Nästa Steg, en idéskrift - Linköpings kommun

More documents

Recommendations

Info

Utvecklingskompetens Maria stenmark arbetar hos den privata utföraren Attendo Care. Förändringsarbete kräver ett gott ledarskap, menar hon. ter från utförarna i Linköping och de övriga fem FoU-kommunerna, utbildningssamordnarna, fackförbundet Kommunal och forskare från FoU Centrum och Linköpings universitet. varje grupp har en temasamordnare, och det är en person som kommer från den vardagliga verksamheten. Maria Stenmark, som arbetar hos den privata utföraren Attendo Care, är temasamordnare i den grupp som arbetar med utvecklingsarbete kring handledning och mentorskap. Hur tänker hon kring begreppet utvecklingskompetens? – För mig handlar det om att skapa möjligheter för den kunskap som fi nns hos människor att växa och sprida sig. Många medarbetare skick- as på olika utbildningar och när de kommer tillbaka till sina arbetsplatser har de tankar och idéer om vad de vill göra. Saknas då en kultur som är beredd att ta till sig det nytänkandet, då händer ingenting. Tyvärr tror jag att det är mångas erfarenhet: Man brinner av lust att medverka till förändringar som skulle kunna förbättra verksamheten, men det blir ofta ingenting av det hela. Hon betonar vikten av ett gott ledarskap för att ett förändringsarbete ska vara möjligt. – Cheferna måste efterfråga ens kunskaper och det måste anslås tid till diskussion kring de nya tankarna, annars självdör alltihop. Maria Stenmark är mycket positiv till det arbete som sker inom ramen för Kompetensstegen. – Det är nyttigt, absolut. Och det är fantastiskt att så många berörs. Bara att få träffas och diskutera betyder oerhört mycket. I min temagrupp träffar jag människor som jag aldrig skulle träffa annars. Vi kommer dels från olika kommuner, dels från olika utförare – både privata och kommunala. Allt nytt vi kommer fram till kommer säkert inte att omsättas i verkligheten, men jag är övertygad om att det fi nns förutsättningar för ett varaktigt förändringsarbete. eva Hulth har arbetat som enhetschef i Motala i sjutton år. Under de senaste tio åren har hon arbetat ak- »Kloka chefer klarar av att släppa fram självständigt tänkande medarbetare.« 10 Nästa steg – Idéskrift om utveckling av kompetens och lärande inom äldreomsorgen tivt med utvecklingsfrågor, bland annat inom ramen för ett projekt inom regionförbundet Östsam. I dag är hon helt frikopplad från sina ordinarie arbetsuppgifter för att ägna sig åt kompetensfrågor på heltid. Eva Hulth är ansvarig för allt kompetensstegsarbete inom Motala kommun. – Utvecklingskompetens är för mig förmågan att refl ektera över vad vi gör och varför vi gör det, säger hon. Hon har själv varit med om att kartlägga brukarnas behov och tycker att det är oerhört viktigt att tänka i termer av kvalitetsutveckling gentemot kunderna. – Det måste vara så pass högt i tak att man vågar fråga sig »till vems nytta gör jag det här?«. Viljan till ett refl ekterande tänkesätt fi nns absolut inom äldreomsorgen, menar Eva Hulth. Men vanan att refl ektera fi nns inte alltid och inte heller tiden att göra det. Kanske inte heller något uttalat forum att göra det i. – Det handlar mycket om vilken sorts kultur som råder på en arbetsplats. Är refl ektion önskvärt eller inte? Det är skillnad mellan att bara vädra sitt missnöje och att vara refl ekterande på ett konstruktivt sätt, men alla uppfattar inte den skillnaden. Det fi nns en risk att personer som ifrågasätter rådande förhållanden uppfattas som negativa. Precis som Maria stenmark menar Eva Hulth att ledningens inställning har en avgörande roll. – Kloka chefer klarar av att släppa fram självständigt tänkande medarbetare. Kloka chefer vågar möta mogen och kreativ personal och förstår sig på hur man får den att blomstra. Ledarfunktionen är jätteviktigt i det här arbetet. En refl ekterande kultur skapar mervärden, understryker Eva Hulth. – Brukarna får det bättre, arbetsmiljöerna blir godare, professionaliseringen ökar och därmed kanske – på sikt – yrkets status i samhället. För mig är det självklart att det är först när man är förmögen att refl ektera över saker och ting som man kan tala om fullgod kompetens.
Utbildning en sporre för ledare Inom ramen för Kompetensstegen pågår ett särskilt ledarprogram. – Vi insåg att ett bra sätt att stödja hela Kom petens stegsarbetet är att stödja ledarna, säger Elisabeth Ulvenäs, planeringsledare och FoUsamordnare i Linköpings kommun. För ledarna kan – om de vill – både ta initiativ och fungera som motorer. Eller som det står i Linköpings kommuns egen rapport om arbetet med Kompetensstegen: »Verksamheternas erfarenheter och forskning visar att ledarskapet har en viktig och kanske avgörande betydelse för möjligheterna att i organisationer framgångsrikt bedriva insatser som syftar till lärande, kompetensutveckling och förändring.« – Vi finansierar ledarprogrammet genom pengar som blivit över från en tidigare, statlig satsning avsedd att stödja ledare och chefer inom äldreomsorgen, berättar Elisabeth Ulvenäs. Programmet påbörjades i november 2006 och beräknas pågå under hela Kompetensstegsperioden, det vill säga till och med 2008. Det startade med ett internat där de deltagande ledarnas behov av kompetens och stöd inventerades och diskuterades. Sedan dess har ytterligare två internat genomförts. Ett 60-tal ledare har deltagit vid de här tillfällena. – Vi har tagit sats utifrån vad ledarna själva menar att de vill ha stöd i. Önskemål har till exempel varit att få arbeta med handledning, kompetensanalys och coachning. Viktigast har kanske ändå varit att ledarna inom äldreomsorgen fått möjlighet att mötas och bilda nätverk. – Och eftersom programmet genomförs i nära samverkan med FoU-Centrum finns det goda möjligheter att bilda breda nätverk. Ledare inom samtliga FoU-kommuner får tillfälle att knyta kontakter med varandra. Vi gör inte heller någon skillnad på kommunala och privata utförare. Alla är välkomna att delta i samarbetet. Det kan tilläggas att forskare från Linköpings universitet varit med vid samtliga seminarietillfällen. – De har fungerat både som handledare och föreläsare och »vanliga« deltagare, avslutar Elisabeth Ulvenäs. Lärande samtal med yrkeskunniga medarbetare Lärande samtal är en samtals och undervisningsform som utvecklats under senare år. Formen kännetecknas framför allt av att alla i en grupp ska komma till tals och av insikten om att alla deltagare bidrar till och har ett ansvar för det samtal som förs. På Gröna Gården, som drivs av den privata utföraren Kosmo, användes lärande samtal som metod när personalen utbildades inom ramen för Kompetensstegens försöksverksamhet. Metoden fungerade bra, men alla var överens om att den skulle kunna fungera ännu bättre. – I ett »vanligt« lärande samtal har man inte någon egentlig utvärdering, och det saknade vi, säger Pernilla Bergström, verksamhetschef på Gröna Gården. Vi ville utveckla metoden så att den blev mera verksamhetsanpassad. Ett »miniprojekt« drogs igång, även det knutet till Kompetensstegen Jan Hammarlyck är sjukgymnast med eget företag. Han arbetar åt ett flertal privata utförare. Bland annat föreläser han om förflyttningsmetodik, det vill säga de principer som gäller för att kunna flytta människor på ett så ergonomiskt sätt som möjligt. I vanliga fall håller han en föreläsning rätt upp och ner. På Gröna Gården gick det helt annorlunda till. – Vid ett första möte lyssnade jag mest på vad deltagarna i gruppen hade att säga. Jag kom med inpass och ställde frågor, men jag föreläste inte. Det gjorde jag i stället gången därpå, men inte så länge som jag brukar utan i cirka en halvtimme. Därefter gick vi ut på en avdelning och fortsatte undervisningen/ samtalet där. Vid ett tredje tillfälle gjordes en uppföljning och en utvärdering. Jan Hammarlyck menar att sättet att arbeta på är utmärkt, särskilt när det handlar om att utbilda människor som redan har en gedigen kunskapsgrund att stå på. – Jag lyssnar ju in mig på deltagarnas kunskaper och får på så vis prioritering på problemen. Tillsammans löser vi rätt problem i stället för att jag kanske står och föreläser om sådant som redan fungerar. Pernilla Bergström är också mycket nöjd med hur det lärande samtalet utvecklats på hennes arbetsplats. – Och vi kommer att gå vidare. Vi har redan påbörjat ett FoU-projekt som går ut på att utveckla metoden lärande samtal kopplat till kontaktmannaskap. 11
Page 1 and 2: Kompetensstegen Linköping i samarb
Page 3 and 4: Kroppskontakt Massage en tillgång
Page 5 and 6: lärare torde ha så observanta ele
Page 7 and 8: eva Hulth ansvarar för arbetet med
Page 9: arbetet med Kompetensstegen. När h
Page 13 and 14: tre teaM varvade UtBildning OCH JOB
Page 15 and 16: - Den var vit och intetsägande fö

Nästa Steg, en idéskrift - Linköpings kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?