Framtidens jämställdhet - Länsstyrelserna
Framtidens jämställdhet - Länsstyrelserna
Framtidens jämställdhet - Länsstyrelserna
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Framtidens</strong> <strong>jämställdhet</strong><br />
Dokumentation och inspiration från konferensen 30trettio - idéutbyte om svensk <strong>jämställdhet</strong>spolitik 26-27 november 2012
Konferens 30trettio<br />
– idéutbyte om svensk <strong>jämställdhet</strong>spolitik<br />
ARRANGÖR?<br />
Länsstyrelsen i Gotlands län på uppdrag av regeringen<br />
NÄR?<br />
26-27 november 2012<br />
VAR?<br />
Stockholm<br />
HUR MÅNGA?<br />
196 anmälda deltagare, 184 kvinnor och 12 män. 26 medverkande på scen, 18 kvinnor och 8 män.<br />
VILKA?<br />
Forskare/universitet, Ideella organisationer, Kvinnoförbund/politiska partier, Myndigheter,<br />
Kommuner/landsting, Näringsliv/egen företagare, arbetsmarknadens parter.<br />
HUR?<br />
Korta föredrag, samtal, mentometerknappar, twitterflöde, teaterscener, mingelbingo, körsång, open-space m.m.<br />
DOKUMENTATION?<br />
Allt material om konferensen finns på: www.lansstyrelsen.se/30trettio<br />
Hela konferensen filmades och finns att se på: www.jamstall.nu/30trettio<br />
PUBLICERAD: 2013<br />
TITEL: <strong>Framtidens</strong> <strong>jämställdhet</strong>. Dokumentation och inspiration från konferensen 30trettio - idéutbyte om svensk <strong>jämställdhet</strong>spolitik<br />
26-27 november 2012<br />
OMSLAGSBILD: Elin Turesson<br />
FÖRFATTARE: Följande artiklar bygger på texter av Kristina Hultman: Tid, Makt, Kropp, Pengar och Jämställdhet i framtiden –<br />
länsstyrelsernas särskilt sakkunniga i <strong>jämställdhet</strong> reflekterar. Övriga texter har skrivits av Elin Turesson.<br />
UTGIVARE: Länsstyrelsen i Gotlands län<br />
TRYCKERI: Länsstyrelsen i Gotlands län, Visby<br />
ANDRA FORMAT: Publikationen finns även i digitalt format och kan hämtas på Länsstyrelsens i Gotlands läns webbplats:<br />
www.lansstyrelsen.se/gotland
Gotland kom till Stockholm<br />
En kall novemberdag hösten 2012 packade vi bilen full med broschyrer, roll-ups,<br />
fårskinn och ja, till och med en fotoutställning fastvirad i taket. Vi körde ombord<br />
på färjan och begav oss från Gotland till Stockholm. Tillbaka till framtiden skulle<br />
vi kunna säga, eftersom framtiden var syftet.<br />
Men det var när värmen fortfarande hängde sig kvar i början av hösten, som fick vi<br />
förfrågan om att arrangera en konferens om svensk <strong>jämställdhet</strong>spolitik. Lite historik<br />
och mycket framtid var ingångsvärdena. Självklart ville vi det! Så efter att regeringsbeslutet<br />
om uppdraget till oss registrerats i diariet satte en febril aktivitet igång. Vi spånade,<br />
bollade, läste, funderade och planerade. Vad är viktigast att berätta om historien? Hur<br />
lång tidsperiod ska vi behandla? Vilka ämnen är intressanta då, nu och i framtiden? Hur<br />
fångar vi alla de olika delarna som <strong>jämställdhet</strong>sarbetet innehåller?<br />
3
4<br />
Länsråd Peter Molin, landshövding Cecilia Schelin Seidegård, dåvarande statssekreterare Maria Arnholm och dåvarande <strong>jämställdhet</strong>sminister<br />
Nyamko Sabuni tar del av konferensen. Foto: Elin Turesson.
Hur lång tid bakåt kan vi greppa och hur långt in i framtiden klarar vi av att tänka kring?<br />
Det har hänt så många fantastiska saker genom historien som främjat <strong>jämställdhet</strong>en i<br />
Sverige, men hur skulle vi kunna få med allt? Efter många diskussioner landade vi i att<br />
trettio år är en bra avgränsning. Det är en rimlig tidsperiod för att kunna blicka bakåt<br />
och framåt.<br />
Sedan skulle vi fylla konferensen med ett innehåll. De fyra delmålen som <strong>jämställdhet</strong>spolitiken<br />
syftar till idag – är de aktuella om trettio år? Vilka frågor är viktiga då? Är det<br />
andra delar inom målen? För att göra det möjligt att vidga tanken och öppna för fler och<br />
andra ämnen, problem och möjligheter valde vi fyra teman som utgår från de <strong>jämställdhet</strong>spolitiska<br />
målen. Det blev: Makt, Pengar, Tid och Kropp.<br />
Slutligen var programmet klart, alla medverkande bokade, deltagarna anmälda och bilen<br />
färdigpackad. Så äntligen satt vi där och såg allt vi planerat bli verklighet på scenen. Jag<br />
och dåvarande <strong>jämställdhet</strong>sminister Nyamko Sabuni inledde konferensen. Jag reflekterade<br />
i mitt inledningstal kring några områden där vi kommit en bit på väg: utbildning,<br />
kvinnofridslagstiftning, representation. Nyamko Sabuni tog upp tre viktiga punkter för<br />
regeringens <strong>jämställdhet</strong>spolitik: våld i nära relationer, näringsliv och fördelning av det<br />
obetalda hem- och omsorgsarbetet. Nyamko Sabuni uttryckte sin förhoppning om att<br />
konferensen skulle bidra till att vi gemensamt skulle kunna blicka trettio år framåt, till år<br />
2042, för att visionera om <strong>jämställdhet</strong>spolitikens framtida utveckling.<br />
Mycket är gjort, men inte allt, vilket konferensen visade på. Jag kan känna igen många av<br />
de frågeställningarna som diskuterades från min ungdom. Vi behöver fart och vision i<br />
<strong>jämställdhet</strong>sarbetet! Men det är svårt att prata om framtiden. Vi har lättare för att prata<br />
om det vi redan vet, det som har varit och det som är nu, men ska vi ta steg framåt behöver<br />
vi även prata om framtiden. Konferensen visade också på att alla de olika delarna<br />
behövs: aktivism, teori, politik och praktik. Vi kanske inte alltid går i takt, men alla bidrar<br />
på något sätt. Det finns många kloka, duktiga och engagerade människor som kämpar<br />
för ett mer jämställt Sverige. I denna dokumentation vill vi berätta om konferensen och<br />
lyfta fram tankar om framtidens <strong>jämställdhet</strong>. Använd skriften som en inspiration till<br />
diskussion och vision!<br />
Nu är bilen tillbaka på ön, fotoutställningen nerplockad från taket och värmen på väg.<br />
Det är med tillförsikt jag ser fram emot de kommande trettio åren, med stora kliv mot<br />
framtidens <strong>jämställdhet</strong>!<br />
Landshövding Cecilia Schelin Seidegård<br />
Gotland, 15 april 2013<br />
5
6<br />
Panelen på plats för samtal om tid ur ett <strong>jämställdhet</strong>sperspektiv. Foto: Elin Turesson.
TID<br />
Obetalt arbete Omsorg om äldre Hemarbete Ideellt arbete Livspussel Omsorg om barn Få och ge<br />
omsorg Tidsanvändning Föräldraledighet Egentid Familjebildning Pappapolitik Livslängd Ökade<br />
omsorgsbehov Anhörigvård Planering Arbetstid<br />
Kvinnor och män blir mer jämställda ur ett tidsperspektiv, såsom fördelningen<br />
av det obetalda hemarbetet. Den totala arbetstiden har minskat med en halvtimme<br />
per dag för både kvinnor och män, jämfört med för tjugo år sedan. 1<br />
Under temat tid, som inledde konferensen, var de flesta ense om att arbetstidsfrågan<br />
är på väg tillbaka, om än i ny form, vilket diskuterades av en särskild<br />
panel. 2 Katharina Tollin hade då redan påmint publiken om att frågan fasades<br />
ut ur den allmänna debatten runt 1990.<br />
Utredaren Maria Hemström Hemmingsson lyfte i sin tur fram frågan om ekonomi<br />
i förhållande till kortare arbetstid. Lägre arbetstid kräver lägre materiell välfärd,<br />
menade hon, vilket skulle kunna leda fram till en situation där deltid blir ”de<br />
välbärgades alternativ”. 3 En annan paneldeltagare såg i sin tur framför sig en<br />
framtida generell arbetstidssänkning, kanske med en timme. Alltså en framtida<br />
7-timmars arbetsdag.<br />
En annan <strong>jämställdhet</strong>spolitisk framtidsfråga som lyftes fram under diskussionen<br />
var behovet av en individualiserad föräldraförsäkring. ”Det är den policyfråga<br />
som skulle ge störst effekt, tyckte t ex konferensdeltagaren Klas Hyllander<br />
från Män för <strong>jämställdhet</strong>. I relation till män, tid och <strong>jämställdhet</strong> uppkom en<br />
något tudelad bild som möjligen speglar de ökade klyftorna i samhället. Alla deltagare<br />
var eniga om att många unga män blir allt sämre utbildade och att många<br />
män hamnar i utanförskap. Samtidigt pekades medelklassens män ut som en<br />
grupp som kommer ta större ansvar för omsorgen om sina barn i framtiden. 4<br />
Större samsyn rådde i förhållande till äldrefrågan. En ”tickande bomb”, sa idéhistorikern<br />
Niklas Järvklo. Diskussionen kretsade här kring det ökade omsorgsansvar<br />
om anhöriga som personer i arbetsför ålder, framförallt kvinnor, kan antas<br />
behöva ta i framtiden. 5 Frågan kan leda till en framtida politisk konflikt, trodde<br />
flera av paneldeltagarna.<br />
”Tidsanv är under stor förändring,<br />
speciellt kvinnor är rörliga i könsstraditionerna…<br />
Eller kan det vara teknikutveckling?”<br />
#30trettio<br />
”En av de största utmaningarna är att<br />
anpassa arbetet till livet. Hittills har vi<br />
gjort tvärtom.”<br />
FRAMTIDSFRÅGOR<br />
Inlägg på facebook.com/30trettio<br />
1) Familjebildningar ser idag mer annorlunda<br />
ut än för trettio år sedan. Kanske kommer<br />
vi i framtiden att se ännu fler variationer på<br />
familjebildning. Hur påverkas tidsanvändningen<br />
bland män och kvinnor av det?<br />
2) Frågan om hur vi använder vår tid och<br />
vem som ger och får omsorg hänger nära<br />
samman med frågor om makt, pengar och<br />
kropp, men görs ofta till en privat fråga för<br />
individer att lösa genom ”livspusslet” – hur<br />
kommer vi att förhålla oss till frågan om tid<br />
i framtiden?<br />
7
8<br />
”Fångad av en normvin”, Stockholms<br />
feministiska körs egen version<br />
av känd schlagersångerskas låt med<br />
snarlik titel… Underbart!”<br />
FRAMTIDSFRÅGOR<br />
#30trettio<br />
1) Är det möjligt att kön i framtiden inte alls<br />
kommer att ha samma betydelse för människors<br />
möjlighet till makt och inflytande?<br />
I så fall, vilka maktordningar blir mer avgörande?<br />
2) Hur påverkas målen om jämn fördelning<br />
av makt och inflytande av antifeminism och<br />
vardagsrasism?<br />
3) Hur kan forskning, praktik och aktivism<br />
lära av varandra för att i framtiden skapa arbetssätt<br />
som inkluderar fler maktordningar<br />
där det är relevant, utan att kön osynliggörs?<br />
MAKT<br />
Representation Struktur Exkludering Maktordningar Inflytande Glastak Media<br />
Föreningsdeltagande Styrelser Medborgarskap Rekrytering Inkludering Organisering<br />
Inflytande Ledarskap Valda församlingar Näringsliv Genuskontrakt<br />
”Upp med frågan om kvinnor i bolagsstyrelser. Vi har många kvinnor som är<br />
företagare i vårt land. De måste få en chans att bryta igenom de osynliga strukturerna,<br />
för de finns. Eller som en kollega till mig sa när vi diskuterade manliga<br />
maktstrukturer: ”Det kommer alltid nya gubbar”.” 6<br />
När finansmannen och företagsledaren Sven Hagströmer skulle blicka tjugo,<br />
trettio år framåt i tiden såg han enligt egen uppgift ”ett matriarkat” framför sig.<br />
Så inleddes diskussionen om makt. Framför allt är kvinnor bättre utbildade, menade<br />
Hagströmer, och kommer vara så även i framtiden. Frågan han ställde sig<br />
efter det var ”vad vi gör åt situationen med de unga männen”. I detta såg Hagströmer<br />
en fråga ”som berör alla”.<br />
Det Hagströmer beskrev under konferensen var ett näringsliv där allt fler kvinnor<br />
fungerar som föredömen, vilket ger ett nytt sätt att tänka om ledarskap i näringslivet.<br />
Han lyfte även fram ledningsgruppernas centrala roll för <strong>jämställdhet</strong>en i<br />
näringslivet. Frågan om näringslivets roll för <strong>jämställdhet</strong>spolitiken diskuterades<br />
sedan i gruppdiskussionerna dag två av deltagarna i gruppen ”Ekonomi, tillväxt<br />
och män”. 7 Här lyfte deltagarna fram ekonomi, tillväxt och män som tre nycklar<br />
till framgång som dessutom hör ihop. Det <strong>jämställdhet</strong>spolitiken står inför, och<br />
behöver, är ett paradigmskifte, ansåg gruppen. Här lyftes vikten av att bygga upp<br />
allianser med näringslivet. Prata om män och mäns <strong>jämställdhet</strong>sproblem, sa en<br />
deltagare. ”Jämställdhetspolitiken får inte bli exkluderande.”<br />
I en värld som präglas av mångfald måste företagens styrelser dessutom också<br />
präglas av mångfald. Det menade Sven Hagströmer. Kvinnor är konsumenter,<br />
vilket gör det än viktigare att ha kvinnor med i beslutande positioner, ansåg han.<br />
När det gäller kvinnorörelsen, och möjligheten att utöva makt, pekade konferensen<br />
fram emot en situation där kvinnokampen i sin mer traditionella form troligen<br />
kommer spela en mindre roll i framtiden då framtidens politiska konflikter<br />
inte enbart kommer kunna hanteras med utgångspunkt i könsanalyser. 8 När allt<br />
fler män dessutom ansluter sig till rörelsen och går från att vara ”i princip-män”,<br />
till att bli ”i praktik-män” för att anknyta till idéhistorikern Niklas Järvklos resonemang,<br />
blir begreppet kvinnorörelse allt mer problematiskt. Begreppet förmår
FRAMTIDSFRÅGOR<br />
Panelen som diskuterade Makt bestod av Jesper Fundberg, Gertrud Åström och Sven Hagströmer. Foto: Elin Turesson.<br />
9
10<br />
inte fånga in den utomparlamentariska feministiska rörelsen och det <strong>jämställdhet</strong>spolitiska<br />
fältet i sin helhet. 9 En utveckling som försvagar kvinnorörelsen<br />
som rörelse men stärker den som aktör. Det här är också skälet till att flera<br />
kritiska deltagare förordade ett framtida feministiskt förändringsarbete där olika<br />
maktordningar tillåts samspela på ett tydligare sätt än idag. 10 Invandrade kvinnor<br />
och deras barn, ibland även barnbarn, ställer t ex nya krav och bidrar med<br />
erfarenheter från andra kontexter än den svenska. Även riktigt unga kvinnor är<br />
viktiga aktörer i dagens feministiska rörelse, liksom funktionsnedsatta och HB-<br />
TQ-personer. 11 Ökad främlingsfientlighet och rasism kräver dessutom nya <strong>jämställdhet</strong>spolitiska<br />
analyser med bäring på integrationsfrågan.
KROPP<br />
Mäns våld mot kvinnor Våld i nära relationer Människohandel Surrogatmödraskap<br />
Sexuella trakasserier Könsdiskriminerande reklam Prostitution Hälsa<br />
Sexualitet Trygghet/otrygghet Rädsla Stadsmiljöer Våga fråga Subjekt<br />
Ätstörning Objekt Sårbarhet<br />
”Vi måste få ett samhälle som möjliggör för den som är våldsutsatt att få hjälp<br />
ekonomiskt, juridiskt, psykiskt och socialt.” 12<br />
Under temablocket Kropp beskrev de medverkande i panelen - idéhistorikern<br />
Claes Ekenstam, konsulten och utbildaren Josefin Grände och skribenten Hanna<br />
Hannes Hård - hur tystnaden kring våldet har brutits. 13 I takt med att frågan blivit<br />
mer synlig och kunskaperna ökat växer nu också insikten om de samhällsekonomiska<br />
kostnader som våldet för med sig och de enorma sociala och ekonomiska<br />
vinster som kan göras i ett mer jämställt samhälle, fritt från våld. 14<br />
<strong>Framtidens</strong> samhälle kommer inte ha råd med dagens traditionella maskulinitetsideal,<br />
trodde t ex Claes Ekenstam, som dessutom efterlyste ”nya sätt att vara<br />
man på”. 15 Ekenstam passade på att lyfta in frågan om hur också män drabbas<br />
av mäns våld i diskussionen. Den höga andelen suicid bland män t ex och<br />
skolans viktiga (möjliga) framtida roll som en plats att ”skolas in i ickevåld” på.<br />
I framtiden kommer ”kulturen ta fasta på och erkänna vår mänskliga sårbarhet<br />
mycket mer och sluta förneka den”, trodde Ekenstam. Liknande resonemang<br />
förde en annan manlig deltagare på konferensen. I sin yrkesverksamma gärning<br />
som <strong>jämställdhet</strong>skonsult hoppades han kunna bryta destruktiva mönster och<br />
öka medvetenheten bland män.<br />
Hanna Hannes Hård vidgade diskussionen genom att tala om ätstörningar som<br />
våld mot kroppar. Rådande attityder och normer osynliggör alla de som inte passar<br />
in i samhällets bild av en ätstörd person som en ung och högpresterande tjej<br />
som svälter sig själv, menade Hård.<br />
De allra flesta av de tillfrågade deltagarna trodde annars att mäns våld kommer<br />
bestå som ett samhällsproblem också i framtiden, även om kunskaperna kommer<br />
öka och frågan på sikt kommer bli allt mer självklar. Framför allt kommer<br />
den vara mindre skambelagd och nedtystad hos den breda allmänheten än den<br />
är idag. Utöver det uttryckte många konferensdeltagare ett missnöje med att<br />
det politiska och samhälleliga intresset för frågan fortfarande är så svagt, trots<br />
betydande politiska satsningar på senare år.<br />
”Våldet kommer aldrig upphöra om<br />
den som slår inte slutar slå” Nyamko<br />
Sabuni på #30trettio om mäns våld<br />
mot kvinnor.”<br />
FRAMTIDSFRÅGOR<br />
#30trettio<br />
11<br />
1) Hur kan vi bryta skammen och tystnaden<br />
kring våld också utifrån förövarens perspektiv?<br />
2) Kropp och biologi är centrala inom genusforskningen,<br />
men diskuteras mer sällan i det<br />
praktiska <strong>jämställdhet</strong>sarbetet – hur kan vi i<br />
framtiden att bli bättre på att knyta samman<br />
<strong>jämställdhet</strong> med arbetet mot våld?
12<br />
”Öka tempot när det gäller att koppla ihop folkhälsa och genus”, sa en deltagare.<br />
”Sidoordna inte frågan, utan se sambanden mellan mäns våld och bristande<br />
<strong>jämställdhet</strong> och ge kvinnor likvärdigt stöd över hela landet”, sa en annan. En<br />
tredje lyfte fram att situationen för barn som drabbas måste förbättras. 16 Flera<br />
deltagare betonade också sambandet mellan mäns våld mot kvinnor och de<br />
övriga <strong>jämställdhet</strong>spolitiska delmålen.
Hanna Hannes Hård var en av dem som deltog i samtalet om Kropp. Foto: Elin Turesson.<br />
13
14<br />
Maria Hemström Hemmingsson, Paulina de los Reyes, Åsa Löfström och Ulrika Lorentzi deltog i en diskussion om Pengar och <strong>jämställdhet</strong>.<br />
Foto: Elin Turesson.
PENGAR<br />
Lön Förvärvsarbete Pension Kapital Företagande Beskattning<br />
Könssegregerad arbetsmarknad Utbildning Glastak Heltid/deltid<br />
Otrygga anställningsformer Ekonomiska krisen Arbetsmiljö Fattigdom<br />
Sjukskrivningar Arbetsmarknadens parter Gender budgeting<br />
”På de allra flesta universitet är kvinnorna i majoritet. Ändå får de flera tusen<br />
mindre i ingångslön inom många sektorer. Samtidigt vet vi att arbetsplatser med<br />
en jämn könsfördelning fungerar bättre. Att tydliggöra dessa samband blir en<br />
stor utmaning.” 17<br />
Under det fjärde temat diskuterades pengar. Både pengar i form av samhälleliga<br />
resurser och pengar i form av lön. En deltagare som oroades av de låga lönerna<br />
i vården efterlyste t ex fler, och mer pedagogiska, analyser om sambandet mellan<br />
löneskillnaderna mellan kvinnor och män och bristande <strong>jämställdhet</strong>, medan<br />
dåvarande statssekreterare Maria Arnholm å sin sida betonade att ”det behövs<br />
resurser för att göra gott”. 18<br />
Utredningssekreterare Maria Hemström Hemmingsson 19 vid Delegationen för<br />
<strong>jämställdhet</strong> i arbetslivet betonade lönefrågan. Hon satte fokus på att framtidens<br />
vuxna kvinnor kommer förlora ekonomiskt, som en direkt effekt av att de traditionella<br />
yrkesval som de gör idag. ”Vi får en nyfattig grupp med upp till hälften av<br />
alla kvinnor i Sverige, som inte kommer kunna leva på sin egen pension”, sa Hemström<br />
Hemmingsson. Detta dystra faktum ”gör det nödvändigt att snarast bryta<br />
det svenska mönstret med en kraftigt könssegregerad arbetsmarknad”, menade<br />
hon vidare. 20 Problemet – att kvinnor av idag förlorar ekonomiskt på att göra könstraditionella<br />
livsval - lyftes fram och betonades gång på gång under konferensen.<br />
En av konferensdeltagarna beskrev dessutom ett framtidsscenario där näringslivet<br />
kommer behöva bli mer aktivt i <strong>jämställdhet</strong>sfrågor. ”Vi kan också räkna<br />
med andra sorters arbetsplatser och andra arbetstider där villkoren kan skilja<br />
sig mycket åt beroende på samhällsklass. Vad kommer dessa förändringar få för<br />
konsekvenser för kvinnor respektive män?” 21 En annan deltagare, aktiv i en av<br />
Stockholms invandratäta förorter, lyfte i sin tur fram de klassiska välfärdsfrågorna<br />
som hon menade kommer bli allt viktigare i framtiden. Ulrika Lorentzi, utredare<br />
på Kommunal, önskade sig en ”jämställd arbetslinje”, som utgår från det andra<br />
<strong>jämställdhet</strong>smålet om ekonomisk <strong>jämställdhet</strong> med tre reformer: rätt till heltid,<br />
jämställda löner och familjeliv samt stärkta välfärdstjänster.<br />
Paulina de los Reyes efterlyste ett intersektionellt perspektiv med bredare normkritik<br />
med utgångspunkt i diskrimineringsgrunderna. Hon menade också att det är<br />
en dogm inom arbetsmarknaden att industrifacken ska vara ledande.<br />
”Unga gör medvetna yrkesval idag<br />
med, men utifrån den medvetenhet de<br />
har möjlighet till, dvs normativa strukturer…”<br />
#30trettio<br />
”Alla jädrans ”duktiga flickor” &<br />
”busiga pojkar” är ett sjukt stort<br />
problem.”<br />
FRAMTIDSFRÅGOR<br />
#30trettio<br />
15<br />
1) Vad har facken och arbetsgivarna för roll i<br />
kvinnodominerade sektorers lönejustering?<br />
2) Idag är lönefrågan central inom diskussioner<br />
om <strong>jämställdhet</strong> och pengar. Kommer<br />
ägande får större utrymme i framtidens diskussioner?
16<br />
Zanyar Adami, journalist och företagare. Startade<br />
tidningen Gringo och föreläser om mänskliga<br />
rättigheter, <strong>jämställdhet</strong>, entreprenörskap m.m.<br />
Anne-Charlott Callerstig, forskare vid Linköpings<br />
universitet som skriver en avhandling om implementering<br />
av <strong>jämställdhet</strong>s- och mångfaldsmålsättningar<br />
i offentlig sektor.<br />
Lillemor Dahlgren, projektledare Jämställ.nu.<br />
Erfarenhet av arbete med <strong>jämställdhet</strong> på flera<br />
statliga myndigheter.<br />
Claes Ekenstam, universitetslektor vid institutionen<br />
för vårdvetenskap vid Borås högskola. Forskar<br />
om mäns erfarenheter av att utsättas för våld<br />
och historiska förändringar i synen på kroppen.<br />
Jesper Fundberg, universitetslektor i idrottsvetenskap<br />
vid Malmö högskola. Disputerade i etnologi<br />
2003 med avhandlingen Kom igen gubbar – om<br />
pojkfotboll och maskuliniteter<br />
Cecilia Garme, politisk journalist och fil. dr. i stats-<br />
kunskap. På 90-talet satt hon fem år i redaktionen<br />
för den feministiska tidskriften Bang.<br />
Josefin Grände, konsult med mångårig erfarenhet<br />
av arbete kring mäns våld mot kvinnor, våld i<br />
nära relationer, våldtäkt, genus och sexualitet.<br />
Sven Hagströmer, har en rad styrelseuppdrag och<br />
är initiativtagare och finansiär till AllBright, som<br />
arbetar för att öka andelen kvinnor bland chefer i<br />
näringslivet.<br />
Hanna Hannes Hård, frilansande förlagsredaktör,<br />
skribent, bloggare på Vi som aldrig sa sexist, författare<br />
i boken Ätstört - en antologi om ätstörning,<br />
fett, makt och mat.<br />
Maria Hemström Hemmingsson, huvudsekreterare<br />
i Delegationen för <strong>jämställdhet</strong> i arbetslivet.<br />
Dan Humble, projektstödjare inom <strong>Länsstyrelserna</strong>s<br />
projekt ESF-Jämt som stödjer processer för <strong>jämställdhet</strong>sintegrering<br />
i projekt som fått medel från<br />
Europeiska socialfonden.<br />
Niclas Järvklo, idéhistoriker vid Stockholms<br />
universitet som forskar om svensk maskulinitets-<br />
politik.<br />
Mia Liinason, postdoktor på Centrum för genusvetenskap<br />
vid Lunds universitet.<br />
Presentation av<br />
medverkande<br />
Ulrika Lorentzi, <strong>jämställdhet</strong>spolitisk utredare vid<br />
Kommunal, tidigare redaktör för tidskriften Bang<br />
och författare.<br />
Åsa Löfström, docent i nationalekonomi vid<br />
Umeå Universitet med fokus på arbetsmarknad<br />
och genus, har skrivit en rapport åt Framtidskommissionen.<br />
Lena Martinsson, professor i genusvetenskap och<br />
docent på Institutionen för kulturvetenskaper<br />
vid Göteborgs universitet.<br />
Mikael Molén, SCB, ansvarig för den senaste tidsanvändningsstudien.<br />
Sofia Rasmussen, framtidsstrateg på Karios Future<br />
samt arbetar för genus- och <strong>jämställdhet</strong>sfrågor.<br />
Paulina de los Reyes, professor i ekonomisk<br />
historia vid Stockholms universitet med fokus på<br />
intersektionalitet.<br />
Gudrun Schyman, politiker med mångårigt engagemang<br />
för <strong>jämställdhet</strong>.<br />
Magnus Sjögren, leg. psykolog, mångårig erfarenhet<br />
av <strong>jämställdhet</strong>s-, likabehandlings- och<br />
förändringsarbete. Magnus är också anställd<br />
av ”Män för Jämställdhet”.<br />
Katharina Tollin, universitetslektor i statsvetenskap<br />
vid Stockholms universitet. Disputerade 2011<br />
med avhandlingen Sida vid sida – en studie av<br />
<strong>jämställdhet</strong>spolitikens genealogi 1970-2006.<br />
Marie Trollvik, programchef för Sveriges kommuner<br />
och landstings program Hållbar <strong>jämställdhet</strong>.<br />
Eva Wittbom, universitetslektor på Företagsekonomiska<br />
institutionen vid Stockholms universitet,<br />
avhandling 2009: Att spränga normer – om målstyrningsprocesser<br />
för <strong>jämställdhet</strong>sintegrering.<br />
Gertrud Åström, Sveriges Kvinnolobby. Särskild<br />
utredare i den <strong>jämställdhet</strong>spolitiska utredningen<br />
Makt att forma samhället och sitt eget liv.<br />
Ida Östensson, grundare och VD för stiftelsen<br />
Crossing Boarders som jobbar för att främja ett<br />
mer jämställt deltagande i fritidsverksamheter.
<strong>Länsstyrelserna</strong>s <strong>jämställdhet</strong>suppdrag<br />
Sedan 1994 har alla 21 länsstyrelser ett regeringsuppdrag att verka för <strong>jämställdhet</strong><br />
i länen. Vid varje länsstyrelse finns en särskilt sakkunnig i <strong>jämställdhet</strong> som stödjer<br />
arbetet.<br />
<strong>Länsstyrelserna</strong>:<br />
- Verkar för att de nationella <strong>jämställdhet</strong>spolitiska målen ska uppnås i varje län<br />
- Stödjer kommuner, landsting, statliga myndigheter m.fl. med att integrera <strong>jämställdhet</strong><br />
i sina verksamheter<br />
Det görs t.ex. genom att:<br />
- Erbjuda utbildningar<br />
- Samordna erfarenhetsutbyte och nätverk<br />
- Ta fram kunskapsunderlag<br />
- Initiera och driva projekt (t.ex. ESF Jämt som stödjer Socialfondsprojekt med<br />
<strong>jämställdhet</strong>sintegrering)<br />
Vill du veta mer?<br />
Kontakta länsstyrelsen i ditt län eller mejla vår gemensamma adress:<br />
jamstalldhet@lansstyrelsen.se<br />
Du hittar länkar till alla länsstyrelser på www.lansstyrelsen.se<br />
17
18<br />
Jämställdhet i framtiden<br />
- länsstyrelsernas särskilt sakkunniga i <strong>jämställdhet</strong> reflekterar<br />
Inför 30trettio 22 , intervjuades de sakkunniga i <strong>jämställdhet</strong> om hur de ser på<br />
<strong>jämställdhet</strong>sfrågan och <strong>jämställdhet</strong>spolitiken. En av frågorna löd: Vilka är de<br />
främsta utmaningarna under de kommande trettio åren?<br />
De allra flesta <strong>jämställdhet</strong>ssakkunniga på landets länsstyrelser ser inga stora<br />
förändringar framför sig när det gäller inriktningen på <strong>jämställdhet</strong>spolitiken.<br />
Däremot uttrycker de en tydlig frustration över att utvecklingen går så långsamt,<br />
trots att många konkreta lösningar finns och hindren är identifierade. En sakkunnig<br />
beskriver nuläget som stagnerat. En annan menar att ”det har gått bakåt”.<br />
Andra återigen uttrycker oro inför framtiden och gör kopplingar mellan bristande<br />
<strong>jämställdhet</strong> och de reaktionära politiska krafter som just nu växer sig allt starkare,<br />
både i Sverige och i Europa. Ett par av de sakkunniga ser dessutom utformning<br />
av <strong>jämställdhet</strong>spolitiken i sig, som ett problem 23 , medan ytterligare en<br />
grupp hyser mild tillförsikt. På sätt och vis kommer det nog vara samma utmaningar<br />
som de vi står inför idag, tror en sakkunnig. Politiken kommer inte att ha<br />
nått ända fram, men förhoppningsvis en bit på vägen, menar en annan.<br />
Sammanfattningsvis anger de allra flesta sakkunniga själva föreställningarna<br />
om kvinnor och män, vad kvinnor och män ”bör vara” som en stor utmaning<br />
inför framtiden. Det gäller för <strong>jämställdhet</strong>spolitiken att bidra till att ändra dessa<br />
föreställningar. Samtidigt skönjs förväntningar om ett framtida samhällsklimat<br />
där <strong>jämställdhet</strong> blivit något av en självklarhet och alla medborgare berörs: ”Då<br />
sitter vi där och kan på riktigt jobba med attitydförändringar och normer med<br />
större framgång än i dag. Ingen kan längre blunda för att det ser ut som det gör.”<br />
Jämställd arbetsmarknad<br />
Sverige har bakom sig en samhällsstruktur där kvinnor skött merparten av det<br />
obetalda hemarbetet. Kvinnor har av tradition gått ner i deltid för att få ekvationen<br />
med arbete och barn att gå ihop. I framtiden kommer det inte se ut så, tror<br />
flera av länens sakkunniga. Unga välutbildade kvinnor kommer inte nöja sig med
<strong>Länsstyrelserna</strong> och ESF Jämt i utställningsdelen på konferensen. Foto: Sarol Bandak.<br />
19
20<br />
att vara hemma mer än män i motsvarande situation. Den största utmaningen<br />
ur detta perspektiv blir då den könsuppdelade arbetsmarknaden. Här anlägger<br />
flera av de sakkunniga ett regionalt perspektiv på <strong>jämställdhet</strong>sfrågorna och<br />
identifierar några av de utmaningar som politiken står inför.<br />
En stor fråga i många län är t ex kvinnors avflyttning från hemorten. I län där<br />
befolkningen minskar och välutbildade flyttar finns en oro för framtiden. I hög<br />
grad är det ju de välutbildade kvinnorna som flyttar. 24 Att vända den trenden<br />
definieras som en regionalpolitisk och <strong>jämställdhet</strong>spolitisk utmaning. Bristande<br />
<strong>jämställdhet</strong> sägs fungera som en tillväxthämmande faktor. Det är också en rättighetsfråga:<br />
”De som stannar kvar i en del av Sverige ska ha samma karriärmöjligheter<br />
som de som flyttar. Vi har inte råd att förlora de välutbildade. Vi behöver<br />
dem allihop.” Den skarpa uppdelningen av kvinnor i offentlig omsorg och män<br />
i privat industri är ett annat problem som lyfts fram i det här sammanhanget,<br />
särskilt av de sakkunniga i län som domineras av stora industriföretag. 25 En sakkunnig<br />
i ett norrlandslän lyfter fram den allt större efterfrågan på arbetskraft<br />
inom industrin, vilket leder till en rad satsningar från industrins sida på rekrytering<br />
av kvinnor. Ändå står utvecklingen och stampar och här beskrivs bristen på<br />
<strong>jämställdhet</strong> som ett grundproblem.<br />
Jämställdhetsfrågans räckvidd<br />
En framtidsfråga som några av de sakkunniga tar upp rör förhållandet mellan<br />
<strong>jämställdhet</strong>spolitiken och andra rättvisefrågor. Vad ska rymmas inom ramen<br />
för den framtida <strong>jämställdhet</strong>spolitiken? Ställningstaganden på det här området<br />
ses som viktiga eftersom de kommer att påverka politikens hela utformning. En<br />
stor utmaning framöver är, enligt dessa sakkunniga, att samordna arbetet för<br />
<strong>jämställdhet</strong> och jämlikhet. Redan idag anger lagar och regler att <strong>jämställdhet</strong>sarbetet<br />
ska samordnas med det övergripande arbetet mot diskriminering. 26 Men<br />
hur detta ska gå till - på vilka sätt <strong>jämställdhet</strong> och jämlikhet ska överlappa, alternativt<br />
särorganiseras – står inte alldeles klart, och lösningarna varierar. Som det<br />
nu är bedrivs arbetet för mänskliga rättigheter ofta längs ett delvis annat spår än<br />
<strong>jämställdhet</strong>sfrågan, menar en sakkunnig: ”Hur kan vi bedriva ett <strong>jämställdhet</strong>spolitiskt<br />
arbete som beaktar båda dessa aspekter? Jämlikhet och <strong>jämställdhet</strong>.<br />
Det är en utmaning.”
Kampen om tiden och jämställd föräldraledighet<br />
Rätten till heltidsarbete är en annan viktig framtidsfråga där de sakkunniga och<br />
bl a stödjer sig på kartläggningar som visar att det råder stora skillnader i mäns<br />
och kvinnors livsmönster. I ett län är det t ex endast 60 procent av de sysselsatta<br />
kvinnorna som jobbar heltid, enligt en sakkunnig. Motsvarande siffra för männen<br />
i det aktuella länet anges till 90 procent.<br />
Här spelar den könsuppdelade arbetsmarknaden stor roll, men också regionalpolitiken<br />
och mäns låga uttag av föräldraförsäkringen. Kvinnorna arbetar ofta<br />
nära hemmet, förklarar en sakkunnig. De utför omsorgsarbete på vägen till och<br />
från jobbet, i form av att hämta och lämna barn. Män däremot, rör sig på en<br />
betydligt större och bredare arbetsmarknad. När bristen på <strong>jämställdhet</strong> analyseras<br />
ur detta jämförande perspektiv, blir fördelningen av det obetalda hem- och<br />
omsorgsarbetet en nyckelfråga. För även om de sakkunniga kan konstatera att<br />
deltidsarbetet minskat de senaste tio femton åren, så är nyckeln till framtiden<br />
fortfarande att män tar en ökad del av det obetalda omsorgsarbetet. Eller som<br />
en av dem uttrycker saken. ”En sådan förändring skulle påverka allt”.<br />
Mäns våld<br />
En ytterligare viktig utmaning för framtiden är naturligtvis att komma tillrätta<br />
med mäns våld och utveckla stödapparaten för män som utsätter kvinnor. Frågan<br />
anges av flera sakkunniga som den viktigaste framtidsfrågan. Här räknas<br />
även samkönade relationer in och barn som bevittnar våld. Ingen av de tillfrågade<br />
ser dock framför sig en framtid fri från våld. I stället sätter det sina förhoppningar<br />
till att de utsatta i framtiden kommer få betydligt mer hjälp och stöd. 27<br />
Flera sakkunniga betonar också vikten av att inte i framtiden behandla mäns<br />
våld mot kvinnor som om det vore sidoordnat. Flera av de tillfrågade betonar<br />
tvärtom sambandet mellan mäns våld mot kvinnor och de övriga <strong>jämställdhet</strong>spolitiska<br />
delmålen. En tydlig koppling görs också mellan våld och ett försvagat<br />
medborgarskap. En av de sakkunniga formulerar saken enligt följande: ”Hur ska<br />
du orka ha ett arbete, undvika sjukskrivning och vara en aktiv samhällsmedborgare<br />
om du utsätts för våld? Hur ska barnen som drabbas orka ta sig igenom en<br />
utbildning och på sikt bli självförsörjande. Våldet får så förödande effekter på<br />
alla plan.”<br />
21
22<br />
Avslutning<br />
Sammanfattningsvis står den könsuppdelade arbetsmarknaden, omsorgsarbetet<br />
och våldet i centrum när länens sakkunniga siar om framtiden. Organisation<br />
och <strong>jämställdhet</strong>spolitikens generella inriktning är andra viktiga frågor som<br />
diskuteras. För att lyckas måste <strong>jämställdhet</strong>en öka på ett flertal samhälleliga<br />
nivåer, vilket förutsätter en utveckling där en rad olika aktörer nu går från ord till<br />
handling: ”Det kommer krävas personliga ställningstaganden av var och en av<br />
oss om vi ska nå målet”, säger en sakkunnig. På arbetsplatser, i ideella föreningar<br />
och i politiken.
”Det är svårt att sia,<br />
speciellt om framtiden” 28<br />
Vi ska lära av det som hänt och det som gjorts, vi ska vara engagerade och närvarande<br />
i det som sker och görs nu, men vi måste också ha visioner och tankar<br />
om framtiden. Men det är inte lätt. Det visade konferensen. I utvärderingen uttryckte<br />
en av konferensdeltagarna det så här: ”Sedan tycker jag att det är intressant<br />
av vi som deltog i konferensen hade lite svårt att lyfta blicken, blev inte så<br />
mycket framtidsperspektiv som jag kanske hoppats på. Kanske krävs det fler<br />
konferenser så att vi blir mer tränade att blicka framåt...” Kanske stämmer det.<br />
Kanske är det så att vi måste öva på att prata om framtiden, att kunna föreställa<br />
oss hur utvecklingen blir och kunna sätta ord på våra idéer och visioner.<br />
När konferensdeltagarna själva fick sätta agendan för diskussioner om framtidens<br />
<strong>jämställdhet</strong> blev det dessa ämnen:<br />
• Ingen <strong>jämställdhet</strong> utan HBTQ perspektiv.<br />
• Jämställt föräldraskap.<br />
• Hur kan entreprenörskap stärka <strong>jämställdhet</strong> och jämlikhet?<br />
• Hur skapa samverkan mellan autonoma aktivister, praktiker, teoretiker,<br />
politiker utan vi-och-dom-tänk?<br />
• Ekonomi, tillväxt, män.<br />
• Nordiskt Forum Malmö 2014.<br />
• Hur jobba praktiskt med intersektionalitet?<br />
• Jämlikhet på arbetsmarknaden ur ett funktionshinderperspektiv.<br />
Hur ser <strong>jämställdhet</strong>saktivismen ut om trettio år?<br />
När vi tittar tillbaka på <strong>jämställdhet</strong>shistorien är det inte sällan människor ser<br />
stora demonstrationståg framför sig. Kvinnor och män med plakat som skanderar<br />
för barnomsorg, lika rättigheter, lika lön m.m. Vissa menar att det är för lite<br />
aktivism idag. Dagens unga tar många rättigheter för givna och är historielösa.<br />
Men kan det vara så att aktivismen helt enkelt ser annorlunda ut? Vi kanske<br />
inte kan använda historien för att bedöma dagens kamp. På samma sätt kan vi<br />
kanske inte använda dagens händelser för att sia om framtiden. Hur ser aktivismen<br />
ut om trettio år? Idag kan vi se hur sociala medier är en central och viktig<br />
”Vi måste göra upp med myten om<br />
Sverige som världens mest jämställda<br />
land.”<br />
#30trettio<br />
#intersektionalitet<br />
”Är ni redo för generation ordning?!?!<br />
Jobb, familj, barn och hus. Hur queer<br />
är det?! ”<br />
#30trettio<br />
23
24<br />
”Inför ett tredje juridiskt kön – då<br />
skulle <strong>jämställdhet</strong>sintegreringen<br />
(statistiken) bli mer normkritisk<br />
från början.”<br />
#30trettio<br />
”Att prata om metoder och GÖRA är<br />
viktigt. Med en positiv syn på framtiden<br />
når vi längre, samt stöttning gentemot<br />
varann!!”<br />
#30trettio<br />
del av aktivismen. Budskap och åsikter sprids snabbare än någonsin. Humor,<br />
serieteckningar, bloggar, musik används. Vilka forum, tekniker och möjligheter<br />
som erbjuds i framtiden vet vi inte. Men utvecklingen är inte linjär och enkel.<br />
Sofia Rasmussen, framtidsforskare, som deltog i framtidspanelen på konferensen,<br />
berättade om ungas framtidsvisioner som är familjeorienterade och vad vi<br />
skulle kunna kalla traditionella. Hur påverkar det framtidens aktivism?<br />
Kommer integrering vara strategin även om trettio år?<br />
Den fastställda formen för <strong>jämställdhet</strong>spolitiken och <strong>jämställdhet</strong>sarbetet i<br />
Sverige är integrering. Kommer vi ha samma strategi i framtiden? Det finns utmaningar<br />
med integrering som strategi och många vet inte vad det egentligen<br />
innebär. En kritik mot integreringsstrategin är att maktdimensionen uteblir. Men<br />
vad är alternativet? Går det att göra något annat än att integrera? Kanske är det<br />
inte integrering i sig som är fel strategi utan förståelsen och organiseringen?<br />
Kommer vi kanske att se en helt annan organisering av <strong>jämställdhet</strong>spolitiken<br />
och <strong>jämställdhet</strong>sarbetet i framtiden? En organisering behövs som tar tillvara<br />
teori, praktik, aktivism och praktik.<br />
Vilka aktörer är engagerade i arbetet för ett mer jämställt<br />
samhälle om trettio år?<br />
Jämställdhetsarbetet och feminismen kritiseras för att inte inkludera fler maktordningar.<br />
Arbetet anses av flera vara präglat av heteronormativitet, medelklassperspektiv<br />
och vithet. En ständigt återkommande fråga är varför så få män engagerar<br />
sig. Varför ses frågan fortfarande ofta som en kvinnofråga? Kanske är det<br />
där vi kommer att se den stora förändringen om trettio år? Jämställdhet har blivit<br />
en fråga för fler. Jämställdhet har blivit en fråga med fler perspektiv.<br />
Vilka <strong>jämställdhet</strong>sfrågor är det som diskuteras om trettio år?<br />
Kommer det vara så att vi har andra kriterier för att bedöma vad <strong>jämställdhet</strong> är<br />
i framtiden? Kommer vi att behöva omformulera dagens problemområden. Vilka<br />
nya områden behöver tillkomma? Kommer vår förståelse av vad <strong>jämställdhet</strong> är<br />
att förändras? Kan det vara så att nya fenomen och områden enbart inrättar sig i<br />
de strukturer och den o<strong>jämställdhet</strong> som finns? Eller kommer det områden som<br />
”ruckar” på strukturerna och erbjuder nya möjligheter att göra kön på nya sätt?<br />
Vilka o<strong>jämställdhet</strong>er finns som vi ännu inte sett och vilka kommer att uppstå?<br />
Vilken <strong>jämställdhet</strong>sfråga tror du kommer att debatteras och vara aktuell om<br />
trettio år?
Konferensen i november 2012 avslutades med en intervju av dåvarande statssekreterare<br />
och nuvarande <strong>jämställdhet</strong>sminister Maria Arnholm. Hon fick frågan<br />
om <strong>jämställdhet</strong>sbegreppet överhuvudtaget kommer finnas kvar om trettio<br />
år? Maria Arnholm svarade följande: ”Jag tror vi har flyttat fram positionerna,<br />
men vi har inte nått ändra fram”. I framtiden handlar <strong>jämställdhet</strong>spolitiken om<br />
att ”härbärgera olikhet i ett solidariskt sammanhang.”<br />
”Järvklo: män ser <strong>jämställdhet</strong> som<br />
viktigt på ett personligt plan men det<br />
är stort steg till att se det som ett samhällsproblem.”<br />
#30trettio<br />
”Vi kan ej vänta på att andra ska ta<br />
sig an <strong>jämställdhet</strong>sdebatten menar<br />
Tollin använd <strong>jämställdhet</strong> i alla samhällsfrågor.”<br />
#30trettio<br />
25
26<br />
Slutkommentarer<br />
1 Enligt SCB undersökning om tidsanvändning 2010, som Mikael Molén berättade om i panelsamtalet. Skillnaden beror<br />
dock inte på att män utför mer obetalt hemarbete, utan att kvinnor gör mindre. Det är tredje gången som studien genomförts<br />
i Sverige (år 1990, 2000 och 2010).<br />
2 I panelen satt Niklas Järvklo, Stockholms universitet, Mikael Molén, SCB och Gudrun Schyman, Feministiskt initiativ.<br />
3 Maria Hemström Hemmingsson, huvudsekreterare i Delegationen för <strong>jämställdhet</strong> i arbetslivet (Dir. 2011:80).<br />
4 Källa: Niclas Järvklo.<br />
5 Frågan betonades bl a av Gudrun Schyman.<br />
6 Sagt av sakkunnig i <strong>jämställdhet</strong> på en av landets länsstyrelser inför konferensen.<br />
7 Grupp nr 6. Initiativtagare Karin Bengtsson, utbildningsdepartementet.<br />
8 Exempel på potentiella framtida konflikter (klyftor) är de mellan gamla och unga, yrkesverksamma och arbetslösa,<br />
svenskfödda och invandrare, krisdrabbade och höginkomsttagare, tillväxtoptimister och hållbarhetsivrare, friska och<br />
sjuka.<br />
9 Se idéhistorikern Niklas Järvklos resonemang under konferensen om hur män just nu utvecklat till allt mer kompetenta<br />
föräldrar och hur nya attityder till livsval och omsorg om barn växer fram hos medelklassens män. ”Män börjar<br />
långsamt tänka mer organisatoriskt om <strong>jämställdhet</strong>, så som kvinnor länge gjort, och inte bara i förhållande till sina<br />
egna relationer”, sa Järvklo. Källa: 30trettio.<br />
10 En mentometeromröstning visade att en klar majoritet av deltagarna ville att frågor som rör sexualitet, klass och etnicitet<br />
ska vara en del av <strong>jämställdhet</strong>spolitiken. Jämför den samhällsvetenskapliga diskussionen om intersektionalitet.<br />
11 Perspektivet lyftes bl a kritiskt av professor Lena Martinsson, Göteborgs universitet.<br />
12 Formuleringen är hämtad från anslagstavlan utanför konferenslokalen där deltagarna satte upp kommentarer.<br />
13 Statsvetaren och psykoterapeuten Josefin Grände talade om en ”tystnadens kultur” som kan råda både på samhällsnivå<br />
och individnivå. Denna tystnades kultur håller på att brytas i vården, menade hon. Källa: 30trettio.<br />
14 I dag utvärderas våldsarbetet för att få fram nya bättre behandlingsmetoder. Mycket händer dessutom inom psykologin<br />
när det gäller kunskaperna om hur ett negativt (våldsamt) beteende kan förändras. Källa: Klas Hyllander, konferensdeltagare<br />
och projektledare inom ramen för föreningen Män för <strong>jämställdhet</strong>.<br />
15 Ekenstam är lektor vid institutionen för vårdvetenskap, högskolan i Borås.<br />
16 Barns rätt att slippa våld måste gå före föräldrars rätt till umgänge. Källa: Lapp på anslagstavlan utanför konferenslokalen.<br />
17 Sagt av sakkunnig i <strong>jämställdhet</strong> vid en av landets länsstyrelser.<br />
18 Statssekreterare, utbildningsdepartementet.<br />
19 Delegationen för <strong>jämställdhet</strong> i arbetslivet.<br />
20 Källa: 30trettio<br />
21 Maria Hemström Hemmingsson.<br />
22 Idéutbyte om svensk <strong>jämställdhet</strong>spolitik, Stockholm 27-28 november 2012.<br />
23 Könsuppdelad statistik riskerar enligt detta resonemang att befästa könsskillnader. Se också den samhällsvetenskapliga<br />
diskussionen om intersektionalitet.
24 Detta gäller i flera av norrlandslänen, men också i t ex Kalmar.<br />
25 I Västmanlands län t ex är uppdelningen av kvinnor och män på arbetsmarknaden mycket skarp. Födelsenettot går<br />
ner och industrin påverkas just ni av de stora pensionsavgångarna. Källa: Eva-Karin Wedin, sakkunnig i <strong>jämställdhet</strong> i<br />
Västmanlands län. Ett liknande resonemang för Monica Antonic, sakkunnig i <strong>jämställdhet</strong> i Västernorrlands län.<br />
26 Se Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna, artikel 5 (svensk lag sedan<br />
1995) samt Diskrimineringslagen från 2008.<br />
27 Stödet bör samtidigt bli mer likartat utformat över landet, samtidigt som det individanpassas.<br />
28 Citat från Markus M. Ronner<br />
27
Hösten 2012 arrangerade Länsstyrelsen i Gotlands län, på uppdrag av<br />
regeringen, en konferens om svensk <strong>jämställdhet</strong>spolitik.<br />
Konferensen hette 30trettio och innehöll historiska tillbakablickar och<br />
samtal om de kommande trettio årens <strong>jämställdhet</strong>.<br />
”Hur vi kan skapa ett<br />
<strong>jämställdhet</strong>sarbete där forskning<br />
och praktik möts. Där genusforskning om makt<br />
och resursfördelning möter det praktiska arbetet<br />
med <strong>jämställdhet</strong>sintegrering. Hur intersektionalitet<br />
kan omsättas i praktisk verksamhet<br />
utan att frågor om kön och<br />
makt ”försvinner”. ”<br />
”Om trettio år behövs inte genusglasögon<br />
längre. Då sitter det i<br />
ryggmärgen och är självklart”.<br />
(Citat från konferensen och deltagarutvärderingen.)<br />
”Uppfriskande att<br />
motsättningar och konflikter<br />
inom <strong>jämställdhet</strong>sfältet och inom<br />
politiken synliggjordes på ett så<br />
konstruktivt sätt. Twitterväggen<br />
och teaterinslagen var uppfriskande<br />
och innovativt!”<br />
”Jag tycker att det<br />
är intressant att intersektionalitet<br />
fortfarande är så laddat. Tycker också att jag<br />
fick en bättre insikt i hur <strong>jämställdhet</strong>spolitiken<br />
kan få genomslag genom att haka på andra stora<br />
politiska reformer. Sedan tycker jag att det är<br />
intressant av vi som deltog i konferensen hade<br />
lite svårt att lyfta blicken, blev inte så mycket<br />
framtidsperspektiv som jag kanske hoppats på.<br />
Kanske krävs det fler konferenser så<br />
att vi blir mer tränade att blicka<br />
framåt...”