Läs hela rapporten av västra/norra inventeringen ... - Länsstyrelserna

Artkartering av fladdermöss i norra och västra
Dalarnas län 2009
Uppdrag
Ecocom har genomfört en inventering av fladdermöss i norra och västra Dalarnas
län. Inventeringen har haft formen av en artkartering. Metoden syftar till att ge en
bättre bild av fladdermusfaunans sammansättning i länet. Undersökningen ger en
uppfattning av arternas utbredning och spridning, samt viss information om
värdefulla områden i länet för bevarande av fladdermöss.
Föreliggande inventering är en av två delinventeringar som utförts under 2009.
Under 2008 genomfördes även en delinventering i södra och mellersta Dalarna.
Uppföljande inventeringar planeras dessutom under 2010 för att helt täcka länet.
En fullständig sammanställning planeras efter att samtliga delmoment avslutats.
Denna rapport gör därför inte anspråk på fullständighet utan redovisar endast fynd
och slutsatser som har relevans för norra och västra Dalarnas län.
Metod och genomförande
Generellt om artkarteringsmetoder
Inventeringsmetoder för undersökningar av fladdermöss finns beskriven i en
översikt utgiven av Naturvårdsverket. Denna sammanställning är dock ålderstigen
och den tekniska utvecklingen har på senare år möjliggjort nya tillvägagångssätt,
som bland annat inkluderar automatisk punkttaxering under hela nätter. En
uppdatering av inventeringsmetoderna är under bearbetning (Ahlén, in prep) och
beräknas var färdig under 2010.
Den klassiska artkarteringsmetoden för fladdermöss bygger på att lokaler väljs
ut selektivt. Utgångspunkten är att påträffa så många arter som möjligt både inom
varje lokal, och i undersökningsområdet som helhet. För att få med samtliga arter
bör urvalet därför inkludera ett flertal olika biotoper. Efter att lokalerna valts ut –
vanligen med hjälp av fjärranalys – gör inventeraren en bedömning på plats av

lokalens potentiella värde, varefter lokalen antingen inventeras eller väljs bort till
förmån för en annan lokal.
Vid manuell inventering genomströvas lokalen av inventeraren under den tid då
fladdermössen är mest aktiva. Under inventeringen används en handburen
ultraljudsdetektor samt pannlampa. Svårbestämbara ljud spelas in och analyseras
i efterhand.
Vanligen är aktiviteten som högst i anslutning till skymningen och ungefär två
timmar framåt, med ytterligare en aktivitetstopp i slutet av natten. Användning av
automatisk punkttaxeringsutrustning, som samlar in fladdermusljud under hela
natten, indikerar dock att det finns en skillnad i aktivitetsmönster mellan olika
arter, men sannolikheten att påträffa lokalens samtliga arter är troligen som högst
relativt tidigt på natten.
På senare år har användning av automatisk punkttaxering vuxit fram som ett
komplement till manuell inventering vid genomförande av artkartering av
fladdermöss. Tillvägagångssättet är ganska annorlunda från den manuella
inventeringen eftersom man använder stationär utrustning som spelar in
fladdermössens ljud under hela natten på en punkt. Då utrustningen vanligen inte
flyttas under natten är placeringen viktig och överväganden måste göras både med
utgångspunkt från ljudupptagningsförmåga och sannolikheten att samtliga
fladdermusarter på lokalen kommer att passera den aktuella punkten. Erfarenhet
indikerar dock att automatisk punkttaxering ger en god bild av
artsammansättningen. Utrustning för automatisk punktaxering finns i flera
varianter. Vanligen används en ultraljudsdetektor (i Sverige vanligen Pettersson
D240x) som kopplats till en mp3-spelare. Under 2009 har också integrerade
lösningar blivit tillgängliga på marknaden (Pettersson D500x). Användning av
automatisk punkttaxering har två stora fördelar.
För det första kan utrustningen vara utplacerad under hela nätter, vilket gör att
samtliga arter registreras oavsett när aktivitetstoppen för den aktuella arten infaller
under natten . Vid manuell inventering är inventeraren endast på lokalen under en
kortare period och kan därför missa arter som är aktiva under andra delar av
natten.
För det andra erbjuder datamaterial som insamlats genom automatisk
punkttaxering vissa möjligheter till statistisk analys på grund av den höga graden
av standardisering. Pettersson D500x (samt vissa mp3-spelare) har också
möjlighet att tidmärka inspelade filer, vilket dessutom ger information om arternas
aktivitet under natten.
Nackdelen med automatisk punkttaxering är att inspelningarna inte ger någon
information om flygbeteende eller utseende som t ex är viktiga karaktärer för
artbestämning av arter inom släktet Myotis. Användning av automatisk utrustning
bör därför kompletteras med manuell inventering för att bekräfta förekomst av
arter inom detta släkte inom undersökningsområdet.
Genomförande
Inventeringen i västra och norra Dalarnas län genomfördes 31 juli – 7 augusti av
Alexander Eriksson. Inventeringen har utförts genom en kombination av manuell
inventering samt automatisk punkttaxering.

Manuell inventering har i allmänhet genomförts vid två lokaler per natt. Den
första inventerades från och med mörkrets inbrott och under omkring 30-45
minuter framåt. Därefter krävdes tid för transport till nästa lokal. Vid ankomst till
lokalen påbörjades inventering i regel omedelbart. Mer tid har vanligen lagts på
den andra lokalen eftersom aktiviteten avtar under natten.
Automatisk punktövervakning utfördes genom att inspelningsutrustning
placerades ut dagtid efter att lokalen rekognicerats. Vid utplacering valdes lägen
som tillät inspelningar av god kvalitet, samtidigt som en hög aktivitet kunde
förväntas. Lägen som haft närhet till ett flertal biotoper har vanligen prioriterats.
Inspelningsutrustningen var utplacerad under hela natten och hämtades påföljande
dag. En preliminär genomgång av datamaterialet gjordes samma dag med
mjukvaruprogrammet Omnibat (betaversion), vilket möjliggjorde återupprepning
vid lokaler om ovanliga arter skulle påträffas eller kompletterande manuella
observationer bedömdes behöva genomföras.
Materiel
Vid manuell inventering användes en Pettersson 240x ultraljudsdetektor, samt en
Edirol R-09 HR digital ljudinspelare. Som belysning användes en Silva 480
pannlampa. Autoboxar som användes för automatisk punkttaxering var av modell
Pettersson D500x, tillsammans med egentillverkade boxar där en Petterson 240x
ultraljudsdetektor kopplades till Iriver IFP799/899 1GB mp3-spelare. Samtliga
ljudinspelningar analyserades med mjukvaruprogrammet Omnibat (betaversion)
som är utvecklat för analys av stora mängder inspelningar av fladdermusljud.
Kompletterande detaljanalyser har utförts i Batsound 4.
Resultat
Totalt inventerades 39 lokaler under sju nätter från Vansbro i söder, till Älvdalen i
Öster och Särna i Norr. Under denna tid påträffades sammantaget fyra arter;
nordisk fladdermus, vattenfladdermus, mustasch/brandts fladdermus samt
långörad fladdermus. Ett stort antal inspelningar gjordes även av fladdermöss av
släktet Myotis. Se nedan för en karta över inventeringslokalerna.

Automatisk punkttaxering utfördes vid 25 lokaler och manuell inventering vid 14
lokaler. En av lokalerna besöktes dock vid två tillfällen.
Vid manuell inventering registrerades 82 observationer av sammanlagt 4 arter.
Samtliga individer artbestämdes under manuell inventering, med undantag för ett
antal obestämda observationer av fladdermöss inom Myotisläket. Arterna
mustaschfladdermus och brandts fladdermus har behandlats som en art eftersom
de inte går att särskilja utan morfologiskt stöd.
Vid automatisk punkttaxering spelades sammanlagt 3350 filer in varav 1726
innehöll fladdermöss. Fem inspelningar innehöll obestämbara fladdermusljud. För
automatiskt gjorda inspelningar har samtliga Myotisarter behandlats som Myotis
sp. vid påföljande ljudanalys.
En sammanfattning av påträffade arter med de olika inventeringsmetoderna ges
i tabellen nedan. Fullständiga data per lokal redovisas i bilaga 1 och 2.
Tabell 1. Manuell inventering.
Antal lokaler 14
Antal observationer 82
Antal obestämda 0
Antal arter 4
Antal observationer per art
Nordisk fladdermus 37
Obestämd Myotis (Myotis sp.) 10
Vattenfladdermus 27
Mustasch/brandts fladdermus 7
Långörad fladdermus 1
Antal fäbodmiljöer 4
Man bör vara försiktig med att dra slutsatser utifrån det redovisade antalet
observationer i den manuella inventeringen. Artkarteringsmetoden saknar
standardisering och siffrorna skall därmed främst betraktas som kuriosa.
Visserligen är det möjligt att se om det varit påfallande hög aktivitet på en lokal
men det går egentligen inte att jämföra lokaler med varandra utifrån antalet
observerade individer.

Tabell 2. Automatisk punkttaxering.
Antal lokaler 25
Antal observationer 1726
Antal obestämda 5
Antal arter 3
Antal observationer per art
Nordisk fladdermus 759
Obestämd Myotis (Myotis sp.) 949
Långörad fladdermus 2
Antal fäbodmiljöer 13
Aktivitetsfördelning
Fladdermössens aktivitet över natten kan analyseras från inspelningar som gjorts
med automatisk inspelningsutrustning som ger varje inspelning en tidsangivelse.
Nedan redovisas tidfördelningsdiagram för inspelningar gjorda med Petterson
D500x boxar.
Diagram 1. Observationer per timme för samtliga arter. N=1265.

Diagram 2. Observationer per timme för Myotisarter. N=716.
Diagram 3. Observationer per timme för nordisk fladdermus. N=543.

Bössbo
Vid Bössbo,
lokal 32, fanns sannolikt en eller flera kolonier i de närliggande
bodarna. Lokalen inventerades både manuellt och med automatisk utrustning.
Fångstmöjligheterna vid lokalen är utmärkta och då ett flertal myotisarter
observerades bör den prioriteras vid eventuell fångst i framtida inventeringar.
Fäbodmiljöer
Eftersom så stor del av inventeringslokalerna består av fäbodar (17 av 39) är det
intressant att jämföra resultatet från de olika lokalerna där automatisk
punkttaxering använts. I diagrammet nedan sammanfattas sammanslagna
data,
data för myotisarter samt för nordisk fladdermus. Obestämda inspelningar (5st)
har tagits bort liksom de två inspelningarna som gjordes av långörad fladdermus.
Data från Bössbo har också tagits bort eftersom aktiviteten på denna lokal var
extremt hög (34% av inventeringens samtliga observationer).
Diagram
4. Observationer vid fäbodmiljöer samt övriga miljöer från automatisk
punkttaxering. Absoluta värden har delats med antalet inventeringslokaler för att
uppnå jämförbarhet.
Väderförhållanden
Vädret var bra under merparten
av inventeringsperioden, med undantag för en
natt. Då regnet inte pågick hela natten är det osannolikt att det påverkat resultatet i
någon större utsträckning.

Diskussion
Sammantaget kan konstateras att myotisarter, samt nordisk fladdermus sannolikt
är de övervägande vanligaste arterna i Dalarnas norra och västra delar. Långörad
fladdermus är observerad endast vid ett fåtal tillfällen, men detta är i sig inte
ovanligt vid inventeringar eftersom arten har ett mycket svagt jaktläte och endast
uppfattas på korta avstånd. Man kan utgå ifrån att arten är betydligt vanligare än
vad inventeringsdata ger sken av.
Av myotisarterna är det typiskt för vad man hittills vet om arternas utbredning i
mellersta och norra Sverige att vattenfladdermus och mustasch/brandts
fladdermus påträffats.
Arter som inte påträffats, men är tänkbara inom inventeringsområdet är stor
fladdermus, dvärgfladdermus, fransfladdermus, dammfladdermus, gråskimlig
fladdermus samt eventuellt trollfladdermus. Stor fladdermus, dvärgfladdermus
och trollfladdermus har mycket arttypiska läten vid goda inspelningsförhållanden.
Det är osannolikt att någon av dessa arter funnits på inventeringslokalerna.
Dammfladdermus är också relativt lätt att artbestämma både i fält och utifrån
automatiska inspelningar. Arten är dock ovanlig i hela landet och sannolikheten
att påträffa en individ får betraktas som mycket låg även man särskilt eftersöker
arten.
Fransfladdermusen är svår att skilja från övriga myotisarter och identifiering
kräver än så länge visuell observation. Det är tänkbart att arten finns inom
inventeringsområdet, men inget tyder i dagsläget på detta. Ett eftersök av
fransfladdermus skulle gynnas av ytterligare en genomgång av automatisk
inspelningsdata för att hitta inspelningar av myotisarter som skulle kunna tänkas
vara fransfladdermus.
Gråskimlig fladdermus är ovanlig i hela landet under större delen av året utom
på höstarna i oktober-november när den hävdar revir och då använder ett mycket
arttypiskt läte. För att belägga förekomst av arten inom inventeringsområdet bör
insatser initialt göras under denna period.
Fäbodmiljöer
Det är förklarligt att fäbodmiljöerna valts ut som tänkbart viktiga miljöer för
fladdermöss i länet, dels eftersom det på flera av dessa lokaler finns en lång
kontinuitet av bete, dels eftersom den biologiska mångfalden, särskilt med
avseende på insekter kan vara mycket hög. Data från inventeringen tyder dock på
att aktiviteten generellt är lägre i fäbodområdena än vid andra lokaler. En möjlig
förklaring är att fäbodarna numera utgör oaser i ganska vidsträckta områden av
produktionsskog där både produktionen av insekter och möjligheterna till kolonier
är begränsad – dagens skogslandskap skulle alltså vara för fragmenterat för att
fäboden skall utgöra en attraktiv miljö.
Ytterligare en tänkbar förklaring är att påfallande många av fäbodområdena är
mycket öppna, vilket många fladdermusarter undviker.
Ytterligare inventeringar
För framtida artkarteringar inom västra och norra Dalarnas län rekommenderas att
större vikt läggs på relativt sett, näringsrika, låglänta lokaler. Fäbodmiljöerna bör
inskränkas till en handfull särskilt utvalda områden med så stor variation som

möjligt i trädskiktet både med avseende på struktur och inslag av trädslag. Miljöer
med förekomst av äldre lövträd bör prioriteras.
Oavsett tillvägagångssätt bör nätfångst genomföras inom inventeringsområdet
för att säkert separera myotisarter, särskilt mustaschfladdermus och brandts
fladdermus. Lokaler som är lämpliga för fångst inom inventeringsområdet och
som bör prioriteras är ID 23,29,32. I övrigt kan lokaler med höga andelar
myotisarter eller potentiell förekomst av fransfladdermus väljas ut. Fångst bör
emellertid också utföras i en eller flera fäbodmiljöer.
Som en komplettering bör man också överväga andra tillvägagångssätt, som t ex
besök vintertid vid ett antal tänkbara övervintringslokaler för att få en bild av
fladdermusfaunan under denna tid på året. Tips från allmänheten om
fladdermuskolonier under sommarhalvåret kan också samlas in systematiskt.
Vindkraftsutbyggnad – ett nytt hot
Det finns flera hot mot fladdermusfaunan, t ex ett skogs- och jordbruk som skapar
monokulturer, försvinnande av äldre trähus, fragmentering av landskapet,
användande av pesticider med mera. På senare år har dock vindkraft
uppmärksammats som ett nytt hot mot fladdermössen.
Det är idag oomtvistat att fladdermöss dödas av vindkraftverk, men man vet
inte exakt i vilken omfattning. Mycket tyder dock på att vindkraftverk kan
attrahera insekter under vissa betingelser och att detta skapar tillfälliga
ansamlingar av fladdermöss som ökar risken för kollisioner.
De svenska studier som finns – och även utländska – har framförallt studerat
vindkraftverk placerade till havs, i kustbandet eller i öppna jordbrukslandskapet.
Det saknas nästan helt data från vindkraftverk etablerade i skogsmiljöer. Följden
är att man inte vet hur den nu relativt storskaliga vindkraftsutbyggnaden i inlandet
kommer att påverka fladdermusfaunan.
Den nu genomförda inventeringen ger en bild av länets artsammansättning,
men svarar inte på vilka risker som finns för fladdermössen vid en
vindkraftetablering. Aktiviteten kan variera avsevärt mellan olika lokaler och en
lokal undersökning på etableringsplatsen, helst under flera årstider, bör alltid
genomföras inför etableringar.
I artskyddsförordningen § 4, punkt 1-2 tydliggörs att det är förbjudet att avsiktligt
döda, skada, störa angivna arter. I punkt 4 samma paragraf tydliggörs ytterligare
att även viloplatser och fortplantningsområden är skyddade. Avsiktlig störning
innebär att man kan förutse den sannolika följden av den aktuella handlingen. I §
4, punkt 4, AF där viloplatser och fortplantningsområden skyddas krävs inte
någon avsikt utan det är förbjudet att även utan uppsåt förstöra eller försämra
livsmiljöerna.
Med utgångspunkt från ovanstående bör länsstyrelsen i Dalarnas län kräva
noggranna inventeringar innan tillstånd ges till utbyggnad av vindkraft, särskilt
innan data från etableringar givit en bättre bild av riskerna.

Bilaga 1
Data från inventeringsnätter med automatisk punkttaxering.
ID LOKALNAMN X Y DATUM VÄDER BIOTOP FÅNGST FÄBOD OBSAR Obest Msp Enil Paur
1 N Brudskogen 1398681 6698685 2009‐07‐31 dugg betesmark, skog ja 15 7 8 0
2 Östra born 1402055 6708325 2009‐07‐31 dugg fuktäng, åkant nej 170 41 129 0
6 Byxångselen 1371690 6724472 2009‐08‐01 klart Sjönära, mad, tallskog ja 0 0 0 0
9 Arvselen 1389764 6737726 2009‐08‐01 klart bymiljö ja 15 5 10 0
10 Kvillselen 1382294 6742305 2009‐08‐01 klart gles skog, sankmark, väg ja 11 8 3 0
12 Bergsätra 1362050 6753873 2009‐08‐02 ostadigt bete, halvöppet ja 59 40 19 0
14 Sjöändan 1376028 6755560 2009‐08‐02 klart mad, halvöppet, väg ja 17 11 6 0
15 Mattsäl 1389764 6756042 2009‐08‐02 klart betesmark, fåtal trad ja 9 2 7 0
16 Sörnäs 1365906 6765923 2009‐08‐06 klart Öppet, by, vattennära nej 5 1 4 0
17 N Fenningberget 1370244 6767851 2009‐08‐06 klart sjökant, fors nej 71 4 5 62 0
18 Fenningsån 1373859 6766405 2009‐08‐06 klart fors, myr, barrskog nej 12 7 5 0
21 Skärbäcksstranden 1358435 6798457 2009‐08‐05 klart Damm, triviallöv nej 98 88 10 0
22 Hållans fabod 1408321 6777008 2009‐08‐03 klart fäbodvall, back ja 236 175 61 0
23 Oxberg 1410972 6780141 2009‐08‐03 klart fuktang, lövtunnel björk ja nej 14 12 2 0
24 Sovaldberg 1401573 6784720 2009‐08‐03 klart fäbod, halvöppet ja 29 20 9 0
26 Ädbodarna 1377474 6788817 2009‐08‐05 klart skogsbete, halvöppen ja 29 8 21 0
27 Floj 1377474 6797252 2009‐08‐05 klart fäbod, bete, kantzon ja 25 2 23 0
28 Åsen 1392897 6797493 2009‐08‐04 klart slåtterang, grov asp nej 40 11 27 2
29 Brunnsberg 1398440 6797252 2009‐08‐03 klart bäckfara ja nej 58 28 30 0
30 Trängslet 1389041 6804723 2009‐08‐04 klart älvkant, ravin nej 36 21 15 0
31 Brindberg 1399645 6803518 2009‐08‐04 klart fäbodvall ja 8 1 3 4 0
32 Bössbo 1403983 6808338 2009‐08‐04 ostadigt gamla bodar ja ja 590 415 175 0
33 Krypbygget 1373618 6845210 2009‐08‐05 klart gammalt torp, ängar, halvöppet nej 124 20 104 0
36 Vemforsen 1388800 6724713 2009‐07‐31 dugg tallskog, grusväg, fors nej 36 18 18 0
38 Nedre Tandberget 1356989 6770743 2009‐08‐06 klart Tjärn, barrskog nej 8 1 7 0

Bilaga 2
Resultat från lokaler med manuell inventering
ID LOKALNAMN X Y DATUM START SLUT TEMP VÄDER BIOTOP FÄBOD Enil Msp Mdau Mmb Paur Fångst
3 Sillerö 1391088 6716742 2009‐07‐31 22.30 23.10 14 klart trivial by längs väg nej 1 0 0 0 0
4 Lugnet 1388040 6725450 2009‐07‐31 23.20 23.55 13 klart öppen park, älv nej 1 1 0 0 0
5 Malungs kyrka 1386734 6729151 2009‐07‐31 00.15 00.55 12 klart kyrkogård nej 1 1 0 0 0
7 Gammelselen 1367576 6735246 2009‐08‐01 22.30 23.15 12 Klart tallskog, sjö ja 0 0 0 2 0
8 Vallerås 1379985 6735464 2009‐08‐02 00.10 00.40 11 klart Älv, lövtrad nej 3 1 7 0 0
11 Tisjölandet 1351031 6755492 2009‐08‐02 22.20 23.20 14 klart sjö, skog, äng ja 1 1 1 3 0
13 Lillmon 1369318 6752445 2009‐08‐02 23.50 00.25 12 klart vatten, väg nej 9 1 0 0 0
19 Kinnvallsjösätr. 1351466 6775521 2009‐08‐06 22.15 22.50 13 klart fäbod, trivial ja 1 0 0 0 0
20 Vålbrandan 1350378 6780528 2009‐08‐06 23.00 23.30 13 klart myr, tallskog nej 0 0 0 1 0
25 Älvdalen 1405456 6790760 2009‐08‐04 00.00 00.35 15 dugg bro i stadsmiljö nej 4 0 3 0 0
32 Bössbo 1404585 6808175 2009‐08‐03 22.30 23.15 15 klart gamla bodar nej 5 0 5 1 1 ja
34 Heden 1350813 6849756 2009‐08‐05 22.20 22.40 15 klart älvkant, bete nej 4 1 5 0 0
35 Foskvallen 1349942 6861512 2009‐08‐05 23.10 23.45 13 klart Fäbodvall, bete ja 3 2 0 0 0
37 Bro Niställingen 1369753 6736335 2009‐08‐01 23.55 00.30 11 klart Bro, sjö, gran nej 4 2 6 0 0