DRABBAD ONLINE - Landstinget i Östergötland

2. Mottagning BUP Vasa
BUP Vasa är en specialenhet inom Stockholms läns landsting som inom länet
erbjuder behandling för barn och ungdomar och deras familjer vid misstänkta
eller bekräftade sexuella övergrepp.
Vid mötet med teamet sammanfattades att man har relativt liten erfarenhet av
ärenden med Internetrelaterad problematik. I teamet arbetar man mest med barn
och ungdomar som utsatts för sexuella övergrepp av någon närstående. Av de
40-50 nya ärenden man tar emot varje år är det endast ”några” som handlar om
övergrepp av utomstående. Man hänvisar till ”några barnpornografiärenden”,
där man haft kontakt med barn som blivit fotograferade i samband med sexuellt
utnyttjande samt ”några Internetuppraggningsärenden” där man träffat ungdomar
som råkat mer eller mindre illa ut sedan de dejtat någon de träffat på en chatsida.
I kontakten med dessa ungdomar hade man snarare fokuserat på traumat
i samband med de sexuella övergreppen, utan särskild uppmärksamhet på de
mer Internetrelaterade aspekterna av de övergrepp som de unga varit utsatta för.
Barnen hade inte själva uttryckt behov av att närma sig just detta.
När det gäller att identifiera riskgrupperna för Internetrelaterade kränkningar
konstaterar någon: ”När vi nu står i begrepp att identifiera dessa delvis
nya riskgrupper och i vårt fall handlar det för det mesta om flickor, så behöver
vi göra oss fria från den traditionella bilden av riskgrupptjejer” Någon i teamet
menade att de flickor man möter i dessa ärenden ofta är ” tjejer, som vill pröva
något nytt ”. Flera var inne på att det möjligtvis finns trösklar i det traditionella
vårdutbudet för barn och unga som inte passar dessa grupper. ”Vi behöver
veta vem vi ska erbjuda stöd och hjälp, identifiera dessa delvis nya offergrupper,
veta vilka som mår dåligt och hur de mår dåligt”.
– När det gäller unga människor som råkar illa ut för att de är berusade och
träffar fel personer har vuxenvärlden kulturkompetens, menade någon i teamet,
men inte när det gäller dessa faror.
Det är fortfarande vuxenvärlden som definierar vad som är kränkande för de
unga som drabbas, ansåg någon. ”Vi behöver veta mer om var gränsen går för
vad som verkligen är skadligt och traumatiserande. För detta behöver vi inta
en grundforskningsattityd där vi gör oss fria från tidigare föreställningar om
vad som är skadligt, normalt, ”skämmigt” eller inte”, säger någon i teamet.
I teamet var man överens om att det skulle behövas en kombination av klinisk
erfarenhet och mer förebyggande former, samtal med ungdomar om dessa
ting på ett mer generellt plan.
”Ungdomarna behöver hjälp av vuxenvärlden att dechiffrera de manipulationer
de blir utsatta för”, menade någon.
14