
Beggiatoa 10 5<br />
Spirulina 10 10<br />
Rivularia atra 5<br />
Aglaothamnion roseum 1<br />
Ceramium tenuicorne 25 25 25 1 1<br />
Coccotylus/Phyllophora 5 5 1<br />
Coccotylus/Phyllophora (Lösl) 5 75 50 25 10<br />
Furcellaria lumbricalis 10 10 5 1<br />
Polysiphonia fucoides 10 10 10 5 5 1<br />
Battersia arctica 1 1 5 5 5 1<br />
Chorda filum 5 25 75 75 75 75 75 75 10<br />
Dictyosiphon/Stictyosiphon (Epi) 5<br />
Ectocarpus/Pylaiella 100 100 50 50 50 10 25 75 50<br />
Ectocarpus/Pylaiella (Epi) 5<br />
Fucus vesiculosus 50 10 10 1<br />
Cladophora fracta (Lösl) 25 50<br />
Cladophora glomerata 25 25 10 5 1<br />
Monostroma balticum (Lösl) 50 75 50 50 25<br />
Spirogyra (Lösl) 25 10 10 10<br />
Ulva 25<br />
Myriophyllum spicatum 5<br />
Potamogeton pectinatus 5 1<br />
Ephydatia fluviatilis 5 5 5 10 10 10 10 5 10 1 1<br />
Mytilus edulis 50 75 10 10 10 10 10 10 25 25 25 25 50 25 25 1 1<br />
Mytilus edulis (Epi) 2<br />
89<br />
lösa- Phyllophora
Transekt nr E22 E22 E22 E22 E22 E22 E22 E22 E22 E22 E22 E22 E22 E22 E22 E22<br />
Start<strong>av</strong>stånd (m) 0,2 0,9 1,8 4 5,5 7 10 12 14 15 17 19 26 41 47 55<br />
Slut<strong>av</strong>stånd (m) 0,9 1,8 4 5,5 7 10 12 14 15 17 19 26 41 47 55 69<br />
Startdjup (m) 0 0,1 0,2 0,4 1 1,6 3,4 4,5 5,5 6,4 7,8 9 12,1 18,5 20,5 22,4<br />
Slutdjup (m) 0,1 0,2 0,4 1 1,6 3,4 4,5 5,5 6,4 7,8 9 12,1 18,5 20,5 22,4 24,9<br />
Häll<br />
Block 100 100 100 75 75 75 75 100 75 75 75 50 10 10 5<br />
Sten 10 25 25 10 10 10 25 10<br />
Grus 10 5 10 10 10 10 10 10 25 10<br />
Sand<br />
Mjukbotten 10 50 75 75 100 100<br />
Övrigt<br />
Sedimentpålagring 1 1 1 1 1 2 2 3 4 4 4 4 4 4 4 4<br />
Lösa alger 5 5 5 10<br />
Total vegetationstäckning 0 75 100 100 100 100 100 50 25 25 10 10 5 5 0 0<br />
Kommentar<br />
Beggiatoa 1<br />
Spirulina 5 5 5 5<br />
Rivularia atra 10 3 1<br />
Aglaothamnion roseum 1 1<br />
Ceramium tenuicorne 10 5 5 5 10 25 10 5<br />
Ceramium tenuicorne (Epi) 5<br />
Coccotylus/Phyllophora 5 1<br />
Coccotylus/Phyllophora (Lösl) 10 5<br />
Furcellaria lumbricalis 1 1 1 5 5 1<br />
Furcellaria lumbricalis (Lösl) 1<br />
Hildenbrandia rubra 50 75<br />
Polysiphonia fucoides 1 5 5 5<br />
Battersia arctica 1 10 5 5 5 5<br />
Chorda filum 1 5 25 10 10<br />
Dictyosiphon/Stictyosiphon 5<br />
Dictyosiphon/Stictyosiphon (Epi) 5 10 5<br />
Ectocarpus/Pylaiella 25 25 75 75 50 25<br />
Ectocarpus/Pylaiella (Epi) 25 25 5<br />
Fucus vesiculosus 100 100 75 25 5 5<br />
Cladophora glomerata 5 10 5<br />
Ulva 75 5 5<br />
Potamogeton pectinatus 1<br />
Zannichellia palustris 1 1<br />
Balanus improvisus 2<br />
Hydrozoa 1<br />
Mytilus edulis 5 10 10 25 50 50 25 10 5 1<br />
90
Transekt nr E23 E23 E23 E23 E23 E23 E23 E23 E23 E23 E23 E23 E23 E23 E23 E23 E23 E23 E23 E23 E23<br />
Start<strong>av</strong>stånd (m) 0 0,5 1,5 3 5,5 8 9 13 14 17 19 20 21 29 34 40 44 53 61 69 74<br />
Slut<strong>av</strong>stånd (m) 0,5 1,5 3 5,5 8 9 13 14 17 19 20 21 29 34 40 44 53 61 69 74 81<br />
Startdjup (m) 0 0,1 0,2 0,3 0,3 1,2 2,1 3,8 4,1 5 5,6 5,9 6,7 9 11 12,9 14,1 16,6 18,8 20,8 22<br />
Slutdjup (m) 0,1 0,2 0,3 0,3 1,2 2,1 3,8 4,1 5 5,6 5,9 6,7 9 11 12,9 14,1 16,6 18,8 20,8 22 23,2<br />
Häll 75 100 100 10 25 25<br />
Block 100 25 100 75 50 50 10 10 25 25 25 25 25 10 10 10 10 5<br />
Sten 50 10 5 10 10 10 5 5<br />
Grus 10 10 10 10 5<br />
Sand 25 10 50 75<br />
Mjukbotten 75 50 50 75 75 75 75 75 75 100 100 100<br />
Övrigt<br />
Sedimentpålagring 1 1 1 1 1 1 2 2 3 4 4 4 4 4 3 4 4 4 4 4 4<br />
Lösa alger 10 10 5 10 5 5<br />
Total vegetationstäckning 0 25 75 75 75 100 100 75 75 50 25 50 50 25 25 10 10 5 1 0 0<br />
Kommentar<br />
Spirulina 5 5 1<br />
Rivularia atra 2 2 2<br />
Ceramium tenuicorne 5 25 25 50 25 5 5 5 10 25 25<br />
Ceramium tenuicorne (Epi) 5 5<br />
Coccotylus/Phyllophora 5 5 5 5 1 1<br />
Coccotylus/Phyllophora (Lösl) 25 10 10 10 5 5<br />
Furcellaria lumbricalis 1 1 1 5 10 5 5 5<br />
Hildenbrandia rubra 75 50 25 10 10<br />
Polysiphonia fucoides 10 10 10 1<br />
Rhodomela confervoides 1 1<br />
Battersia arctica 1 5 10 10 10 5 5 1 1<br />
Chorda filum 50 10 1<br />
Dictyosiphon/Stictyosiphon 5 5<br />
Dictyosiphon/Stictyosiphon (Epi) 5<br />
Ectocarpus/Pylaiella 10 10 50 75 50 10 25 25 5<br />
Ectocarpus/Pylaiella (Epi) 10 5 5<br />
Fucus vesiculosus 75 75 25 10 5 1 1 1 1<br />
Cladophora glomerata 5 5<br />
Ulva 25 10 5<br />
Myriophyllum spicatum 5 25 5 1<br />
Potamogeton pectinatus 25 50 25 1<br />
Zannichellia palustris 50 75 10<br />
Balanus improvisus 2 2 2<br />
Hydrozoa 5 5 5 5<br />
Hydrozoa (Epi) 1<br />
Mytilus edulis 5 10 10 25 25 25 50 50 5 50 25 25 10 5 5<br />
Lösa = stor del<br />
<strong>av</strong>sliten Fucus<br />
91
Transekt nr E24 E24 E24 E24 E24 E24 E24 E24 E24 E24 E24 E24 E24 E24 E24 E24 E24 E24<br />
Start<strong>av</strong>stånd (m) 0,2 1 2 5 7 11 14 17 19 22 27 29 34 38 49 58 69 73<br />
Slut<strong>av</strong>stånd (m) 1 2 5 7 11 14 17 19 22 27 29 34 38 49 58 69 73 80<br />
Startdjup (m) 0 0,2 0,3 0,9 1,2 3,2 4,8 6,1 6,9 7,7 9 9,4 10,9 12,1 14,5 16,8 19,5 20,2<br />
Slutdjup (m) 0,2 0,3 0,9 1,2 3,2 4,8 6,1 6,9 7,7 9 9,4 10,9 12,1 14,5 16,8 19,5 20,2 21,4<br />
Häll 50<br />
Block 50 100 100 100 100 75 75 50 25 5 10 10 1 5 5 5 1<br />
Sten 10 5 5<br />
Grus<br />
Sand<br />
Mjukbotten 10 25 50 75 100 100 100 100 100 100 100 100 100<br />
Övrigt<br />
Sedimentpålagring 1 1 1 1 1 2 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4<br />
Lösa alger 10 5 5 5<br />
Total vegetationstäckning 100 100 75 75 100 75 50 25 10 25 25 25 25 50 25 10 1 0<br />
Kommentar<br />
Beggiatoa 5<br />
Spirulina 5 5 5 5 5 5<br />
Rivularia atra 3 3<br />
Aglaothamnion roseum 1<br />
Ceramium tenuicorne 50 25 50 25 5 25 25 10 1 1 1<br />
Ceramium tenuicorne (Epi) 5<br />
Coccotylus/Phyllophora 1 5 5 1 1 1 1<br />
Coccotylus/Phyllophora (Lösl) 1 10 25 25 25 50 25 10<br />
Furcellaria lumbricalis 1 5 5 5 5 5 5 1<br />
Furcellaria lumbricalis (Lösl) 10 5 10 5<br />
Hildenbrandia rubra 75<br />
Polysiphonia fucoides 5 1<br />
Battersia arctica 5 5 5 5 1<br />
Chorda filum 5 5<br />
Dictyosiphon/Stictyosiphon 5<br />
Ectocarpus/Pylaiella 10 25 75 75 25<br />
Fucus vesiculosus 10 75 10 5 1<br />
Cladophora glomerata 50 25 5 10 5<br />
Ulva 50 25 10 5 5<br />
Balanus improvisus 5 2<br />
Hydrozoa 5 1<br />
Mytilus edulis 10 25 25 50 25 50 50 50 50 50 50 25 25 10 10 5 5<br />
92<br />
språngskikt, skräp 1
Transekt nr E25 E25 E25 E25 E25 E25 E25 E25 E25 E25 E25 E25 E25 E25 E25 E25 E25 E25<br />
Start<strong>av</strong>stånd (m) 0,3 0,5 1 4 6 8 8,5 12 13 14 14,5 16,1 18 21 25 31 34 41<br />
Slut<strong>av</strong>stånd (m) 0,5 1 4 6 8 8,5 12 13 14 14,5 16,1 18 21 25 31 34 41 50<br />
Startdjup (m) 0 0,1 0,2 1,4 2 2 2,4 2,8 3,5 3,8 4,1 5,7 7,1 8,5 10,4 11,7 12,2 13,5<br />
Slutdjup (m) 0,1 0,2 1,4 2 2 2,4 2,8 3,5 3,8 4,1 5,7 7,1 8,5 10,4 11,7 12,2 13,5 14,7<br />
Häll 100 100 25 75 25 100 100 25 100 100 100 75 75 10<br />
Block 50 50 10 10 10 1 5<br />
Sten 25 25 10<br />
Grus 10<br />
Sand 10<br />
Mjukbotten 25 75 50 25 25 100 100 100 100<br />
Övrigt<br />
Sedimentpålagring 1 1 2 2 3 3 3 3 3 3 4 4 4 4 4 4 4 4<br />
Lösa alger 25 25 5 5 5 5<br />
Total vegetationstäckning 0 100 100 75 100 100 50 100 50 75 75 75 10 10 10 10 1 1<br />
Kommentar<br />
Beggiatoa 5 5<br />
Spirulina 5 10 5 5 10 5<br />
Rivularia atra 3<br />
Aglaothamnion roseum 1 1 1<br />
Ceramium tenuicorne 5 5<br />
Ceramium tenuicorne (Epi) 5<br />
Coccotylus/Phyllophora 5 5 10 1 1<br />
Coccotylus/Phyllophora (Lösl) 10<br />
Furcellaria lumbricalis 5 1 5 5 5 5 5 1 1 1<br />
Hildenbrandia rubra 50 25 5<br />
Polysiphonia fibrillosa 1<br />
Polysiphonia fucoides 10 25 10 10 10 5 5 5<br />
Rhodomela confervoides 5<br />
Battersia arctica 1 10 10 5 5 5 1<br />
Chorda filum 5<br />
Dictyosiphon/Stictyosiphon 5 5<br />
Ectocarpus/Pylaiella 50 75 100 100 100 25 75 75 75 5<br />
Ectocarpus/Pylaiella (Epi) 5 10 5 1<br />
Fucus vesiculosus 5 75 25 5 5 5 5 1<br />
Scytosiphon lomentaria 1<br />
Stictyosiphon tortilis (Lösl) 5 5<br />
Cladophora glomerata 75<br />
Spirogyra (Lösl) 25 10 5<br />
Ulva 25<br />
Myriophyllum sibiricum 5 5<br />
Myriophyllum spicatum 5 5<br />
Potamogeton pectinatus 10 25 5<br />
Zannichellia palustris 10 10<br />
Balanus improvisus 2 5 1<br />
Hydrozoa 10 10 1 5<br />
Mytilus edulis 5 10 5 5 10 5 25 5 75 75 50 50 25 25 10 5<br />
Mytilus edulis (Epi) 1<br />
93<br />
stock 1
Transekt nr E26 E26 E26 E26 E26 E26 E26 E26 E26 E26 E26 E26 E26 E26 E26 E26 E26 E26 E26 E26 E26 E26 E26 E26<br />
Start<strong>av</strong>stånd (m) 0,2 0,6 3 5 8,5 13 15 19 24 28 33 36 40 43 44 45 49 59 62 75 79 85 93 103<br />
Slut<strong>av</strong>stånd (m) 0,6 3 5 8,5 13 15 19 24 28 33 36 40 43 44 45 49 59 62 75 79 85 93 103 110<br />
Startdjup (m) 0 0,2 0,6 0,9 1,3 2 2 2,4 2,7 2,8 3,2 3,8 4,8 5,7 5,9 6,4 7,5 10,3 11,1 14,4 15,4 16,7 17,2 19,8<br />
Slutdjup (m) 0,2 0,6 0,9 1,3 2 2 2,4 2,7 2,8 3,2 3,8 4,8 5,7 5,9 6,4 7,5 10,3 11,1 14,4 15,4 16,7 17,2 19,8 20,8<br />
Häll 100 50 25<br />
Block 50 75 75 50 25 10 5 25 25 25 25 25 50 50 25 10 50 50 5 5<br />
Sten 25 10 5 10 10 10<br />
Grus 25 25 25 5<br />
Sand 10 50 50 75 75 75 75 75 75 75 75 75 50 25 25<br />
Mjukbotten 25 75 100 25 50 100 100 100<br />
Övrigt<br />
Sedimentpålagring 1 1 1 1 1 2 2 2 2 2 2 2 3 3 3 4 4 4 4 4 4 4 4 4<br />
Lösa alger 10 50 50 25 25 10 25 10 10 10 10<br />
Total vegetationstäckning 25 100 100 75 75 100 100 100 100 100 100 100 75 75 75 50 50 50 75 25 25 10 1 0<br />
Spirulina 1 5 5 5 5<br />
Ceramium tenuicorne 10 5 5 5 5 1 1<br />
Coccotylus/Phyllophora 5 5 1 5 5 1 1<br />
Coccotylus/Phyllophora (Lösl) 25 50 50 25 25 50 75 25 25 10 1<br />
Furcellaria lumbricalis 5 5 1 1 5 5 5 5 10 5 5 5 5<br />
Furcellaria lumbricalis (Lösl) 10 25 25 25<br />
Hildenbrandia rubra 25 25 5<br />
Polysiphonia fibrillosa 1<br />
Polysiphonia fucoides 5 10 10 25 10 10 25 25 5<br />
Polysiphonia fucoides (Epi) 1 1 25<br />
Rhodomela confervoides 5 10 5 1 1<br />
Battersia arctica 10 10 1 5 5 1 1<br />
Chorda filum 1 5 25 75 10 10 50 75 25 10<br />
Dictyosiphon/Stictyosiphon 5 10 25<br />
Dictyosiphon/Stictyosiphon (Epi) 5 5 5 5 5<br />
Ectocarpus/Pylaiella 5 5 10 25 10 25 25 25 25 25 25 25<br />
Ectocarpus/Pylaiella (Epi) 5 10 25 50 50 25 25 5<br />
Fucus vesiculosus 100 100 75 75 10 5 10 5 5 5 5<br />
Cladophora glomerata 10 5 5<br />
Spirogyra (Lösl) 5<br />
Ulva 10<br />
Ceratophyllum demersum (Lösl) 5 5 1 1 1<br />
Myriophyllum sibiricum 5 5 50 1<br />
Myriophyllum spicatum 1 5 75 10 50 50 75 5 1<br />
Potamogeton pectinatus 25 75 50 75 75 25 5<br />
Potamogeton perfoliatus 5 1<br />
Ranunculus peltatus ssp_ baudotii 5<br />
Kommentar<br />
Ruppia 5 5<br />
Zannichellia palustris 5 50 10 10 10 5 5 1<br />
Zostera marina 75 75 75 50 50 50<br />
Balanus improvisus 2 1 1 1 1<br />
Hydrozoa 5 5 5<br />
Mytilus edulis 1 5 5 10 5 10 5 5 5 10 10 10 10 50 50 25 25 10 10 5 5<br />
Mytilus edulis (Epi) 1 1<br />
94
Transekt nr E27 E27 E27 E27 E27 E27 E27 E27 E27 E27 E27 E27 E27 E27 E27 E27 E27<br />
Start<strong>av</strong>stånd (m) 1 4 6 8 11 14 18 21 23 26,5 37 55 60 66 77 86 99<br />
Slut<strong>av</strong>stånd (m) 4 6 8 11 14 18 21 23 26,5 37 55 60 66 77 86 99 125<br />
Startdjup (m) 0 0,8 1,4 2 2,5 3 3,8 4,1 5 6,6 8,2 8,8 8,9 9,5 10,5 11,7 12,9<br />
Slutdjup (m) 0,8 1,4 2 2,5 3 3,8 4,1 5 6,6 8,2 8,8 8,9 9,5 10,5 11,7 12,9 14,5<br />
Häll 100 100 25 25 100 100 25 100 100 50<br />
Block 75 75 100 50 50 5 50 10 5 1 1<br />
Sten 10 10 25 10 1<br />
Grus 10 10<br />
Sand 5 25 5 10 10<br />
Mjukbotten 25 75 50 100 100 100<br />
Övrigt<br />
Sedimentpålagring 1 1 1 1 2 2 2 3 3 3 4 3 3 4 4 4 4<br />
Lösa alger 10 5 5 5<br />
Total vegetationstäckning 75 75 100 100 100 75 100 100 100 25 10 10 10 10 5 2 0<br />
Kommentar<br />
Spirulina 1 5 5 5 5 10 1<br />
Rivularia atra 3<br />
Ceramium tenuicorne 75 5 5 5 2 1 2<br />
Coccotylus/Phyllophora 5 1<br />
Coccotylus/Phyllophora (Lösl) 10<br />
Furcellaria lumbricalis 10 5 10 5 5 5 1 5 5 5 5 5<br />
Furcellaria lumbricalis (Lösl) 5<br />
Hildenbrandia rubra 75 75<br />
Polysiphonia fibrillosa 5 1<br />
Polysiphonia fucoides 10 75 75 75 25 25 10 10 25 5 5 10 10 5<br />
Rhodomela confervoides 5 25 5<br />
Battersia arctica 5 5 5 5 2<br />
Dictyosiphon/Stictyosiphon 5 10 5<br />
Ectocarpus/Pylaiella 25 25 25 75 100 75 10<br />
Ectocarpus/Pylaiella (Epi) 5 10<br />
Fucus vesiculosus 5 1 5 1<br />
Cladophora glomerata 75 5 5 10 5<br />
Spirogyra (Lösl) 5<br />
Myriophyllum sibiricum 1<br />
Potamogeton pectinatus 1<br />
Ruppia 5<br />
Zannichellia palustris 5 25 5 1<br />
Balanus improvisus 5 5 5 5 2 2<br />
Hydrozoa 5 5 5 2<br />
Mytilus edulis 5 10 25 25 10 10 10 5 25 25 10 50 50 25 5 5 2<br />
95
Change language