Ditt Landsting nr 3 2010, tema valet - Landstinget Blekinge

ditt Landsting Nr
Kalle Sandström, S, och alexander Wendt, M, har olika syn på hur man ska styra för att bäst nå målen.
TEMA: Valet Sida 3–9
Båda vill styra skutan
Det har aldrig varit borgerlig majoritet i Landstinget Blekinge. Landstingsrådet Kalle Sandström,
S, utmanas i valet främst av det moderata oppositionsrådet Alexander Wendt. De båda
är ganska överens när det gäller målen för sjukvården i Blekinge. Däremot har de olika syn på
hur man ska nå dit.
Ditt Landsting har mött dem i en valduell, som kom att handla om olika ideologier och hur
man i fortsättningen bör driva Blekingesjukhuset i Karlshamn. Temat för det här numret av
tidningen är valet, och alla åtta partier som nu är representerade i landstinget presenterar
kärnan i sin politik. Möt också några förstagångsväljare, som berättar hur de tänker inför valet.
information och nyheter från Landstinget Blekinge
3 • 2010
Träning hjälper
barn med autism
Intensiv beteendeterapi, IBT,
har visat sig ha vara en framgångsrik
behandlingsmetod
för små barn med autism.
Barnen får träna minst 20
timmar i veckan, mestadels
i sin naturliga miljö som i
hemmet eller förskolan. Därför
ger habiliteringen på Blekingesjukhuset
handledning
till de personer som finns
närmast barnet, som föräldrar
och kommunal personal.
Mer ekologisk
mat på menyn
Sidan 11
Landtingets målsättning är att
man vid årsskiftet ska servera
mat som till 25 procent är
gjord på ekologiska livsmedel.
– Det kommer vi att klara.
Vi jobbar hårt och redan nu
är vi uppe på 20 procent vissa
månader, berättar Catrin
Karlsson, avdelningschef för
kök/restaurang i Karlshamn.
I den nya upphandlingen
för livsmedel kommer man
att jobba aktivt med att hitta
fler ekologiska leverantörer.
Klamydiatest
på nätet
Sidan 12
Nu blir det enklare att göra
ett klamydiatest. Från och
med 13 september införs
nämligen klamydiatest på
nätet i Blekinge. Med hjälp
av en länk på landstingets
hemsida eller genom att gå
in på www.klamydiatest.nu
beställer man helt gratis ett
testkit.
All information om hur
man genomför testet samt
ett frankerat svarskuvert
medföljer.
Lättläst Sidan 15
1
Sidan 12
Postens gruppförsändelser

2 Ditt Landsting september 2010
Ta ditt ansvar – gå och rösta!
KRÖNIKAN
19 september 1976. Trots att
det nu gått mer än 35 år sedan
Torbjörn Fälldin korades till statsminister
för första gången, är mitt
minne av valet klart som finaste
kristall.
I en ljusgrön Opel Rekord begav
vi oss till Bergundaskolans matsal
utanför Växjö. I den annars så
slamriga och stökiga matsalen var
det tyst, tyst och i det närmaste
högtidligt. De vuxna talade med
låga röster, nickade försiktigt åt
varandra men utväxlade inga personliga
fraser av typen:
– Nämen Arne och Bibbi. Är ni
här? Och vem har ni tänkt rösta
på?
Partipolitik var ingenting man
dryftade öppet med kreti och pleti
utan något mycket privat. För en
nyfiken 9-åring var valet därför
lika spännande som det senaste
avsnittet av TV-deckaren Baretta.
Förtvivlat försökte jag utröna äldre
släktingars politiska hemvist men
deras läppar var förseglade.
– Madeleine, detta är ingenting
man pratar om, förklarade farmor
milt.
nu är det snart val igen. Det
sjuder av aktivitet i valstugorna
runtomkring i landet, i TV och på
nätet debatteras det flitigt och från
reklampelarna blickar partiledare
vädjande mot oss med förhoppningen
om att vi ska lägga vår röst
Ditt Landsting
är producerad av Landstinget Blekinge och
delas ut till alla hushåll i Blekinge.
på just honom eller henne.
En del människor skakar lojt på
huvudet och undrar om det egentligen
gör någon skillnad vem man
röstar på. Varför masa sig i väg till
en vallokal? Till vilken nytta?
Ungefär 20 procent av svenskarna
struntar i att rösta. I massmedia
debatteras fenomenet röstskolk
med jämna mellanrum. Kanske
är det politikernas fel att människor
inte vill rösta? Om de bara
hade käbblat mindre, varit mer
konstruktiva och brytt sig mer
om den lilla människan hade fler
röstat. Kanske är det skolans fel
att ungdomar inte röstar? Skolan
borde vara bättre på att motivera
ungdomarna till att rösta. Eller så
är det mediernas fel att människor
inte röstar. Medierna snuttifierar,
låter inte politikerna tala till punkt
och därför begriper människor
ingenting av det som sägs.
Men vilket ansvar har vi själva
då? Minns vi vår historia? Tre
generationer tillbaka i tiden fanns
det vuxna människor, sådana som
ansvarig utgivare: Informationsdirektör Madeleine Flood.
Text: Maria Quick-Swalling, Olle Sjösäter, Hasse Nilsson,
Maria Lindberg.
Produktion: Giv Akt Information AB.
Foto: Jonas Ljungdahl, Ola Åkeborn.
Tryck: Smålänningen, Ljungby.
du och jag, som inte FICK rösta. I
början av 1900-talet hade mindre
än var tionde svensk rösträtt
och för att få rösta krävdes hög
inkomst eller förmögenhet. Så
sent som 1944 var det fortfarande
förbjudet för människor i Sverige
som levde på fattigvård, alltså
socialbidrag, att rösta.
Jag blir uppriktigt förbannad när
människor struntar i den rättighet
som så många människor kämpat
så hårt för, nämligen rätten att få
vara med och påverka sin vardag
och det samhälle de lever i.
Tycker du att politikerna fokuserar
på fel frågor, engagera dig! Gå
med i ett parti och försök påverka!
Eller starta ett eget parti. Och gillar
du inte de nuvarande partierna
kan du alltid rösta blankt. Men att
avstå från att rösta är detsamma
som att säga ja till ett liv i ofrihet.
Så ta tillvara på din medborgerliga
rättighet. Söndagen den 19
september kan du bland annat
påverka hur hälso- och sjukvården
i Blekinge ska fungera framöver. I
detta nummer av Ditt Landsting
kan du läsa om vad de politiska
partierna i landstingsfullmäktige
vill göra för att du ska få en så god
hälso- och sjukvård som möjligt.
Med förhoppning om en god
läsestund.
Madeleine Flood
informationsdirektör
Landstinget Blekinge
Sårcentrum utökar verksamheten
Sårcentrum finns till för alla.
Såväl landsting och kommuner
som privata vårdinrättningar
och enskilda personer kan
vända sig till de specialister på
sårläkning som nu fått ökade
resurser.
– Tillskottet har varit mycket
välkommet och vi gläder oss åt
att vår verksamhet uppmärksammas
så positivt, säger Rut Öien,
läkare och medicinskt ansvarig för
Sårcentrum.
Trots detta känner medarbetarna
Medarbetarna på Sårcentrum, från vänster anna davnert, nina Klasson,
Rut Öien, Kerstin Jernmark, Elna Emilsson och Britt-Marie Strömqvist.
på Sårcentrum viss oro för länets
sårpatienter. De ser att omorganisationer
lett till att många inom
vården fått nya arbetsuppgifter,
som inneburit att kontinuiteten
vad gäller sårläkning försämrats.
– Att vara sårsköterska är en
specialitet, precis som att vara
diabetessköterska eller astmasköterska,
förklarar Rut Öien.
Ger råd även över telefon
På Sårcentrum tar man emot
patienter med svårläkta sår. Ofta
sitter dessa på benen där läkningen
är besvärligare. Medarbetarna
fungerar också som konsulter och
ger råd på telefon om hur sår ska
skötas. Man är dessutom experter
på förband och kan rekommendera
vilken sort som är bäst att
använda ur både medicinsk och
ekonomisk synpunkt.
– Förr lade man om sår så man
inte såg dem. Idag kan vi behandla
dem och det finns nästan inga
hopplösa fall, säger Britt-Marie
Strömqvist, som arbetar på Sårcentrum
öst i Lyckeby.
Själv har hon hjälpt en patient
som levt med ett sår i 35 år. Det
tog visserligen fem ytterligare år
att få såret läkt, men det lyckades
till slut.
Ordinarie sköterska är med
De patienter som kommer till
Sårcentrum, antingen på Lyckeby
vårdcentral eller på Brunnsgårdens
vårdcentral i Karlshamn, får genomgå
en noggrann undersökning
under 1,5 timme. Eftersom såret
sedan behandlas av patientens
ordinarie sköterska, är det av stor
vikt att hon är med vid undersökningarna
på Sårcentrum.
– Kontinuiteten är oerhört
viktig när det gäller att läka sår och
målsättningen är att det ska finnas
ett sårombud på varje arbetsplats
adress och telefon:
Landstinget Blekinge
371 81 Karlskrona
0455–73 10 00
E-post: ditt.landsting@ltblekinge.se
internet: www.ltblekinge.se
Det har aldrig varit borgerlig majoritet i Landstinget Blekinge. Landstingsrådet Kalle Sandström, S, utmanas i
valet främst av det moderata oppositionsrådet Alexander Wendt. De båda är ganska överens när det gäller målen
för sjukvården i Blekinge. Däremot har de olika syn på hur man ska nå dit.
Ditt Landsting har mött dem i en valduell, som kom att handla om olika ideologier och hur man i fortsättningen
bör driva Karlshamns lasarett. Temat för det här numret av tidningen är valet, och alla åtta partier som nu är
representerade i landstinget presenterar kärnan i sin politik. Möt också några förstagångsväljare, som berättar hur
de tänker inför valet.
Vad vill du läsa
i tidningen?
Intensiv beteendeterapi, IBT,
har visat sig ha vara en framgångsrik
behandlingsmetod
för små barn med autism.
Barnen får träna minst 20
timmar i veckan, mestadels
i sin naturliga miljö som i
hemmet eller förskolan. Därför
ger habiliteringen på Blekingesjukhuset
handledning
till de personer som finns
närmast barnet, som föräldrar
och kommunal personal.
Landtingets målsättning är att
man vid årsskiftet ska servera
mat som till 25 procent är
gjord på ekologiska livsmedel.
– Det kommer vi att klara.
Vi jobbar hårt och redan nu
är vi uppe på 20 procent vissa
månader, berättar Catrin
Karlsson, avdelningschef för
kök/restaurang i Karlshamn.
I den nya upphandlingen
för livsmedel kommer man
att jobba aktivt med att hitta
fler ekologiska leverantörer.
I Ditt Landsting försöker vi spegla
det som händer inom landstingets
område i Blekinge. Målsättningen
är att hitta intressanta och informativa
reportage från hela länet.
Har du en idé eller ett uppslag på
vad vi kan skriva om?
Hör gärna av dig till
dittlandsting@ltblekinge.se
med synpunkter och förslag!
Bidrag till glutenfria
livsmedel
Patienter med diagnosen celiaki
(glutenintolerans) kan få bidrag
från landstinget för att köpa
glutenfri mat. Det gäller personer
med konstaterad glutenintolerans,
från den dag de fyllt 16 år och
till och med det år då de fyller 19
år. Ersättningen ligger på 1500
kronor per år.
på klinikerna, vårdcentralerna och
inom hemsjukvården. En av våra
viktigaste uppgifter är att utbilda
och sprida den kunskap vi har,
säger Rut Öien.
Många besök förra året
Under 2009 hade Sårcentrum 393
patienter (läkarbesök) och ett stort
antal sköterskebesök. 25 procent
av patienterna tog själva eller via
anhörig kontakt med Sårcentrum.
Eftersom medarbetarna på Sårcentrum
bara arbetar viss del av
sin tid på mottagningen kan man,
förutom att ringa och prata in ett
meddelande, gärna mejla dem på
sarcentrum@ltblekinge.se.
– Sårcentrum är ett flaggskepp
i landet inom sårbehandling och
vi vill fortsätta att förbättra för
våra sårpatienter bland annat
genom uppföljning i det nationella
kvalitetsregistret Rikssår, avslutar
Rut Öien.
För tionde året i rad
arrangerades femdagarskursen
Blekinge jazz & world
på folkhögskolan i Bräkne-
Hoby. Bland deltagarna
fanns bland andra far och
son Nilsson från Sölvesborg,
båda trummisar.
– Vi är här för att öva och
lära oss mer, berättar sonen
Frank, som är döpt efter
Frank Zappa.

Ditt Landsting september 2010 3
Många goda skäl
Det högsta valdeltagandet i ett
svenskt val inträffade 1976, då
drygt 91 procent av de röstberättigade
röstade. Då var kampen
mellan de politiska blocken jämn
och vi fick ett regeringsskifte efter
en lång period av socialdemokratiskt
styre.
Trenden sedan 70-talet är att
valdeltagandet minskar, men
i senaste valet skedde en liten
ökning. Då röstade 83 procent av
blekingarna i riksdagsvalet och 81
procent i landstingsvalet.
– Det finns många anledningar
till att man ska rösta, säger Magnus
Hagevi, och räknar upp fyra
goda skäl:
• Man vill och kan vara med och
påverka vem som ska styra.
• Man stöder demokratin genom
att delta i den demokratiska
processen.
• När man tänker igenom sin egen
och andras situation och vad
man ska rösta på, sker det saker
inom en. Man växer och blir en
bättre människa.
• Man känner samhörighet, blir
en del i ett större sammanhang.
Finns det någon anledning att inte
rösta?
– Som enskild individ kan jag
säga att det kvittar om jag röstar
eller inte, resultatet blir samma
ändå. Men det stämmer inte alltid.
2006 avgjordes kommunalvalet i
Klippan med en enda röst, säger
Magnus Hagevi.
Fler röstar olika
För 40–50 år sedan röstade cirka
10 procent på ett annat parti i
landstingsvalet än i riksdagsvalet.
Numera är det, i hela landet, drygt
30 procent av de röstande som
röstar olika.
– I regel röstar dessa inom
samma politiska block, men inte
alltid, säger Magnus Hagevi.
En anledning till att den så kallade
röstsplittringen har ökat är att
det numera finns fler regionala och
lokala partier att rösta på i landstingsvalet
eller kommunalvalet.
Varje röst räknas
I Sverige är valdeltagandet relativt
högt. En av anledningarna är,
säger Magnus Hagevi, vårt valsystem,
där varje röst räknas. I till
exempel Storbritannien, som har
pluralitetsval i enmansvalkretsar,
får bara den kandidat som fått
flest röster representera valkretsen
i parlamentet. De som har röstat
på någon annan kandidat blir utan
representation.
– I många valkretsar är det då
självklart vem som blir vald. Där
blir det då få som går och röstar.
Men man kan, i Sverige,
identifiera grupper som har lägre
valdeltagande än andra:
• Män röstar i mindre utsträckning
än kvinnor.
• Unga röstar i mindre utsträckning
än äldre.
• Lågutbildade röstar i mindre
utsträckning än högutbildade.
• Invandrare röstar i något mindre
utsträckning än icke invandrare.
Ju fler av dessa grupper man
tillhör, desto mindre sannolikt att
man röstar.
– Men det är inga dramatiska
skillnader. Valdeltagandet i Sverige
är trots allt ganska jämnt spritt
mellan olika grupper, säger Magnus
Hagevi.
TEMA / Valet
till att rösta i valet
När det är intensiv kamp och jämnt mellan de politiska blocken brukar valdeltagandet i Sverige öka.
– Därför tror jag på ett högt valdeltagande i årets val, i vilket fall inte lägre än sist.
Det säger Magnus Hagevi, statsvetare på Linnéuniversitetet i Växjö, som har många argument för
att man ska rösta.
För att kunna välja ett parti att
rösta på är det en förutsättning
att veta vad de olika politikerna
står för. Vill du prata med representanter
för partierna som
ställer upp i valet till landstingsfullmäktige,
finns det möjlighet
att träffa dem i entrén på sjukhusen
i Karlskrona och Karlshamn.
Fram till valet den 19 september
drygt 80 procent av de röstberättigade röstade i förra landstingsvalet och riksdagsvalet.
Ta reda på vad de olika partierna vill!
de politiska partier som deltar i landstingsvalet finns på
plats på sjukhusen i Karlshamn och Karlskrona för att svara
på frågor. du kan även gå in på landstingets hemsida för
mer information.
delar partierna ut broschyrer och
pratar med besökare i sjukhusentréerna.
Där finns även anslag
med information om när varje
parti kommer att vara på plats.
information på hemsidan
Vill du veta mer kan du gå in på
Landstinget Blekinges hemsida
www.ltblekinge.se och klicka
dig fram till valet. Här redovisas
vad politikerna tycker i olika
landstingsfrågor och här hittar
du länkar till alla partiers hemsidor.
På respektive partis hemsida
hittar du också information
om deras övergripande syn på
sjukvården och du kan klicka dig
fram till din lokala avdelning för
att hitta namn på representanter
och kontaktuppgifter.
Att följa lokal media är ett
bra sätt att ta reda på hur politikerna
ställer sig i olika frågor.
Tidningen du nu håller i din
hand behandlar valet ur olika
synvinklar och på sida 6 och
7 kan du läsa vad politikerna i
landstingsfullmäktige tycker är
den viktigaste valfrågan.

4 TEMA / Valet
Ditt Landsting september 2010
Fredrik Ohlsson, Oscar Svensson, Harisa Sacirovic och Peter Rydholm går mot sitt första val. att rösta i landstingsvalet är svårt, tycker de.

Ditt Landsting september 2010 TEMA / Valet
5
Svårt val
för förstagångsväljare
– Självklart är det svårt att veta vilket parti man ska rösta på i
landstingsvalet, men det blir nog samma som på riksplanet.
Det säger Peter Rydholm, 18 år, och Oscar Svensson, 19 år, som
i höstens val ska rösta för första gången.
Peter och Oscar har nyligen tagit
studenten från det samhällsvetenskapliga
programmet på
Chapmanskolan i Karlskrona.
De kommer, liksom sina tidigare
klasskamrater Harisa Sacirovic, 19
år, och Fredrik Ohlsson, 18, år, att
rösta i det kommande valet. Däremot
är det bara två av de fyra som
vet hur de ska rösta, åtminstone
när Ditt Landsting träffar dem
strax innan de tar studenten.
– Det är svårt att veta vad som
egentligen skiljer de olika partierna
i landstinget åt. Men jag räknar
med att få mer information ju
närmare valet vi kommer, säger
Harisa.
Svåraste valet
Ungdomarna har givetvis lärt sig
en del om landstingets verksamhet
i skolan, men av de tre valen som
ska göras – till riksdag, kommun
och landsting – är landstingsvalet
det svåraste. Informationen om
vad landstinget sysslar med är inte
lika omfattande och tydlig som till
exempel informationen från kommunen,
menar de. Det är svårt
att få grepp om landstingets hela
verksamhet.
– Vi får broschyrer som informerar
om vad som händer i
kommunen hem i brevlådorna.
Något sådant har jag inte sett från
landstinget, säger Peter.
– En hel del av det jag kan om
landstinget har jag lärt genom
egen erfarenhet, genom mina
kontakter med sjukvården och
folktandvården, menar Oscar.
Kan en hel del
Även om ungdomarna efterlyser
mer information så vet de en
del om vad som händer i landstinget.
De vet att Landstinget
Blekinge haft ett stort ekonomiskt
underskott och att till exempel
verksamheten i huvudsak finansieras
via skatter. Peter har till och
med ganska bra koll på hur stor
landstingsskatten är. Några av
ungdomarna vet också att det är
det röd/gröna blocket som har den
politiska makten. De tror att det
skulle märkas, åtminstone på sikt,
om istället allianspartierna fick
makten.
– Det är ju olika ideologier och
de har lite olika syn på sjukvården.
Men det tar nog tid att ändra saker
i en så stor organisation, tror Peter.
Ris och ros
I det stora hela är ungdomarna
nöjda med den vård de får i Blekinge.
Men de har en del kritik.
– Jag upplever att sjukvården
håller hög standard, men att väntetiderna
är för långa. Det kan dröja
innan man får träffa en läkare även
på vårdcentralen, säger Oscar.
– Och på akuten kan man få
vänta i flera timmar, tillägger
Harisa.
– Jag är nog mer nöjd med
folktandvården än med sjukvården.
Där får man en tid betydligt
snabbare, säger Peter. Men visst,
om det händer något allvarligt så
får man snabb och bra hjälp av
sjukvården.
– Sjukvården är också bra på att
ge olika former av stöd till människor
som behöver det, säger Harisa.
Trots väntetiderna inom vården
upplever ungdomarna att det blivit
bättre.
– Jag tror att väntetiderna blivit
kortare. Sedan har valfriheten
ökat. Vi kan ju till exempel välja
vilken vårdcentral vi vill tillhöra,
säger Peter.
– Jag bytte från Trossö vårdcentral
till en privat, fyller Oscar i.
Men det berodde på att en kompis
mamma som jobbar där övertalade
mig.
Viktigt med öppenhet
Karlskronaungdomarna har ett
gemensamt önskemål om den
framtida vården i Blekinge:
– Att köerna blir kortare och vi
får träffa en läkare snabbare!
– Jag skulle också vilja se större
öppenhet. I år har det varit chefsbråk
och diskussioner om höga
chefslöner. Man undrar vad som
händer. Större transparens helt
enkelt, säger Peter.
Peter jämför också den svenska
sjukvården med förhållandena i
USA. Samtliga är överens om att
det är mycket bättre här.
– Då är man glad att man bor i
Sverige, säger Harisa.
Minskat politiskt engagemang
– de politiska diskussionerna
i skolan var livligare för 20–30
år sedan.
det säger agne Jepson,
lärare i samhällskunskap på
af Chapmangymnasiet i Karlskrona.
Agne Jepson har lång erfarenhet
som lärare och ser hur intresset för
politik bland eleverna är mindre i
dag än tidigare.
– Det är väl ett allmänt samhällsfenomen
att engagemanget i
politiska partier och andra ideella
organisationer minskar. Det beror
nog på flera olika faktorer. Många
ungdomar känner sig stressade i
dag, många lägger mycket tid på
idrott. Vill man vara lite elak kan
man också säga att ungdomarna
hellre ser på såpor och lättsmälta
TV-program än på nyheter och
samhällsprogram.
Alla gymnasieprogram innehåller
minst grundkursen i samhällskunskap.
Här läser eleverna lite
om politik, om till exempel de
politiska partierna och hur riksdag
och regering arbetar. Hur mycket
diskussion det blir i klassrummen
beror på både elever och lärare.
– Men det beror också på
politikerna, på vad som är aktuellt
i politiken. Ungdomsarbetslöshet
och sysselsättning engagerar mer
än när debatten handlar om pensionärerna.
ingen självklarhet
När Agne Jepson diskuterar med
sina elever om varför de ska rösta
handlar det om grundläggande
demokratiska rättigheter.
– Att få rösta är ingen självklarhet.
Det är något som tidigare
generationer kämpat för, att få
möjlighet att påverka hur Sverige
ska styras. Därför bör man ta sin
chans att påverka samhällsutvecklingen.
Agne gissar att de flesta av skolans
elever som får rösta, och även
de som tog studenten i somras,
kommer att göra det.
Förmodligen blir det också, som
det brukar, ett skolval, där alla
elever kan rösta.
– Skolvalen är spännande. Det
är roligt att se vilka trender som
finns bland ungdomarna, avslutar
han.
”
Det är ju olika ideologier och de har lite
olika syn på sjukvården. Men det tar
nog tid att ändra saker i en så stor organisation.
det är viktigt att ungdomarna röstar, menar agne Jepson, lärare i samhällskunskap.

6 TEMA / Valet
Ditt Landsting september 2010
Svårt att bestämma dig?
Tre korta frågor ställde vi till företrädarna för de åtta
partierna i landstinget. Läs deras svar och se vems visioner
och tankar stämmer bäst överens med dina egna.
Centerpartiet
Petronella Petersson
Varför ska man rösta på Centerpartiet i
landstingsvalet?
– Vi vill ha ordning i landstingets ekonomi
och vi vill skapa ett bra arbetsklimat
med tydligt ledarskap. Vi ligger också i
framkant i miljöfrågorna, landstingets
verksamhet har mycket stor miljöpåverkan.
Vilken fråga tycker du är viktigast i landstingsvalet?
– I det stora perspektivet är det folkhälsan och vi tycker att extra pengar
ska satsas på hälsofrämjande arbete. Landstinget måste jobba mer förebyggande,
att folk håller sig friska och har hälsan spar både pengar och lidande.
Men i den närmsta framtiden är det ekonomin vi måste fokusera på, att få
ordning på den är det viktigaste av allt.
Varför är du centerpartist?
– Det är ett företagarvänligt parti och jag kommer från en småföretagarbakgrund
så det står mig nära. Företagen behövs för att få in skattepengar till
vård- och omsorg, och all annan offentlig sektor. Sedan är även miljöfrågor
viktiga för mig och Centerpartiet är ett miljövänligt parti som driver en
seriös miljöpolitik.
Kristdemokraterna
Klavs Wix nielsen
Varför ska man rösta på Kristdemokraterna
i landstingsvalet?
– Vi är ett litet parti som fungerar som
fredsmäklare mellan de andra partierna och
som en katalysator. Vi står för respekt för
den enskilde individen och värdighet i vården. Det gör nog alla partier, men
vi bygger det på kristna regler. Sjukvården bör bygga på kristna värderingar,
då skulle den fungera bättre.
Vilken fråga tycker du är viktigast i landstingsvalet?
– Det är viktigt att vi jobbar med att minska slitningarna mellan
sjukhusen i Karlskrona och Karlshamn och så vill vi fortsätta utveckla
Hälsovalet. En annan fråga som ligger Kristdemokraterna varmt om hjärtat
är anhörigvården. Anhöriga som vårdar närstående i hemmet måste få
större möjlighet till avlastning.
Varför är du kristdemokrat?
– Jag tror på spelreglerna som finns i kristendomen och att vi bör fatta
beslut i samhället efter de reglerna. Människor behöver tydliga regler för
att känna sig trygga. För mig är familjen väldigt viktig, familjen är grunden
och den måste vara stabil för att samhället ska fungera.
Folkpartiet
nils ingmar Thorell
Varför ska man rösta på Folkpartiet i
landstingsvalet?
– För att vi har mycket duktiga
företrädare med hög kompetens, som är
bra ledare och har stor kunskap om verksamheten
i landstinget. Vi vill satsa mer
på geriatrisk kompetens (geriatrik är läran
om åldrandets sjukdomar), den är väldigt
eftersatt i Landstinget Blekinge.
Vilken fråga tycker du är viktigast i landstingsvalet?
– Det absolut viktigaste nu är att få ordning på ekonomin och frigöra
resurser till äldres behov. När det gäller personal behöver vi fler vidareutbildade
sjuksköterskor, som kan ta över en del av arbetsuppgifterna från
läkarna. Det skulle vara bra bland annat för de kroniskt sjuka.
Varför är du folkpartist?
– Jag har liberala värderingar i grunden och en stark tilltro till att
människan kan klara mycket när hon får förtroendet. Jag har en positiv
människosyn och en tro på individens kraft.
Miljöpartiet
Claes Jansson
Varför ska man rösta på Miljö-
partiet i landstingsvalet?
– Vårt parti är en stark röst för bra
sjukvård. Alla partier månar ju om väl
utbyggd sjukvård, men vi har lite olika sätt att lösa det
på. Vi fokuserar på att behålla den demokratiska kontrollen. Vi vill att
landstinget fortsätter vara huvudman för verksamheten och att den inte
privatiseras mer.
Vilken fråga tycker du är viktigast i landstingsvalet?
– Den största frågan framöver är satsningen på regiontrafiken och
utbyggnaden av kollektivtrafiken. Det är viktigt för miljön och ger även
arbetstillfällen.
Varför är du miljöpartist?
– Jag har alltid varit för rättvis fördelning och jämlikhet. Det är ju allmändemokratiska
värden, men jag tycker inte det kan separeras från hur
miljön ser ut. Det finns ett samband mellan samhället, ekonomin och
miljön – vi är en del av den och vi kan inte bygga upp system som våldför
sig på naturen. Det gäller att hitta samhällssystem som är i samklang
med naturen och det står Miljöpartiet för.

Ditt Landsting september 2010 TEMA / Valet
7
Så här tycker partierna!
Moderaterna
alexander Wendt
Varför ska man rösta på Moderaterna i
landstingsvalet?
– För att vi tänker nytt – vi är politiska
entreprenörer, inte politiska förvaltare. Vi har
inga ideologiska låsningar när det gäller privat
eller offentlig förvaltning utan väljer det som
är bäst i varje enskilt fall. Sjukvården är till
för patienterna, inte tvärtom.
Vilken fråga tycker du är viktigast i landstingsvalet?
– Det viktigaste är att vi kommer åt väntetiderna. Vi måste bli bättre
än det tak vårdgarantin sätter, människor blir inte friska av att sitta i ett
väntrum. Vi ska halvera väntetiderna i vårdgarantin och lägga till fler
diagnoser som ska innefattas av garantin. Det är en logistikfråga, inte en
resursfråga.
Varför är du moderat?
– Jag har en stark tro på varje enskild människas förmåga att fatta
beslut om sitt eget liv. Jag tror på frihet, det är oerhört viktigt att få bestämma
själv. Vi ska se till att alla får den möjligheten.
Socialdemokraterna
Kalle Sandström
Varför ska man rösta på Socialdemokraterna i
landstingsvalet?
– Vi har lett landstinget i många år och folk kan
lita på oss. Socialdemokraterna står för stabilitet och
trygghet och vi är beredda på att ta vårt ansvar. Vi är
en garant för rättvis sjukvård som präglas av kvalitet
och god tillgänglighet. Det har varit några besvärliga
år i landstinget, men väljarna kan lita på att vi reder
ut det. Vården i Blekinge ska vara rättvis och ges
efter behov, inte efter hur mycket man kan betala.
Vilken fråga tycker du är viktigast i landstingsvalet?
– Det viktigaste är att landstingets resurser går
till vård. Till exempel ska läkare kunna ägna sig åt
patienterna och inte åt administration. Resurserna ska komma
patienterna till del och inte gå till vinster i privata bolag.
Varför är du socialdemokrat?
– Jag delar och uppskattar den människosyn som partiet har. Det handlar
om allas lika värde och att alla ska ha lika förutsättningar, inte minst
inom sjukvårdspolitiken. De med störst behov ska få vård först.
Sverigedemokraterna
Richard Jomshof
Varför ska man rösta på Sverigedemokraterna i landstingsvalet?
– För att Sverigedemokraterna är det enda partiet som ser verkligheten
som den är. Vi sopar inte heller problemen under mattan och räds inte
att diskutera saker och ting vid deras rätta namn.
Vilken fråga tycker du är viktigast i landstingsvalet?
– Absolut viktigast är att få ordning på ekonomin. Landstinget Blekinge
blöder för tillfället pengar och det är uppenbart att de rödgröna
partierna har misslyckats med sin uppgift. Vidare måste väntetiderna
kortas ner ytterligare.
Varför är du sverigedemokrat?
– För att Sverigedemokraterna förespråkar en kraftigt begränsad
invandring, vilket innebär mer pengar till svensk välfärd, inte minst
sjukvården. Men också för att vi sätter det svenska folket och dess
intressen i det främsta rummet.
Vänsterpartiet
Viveka Söderdahl
Varför ska man rösta på Vänsterpartiet
i landstingsvalet?
– För att vi driver en hälso- och
sjukvård utan privata intressen och
vi styr politiken i landstinget åt
vänster. Välfärden är till för alla.
Vilken fråga tycker du är viktigast i landstingsvalet?
– Vård utan vinstintresse. Nej till privatisering av hälso- och
sjukvård. Jag är djupt oroad över alla artiklar om hur privata
bolag gör vinster på våra sjukdomar med våra skattepengar. Skattepengarna
ska användas för att utveckla vården, inte till privata
bolagskonton.
Varför är du vänsterpartist?
– För att Vänsterpartiet är ett grönt socialistisk parti. Jag har
jobbat med rättvise- och solidaritetsfrågor hela livet så Vänsterpartiet
är ett självklart val för mig. Vi har inget kvinnoförbund utan
driver jämställdhetsfrågor gemensamt i partiet, det är viktigt för
mig att kampen om ett jämställt samhälle förs av män och kvinnor
tillsammans.

8 TEMA / Valet
Ditt Landsting september 2010
Valduellen
Ideologisk strid om
Karlshamns lasarett
Kalle Sandström, socialdemokratiskt finanslandstingsråd, och Alexander Wendt, moderat
oppositionsråd, är i det stora hela ganska överens när de analyserar behoven inom sjukvården
i Blekinge. Det är snarare metoderna som skiljer dem åt.
Ett tydligt exempel är hur man vill driva och utveckla verksamheten i Karlshamn.
Alexander Wendt ser gärna att utomstående
entreprenörer tar över
hela eller delar av verksamheten
på sjukhuset i Karlshamn, vilket
Kalle Sandström absolut inte
förespråkar.
– Vården är en ideologisk
fråga. För oss är det behovet, inte
plånboken, som ska styra inom
sjukvården, säger Kalle Sandström.
– Kalle försöker skapa en konflikt
som inte finns. Även vi säger
att behovet ska vara avgörande.
Men jag förstår att han behöver
en ideologisk strid som avleder
uppmärksamheten från det som
händer i det S-styrda Gävleborg,
säger Alexander Wendt.
I Gävleborg beslutade landstingsstyrelsen
i fjol att lägga
ut stora delar av verksamheten
vid Bollnäs sjukhus på entreprenad.
ideologiskt val
Kalle Sandström menar att det
finns tydliga ideologiska riktlinjer
i valet både på riksplanet och i
landstinget i Blekinge.
– I Blekinge blir det tydligt i
och med moderaternas förslag
att privatisera Blekingesjukhuset
i Karlshamn, något som vi är
bestämt motståndare till. Vi tycker
inte att skattemedel ska användas
till privata vinster, säger han.
Enligt Alexander Wendt är det
inte fråga om någon privatisering.
– Vi vill lägga ut hela eller delar
av verksamheten i Karlshamn på
entreprenad. Det är en långsiktig
lösning som också innebär att
västblekingarna inte längre behöver
vara oroliga över att lasarettet
ska läggas ner, för det ska det
absolut inte, säger han.
Utveckla verksamheten
För Alexander Wendt är det
viktigt med alternativ till offentlig
drift av sjukvården. Att lägga ut
vård på entreprenad innebär nästan
alltid lägre kostnader och att
vården på sikt blir bättre, menar
han.
– Men om det skulle visa sig
vara bättre och billigare att driva
sjukvården i Blekinge i offentlig
regi så ska vi göra det. Att lägga
ut vård på entreprenad är inget
självändamål, säger han.
Kalle Sandström tror det skulle
bli svårt att utveckla verksamheten
på sjukhuset i Karlshamn om
landstinget överlät driften till
någon annan.
– Det skulle påverka arbetsfördelningen
mellan sjukhusen i
Karlskrona och Karlshamn, och
utvecklingen av verksamheten
skulle därför i första hand komma
att ske i Karlskrona.
– Inte alls, säger Alexander
Wendt. En entreprenör kan myck-
et väl utveckla Blekingesjukhuset i
Karlshamn tillsammans med verksamheten
i Karlskrona. Det beror
på hur man utformar entreprenöravtalet.
I till exempel det S-styrda
Gävleborg går det utmärkt.
Stora och små entreprenörer
Att moderaternas förslag inte
handlar om en privatisering utan
om att lägga ut verksamheten på
entreprenad har ingen betydelse,
enligt Kalle Sandström.
– Till syvende och sist är det
ett privat företag som i så fall
kommer att driva lasarettet. Och
det lär inte bli någon lokal entreprenör
utan förmodligen ett stort
utländsk företag, säger han.
Alexander Wendt ser däremot
möjligheter för entreprenörer i
länet.
– Erfarenheten visar att lokala
företagare mycket väl kan vara
underleverantörer till huvudentreprenören,
säger han.

Ditt Landsting september 2010 TEMA / Valet
9
5 snabba frågor
Kalle Sandström Alexander Wendt
Behövs två sjukhus i Blekinge? Ja Ja
Behövs bemannade dygnet-runt-
ambulanser i samtliga kommuner? Ja Ja
Är det viktigt med privata alternativ i vården? Nej Ja
Blir vården bättre om det finns privata alternativ? Nej Ja
Kan det bli aktuellt med skattehöjning
under mandatperioden? Nej Nej
Enighet om att
Landstinget har drabbats hårt när
skatteintäkterna minskat under
de senaste årens lågkonjunktur.
Både 2008 och 2009 tappade man
cirka 100 miljoner kronor jämfört
med budget. Samtidigt har vissa
delar av sjukvården ett alltför högt
kostnadsläge.
– Det är en smärtsam återställare
som väntar. Vi är överens om
det ekonomiska målet men inte
om vägen dit. Under lågkonjunkturen
har landstinget haft samma
FaKTa
kostnaderna måste minska
Landstinget Blekinge har en ansträngd ekonomi, men någon
stor valfråga är inte ekonomin. de styrande och oppositionen
är i det stora hela överens om problemen och att nettokostnaderna
måste minska, men har olika syn på vilka åtgärder som
behöver vidtas.
• namn: Alexander Wendt
• Parti: Moderaterna
• Politiskt uppdrag:
Oppositionslandstingsråd
• Yrke: Lantmästare
• Bostadsort: Lycke, Hällaryd
eller högre nettokostnader som
innan, men lägre skatteinkomster.
– Kan vi komma ner på samma
nettokostnadsnivå som grannlänen
så minskar vi kostnaderna med
cirka 250 miljoner om året, säger
Alexander Wendt (M).
ingen skattehöjning
Att höja skatten för att enklare få
bukt med landstingets ekonomi
är inget alternativ för något av
blocken.
• därför började jag med politik:
Jag har en väldigt stark frihets-
längtan och vill jobba för ett
samhälle där vi ges möjlighet
att själva bestämma över våra
liv.
– För mig finns inga ideologiska
hinder att höja skatter, men vi har
inga sådana planer i landstinget.
Vad jag kan bedöma nu så kommer
det inte att ske under kommande
mandatperiod, säger Kalle
Sandström (S).
Alexander Wendt vill se en
lagändring som gör det möjligt
för landsting och kommuner att
fondera pengar.
– De år landstinget visar
överskott borde vi få möjlighet att
lägga undan pengar i fonder, för
att ha till sämre tider, säger han. I
dag är detta inte möjligt.
– Jag har inget emot en
eventuell fondering, säger Kalle
Sandström.
FaKTa
• namn: Kalle Sandström
• Parti: Socialdemokraterna
• Politiskt uppdrag:
Finanslandstingsråd
• Yrke: Ombudsman
• Bostadsort: Nättraby
• därför började jag med politik:
Jag har en vilja att kunna
påverka och förändra samhäl-
let utifrån synen att alla män-
niskor är lika mycket värda.
Olika syn på
patientavgift
– Oppositionslandstingsrådet Alexander Wendt, (M), föreslår
att patientavgiften för pensionärer tas bort under nästa mandatperiod.
Landstingsrådet Kalle Sandström, (S), tror att detta
skulle minska landstingets inkomster och är inte beredd att gå
så långt.
– Att slopa patientavgiften för pensionärer skulle innebära
ett inkomstbortfall på 8–9 miljoner kronor om året, säger
Alexander Wendt. Men om vi samtidigt får pensionärerna att
söka vård tidigare så sparar vi mycket pengar. Många pensionärer
väntar för länge innan de tar kontakt med vården och det
innebär både personligt lidande och ökade vårdkostnader. Vi
tror därför att förslaget är minst kostnadsneutralt.
Kalle Sandström är inte lika övertygad.
– Landstinget har ett besvärligt ekonomiskt utgångsläge. Vi
har tappat både skatteintäkter och statsbidrag, Därför är jag
inte beredd att gå in i en mandatperiod och avsäga mig intäkter.
Pengarna behövs i verksamheten, säger han.
alexander Wendt vill ta bort patientavgiften
för pensionärerna. Kalle Sandström menar
att de pengarna behövs i verksamheten.

10 Ditt Landsting september 2010
Foppa och hans vänner
spred glädje bland sjuka barn
när några av landets främsta
ishockeystjärnor har semester
lägger de några dagar på att
spela välgörenhetsmatcher
med laget icebreakers. då passar
de också på att träffa sjuka
barn och den 12 augusti var det
barnklinken på Blekingesjukhuset
i Karlskrona som fick ett
välkommet besök.
Journalister och fotografer trängdes
när spelarna Peter Forsberg,
Markus Näslund, Mats Zuccarello
Aasen, Per Svartvadet och Samuel
Påhlsson gjorde entré och fick en
kort presentation av barnklinkens
verksamhet av klinikchefen Göran
Åström. De inbjudna barnen, som
alla är patienter på barnkliniken,
Snusarna har blivit fler. Ofta
är det före detta rökare som
väljer den mindre farliga, men
ändå stimulerande prillan.
Men även snuset har sina
hälsorisker och klokast är
att undvika tobaken helt och
hållet.
– Att snusa är mycket mindre
farligt än att röka, men det är
fortfarande inte bra, konstaterar
överläkare Kerstin Ström, på medicinkliniken,
Blekingesjukhuset.
Hon hänvisar till en stor studie
av forskare på Karolinska Institutet
i Stockholm bland nästan 300 000
manliga byggnadsarbetare.
– Den visar att snusare har en
fördubblad risk att drabbas av
cancer i bukspottkörteln. Tidigare
visste man att tobaksrökning var
en känd riskfaktor för denna cancerform,
som är väldigt obehaglig
eftersom den ofta upptäcks sent
och man då har små möjligheter
väntade under tiden i lekterapin.
När det blev dags för hockeystjärnorna
att träffa dem fick inga
journalister vara närvarande.
– Spelarna var väldigt tydliga
med att det här besöket är till för
barnen, förklarade Göran Åström.
Möte med proffsen
Eftersom sensommardagen bjöd
på ett fantastiskt väder gick spelare
och barn, vissa med föräldrar, ut
på den lekplats som finns på taket
utanför barnkliniken. Där fick
barnen möjlighet till ett personligt
möte med proffsen, autografer och
presenter. Vissa fick till och med
spela hockeyspel mot Foppa, som
var den självklara stjärnan omkring
vilken alla trängdes.
Peter Foppa Forsberg skriver autografer åt barnen på barnkliniken.
Snusa – bättre, men inte bra! Fakta om snus
Ett nikotinfritt snus kan vara ett
alternativ ifall man vill sluta snusa
men har svårt att bli av med vanan,
säger Lisbeth andersson.
att bota den, fortsätter Kerstin
Ström.
Däremot har man inte kunnat
konstatera någon ökad risk för
lungcancer eller cancer i munhå-
När journalistuppbådet tilläts
medverka en stund blev det trångt,
men spelarna fortsatte att engagera
sig i barnen samtidigt som de
svarade på en och annan fråga.
Yngst i gänget var Modospelaren
Mats Zuccarello Aasen,
som från och med i höst spelar i
New York Rangers i NHL. Det
här var hans första år i Icebreakers
och trots att han står på tröskeln
till en internationell karriär ser han
sin insats som glädjespridare bland
sjuka barn som viktigare.
– Det är grymt! Utan tvekan är
det här viktigare än hockey. Det är
så häftigt att vara här och jag kommer
aldrig att glömma det, säger
Mats och låter helt övertygande.
Och på frågan om han kommer
att fortsätta att spela med Icebreakers
är svaret:
– Så länge jag får chansen ställer
jag upp!
Signerade idolkort
I vimlet står Elin, som snart fyller
14 år, med en uppsättning signerade
idolkort i handen. Hon är
mycket nöjd med besöket.
– Egentligen gillar jag fotboll
bättre, men nu blir ju hockey lite
mer intressant, ler hon.
Efter att ha träffat de lite äldre
barnen gick spelarna vidare till
avdelningen för för tidigt födda
barn och deras föräldrar.
På kvällen var det dags för
match mot Karlskrona Hockeyklubb
inför en fullsatt Telenor
Arena. Där fick Göran Åström
också ta emot en gåva på 8 000
kronor till barnkliniken. Matchen
vann Icebreakers med 14-5, men
det är en helt annan historia.
lan. Det finns dock misstankar
om att risken är större för cancer i
matstrupen och eventuellt i magsäcken,
men någon säker forskning
finns ännu inte om detta.
Snusare löper inte heller större
risk att drabbas av hjärtinfarkt eller
stroke, men om man skulle drabbas
av dessa sjukdomar ökar risken
för en dödlig utgång.
Fler kvinnor börjar
Den svenska typen av snus, så
kallat fuktigt snus, används i
princip bara i vårt land. Men här
ökar å andra sidan användningen,
inte minst bland kvinnor. Mellan
1988/89 och 2007 mer än
femdubblades antalet snusande
kvinnor. 59 procent av dessa har
tidigare varit rökare.
Många kan ha lockats av att
man inte längre behöver smutsa
ner fingrarna med lössnus. Det
mer populära portionssnuset finns
i flera storlekar, som innebär att
Markus näslund var ett av de proffs som
fick en stund tillsammans med barnen på
barnkliniken.
Elin visar stolt upp sina signerade idolkort.
icebreakers
Icebreakers och Hockeyproffsens
stiftelse i Västernorrland bildades
sommaren 2002 av Peter Foppa
Forsberg och Markus Näslund.
Syftet är att genom ishockey-
matcher, golfturneringar, auktioner
och andra diverse jippon
samla in pengar till behövande
och handikappade barn och
ungdomar i länet.
Sedan starten har man spelat
man kan lägga in en prilla som
knappt syns. Men trots det påverkar
den tandköttet och tandhälsan.
Påverkar tandkött och tänder
– Tandköttet blir inflammerat och
drar sig tillbaka. Dessutom påverkas
benet som håller fast tänderna,
förklarar Lisbeth Andersson,
tandhygienist och samordnare för
tobakspreventionen inom Landstinget
Blekinge.
Hon vet att det kan vara svårt
att få speciellt yngre människor
att sluta snusa med rena hälso-
argument.
– Men utseendet är viktigt idag
och att visa de bruna fläckar man
får på tänderna av snuset och tala
om den dåliga andedräkten ger
bättre effekt.
Svårt att bli av med vanan
Snuset är i sig oerhört beroendeframkallande,
men för många är
själva vanan att ha något under
delat ut 3 miljoner kronor och i år
hittills 300 000 kronor.
Idén kommer från Nordamerika,
där den här typen av välgörenhetsstiftelser
är vanliga.
På senare år spelar man även
matcher utanför Västernorrland.
Den bakomliggande tanken är
att de som haft stor framgång i
livet ska göra en insats för dem
som inte varit lika lyckligt lottade.
• 2007 fanns det cirka 1,2 miljoner
snusare i åldern 16–84 år.
• Av dessa var cirka 80 procent
män och 20 procent kvinnor.
• Antalet dagligsnusare var
831.000.
• Av männen snusade 19 %
dagligen (685 000) och 7 % då
och då (253.000).
Dessa siffror gäller snusare i
Sverige.
Källa: Statens Folkhälsoinstitut, FHI
och Statistiska centralbyrån, SCB
läppen också svår att ge upp. Då
kan nikotinfritt snus vara ett alternativ,
speciellt som det numera
inte länge innehåller socker.
– I början märkte vi att de som
använde nikotinfritt snus fick så
många hål i tänderna, men de har
ändrat tillsatserna nu och även
om jag tycker det är bäst att sluta
helt kan väl detta vara en kompromisslösning,
avslutar Lisbeth
Andersson.

Ditt Landsting september 2010 11
Framgångsrik behandling
för små barn med autism
Små barn med autism kan på habiliteringen i Landstinget
Blekinge få hjälp och träning enligt behandlingsmetoden iBT,
en intensiv beteendeterapi. Metoden har visat sig vara framgångsrik
och hjälper barnen att fungera bättre i såväl skola som
hemmiljö.
Barn med autism har inte förmåga
att lära sig på samma naturliga
sätt som andra barn. Med hjälp av
IBT tränas de färdigheter barnen
saknar.
– Vi vill lära dem att lära sig.
Det sker genom tydlig, konkret
och intensiv träning, säger Lisbet
Nolin, specialpedagog på habiliteringen
i Karlshamn.
intensiv träning
IBT bygger på TBA (tillämpad
beteendeanalys), som syftar till
att hjälpa människor att ändra
beteende. Med IBT sker träningen
mycket mer intensivt. Minst 20
timmar i veckan behöver barnet
träna.
– Därför är det viktigt att
barnets nätverk, som föräldrar
och förskola, är med i träningen
och att vi alla gör likadant, säger
Maj Sjögren, psykolog på habiliteringen
i Karlshamn.
För Elias, som har diagnosen
autism, har träningen på habiliteringen
i Karlshamn gjort
stor skillnad.
– iBT har öppnat många
dörrar för Elias. Utan den här
träningen hade det sett helt
annorlunda ut, säger hans
mamma Sarah Holmström.
det är viktigt att barnet får träna
minst 20 timmar i veckan, säger
Maj Sjögren.
Mycket av träningen sker i det
dagliga livet, i barnets naturliga
miljö, som i hemmet eller förskolan.
Föräldrar och kommunal
Specialträningen
personal som jobbar med barnet
får handledning av något av de
två team som finns inom habiliteringen
i Blekinge. Tillsammans
går man igenom det som barnet
konkret ska träna och hur det ska
genomföras.
– Alla inblandade får möjlighet
att öva för att de ska känna sig
trygga och veta vad de ska göra.
Det är mycket viktigt att barnet
verkligen får minst 20 timmars
träning per vecka, säger Maj
Sjögren.
Många delmål
Träningen är individuellt anpassad,
men handlar till exempel om
att barnet ska lära sig kommunicera
och leka. Barnet tränar på att
kunna koncentrera sig, att rikta
sig till rätt person och att skifta
uppmärksamhet, och att kunna
imitera.
– Vi jobbar mot bestämda,
konkreta funktionella mål och
har många delmål på vägen dit,
säger Lotta Pedersen, som är
specialpedagog på habiliteringen i
Karlskrona. Det kan handla om att
spela spel, komma när någon ropar
ett lyft för Elias
Till hösten ska Elias Holmström
från Olofström börja skolan.
Efter cirka fyra års träning enligt
behandlingsmetoden IBT har han
utvecklat sin talförmåga, sin förståelse
och han kan leka och umgås
med andra barn.
Familjen Holmström tog
kontakt med habiliteringen i
Efter fyra års träning med behandlingsmetoden iBT har Elias Holmström
gjort stora framsteg.
Karlshamn när Elias var cirka två
och ett halvt år. Här gjordes en
utredning och Elias fick diagnosen
autism. Sarah och hennes man
Morgan gick föräldrautbildning,
först om autism och sedan om
IBT. Det var mycket de var
tvungna att lära sig.
– IBT innebär att man måste
tänka på ett speciellt sätt. Det tar
tid innan det sker naturligt, säger
Morgan Holmström.
– Det var jobbigt i början. Man
kan tappa sugen när man kanske
inte får belöning direkt. Men nu
är vi väldigt tacksamma att vi fick
den här chansen, säger Sarah.
Ökat självförtroende
Träningen har stärkt Elias självförtroende.
Han lyckas lösa problem
och kan vara stolt över sig själv.
– Nu kan vi till exempel gå på
McDonalds och vistas i stora folksamlingar.
Det gick inte tidigare,
säger Morgan.
– IBT har också inneburit att vi
som föräldrar fått chans att sitta
ner med vårt barn i lugn och ro
och på så sätt lära känna honom
bättre, poängterar Sarah.
Nu är det för Elias del slut
eller att gå på toa själv.
I träningen förstärks det som
är bra. Barnet får beröm och
belöningar.
– Det är oerhört viktigt att vi
hjälper barnet att bli motiverat att
lära sig. Vi jobbar mycket med det,
säger Lotta Pedersen.
Gör stora framsteg
Forskning har visat att IBT
fungerar bra. Ett vanligt sätt att utvärdera
behandlingsmetoden är att
mäta barnens IQ före respektive
efter behandlingen.
– Flera studier har visat att som
grupp betraktad ökar barnens
IQ (begåvningsmått) markant
efter minst två års IBT-träning.
Samtidigt fungerar barnen bättre i
vardagen, säger Maj Sjögren.
– Vi som jobbar med barnen ser
också att samtliga gör framsteg och
att dessa är bestående, säger Lotta
Pedersen.
En annan fördel är den ekonomiska
besparing som träningen
kan innebära.
– Fram till dess barnet fyller
18 år har amerikanska studier
visat att man kan spara knappt två
med träningen på habiliteringen i
Karlshamn. Men familjen Holmström
fortsätter på egen hand.
De kan behandlingsmetoden och
tillvägagångssättet sitter i ryggmär-
miljoner kronor per barn, eftersom
barnen inte behöver så många
andra insatser, säger Maj Sjögren.
Viktigt med tidig hjälp
De två team som arbetar enligt
IBT finns i Karlshamn och Karlskrona.
Tillsammans kan de ha tolv
barn i behandling samtidigt.
– Vi behandlar barn med autism
upp till sex års ålder. Familjen har
mycket större chans att få hjälp
och behandling med IBT om man
upptäcker barnets autism tidigt
och hör av sig till oss, påpekar Maj
Sjögren.
Föräldrar som misstänker
autism hos sitt barn kan kontakta
habiliteringen i Karlshamn eller
Karlskrona, eller gå via barnavårdscentralen.
Mer information
Läs mer om autism och IBT på:
www.1177.se
www.lul.se/hoh
www.banyancenter.se
www.autismforum.se
Hela familjen är engagerad. Här leker Elias med en av sina två småsystrar.
gen. Och det är inte bara mamma
och pappa som är engagerade.
Småsystrarna Tindra och Siri
hjälper också till och har varit en
drivkraft för Elias.

12 Ditt Landsting september 2010
Landstinget ställer
krav på ekologisk mat
Ekologisk och kravmärkt mat
är viktig både för hälsan och
miljön. därför är Landstinget
Blekinge måna om att en stor
del av maten som serveras
inom hälso- och sjukvården
är ekologiskt framställd och
gärna närodlad.
Basvaror som potatis, mjölk, ägg,
fisk och kaffe köper landstinget
in från antingen kravmärkta,
ekologiska eller på annat sätt
miljömärkta producenter. Även
när det gäller andra livsmedel som
mjöl, banan och russin väljer man
miljövänliga varor så långt det går.
– Vi handlar väldigt stora
mängder mat och har höga krav på
bland annat kvalitet och hygien,
men i den utsträckning det finns
producenter som lever upp till
våra krav så köper vi ekologiskt,
berättar Catrin Karlsson, avdelningschef
för kök/restaurang i
Karlshamn.
När det är som högst tryck
serveras över 2000 portioner under
Kethy andersson och Catrin Karlsson arbetar för att det ska serveras mer
ekologisk och närodlad mat inom landstinget.
Specialisttandvård
flyttas till Karlskrona
Ortodontikliniken, det vill säga tandregleringen, i Ronneby
kommer att läggas ner. Om allt går enligt bygg-
planerna kommer verksamheten att flyttas till Karlskrona
i slutet av året.
Landstinget Blekinge har i flera år haft som målsättning att
koncentrera specialisttandvården till två platser, Karlskrona och
Karlshamn. Anledningarna är flera.
– Det finns fördelar med att ha få och större kliniker. Verksamheten
blir mindre sårbar med flera specialister som kan täcka
upp för varandra, kostnaden för att driva specialisttandvård blir
lägre och administrationen underlättas, säger Johan Thornéus,
klinikchef och övertandläkare.
I Ronneby finns i dagsläget en övertandläkare och två
ortodontiassistenter. Förr fanns mindre ortodontikliniker på
många orter. Sedan några år tillbaka är det en trend i hela landet
att koncentrera verksamheten till färre platser. Ytterligare en
anledning till detta är de kunskapsfördelar som uppstår då flera
specialister samlas under samma tak.
nyrenoverade lokaler
För att få plats med den utökade verksamheten i Karlskrona
kommer lokalerna att anpassas, ett arbete som påbörjas efter
sommaren. Johan Thornéus räknar med att flytten från Ronneby
sker i december, och att verksamheten där fortsätter som
vanligt, fram till årsskiftet. Personalen i Ronneby kommer att
följa med till Karlskrona.
lunchen i restaurangerna och ute
på avdelningarna på sjukhusen i
Karlshamn och Karlskrona. Det är
mycket mat som går åt varje dag
och målet till årsskiftet är att den
till 25 procent ska vara gjord på
ekologiska livsmedel.
– Det kommer vi att klara. Vi
jobbar hårt och redan nu är vi
uppe på 20 procent vissa månader,
berättar Catrin Karlsson.
Höga krav på maten
För självklart vill man ha naturliga
livsmedel utan onödiga tillsatser,
som är framställda utan gifter på
ett sätt som är bra för miljön och
snällt mot djuren. Men många
ekologiska leverantörer jobbar
i lite mindre skala och det kan
vara svårt för dem att leva upp till
landstingets krav. Till exempel är
det viktigt att maten levereras på
utsatt tid och i den mängd som är
beställd.
– Det funkar inte att vi till
exempel får lite mindre köttfärs
än vad vi har beställt. Allt här
bygger på matsedlar och det finns
patienter som har speciella dieter,
det går inte att ändra samma dag,
berättar Kethy Andersson som är
kök/restaurangchef i Karlskrona.
I den nya upphandlingen
för livsmedel kommer man att
jobba aktivt för att hitta fler som
landstinget kan köpa ekologisk
Vintertid betyder influensatid
och snart är det dags att vaccinera
sig igen. Men till skillnad
från förra året behöver vi inte
oroa oss för svininfluensan. de
flesta har nämligen redan ett
tillräckligt skydd.
– H1N1-viruset cirkulerar fortfarande
i många länder och vår
rekommendation har varit att den
som inte vaccinerade sig mot svininfluensan
förra året bör göra det
i år. Men det larm som kommit
under augusti om att en biverkning
skulle kunna vara sömnsjuka
måste utredas och uteslutas innan
man ger definitiva rekommendationer,
säger smittskyddsläkare
Rickard Eitrem.
Flest vaccinerade sig i Blekinge
När statistiken sammanställts visar
det sig att Blekinge var det landsting
i Sverige där flest vaccinerade
sig mot svininfluensan. 70 procent
av blekingarna hörsammade
uppmaningen att skydda sig mot
mat från. Gärna i närområdet,
att köpa ekologiskt kött från Nya
Zeeland känns inte som en insats
för miljön med tanke på de långa
transporterna.
Bättre marknadsföring
Det ska även bli tydligare för
patienter, besökare och personal
att en stor del av landstingets mat
är miljömärkt.
– Vi är på gång med att marknadsföra
vår ekologiska mat lite
mer. Kanske ska vi ha en ekologisk
maträtt i veckan och det är viktigt
att visa hur bra det är både ur en
hälsoaspekt och ur miljösynpunkt,
säger Kethy Andersson.
Liten ordlista
KRaV-märkningen står för bra
miljö, god djuromsorg, god hälsa
och socialt ansvar.
Ekologisk odling innebär att man
inte använder konstgödsel och kemiska
bekämpningsmedel. Fodret
till djuren är i huvudsak producerat
på den egna gården. Djuren får
vistas utomhus och får utlopp för
sina naturliga beteenden.
MSC-märkt fisk är fiskad på ett
hållbart och miljövänligt sätt.
Snart dags för
vaccination igen
det är de över 65 år och de som tillhör någon av riskgrupperna som
rekommenderas att vaccinera sig.
pandemin. I Blekinge insjuknade
mellan 5000 och 7000 personer
innan vaccinet blev tillgängligt.
I årets influensavaccin ingår tre
olika komponenter, varav den ena
är en liten påfyllning av svininfluensavaccinet.
Till skillnad mot
förra årets massvaccination rekommenderas
nu främst de som är
över 65 år eller tillhör riskgrup-
Klamydiatest
på nätet
Klamydia är vår vanligaste
könssjukdom och obehandlad
kan den bland annat leda
till sterilitet, det vill säga att
man inte kan få barn. att testa
sig om man misstänker att
man blivit smittad är därför
väldigt viktigt, men det är
också en plikt enligt smittskyddslagen.
Från och med 13 september blir
det också betydligt enklare att
testa sig om man bor i Blekinge.
Då införs nämligen klamydiatest
på nätet. Med hjälp av en länk på
landstingets hemsida eller genom
att gå in på www.klamydiatest.nu
klickar man sig vidare och får
information om hur man beställer
sitt test. Testkitet får man hemskickat
efter 1–2 arbetsdagar.
analysen tar en vecka
Testkitet innehåller instruktioner,
provrör och ett frankerat svarskuvert.
Cirka 7 dagar efter att man
har postat sitt test får man ett sms
om att man har ett provsvar att
läsa och får då logga in för att se
provsvaret.
Skulle svaret vara positivt, det
vill säga om man är smittad, finns
en remiss att ta med för behandling
och kontaktuppgifter till
infektionskliniken och ungdomsmottagningarna.
Testet är gratis
Klamydiatest på nätet är tillgängligt
för alla blekingar över 15 år
och är gratis.
perna att vaccinera sig.
– Riskgrupperna är personer
med kända hjärt-/lungsjukdomar
och andra sjukdomar som patientens
egen läkare bedömer vara en
risk, förklarar Rickard Eitrem.
Vaccineringen kommer att
genomföras under oktober och
november på den vårdcentral man
tillhör.

Ditt Landsting september 2010 13
Världsmusik och jazz
för samman människor
Gymnasieelever, musiklärare,
hobbymusiker och proffs
samlades under sommaren för
att spela musik tillsammans.
det är jazz och världsmusik
som står i centrum när Musik
i Blekinge anordnar kurs på
folkhögskolan i Bräkne-Hoby.
Från de öppna parddörrarna
strömmar musik och blandas med
fågelkvittret i träden utanför. Det
är folkmusikern Astrid Selling
Sjöberg som lär ut lokal folkmusik.
När kursdeltagarna spelar med
i visorna från Blekinge blandas
saxofon, dragspel, gitarr, piano och
trumpet med tonerna från Astrids
fiol.
– På just den här lektionen ville
vi belysa musiken härifrån lite
extra. Låtarna skrevs av människor
här i trakten och de skiljer sig från
folkmusik i andra delar av landet,
konstaterar Niclas Höglind, som
är kursansvarig tillsammans med
Kristofer Johansson, båda från
Musik i Blekinge.
För den som vill utvecklas
Femdagarskursen Blekinge jazz &
world anordnades för tionde året
i rad och har deltagare från både
norra och södra Sverige och även
från andra länder. Tillsammans
med Blekinge läns folkhögskola
driver Musik i Blekinge kursen
som är till för dem som redan har
grundläggande kunskaper i musik,
men som vill lära mer och utveck-
Åke och Frank, far och son, har
musikintresset gemensamt.
Här lär astrid Selling Sjöberg, på fiol, ut lokal folkmusik från Blekinge.
las inom nya områden.
Son och far Frank och Åke
Nilsson från Sölvesborg trivs förträffligt
på kursen.
– Vi är här för att öva och lära
oss mer, berättar Frank som är
döpt efter musikern Frank Zappa.
Båda är trummisar, Åke har spelat
i 40 år och satte trumpinnarna
i handen på Frank den dag han
föddes. Musikintresset har hållit i
sig för båda två.
– Nu går jag musiklinje på en
folkhögskola i Åhus, säger Frank.
På Blekinge jazz & world har de
fått möjligheten att testa lite udda
takter och spela annorlunda än vad
de är vana vid.
– Det är både roligt och spännande,
konstaterar Åke.
Kursen är väldigt bred och
deltagarna kan, förutom folkmusik
från Blekinge, välja på bland annat
improvisation och rytmik, sång
och folkmusik, slagverk, ensemblespel
och liveloopning med laptop.
– Det senare innebär att man
spelar in sig själv och sedan lägger
inspelningar lager på lager
samtidigt som man spelar sitt
instrument, och allt detta gör man
live, berättar Niclas Höglind.
Testar nya instrument
Till ensemblelektionerna har kursledarna
satt samman kompletta
band genom att kombinera deltagare
med olika instrument, och de
har schemalagda repetitioner några
gånger under veckan.
En del av kursen var improvisation och rytmik. några deltagare spelade improviserad musik på elbas tillsammans.
Förutom att fortsätta utvecklas
med det eller de instrument man
redan kan, finns det möjlighet
att testa andra. Bland annat kan
de som inte är trummisar testa
på slagverk av olika slag. Sandra
Donyo, från Lund, är pianist och
sångerska men provade på att hålla
takten med ägg och det lådliknande
instrumentet cajun.
– Det var ganska svårt med slagverk,
men roligt att få testa på och
att få lite variation, menar hon.
Variation är ett genomgående
tema i Blekinge jazz & world,
åldrarna variera från 16 till 75 år
och den musikaliska bakgrunden
är väldigt olika.
– Det är det som är så roligt.
Att elever på estetgymnasier kan
sitta och spela tillsammans med
någon som sysslat med musik i
50 år. Det är ingen som tänker på
åldersskillnaden, man bara jammar
tillsammans, säger Niclas Höglind.
Musik i Blekinge
Drivs av Landstinget Blekinge och i uppdraget ingår att värna om det
professionella musiklivet i länet genom att bland annat verka för ökade
arbetstillfällen för frilansmusiker. Organisationen ska också utveckla
barn- och ungdomsverksamhet och stödja amatörer och arrangörer.
Dessutom ska man ta tillvara influenser från andra kulturer samt medverka
i bevarandet och utvecklingen av det svenska musikaliska arvet.
Blekinge läns folkhögskola
Sandra donyo är pianist och sångerska
som under kursen bland annat
fick hålla takten med ägg och cajun.
Drivs av Landstinget Blekinge och ligger i Bräkne-Hoby. Skolan erbjuder
12 utbildningar inom bland annat fiske, konst, textil, naturvetenskap och
mat. På sommaren när eleverna lämnat skolan har bland annat Musik i
Blekinge sin sommarkurs på skolan.

14 Ditt Landsting september 2010
Christer håller Hof i Olofström
Christer Hoff är anställd i landstingets serviceorganisation Landstingscervice. Som hantverkare på vårdcentralen i
Olofström är han en hästsvansprydd ensamvarg som trivs med att serva syrror och patienter från sitt krypin i källaren.
JOBBA I LANDSTINGET
Vad gör du om dagarna
Christer?
– Allt precis allt. Ingen dag är den
andra lik, det är allt ifrån yttre och
inre skötsel, reparationer, VVS
och eljobb till diskmaskiner som
ska lagas och tvätt som ska tas om
hand. Dessutom har jag ansvaret
för femton bilar som ska servas
och vara i ordning till distrikssköterskorna.
Ibland hjälper jag till
när det krånglar med datorerna.
Jag sköter också vaktmästeriet på
folktandvården, ungdomsmottagningen,
psykiatrimottagningen i
Olofström, Hälsokällan i Kyrkhult
och distriktssköterskemottagningen
i Jämshög.
Hur kom det sig att du började
i landstinget?
– Nu är det 32 år sedan. Jag hade
jobbat på varvet i Sölvesborg och
på några mekaniska industrier i
trakten, så blev jag utan jobb och
arbetsförmedlingen skickade mig
till lasarettet i Karlshamn, och där
blev jag kvar i 30 år. Här i Olofström
började jag för två år sedan.
Jag hade haft ögonen på tjänsten i
flera år och ville komma bort från
de gamla invanda hjulspåren efter
30 år i Karlshamn.
Vad är det bästa med ditt jobb?
– Helt klart att jag lägger upp mitt
arbete helt själv. Många undrar om
jag inte tycker det är ensamt, men
jag trivs med att vara ”min egen”,
och förresten är jag inte så ensam
som folk tror, jag har ju arbetskam-
Man får stopp på blödningen
genom att sitta upp, något framåtlutad,
eftersom man kan bli
illamående om man får ner blodet
i halsen. Samtidigt klämmer man
åt runt näsans mjuka delar precis
nedanför näsbenet under cirka
tio minuter och släpper sedan
försiktigt.
Om man har ett barn som fått
näsblod hjälper man det att sitta
i samma position och klämmer
rater både bland vårdpersonalen,
kollegorna på Fastighetsservice.
Men jag har en frihet som inte
många andra har i jobbet.
Vad är det sämsta med jobbet?
– Jag kan faktiskt inte komma på
någonting, högre lön kanske, men
det vill väl alla ha.
Vilka egenskaper är viktiga i
ditt jobb?
– Man måste vara lite tusenkonstnär,
och ha tummarna på rätt
plats. Själv har jag både VVS- och
elbehörighet och det underlättar.
Man måste ha lite koll på hur
maskiner och motorer fungerar
och kunna skruva ihop det som
behöver fixas till. Sedan skadar det
ju inte med lite social kompetens,
man har med många människor
att göra varje dag.
FaKTa
• namn: Christer Hoff.
• Bor: Hus i skogen, Brinkamåla.
• Familj: Gift och skild och gift
igen, två barn på 15 och 25 år.
• Yrke: Hantverkare.
• antal år i landstinget: 32 år.
• intressen: Bilar är kul, gärna
en tur i Mustangen med lite
tung 70-talsrock.
• Äter och dricker: Gärna en Hof.
”Man måste vara lite tusenkonstnär,
och ha tummarna på rätt plats.
När näsan blöder
näsblod drabbar vuxna som barn. Vissa ofta, andra aldrig. det
som händer är att näsans ytliga blodkärl brister, vilket kan bero
på olika saker. Är man förkyld kan slemhinnorna i näsan bli torra
och känslig och brista av att man bara nyser eller snyter sig. Även
ett slag på näsan kan ge upphov till näsblod.
EGENVÅRDSTIPSET
sedan med tumme och pekfinger
runt näsans mjuka delar i tio
minuter. Säg till barnet att andas
genom munnen och att försöka
spotta ut det blod som är på väg
ner i svalget.
Oljad bomullstuss kan hjälpa
Fortsätter blödningen kan man
sätta in en bomullstuss indränkt
i matolja eller vaselin i näsan,
klämma åt minst tio minuter till
och sedan låta tussen sitta i ett
par timmar. Oljan hindrar tussen
från att fastna i sårskorpan. Man
kan också sätta in en bomullstuss
som är fuktad med lite avsvällande
nässprej, för att få kärlen att dra
ihop sig. Det finns även särskild
blodstillande vadd att köpa på
apoteket, vilket kan vara bra att
ha hemma om man har lätt för att
blöda näsblod.
Vissa läkemedel kan öka risken
för näsblod, exempelvis avsvällande
näsdroppar. Har man använt
dem för länge vid en förkylning
kan slemhinnorna bli sköra och
lättare börja blöda. Risken för
näsblod kan också öka om man
använder nässprej eller pulver som
innehåller kortison.
Läkemedel som innehåller acetylsalicylsyra
kan göra det svårare
att få stopp på näsblödningen.
Exempel på sådana medel är dels
receptfria smärtstillande läkemedel
som Albyl, Magnecyl eller Treo,
dels blodproppsförebyggande
läkemedel som Trombyl.
Skölj med koksaltlösning
Man kan undvika att få näsblod
genom att vara försiktig med att
snyta sig när man är förkyld och i
stället torka näsan försiktigt. Detta
gäller både vuxna och barn. Man
kan också skölja näsan med koksaltlösning,
som finns som droppar
eller sprej på apotek. Att peta sig i
näsan bör man också undvika om
man har problem med näsblod.
Kontakta din vårdcentral om
blödningen fortsätter i mer än en
halvtimme trots försök att stoppa
den. Det gäller också om blödningen
är riklig eller om den åter-
kommer flera gånger flera dagar
i rad. Misstänker du att ditt barn
har stoppat in något i näsan bör
du också kontakta vårdcentralen.
Samma sak om barnet ofta blöder
näsblod utan att det verkar finnas
någon orsak till det.
Källa: www.1177.se

Ditt Landsting september 2010 15
LÄTTLÄST
Snart är det dags
att rösta i valet
Snart är det val
till riksdag, landsting
och kommun.
Det kommer att bli
ett jämt val
och partierna slutspurtar nu
med debatter och kampanjer.
Det finns många skäl att rösta,
menar forskaren Magnus Hagevi.
– Den som röstar
är med och påverkar.
Man bidrar till att
stärka demokratin
och man känner sig
delaktig i samhället,
säger han.
I Sverige är det många
som röstar.
I vårt land räknas varje röst
och det gör att många
går till vallokalerna
på valdagen.
Tänk på att
din röst kan avgöra.
I Klippans kommun
var det en enda röst
som avgjorde förra valet.
Vad vill partierna i Landstinget?
Vill du veta vad de
olika partierna tycker
och vad de vill göra för dig
och din sjukvård?
Då kan du träffa dem
i entréerna på sjukhusen
i Karlskrona och Karlshamn.
Att äta ekologisk
och miljövänlig mat
är viktigt både för hälsan
och för miljön.
Därför ställer Landstinget Blekinge
höga krav på att den mat
som serveras
ska vara giftfri och hälsosam.
Den ska gärna vara odlad nära.
– Vår målsättning är
att 25 procent av maten vi serverar
ska vara ekologisk
eller miljömärkt,
säger Catrin Karlsson
som ansvarar för
sjukhusets restaurang i Karlshamn.
Där kan du ställa dina frågor
till partiernas representanter.
Alla partier som deltar
i landstingsvalet
finns på plats och delar ut
broschyrer och informerar.
Höga
krav på maten
Du kan också läsa om
vad partierna vill
på landstingets hemsida,
www.ltblekinge.se,
klicka dig fram till valet.
Foppa på
besök på
barnkliniken
Världens bästa ishockeyspelare
Peter ”Foppa” Forsberg
och flera av hans
berömda lagkompisar
besökte nyligen
barnkliniken i Karlskrona.
Peter Forsberg
och hans lag
reser runt i landet
för att träffa sjuka barn
och samla in pengar
till barn som har det svårt.
I Karlskrona
spelade Foppas lag
en match
i ett fullsatt Telenor Arena.
Foppas lag slog
Karlskrona Hockeyklubb
med 14–5,
men resultatet
spelade ingen roll.
Barnkliniken fick
en gåva på 8 000 kronor.
Snus är bättre
än cigaretter
Fler och fler snusar
istället för att röka.
Det är bättre att snusa
än att röka,
säger Kerstin Ström,
som är överläkare
på medicinkliniken
i Karlskrona.
– Snus är också farligt,
stora undersökningar visar
en ökad risk för cancer
i bukspottskörteln,
men jämför man med rökning
är riskerna mycket mindre,
säger hon.
Även munnen och tänderna
påverkas av snusning.
Tandköttet blir skadat
och risken att man
tappar tänderna ökar.
Dessutom får man
dålig andedräkt.

16 Ditt Landsting september 2010
Elias kämpar för livet
Det har gått ett knappt år sedan Elias, 3,5 år, fick sin diagnos:
leukemi, blodcancer. I samma stund förändrades livet för hela
familjen Dahlqvist-Pettersson. Behandlingar och kriser har avlöst
varandra, men just den dagen vi träffar Elias på barnkliniken på
Blekingesjukhuset i Karlskrona är han piggare än många friska barn.
Det var i augusti 2009 Elias föräldrar
Cecilia Dahlqvist och Göran
Pettersson märkte att deras då
drygt 2-årige son inte var sig lik.
Från att ha varit brun som en pepparkaka
efter sommaren blev han
vit, nästan gulaktig, i hyn. På dagis
satt han bara still på en cykel. Han
som brukade rusa omkring.
På sjukhuset misstänkte man
anemi, blodbrist, och efter att han
fått nytt blod piggnade han till
igen. Men glädjen över tillfrisknandet
blev kort. Snart började
Elias få ont i ljumskarna och hade
svårt att gå. Efter överläggningar
med universitetssjukhuset i Lund
bestämdes att ett benmärgsprov
skulle göras där och resultatet
visade att Elias fått blodcancer.
– Det var som att dra ner rullgardinen
med en gång, konstaterar
pappa Göran.
– Allt kändes som en mardröm.
Jag ville bara skrika rakt ut. Hela
resan hem grät jag, medan Elias
satt i baksätet och var så glad. Det
var omöjligt att fatta att han var så
sjuk, säger mamma Cecilia.
Bodde på sjukhuset
Den första månaden bodde föräldrarna
med Elias på sjukhuset i
Lund och fortfarande åker man dit
var åttonde vecka för behandling
och provtagning under en vecka.
Däremellan får Elias sin behandling
på barnkliniken i Karlskrona
och varje tisdag kommer han in
för att ta prover.
Under det år som gått sedan Elias
fick sin diagnos har föräldrarna
kastas mellan hopp och förtvivlan.
Vid sitt andra behandlingstillfälle i
Lund fick han en allergisk reaktion
på en av injektionerna och räddades
endast av att han och mamma
Cecilia ännu inte hunnit lämna
sjukhuset. I slutet av förra året fick
han en lunginflammation som
nära nog kostade honom livet och
föräldrarna vakade vid hans sida i
en vecka.
– Han syntes inte för alla slangar,
låg i respirator och fick 16 olika
mediciner. I korridoren utanför
stod en hjärt-lung-maskin redo att
kopplas in, berättar Göran.
Försvagat immunförsvar
De starka medicinerna bryter ner
Elias immunförsvar och gör honom
extra känslig för infektioner.
Och efter lunginflammationen har
föräldrarna blivit ännu hårdare
med reglerna vad gäller umgänge
med andra utanför familjen. Detta
har inte minst påverkat syskonen.
” Det
– Isak är 6 år och går på dagis
för det är viktigt för honom att ha
ett eget liv också, men han förstår
och är själv uppmärksam på om
hans kompisar är förkylda till
exempel.
Görans tonårsdöttrar bor hos sin
pappa och hans nya familj varannan
vecka, men är de sjuka kan de
inte komma. Själv arbetar Göran
Elias leker med annette Fredin-Karlsson innan det är dags för Kerstin Robertsson att påbörja behandlingen.
så mycket som Elias sjukdom
tillåter.
Medan den till synes pigge lille
killen rusar runt med sitt svärd
och fäktas med sin favorit, Annette
Fredin-Karlsson, specialpedagog
på lekterapin, och sin storebror
var omöjligt att
fatta att han var så sjuk.
Isak, bläddra mamma Cecilia i
pärmen där alla papper om Elias
behandling finns. Både hon och
sambon Göran har på det dryga
år som gått lärt sig namn på ett
otal mediciner, vad de är bra för
och hur de verkar. Att se sitt barn
stickas med nål brukar röra de
flesta föräldrar till tårar, men
idag är det rutin för dem båda,
precis som för lille Elias.
– Han skrek i högan sky i början,
men nu bryr han sig inte ens.
Han är glad att få åka både hit till
Karlskrona och till Lund för han
har så kul på lekterapin, berättar
Cecilia.
Får leka innan behandlingen
Att i leken få bearbeta sin sjukdom
är viktig för barn och därför är
man mycket flexibel när det gäller
tider på barnkliniken. Eftersom
Elias bedöms ha ett stort behov av
att leka innan behandlingen påbörjas
så får han göra det. När det
blir dags för provtagning sitter han
snällt i pappas knä med nappen i
munnen och låter sjuksköterskan
Kerstin Robertson sticka honom.
Idag ska han också påbörja en ny
omgång med kortisontabletter,
något som kan göra Elias mycket
trött och dålig.
– Det är nästan omöjligt att
göra något nuförtiden eftersom vi
aldrig vet hur Elias mår, förklarar
Göran.
Till disneyland
Därför kom sommarens resa till
Disneyland Paris med Barncancerföreningen
som ett välkommet
avbrott. Eftersom både Elias och
Isak älskar riddare inhandlades nya
värjor och tjusiga hjälmar, som
idag finns med på sjukhuset.
Cecilia och Göran ser nu fram
emot att Elias ska bli klar med
sina stora behandlingar i slutet av
året, även om medicineringen i
tablettform kommer att fortsätta
ytterligare 1,5 år. De döljer inte
att det senaste året inneburit stora
förändringar och påfrestningar för
familjen och att det finns en oro
inför framtiden, men allt detta
överskuggas av en enda tanke.
– Det enda som är viktigt är att
Elias ska bli frisk igen.