Ditt Landsting nr 1 2009, tema mer vård för pengarna - Landstinget ...

ditt Landsting Nr 

Effektiv vård med 

hög kvalitet är målet 

TEMA: MER VÅRD FÖR PENGARNA 

Lena Lindqvist har precis genomgått sin andra knäledsoperation. Efter sitt första besök hos distriktsläkaren har hon fått träffa många personer inom olika 

verksamheter – både före och efter operationen. allt för att hon som knäledspatient ska återhämta sig så snabbt som möjligt. 

Sida 2–9 

information och nyheter från Landstinget Blekinge 

1 • 2009 

Specialiserade 

sjuksköterskor 

1 

Det finns inget som säger att 

man måste vara läkare för 

att genomföra undersökning 

av tarmar och mage med 

endoskopi. Har man bara 

de rätta kunskaperna kan 

de mycket väl göras av en 

sjuksköterska. För att bland 

annat öka tillgängligheten 

och får kortare köer till kirurgen 

har man därför börjat 

specialutbilda sjuksköterskor 

i endoskopi. Efter avslutade 

studier kan de genomföra 

dessa undersökningar själva 

och patienterna har hittills 

varit väldigt positiva. 

Sidan 7 

Sjukförsäkring 

ska hjälpa människor 

tillbaks 

Ju längre man är sjukskriven, 

desto svårare är det att 

komma tillbaks till jobbet. 

Har man varit hemma så 

länge som ett år är det nästan 

omöjligt. Av den anledningen 

prövas numera den 

sjukskrivnes förmåga att arbeta 

regelbundet. Detta kallas 

rehabiliteringskedjan och 

är en av de stora nyheterna 

i den nya sjukförsäkringen, 

som började gälla den 1 juli 

2008. 

Sidan 11 

Team hjälper 

självdestruktiva 

flickor 

Nu kan flickor som är självdestruktiva 

få hjälp av ett 

speciellt team. Metoden de 

använder är DBT och är en 

förkortning av dialektisk beteendeterapi, 

som i många år 

använts framgångsrikt inom 

vuxenpsykiatrin. 

Sidan 13 

Lättläst Sidan 15 

Postens gruppförsändelser

2 Ditt Landsting mars 2009 

Alla har en åsikt om vården 

KRÖNIKAN 

det finns vissa yrken och arbetsplatser 

som alla tycker något om. 

Ponera att du går på fest och blir 

placerad bredvid en senior Javautvecklare, 

en doktorand inom 

teknisk vattenresurslära eller varför 

inte en finanskonsult med inriktning 

mot kvalitetssäkring. 

Såklart att du kan ställa ett antal 

hövliga frågor av typen: 

– Java-utvecklare? Det yrket har 

jag aldrig kommit i kontakt med 

tidigare. Och vad gör en sådan? 

Eller: 

– Finanskonsult? Då antar jag 

att det är du som sköter ekonomin 

därhemma? 

däremot är det betydligt svårare 

att föreställa sig att Java-utvecklare, 

finanskonsulter och doktorander i 

teknisk vattenresurslära alltför ofta 

får kommentarer av följande slag: 

– Jag tycker att hela Javabranschen 

är misskött. Om jag var 

Java-konsult skulle jag organisera 

verksamheten på ett helt annat 

sätt. 

Eller: 

– Det är inte klokt vad slarviga 

doktoranderna i teknisk vattenresurslära 

är nuförtiden. Annat var 

det på min tid. Då kunde man 

minsann lita på dem! 

Jag har alltid arbetat i branscher 

som människor har mycket synpunkter 

på. Som journalist fick 

jag ständigt och jämt försvara mitt 

förvärv. Journalister är slarviga, 

skarvar med sanningen och skriver 

bara om elände. Med en dåres 

envishet försvarade jag journalisti- 

Ditt Landsting 

är producerad av Landstinget Blekinge och 

delas ut till alla hushåll i Blekinge. 

alla har en åsikt om vården – speciellt i förändringstider. den förändring 

som nu sker inom landstinget är nödvändig för att du som medborgare ska 

få den bästa vården för dina skattepengar, säger landstingets informationschef 

Madeleine Flood. 

kens viktiga roll i ett demokratiskt 

samhälle, nämligen att bidra till 

folkbildningen i samhället och 

kritiskt granska makthavare. 

Nästa arbetsplats, Arbetsförmedlingen, 

var också ständigt 

För första gången sedan 

balanskravet infördes år 2000 

fick Landstinget Blekinge ett 

negativt resultat. Lagstiftningen 

innebär att kommuner och 

landsting varje år ska ha en 

ekonomi i balans. den tillkom 

efter 1990-talets ekonomiska 

kris då flera offentliga verksamheter 

drabbades hårt och 

staten fick gå in och skjuta till 

pengar för att undvika ekonomisk 

kollaps. 

Enligt redovisningen fick Landstinget 

Blekinge ett underskott på 

27,2 miljoner kronor vid 2008 års 

slut. Denna siffra är dock betydligt 

lägre än den prognostiserade på 

minus 80 miljoner kronor. 

– Anledningen till att resultatet 

ifrågasatt. Arbetsförmedlingen 

beskrevs inte sällan som ett gigantiskt 

vuxendagis där människor 

trampade runt i ett hjul, år ut år 

in, men aldrig med ett riktigt jobb 

i sikte. Det spelade ingen roll hur 

blev bättre än vad prognosen 

visade är att vi fick bättre avkastning 

på våra placeringar än vad 

vi räknat med. Dessutom gjorde 

några förvaltningar ett bättre 

resultat, förklarar Östen Sjösten, 

personal- och ekonomidirektör på 

Landstinget Blekinge. 

Minskade skatteintäkter 

Tidigare år har Landstinget 

Blekinge haft en god ekonomi. 

Hur har det kunnat blir så mycket 

sämre så snabbt? 

– Den globala finanskrisen har 

drabbat även oss, vilket innebär att 

våra värdepapper har blivit rejält 

nedskrivna. Till detta kommer 

minskade skatteintäkter i arbetslöshetens 

spår, konstaterar Östen 

Sjösten. 

ansvarig utgivare: Informationschef Madeleine Flood. 

Text: Maria Quick-Swalling, Olle Sjösäter, Björn Magnusson, 

Hasse Nilsson, Lotta Hansson, Ewa Svensson. 

Produktion: Giv Akt Information AB. 

Foto: Jonas Ljungdahl, Ola Åkeborn. 

Tryck: Smålänningen, Ljungby. 

mycket statistik jag la på bordet – 

ingen människa fick någonsin jobb 

via Arbetsförmedlingen – det visste 

alla. När jag då lyfte fram mig 

själv som ett exempel på en person 

som faktiskt fått jobb via Arbetsförmedlingens 

hemsida hette det: 

jamen, undantag finns ju alltid. 

nu arbetar jag i landstinget, 

och hälso- och sjukvården har 

alla erfarenhet av och alla tycker 

något om den. De flesta jag möter 

är förhållandevis positiva och 

intresserade. Men en och annan 

har negativa erfarenheter som de 

gärna vill berätta om. Och en del 

tycker att sådana som jag, det vill 

säga de som inte möter patienter, 

är onödiga och borde rationaliseras 

bort. 

Det är helt naturligt att människor 

har synpunkter på de organisationer 

jag har arbetat i, Sveriges 

Radio, Arbetsförmedlingen och 

landstinget, för de har en gemensam 

nämnare. På ett eller annat 

sätt bekostas de av medborgarna. 

Radion via licenspengar, landstinget 

och arbetsförmedlingen via 

skattsedeln. Att vi som arbetar i 

den offentligt finansierade hälso- 

och sjukvården använder dina 

skattepengar på bästa sätt så att 

du får så mycket vård som möjligt 

för dem är utgångspunkt för de 

förändringar som landstinget nu 

genomför. Och om detta kan du 

läsa i detta nummer av Ditt Landsting. 

Med förhoppning om en god 

läsestund. 

Madeleine Flood 

Informationschef 

Landstinget Blekinge 

En ytterligare förklaring till det 

negativa resultatet är Blekingesjukhuset 

som hade ett underskott på 

103,4 miljoner kronor, medan 

övriga förvaltningar fick positiva 

resultat. 

dyr vård i Blekinge 

Nu har landstingspolitikerna beslutat 

om omfattande ramminskningar 

och alla förvaltningar har 

fått tuffa sparkrav. Var detta verkligen 

nödvändigt med tanke på 

att bokslutet ändå blev betydligt 

bättre än vad prognosen visade? 

– Besparingarna ligger fast. 

Fortfarande kvarstår det faktum 

att vi i Blekinge har en dyrare vård 

än våra grannar och att vi måste 

se till att utnyttja medborgarnas 

skattepengar på ett mer effektivt 

adress och telefon: 

Landstinget Blekinge 

371 81 Karlskrona 

0455–73 10 00 

E-post: ditt.landsting@ltblekinge.se 

internet: www.ltblekinge.se 

iT sparar 

14 miljoner 

Just nu arbetar landstingets iTenhet 

för fullt med sitt sparbeting. 

Under 2009 och 2010 ska 

man dra in 14 miljoner kronor. 

– Vi ser över hela landstingets 

portfölj av IT-system för att kunna 

avveckla det som inte behövs eller 

används lite och sällan. Vi ser också 

över hur IT-utrustning egentligen 

används i hela verksamheten. 

Dessutom samla vi in alla avtal vi 

har med våra leverantörer för att 

skapa en bild över möjligheten 

till omförhandlingar och därmed 

kostnadssänkningar, berättar Per 

Johansson, IT-chef på Landsringet 

Blekinge. 

Minskat antal system 

Kostnaderna för olika konsulter 

kommer också att ses över, men 

den stora kostnadsminskningen 

ligger i att minska antalet system 

som verksamheten och vården 

använder. 

– Detta ska vi göra utan att det 

skapar problem i vårdens dagliga 

arbete, säger Per Johansson. 

Redan gjorda investeringar ska 

också utnyttjas bättre, och för att 

underlätta för IT-enheten att ta 

ett samlat ansvar och få en bättre 

kontroll ska samtliga kostnader för 

IT som finns ute i vården, vilket 

motsvarar nästan hälften av landstingets 

totala kostnad, överföras 

till IT-enheten. 

– Vi har redan sparat 5 miljoner 

och har alltså 9 miljoner kvar. När 

vi klarat av det ska vi se till att vi 

har en väl jämförbar IT-kostnad 

med grannlandstingen och med 

landstingen i resten av Sverige, 

avslutar Per Johansson. 

Lägre underskott än beräknat för år 2008 

Östen Sjösten, personal- och ekonomidirektör 

på Landstinget Blekinge, 

menar att det är orimligt att vården 

är dyrare i Blekinge än i grannlänen. 

sätt. Skulle vi inte vidta några 

åtgärder nu skulle dessutom vårt 

underskott bli ändå större nästa år, 

säger Östen Sjösten. 

Tidigare år har ju landstinget 

haft ett överskott. Kan inte de 

pengarna plocks fram nu när de 

verkligen behövs? 

– Att spara undan pengar från 

tidigare år och använda i svåra 

tider går inte enligt gällande lagstiftning, 

utan det som gäller är att 

man ska ha ett resultatmål i varje 

innevarande års budget. Detta har 

vi inte kunna uppnå. Det som 

gjorts i tidigare årsbokslut har varit 

att avsätta pengar till vissa öronmärkta 

åtgärder som exempelvis 

generationsskifte, särskild ålderspension 

och kompetensutveckling, 

avslutar Östen Sjösten.

Ditt Landsting mars 2009 3 

nödvändigt förändringsarbete 

Landstingsdirektör Jan Svanell säger 

att skattepengarna måste användas 

så klokt som möjligt för att ge 

bästa tänkbara vård. 

– I Blekinge har vi högre kostnader 

än andra landsting för all 

verksamhet, utom primärvården. 

Det är naturligtvis inte rimligt. 

Våra länsbor ska inte behöva 

betala mer än de som bor i Kalmar 

eller Kronobergs län, säger landstingsdirektör 

Jan Svanell. 

Redan innan Sverige drabbades 

av den globala finanskrisen under 

hösten 2008 stod det alltså klart 

att landstingets verksamhet var 

tvungen att bli mer kostnads- 

effektiv. Men med mindre skat- 

Nya p-avgifter på 

TEMA / Mer vård för pengarna 

när Landstinget i Blekinge ska dra åt svångremmen innebär 

det bland annat att personalstyrkan måste minska med ungefär 

400 personer. Men varför måste man spara så mycket och 

hur ska det gå med vården? 

teintäkter påskyndades förändringsarbetet. 

– Effekten har blivit att arbetet 

med att förändra verksamheten 

måste gå snabbare än tidigare 

tänkt, även om målet är detsamma 

– att skattepengarna används 

så klokt som möjligt för att ge 

bästa tänkbara vård, fortsätter Jan 

Svanell. 

arbetet är redan igång 

Förändringsarbetet delas in i 

olika faser och arbetet med att 

Blekingesjukhuset 

Ska man spara måste man som bekant se över både stora och 

små kostnader och inkomster. Som en del i Landstinget Blekinges 

sparbeting ingår därför att höja avgifterna på sjukhusparkeringarna, 

både för besökare och personal. det kan tyckas vara 

små summor i sammanhanget, men förutom att det ger goda 

intäkter hoppas man även på andra goda effekter. 

– Vi räknar med en miljon kronor 

i nettointäkter genom att införa 

avgifter på Blekingesjukhuset i 

Karlshamn, där det tidigare varit 

gratis, och genom att höja avgifterna 

i Karlskrona för personalen, 

berättar Bengt Edwardsson, avdel- 

ningschef inom Landstings- 

fastigheter. 

Han menar att det är en 

rättvisefråga att man har samma 

avgift i Karlskrona och Karlshamn 

och att det, trots höjningen, är 

betydligt billigare att parkera på 

En höjning av parkeringsavgifterna vid Blekingesjukhuset ger en intäkt på en miljon kronor. 

Blekingesjukhuset än på sjukhusen 

i grannlänen. 

Dessutom finns andra nog så 

viktiga aspekter på avgiftshöjningen. 

– Det krävs hela tiden fler 

parkeringsplatser och att bygga 

och underhålla dessa kostar också 

pengar. Förhoppningsvis kan 

en avgiftshöjning få människor 

att tänka till om de ska ta bilen, 

samåka eller ta bussen. Det här 

är ju faktiskt också en miljöfråga, 

konstaterar Bengt Edwardsson. 

gå igenom hur man ska minska 

kostnaderna i olika verksamheter 

har redan satts igång. 

– Man tittar på saker som 

bemanningstäthet, om personalen 

har rätt kompetens, man samplanerar 

olika läkare och läkare med 

övrig personal och jobbar med att 

få en effektivare produktionsplanering, 

förklarar Jan Svanell. 

Nästa fas är mer långsiktig 

och håller just nu på att sättas 

igång. Där handlar det om att 

systematiskt se över arbetssätt och 

processer. I dag arbetar exempelvis 

mottagningarna på många olika 

sätt, vilket leder till ineffektivitet. 

Att arbeta mer enhetligt skulle öka 

effektiviteten. 

Ett av de beslut som landstingsstyrelsen 

tagit för att 

förbättra Blekingesjukhusets 

ekonomi är att minska antalet 

slutenvårdsplatser. 

Totat försvinner 45 platser, 

25 i Karlskrona och 20 i Karlshamn. 

Bakgrunden till beslutet är att 

Blekingesjukhuset haft förhållandevis 

många vårdplatser jämfört 

med grannlänen och att patienterna 

dessutom vårdats längre än 

på andra ställen. 

Gilda Johansson, sjukhusdirektör 

på Blekingesjukhuset, menar 

att dessa saker hänger ihop och om 

man kortar vårdtiderna, så kommer 

det också att frigöras platser. 

Patienterna tas omhand 

Riskerar sjuka människor att 

skickas hem? 

– Vi skickar naturligtvis inte 

Jan Svanell är noga med att 

påpeka att samma mål finns för 

administrationen som för vården. 

Även där måste man exempelvis 

gå igenom vilka uppgifter som 

behöver göras och vem som ska 

göra dem. 

Leder till högre kvalitet 

De närmaste åren kommer 

följaktligen att innebära stora 

förändringar inom landstinget. 

Detta ska dock inte gå ut över 

kvaliteten på vården. Tvärtom är 

Jan Svanell övertygad om att en 

effektivisering och ett systematiskt 

förbättringsarbete inte bara leder 

till mindre kostnader, utan också 

till högre kvalitet. 

För att få ner kostnaderna kommer 45 slutenvårdsplatser att försvinna från 

Blekingesjukhuset, säger sjukhusdirektör Gilda Johansson. 

Färre platser 

och kortare köer 

hem någon som är sjuk och inte 

färdigbehandlad på sjukhuset, 

svarar Gilda Johansson. 

Kan resultatet också bli att man 

lägger patienter i korridoren? 

– Det går aldrig att garantera att 

inga patienter kommer att ligga i 

korridoren vid vissa tillfällen, men 

det är i absolut sista hand som 

detta gäller. 

Samtidigt läggs den geriatriska 

kliniken ner, eftersom kostnaderna 

blev högre än budgeterat. Vad 

händer nu med de gamla och 

multisjuka? 

– Dessa patienter finns redan 

här, och vi har kvar läkarkompetensen, 

men kommer att jobba 

på ett annat sätt, med så kallade 

geriatriska team, som ska vara 

konsulter till övriga kliniker. De 

ska också jobba utåt mot primärvård 

och våra kommuner och 

genom förebyggande åtgärder kan 

vi förhindra inläggning.

4 TEMA / Mer vård för pengarna 

Ditt Landsting mars 2009 

Besök hos tandläkaren 

– inte alltid nödvändigt 

Folktandvården i Blekinge får drygt nio miljoner kronor i minskat 

anslag från landstinget för 2009. det är en besparing som 

förvaltningen kommer att klara. 

I det åtgärdsprogram som folktandvården 

har arbetat fram är 

det främst ett nytt sätt att ta hand 

om barn och ungdomar som gör 

att man kan minska kostnaderna 

för tandvård. I korthet handlar 

det om att låta unga människor i 

högre grad besöka tandhygienist 

eller tandsköterska istället för 

tandläkare. 

Äventyrar inte detta munhälsan 

hos våra unga? 

– Vår bedömning är att det inte 

kommer att påverka tandhälsan 

negativt. Alla våra patienter ska 

riskbedömas av tandläkare och det 

är denna bedömning som ligger 

till grund för när patienten ska 

besöka oss nästa gång och vilken 

yrkeskategori som ska ta hand om 

patienten. Genom att låta tandhygienister 

och tandsköterskor som 

är erfarna och utbildade för att 

jobba med barn ta ett större ansvar 

kan behandlingstid frigöras hos 

våra tandläkare. Dessa kan då ta 

emot fler vuxna patienter och på 

så sätt kortar vi väntetiderna, säger 

tandvårdschef Håkan Bergevi. 

Längre intervaller 

Håkan Bergevi förklarar att man 

i fortsättningen kommer att kalla 

patienterna på ett sätt som är mer 

kostnadseffektivt. Många barn 

och ungdomar i Blekinge har så 

god tandhälsa att de inte behöver 

undersökas av tandläkare varje 

år. Många gånger räcker det med 

längre intervaller mellan tandläkarbesöken, 

eller i vissa åldrar går 

det lika bra med ett besök hos 

Tina Möller. 

i fortsättningen kommer tandhygenister 

och tandsköterskor ta ett 

större ansvar vid undersökning av 

barn och ungdomar, säger tandvårdschef 

Håkan Bergevi. 

tandsköterska eller tandhygienist 

istället. 

Folktandvården har också 

tillsatt en grupp som har gjort 

en konsekvensanalys. Gruppen 

har pekat på att det finns vissa 

risker med neddragningar inom 

barn- och ungdomstandvården. 

Som exempel har gruppen nämnt 

fler och dyrare akutbesök, att 

antalet infektioner kan öka och att 

patienter kan utsättas för onödigt 

stora och kostsamma ingrepp. 

Men Håkan Bergevi ser inte att de 

nuvarande besparingarna kommer 

få sådana effekter. 

Tillgängligheten kan påverkas 

– Utifrån de besparingar som vi 

gör under 2009 ser både gruppen 

och jag att det inte finns några 

sådana risker säger, Håkan Bergevi 

och fortsätter: Samtidigt måste 

man vara medveten om att den 

besparing som vi ska genomföra 

nästa år på ytterligare elva miljoner 

kronor kan komma att leda till 

nedläggningar och kliniksammanslagningar. 

Det kan förstås påverka 

tillgängligheten till tandvård. Det 

vi har framför oss just nu är en 

översyn av specialisttandvården. 

Att minska ersättningen till 

barntandvården ytterligare går 

inte utan att tand- och folkhälsan 

påverkas, säger Håkan Bergevi. 

Medarbetarna bidrar med sparförslag 

Även psykiatrin måste spara. 

För 2009 är sparkravet sex 

miljoner kronor. 

Psykiatrin har arbetat mycket 

aktivt med att minska sina 

kostnader under de senare åren. 

Genom att förändra organisationen, 

slå samman verksamheter 

och arbeta mer länsövergripande 

har cirka sex miljoner kronor 

sparats in. 

– Dessa pengar var tänkta att 

Vanja arnqvist tycker att jobbet som tandsköterska blir roligare när hon själv får ta större ansvar. 

Vanja har koll på barnen i Olofström 

Vanja arnqvist är tandsköterska 

på folktandvården i Olofström. 

Hon har jobbat med 

”egna” patienter under många 

år och tycker att det är ett bra 

sätt att utnyttja landstingets 

resurser. 

– Vi gör tandhälsokontroller, 

fissurförsegling (skyddar tanden 

med ett tunt skikt av plast hos 

barn som löper stor risk att 

förstärka vuxenpsykiatrins basenheter 

så att vi kan leva upp till 

det behandlingsutbud som åläggs 

oss, nu får vi i stället använda de 

pengarna till att genomföra vår 

besparing för i år, säger förvaltningschefen 

Tina Möller. 

Konsekvenserna av de besparingar 

som genomförs ska noga 

analyseras. Psykiatrins medarbetare 

har också varit delaktiga, 

nästan hälften har engagerat sig 

och lämnat in förslag på hur man 

drabbas av karies), ordnar med 

rådgivning på barnavårdcentraler 

och andra förebyggande åtgärder 

riktade till de allra minsta barnen 

och uppåt. Vi har mycket bra 

samarbete med våra tandläkare 

som rycker in när det behövs 

röntgen eller annan behandling, 

säger hon. 

Vanja och hennes kollegor i 

Olofström har fått viss utbildning 

inom barntandvård och bemö- 

kan spara i verksamheten. 

– Dessa förslag kommer nu 

att utvärderas i det fortsatta 

utredningsarbetet. Ambitionen är 

tande av de små. Själv har Vanja 

enbart jobbat med barntandvård 

sedan 1978, så när det gäller att 

jaga tandtroll och lära ut hur man 

borstar tänderna har hon en stor 

erfarenhet. 

– Att vi har egna patienter gör 

vårt jobb roligare, vi får ta mer 

ansvar och känner förtroende, 

men det är ju viktigt att vi har 

tandläkarna inom räckhåll när det 

behövs, säger hon. 

att så långt det är möjligt behålla 

dagens vårdkvalitet och patientsäkerhet 

utifrån det vårdutbud som 

vi kan erbjuda, säger Tina Möller. 

” 

Ambitionen är att så långt 

det är möjligt behålla dagens 

vårdkvalitet och patientsäkerhet.

Ditt Landsting mars 2009 TEMA / Mer vård för pengarna 

5 

Thoraxcentrums 

framtid klar under våren 

Målet är att få till stånd ett samarbete med Region Skåne, där man i dag har långa köer till thoraxkirurgen. Man undersöker också möjligheterna att samarbeta inom andra områden, som 

röntgen, onkologi och rekrytering. 

Thoraxcentrums vara eller icke 

vara har debatterats flitigt – 

inte minst i pressen. Ord har 

stått mot ord när det gäller 

verksamhetens ekonomi och 

under hösten 2008 lät landstingsledningen 

därför en extern 

konsult göra en så kallad 

genomlysning. 

Rapporten visade att thoraxcentrum 

i många avseenden bedriver 

hjärtsjukvård av hög kvalitet och 

med god tillgänglighet. Men också 

att det finns förbättringsområden 

och för att kunna behålla thorax- 

kirurgin i Blekinge krävs ett ut- 

ökat samarbete med Kronobergs 

Efter att Landstinget i Kalmar län 

gått back i många år tvingades 

man 2004 minska sina kostnader 

med knappt 200 miljoner kronor. 

Det innebar bland annat att man 

koncentrerade vården till färre 

platser och minskade personalen 

med 289 anställda. 

– Men ingen behövde sägas 

upp. Vi klarade det med naturliga 

avgångar, förklarar Alf Jönsson. 

Efter dessa kostnadsminskningar 

har landstinget valt att 

koncentrera sig på kvalitetsarbetet 

med en uttalad ambition att gå 

från ekonomistyrning till kun- 

landsting och Region Skåne. 

Just nu är det landstingsdirektör 

Jan Svanell som har uppdraget att 

försöka få ett utökat samarbete till 

stånd. 

Långa väntetider i Lund 

– Man ska se på beslutet som en 

viljeriktning från politikernas sida. 

I dag har vi inget skrivet avtal med 

Region Skåne och vi vet att de 

har för långa väntetider till thoraxkirurgen 

i Lund. Ett samarbete 

skulle innebära att vi kan fortsätta 

med den öppna hjärtkirurgin i 

Karlskrona, säger Jan Svanell. 

Han är dock noga med att påpeka 

att det inte är någon annan 

Men i Kalmar går det bättre igen! 

det Landstinget Blekingen nu står inför – underskott i budget 

som skyndar på en kostnadseffektivisering av verksamheten – 

är något landstingsdirektören i Kalmar känner igen. 

– Vi genomförde en större strukturförändring 2004 och hade 

en smärtsam process, som vi helst inte vill uppleva igen, säger 

landstingsdirektören i Kalmar, alf Jönsson. 

skapsstyrning och på sikt skapa 

en lärande organisation. För att 

lyckas med detta måste man ta 

tillvara alla anställdas utvecklingskraft 

och skapa engagemang, 

menar Alf Jönsson. 

Cheferna i nyckelroll 

Mottot för satsningen är Varje dag 

lite bättre – kraften hos många! 

Att öppet redovisa alla verksamheters 

resultat är en viktig del av 

satsningen. 

– Cheferna har en nyckelroll i 

allt förändringsarbete. Det krävs 

en klar och tydlig uppställning 

del av thoraxcentrums verksamhet 

som är i riskzonen. 

– Ett sätt att sänka kostnaderna 

är att bara genomföra planerade 

operationer, men nedskärningarna 

kommer inte att drabba vården av 

patienter med hjärtinfarkt, förklarar 

Jan Svanell. 

Ingrid M Larsson är tillförordnad 

verksamhetschef för 

thoraxcentrum. Hon påpekar att 

det är för tidigt att uttala sig om 

hur verksamheten kommer att bli 

i framtiden. 

– Vi kommer självklart att 

jobba för att det ska bli en bra 

process och en bra lösning. Vårt 

uppdrag är att göra det bästa för 

Efter en tuff period är resultaten i 

Kalmar goda igen, säger landstingsdirektören 

i Kalmar, alf Jönsson. 

från dem för att målen ska kunna 

nås. Vi måste lära oss nya sätt att 

tänka. Det är lätt att bara prata 

våra patienter och därför är det 

viktigt att det blir en komplett 

lösning för verksamheten. 

Möten inbokade 

Möten med Region Skåne är 

redan inbokade och ett beslut om 

eventuellt samarbete beräknas bli 

klart under våren. 

Men samverkan med grannlänen 

handlar inte bara om thorax 

– det behövs på en rad områden 

för att åstadkomma en effektiv 

sjukvård i Blekinge. Landstinget 

undersöker också möjligheten 

att samarbeta när det gäller exempelvis 

röntgen, onkologi och 

rekrytering. 

om pengar, men det håller inte 

längre att hävda att om jag får mer 

resurser kan jag göra bättre saker. 

I stället för att prata om de sista 

pengarna som fattas, måste vi ha 

fokus på den stora summa pengar 

som vi faktiskt har. 

Viktigt med intern dialog 

Satsningen på systematiskt 

förbättringsarbete har bland annat 

inneburit att man satt igång 

förbättringsprogram med över 100 

team runt om i organisationen. 

Goda exempel sprids. 

– Dialogen internt är en mycket 

viktig del för att kunna åstadkomma 

framgång. Professionerna, 

inte minst läkarna, måste vara 

med på tåget. Så lyssnandet från 

oss i ledningen måste verkligen 

vara mer än tomma ord, fortsätter 

Alf Jönsson. 

Även om arbetet inte är avslutat 

har resultaten hittills redan talat 

sitt tydliga språk. Landstinget har 

nöjda patienter, korta vårdköer 

och ett bra resultat i ”Öppna 

Jämförelser”, som mäter hälso- 

och sjukvårdens kvalitet och 

effektivitet. 

– Vi är ett av de landsting som 

ger bäst valuta för skattepengarna, 

om man sätter de insatta resurserna 

i relation till de medicinska 

resultaten, säger Alf Jönsson. 

Alf Jönsson tror dock inte att 

det går att kopiera några lösningar 

landsting emellan, utan menar att 

alla måste utgå från sina förutsättningar. 

Och i Kalmar fortsätter 

man oförtrutet sitt arbete. 

– Vi har mycket kvar att göra 

men vår erfarenhet hittills visar att 

det går att förändra saker med systematik, 

resultatfokus och lärande.



det palliativmedicinska teamet i Karlshamn: Tora Campbell-Chiru, Cecilie Freng, Tanja Kallenberg och anette Österlund. 

Livskvalitet för den som aldrig blir frisk 

all sjukvård jobbar för att få människor att må så bra som möjligt. 

På det sättet skiljer sig inte den palliativmedicinska enhetens 

uppgifter från andra. Skillnaden ligger i att deras patienter 

alltid är obotligt sjuka. 

– En vanlig fördom vi möter är 

att palliativ vård bara handlar om 

vård i livets absoluta slutskede, 

säger Tora Campbell-Chiru, 

överläkare och enhetschef för det 

palliativa teamet vid Blekingesjukhuset 

i Karlshamn. 

Det är hon som tillsammans 

med ytterligare en läkare och två 

sjuksköterskor utgör det palliativmedicinska 

teamet i Blekinge. 

– Vi fokuserar på livet och på 

livskvalitet. Vår uppgift är att 

hjälpa patienterna till ett så bra 

liv som möjligt, med de begränsningar 

som en obotlig sjukdom 

med tiden ger. Patienten vet att 

hon inte kan bli frisk, men hon 

kan leva med sin sjukdom så länge 

det går om hon får medicinsk 

hjälp, stöd och trygghet. 

Bara för att man får träffa Tora 

Campbell-Chiru och hennes medarbetare, 

behöver det inte betyda 

att man ska ge upp. Tvärtom finns 

det mycket kvar att göra. 

– Mycket få patienter som 

vi blir inblandade i behöver bli 

inlagda på sjukhus. Vi uppmärksammar 

symptom tidigare och kan 

så långt det är möjligt lindra dessa. 

Våra patienter lever på så sätt 

oftast både bättre och längre än 

de skulle ha gjort om vi inte varit 

involverade. 

Symptomkontroll är nyckeln 

Grundläggande för all palliativ 

vård är just symptomlindringen. 

– Om man till exempel inte 

kan röra sig utan att det gör ont, 

är man inte mottaglig för annan 

hjälp heller, säger Tora Campbell- 

Chiru. Så ju tidigare vi blir in- 

Förtoendet vi får från patienter och 

anhöriga är oerhört viktigt, menar 

Tora Campbell-Chiru. 

kopplade, desto mer nytta kan 

vi göra. 

Vid sidan om symptomkontroll 

bygger den palliativa vårdfilosofin 

på lagarbete, närståendestöd och 

inte minst kommunikation, vårdgivare 

emellan men förstås främst 

mellan läkare/sjuksköterska och 

patient. Det handlar om att bygga 

relationer. 

– Vi vill alltid träffa patienten 

så tidigt som möjligt, säger Tanja 

Kallenberg, specialistsköterska 

och en av Tora Campbell-Chirus 

kollegor. När man drabbas av 

obotlig sjukdom hamnar man i ett 

vakuum. Mängder av frågor dyker 

upp, ofta både svåra att ställa och 

få svar på. Både patient och anhöriga 

bär ofta på tankar som man 

inte delar med någon men som 

påverkar vardagen enormt mycket. 

Tanja understryker att just 

förtroendet är viktigt. 

– Det gäller att skapa en trygghet 

för patienten och de anhöriga. 

Genom information och samtal 

kan patient och anhöriga bli mer 

delaktiga, förberedda på vad som 

kan hända och på så sätt få mer 

kontroll över situationen. 

Kunskap avgör våra val 

Undersökningar över hela världen 

visar att 85 procent av de dödligt 

sjuka vill vistas hemma i livets slut 

om de får välja. Flera landsting 

i Sverige når den siffran, bland 

annat Östergötland och Jämtland. 

I Blekinge, som tidigare inte har 

haft någon specialiserad palliativ 

vård, har den siffran legat på omkring 

15 procent. Det kan finnas 

flera orsaker till de låga siffrorna. 

– Det kan bero på att patienten 

har haft för dålig symptomlindring 

för att kunna skickas hem 

från sjukhuset, vilket i sin tur kan 

bero på att palliativa insatser har 

kopplats in för sent eller inte alls. 

Men det kan också bero på att 

patienten eller de anhöriga inte vet 

tillräckligt. Hade de fått relevant 

kunskap om situationen, hade de 

kunnat göra andra val, menar Tora 

Campbell-Chiru. 

– Det är viktigt att vårdtagarna 

känner till vilka rättigheter de har 

och vilka möjligheter som finns. 

Faktiskt går det mesta att lösa 

hemma om patient och närstående 

vill. Det enda vi inte kan göra i 

hemmet är egentligen att röntga 

och operera! 

Fördubblar kapaciteten i vår 

2006 lade Socialstyrelsen fram 

en utredning, där Landstinget i 

Blekinge kritiserades för brister i 

den palliativa vården. Utredningen 

föranledde den satsning inom 

området, som nu bär frukt. Den 

palliativmedicinska enheten i 

Karlshamn har bara varit igång 

sedan september i fjol, men redan 

syns tydliga resultat. I dag, bara 

sex månader efter starten, får över 

hälften av patienterna sluta sina 

dagar hemma hos sina närmaste, i 

stället för på sjukhus. 

En positiv bieffekt är att det 

samtidigt frigörs vårdplatser på 

sjukhuset. Detta har bidragit till 

att verksamheten utökas redan 

under våren, till tre läkare och 

sex sköterskor plus en sekreterare. 

Dessutom fördjupas samarbetet 

med diakon och kurator. 

För vårdtagarna innebär det 

främst att det blir lättare att få 

hjälp med det som sjukdomen 

Palliativ vård 

• Palliativ vård är en relativt ny 

vetenskap. Vårdfilosofin har sitt 

ursprung i Storbritannien på 

1960-talet, med Cecily Saunders 

och Hospicerörelsen. 

• Det är först på senare år som 

Palliativ Medicin har blivit ett 

eget ämne på läkarutbildning- 

arna i Sverige och det råder stor 

brist i landet på läkare och sjuk- 

sköterskor med specialistutbild- 

ning i palliativ vård. 

• WHO:s definition av palliativ vård: 

Ett förhållningssätt som förbätt- 

rar livskvaliteten för patienter 

och deras familjer, som står inför 

orsakar. Det ger ökad trygghet för 

vårdtagarna, och bättre förutsättningar 

att kunna leva ett bra liv så 

länge det går trots att man har en 

obotlig sjukdom. 

– Många säger att kontakten 

med oss är det bästa som hänt 

dem under deras sjukdomstid. 

Det handlar kort sagt om att 

kunna leva tills man dör, säger 

Tora Campbell-Chiru. 

” 

Många säger att kontakten 

med oss är det bästa som hänt 

dem under deras sjukdomstid. 

Den palliativa enheten tillhörde 

tidigare den geriatiska kliniken 

som lades ner vid årsskiftet. Verksamheten 

som sådan finns dock 

forfarande kvar men tillhör nu två 

befintliga kliniker – kirurgkliniken 

och medicinkliniken. Skälet till 

denna förändring är att det blev 

en billigare lösning för landstinget. 

problem förknippade med livsho- 

tande sjukdom genom att före- 

bygga och lindra lidande genom 

tidig identifiering och oklanderlig 

bedömning och behandling av 

smärta och andra problem, 

fysiska, psykosociala och andliga. 

• De fyra hörnstenarna i palliativ 

vård är symptomkontroll, kom- 

munikation, närståendestöd och 

teamwork. 

• Den palliativmedicinska enheten 

i Karlshamn samarbetar med 

sjukhuset, primärvården och kom- 

munerna. Enheten blir tillgänglig 

efter remiss.


7 

Specialutbildade sjuksköterskor 

öppnar nya vårdmöjligheter 

Bättre omvårdnad, ökad 

tillgänglighet och kortare 

köer till kirurgen blir resultat- 

et på sikt när sjuksköterskor 

får nya roller och specialutbildas 

i endoskopi. av tretton 

nyutbildade sjuksköterskor i 

Sverige finns två på Blekinge- 

sjukhuset. 

Undersökning av tarmar och 

mage med endoskopi har fram till 

alldeles nyligen endast utförts av 

läkare. Men det finns inget som 

säger att man måste vara läkare för 

att få göra sådana undersökningar. 

Det går bra att vara sjuksköterska, 

bara man har de rätta kunskaperna. 

Det har Eva Konrad och Joakim 

Hermansson på kirurgavdelningen 

på Blekingesjukhuset i Karlskrona. 

De har i många år assisterat olika 

läkare vid endoskopiundersökningar. 

Nu har de specialutbildats 

och läst 60 högskolepoäng på 

halvfart, och kan därmed själva 

utföra undersökningarna. 

Passar sjuksköterskor bra 

Endoskopi kan bestå av antingen 

gastroskopi – då man via munnen 

för ner en slang med kamera 

för undersökning av matstrupe, 

mage eller tolvfingertarm – eller 

koloskopi – då man via ändtarmen 

undersöker tjocktarmen på 

motsvarande sätt. 

Både Joakim Hermansson och 

Eva Konrad är övertygade om 

att rutinerade sjuksköterskor är 

väl lämpade för den här typen av 

undersökningar. 

– Som assistenter vid endoskopiundersökningar 

och operationer 

har vi sett både bra och mindre 

bra exempel på hur man bör göra 

och hur man kan bemöta patienterna. 

Överhuvudtaget bemöter 

nog sjuksköterskor patienter lite 

annorlunda än vad läkare gör, 

säger de. 

Hittills har patienterna varit 

väldigt positiva. 

– Om det behövs så finns läkare 

att tillgå, till exempel om patienten 

ska ha recept. 

i förebyggande syfte 

Behovet att endoskopera patienter 

är stort. Att utbilda sjuksköterskor 

innebär att fler kan göra undersökningar 

och att köerna kan 

minska. 

– Om några år kommer vi nog 

att kunna erbjuda screening av patienter 

med misstänkt tjocktarmscancer, 

säger Joakim Hermansson. 

Med screening menas att en viss 

grupp patienter erbjuds undersök- 

Eva Konrad och Joakim Hermansson på Blekingesjukhuset är två av tretton sjuksköterskor i landet som får utföra 

endoskopiundersökningar. 

Bättre planering av vården 

med speciella team 

Många patienter som skrivs ut från sjukhuset har ett fortsatt 

behov av vård- och omsorgsinsatser. För att patienten ska få rätt 

vård sker en gemensam vårdplanering mellan sjukhuset, primärvården 

och kommunen. Primärvården har för att underlätta 

detta arbete inrättat vårdplaneringsteam vid Blekingesjukhusets 

båda enheter. 

När en patient ska skrivas ut från 

sjukhuset och behöver fortsatt 

hjälp av kommunen och/eller 

primärvården är det viktigt att 

den fortsatta planeringen sker så 

att patientens behov säkerställs. 

Vårdplanering måste ske i ett nära 

samarbete mellan sjukhus, primärvård 

och kommun. Syftet är att 

trygga patientens rätt till en god 

och säker vård och omsorg. 

Fungerar bättre i dag 

För att underlätta detta samarbete 

har primärvården sedan några år 

tillbaka vårdplaneringsteam vid 

Blekingesjukhuset i Karlshamn 

och Karlskrona. Dessa båda team 

planerar patienter från tre av 

länets kommuner, Karlskrona, 

Ronneby och Karlshamn. I teamet 

arbetar distriktssköterska och 

arbetsterapeut. 

– Vi är mycket nöjda med 

teamens arbete. Vårdplaneringen 

fungerar betydligt bättre nu än 

för några år sedan, säger Inger 

Gustafsson, som är utredare på 

Blekingesjukhuset. 

Vårdplanering för patienter från 

Olofström och Sölvesborg sker av 

primärvårdens ordinarie personal. 

– En vårdplanering ska ske 

senast tre dagar efter att sjukhuset 

skickat kallelse, säger Inger Gustafsson. 

Då träffas sjuksköterska från 

vårdavdelningen, distriktssköterska 

och arbetsterapeut från 

primärvården, biståndshandläggare 

från kommunen och patient. 

Patientens anhöriga erbjuds alltid 

möjlighet att närvara. Vid vård- 

planeringen beslutas hur vården 

och omsorgen ska fungera under 

de första fjorton dagarna efter det 

att patienten skrivits ut från sjukhuset. 

Det ska även framgå vem 

som har ansvaret för de fortsatta 

vård- och omsorgsinsatserna. 

Vårdteamet i Karlskrona, medsols 

från övre vänstra hörnet: Birgit 

Johansson, arbetsterapeut, Jörgen 

Petersson, distriktssköterska, Marie 

Eliasson, praktikant, Christina nilsson, 

arbetsterapeut, irene Svensson, 

biståndshandläggare och ann-Charlotte 

Johansson, sjuksköterska. 

ning i förebyggande syfte. 

– I Stockholm finns redan ett 

sådant försök med förebyggande 

undersökningar, säger Eva Konrad. 

Personer över 55 år erbjuds 

undersökning av tjocktarmen. 

Men innan det blir obligatoriskt 

måste fler utbildas i endoskopi. 

I april startar en utbildning 

i Karlskrona under ledning av 

överläkare Henrik Forssell. Tjugo 

platser finns till förfogande för 

sjuksköterskor som vill vidareutbilda 

sig. Eva Konrad och Joakim 

Hermansson tycker att fler ska 

ta chansen. För dem själva har 

utbildningen inneburit ett lyft. 

– Vi sjuksköterskor har fått en 

ny specialitet. Det händer inte 

ofta, säger Joakim Hermansson. 

Vad är endoskopi, 

koloskopi och 

gastroskopi? 

• Endoskopi: Teknisk term där 

man med specialinstrument 

undersöker organ från insidan. 

• Koloskopi: Undersökning av 

tjocktarmen, där syftet bland 

annat är att ta bort polyper, 

leta efter skada, leta efter fickor 

eller undersöka inflammatoriska 

förändringar. 

• Gastroskopi: Undersökning av 

matstrupe, mage och tolvfinger- 

tarm, där syftet bland annat är 

att upptäcka blödningar, upp- 

täcka tumörer eller undersöka 

eventuell glutenintolerans.



Landstinget i Blekinge har blivit allt bättre på höft- och knäledsplastiker, och med effektiv 

smärtlindring och ett smart flöde står sig Blekingesjukhuset i Karlshamn bra i konkurrensen. 

Varje år görs uppemot 500 höft- eller knäledsbyten i länet. 

Snart cyklar Lena igen 

Lena Lindqvist är en rutinerad knäpatient vid det här laget. Så 

sent som i september i fjol bytte hon sin första knäled. Häromdagen 

var dags för nästa, och snart kan hon åter ut och cykla. 

Lena Lindqvist från Asarum har 

städat i hela sitt yrkesverksamma 

liv, vilket sliter på mekaniken i 

kroppen. Vid 60 års ålder var knälederna 

slut, och Lena stod inte 

ut längre. Hon hade då haft värk i 

knäna i åtminstone tio år. 

– Jag hade så jäkla ont. Jag 

försökte jobba som vanligt, men 

hemma orkade jag bara göra det 

absolut nödvändigaste, berättar 

hon från sjuksängen på ortopediska 

vårdavdelningen i Karlshamn. 

Det är dagen efter hennes andra 

knäledsoperation. Illamåendet 

från narkosen har lagt sig och hon 

har nyss fått äta lite kålpudding 

till lunch. 

– Jag har inget körkort och har 

alltid cyklat vart jag än ska, men 

det fungerade inte heller till slut. 

Jag fick bli skjutsad i stället, och 

det blev ju ohållbart i längden. 

akupunktur mot smärtan 

Via sin distriktsläkare fick hon 

remiss till ortopeden förra våren. 

Där blev hon efter undersökning 

uppsatt på väntelistan för knäledsbyte, 

och fick även kontakt med 

sjukgymnast och en akupunktör. 

– Akupunkturen hjälpte mycket 

mot smärtan, säger hon. Det 

gjorde att jag kunde stå ut medan 

jag väntade på operationen. 

I september var det dags för 

operation av hennes högra knäled. 

Lena blev glatt överraskad över 

resultatet. 

– Jag trodde inte att det skulle 

bli så bra, eller att det skulle gå så 

fort att komma tillbaka igen. 

Tätt inpå ingreppet blev hon 

Blekingesjukhusets ortopedklinik 

finns på två olika orter. 

i Karlskrona har man hand 

om de akuta fallen, medan 

all planerad ortopedi görs i 

Karlshamn. Flera insatser har 

gjorts de senaste åren för att 

göra de planerade ingreppen 

så smärtfria som möjligt, i alla 

avseenden. 

– Patienten ska känna en trygghet 

hos oss. Vi är mycket noggranna 

och måna om att patienten inte 

ska ha mer ont än nödvändigt 

eller mår illa, säger Catarina 

kontaktad av sjukgymnasten, som 

snabbt satte henne på träningscykeln. 

– Vi opererar bara här, resten 

hänger sedan på patienten, flikar 

sjuksköterskan Ann-Louise Svensson 

in. Det är mycket ens eget 

ansvar, och då kan man inte fuska 

med träningen efter operationen. 

Fast-Bremberg, avdelningschef på 

ortopedklinikens vårdavdelning i 

Karlshamn. 

– Sedan två år ger vi till exempel 

ortopedpatienterna ett extra 

tillskott i form av en näringsdryck 

innan operationen. Det har visat 

sig minska illamåendet betydligt. 

ny sorts bedövning 

I drygt ett år har de använt en 

form av lokalbedövning som kallas 

LIA, lokal infiltrationsanestesi, 

vilket innebär att smärtlindringen 

leds ner direkt i såret via en 

kateter. Det gör att patienten får 

I tre veckor fick Lenas man 

sköta marktjänsten, men sedan 

var hon i farten igen. Först med 

lättare sysslor som dammtorkning, 

blomvattning, men snart kunde 

hon ut och cykla igen. 

dags för knä nummer två 

Efter tre månaders sjukskrivning 

var hon tillbaka på jobbet, och 

hann arbeta i två månader innan 

det var dags för nästa knä. Fem 

månader efter det första ingreppet, 

mindre värk och kommer hem 

snabbare. 

– I snitt påskyndar det hemgången 

med en dag, säger Catarina. 

Det är naturligtvis positivt 

för den enskilde, men också för 

oss eftersom det frigör vårdplatser 

för andra patienter. 

Ortopedklinikens vårdavdelning 

med sina 20 vårdplatser 

ligger på plan 7 i höghusdelen av 

Blekingesjukhuset i Karlshamn. 

Under vårdtiden kring exempelvis 

en knäoperation kommer 

patienten i kontakt med flera av 

sjukhusets avdelningar. Alla av- 

opererades knä nummer två. 

Hela vänsterbenet är i bandage 

efter ingreppet. Lena ligger på sin 

sal och tar igen sig, men har redan 

varit uppe och tagit sina första steg 

med kryckorna. 

– Läkaren sa att jag nog kan 

delningar – från vårdmottagning 

till röntgen och operation – ligger 

dock i samma byggnad, så allt är 

bara en kort hissfärd bort. 

I Karlshamn görs varje år 

200–250 knäplastiker, och 

ungefär lika många höftledsoperationer. 

Väntetiden beräknas till 

9–13 veckor, vilket står sig bra 

jämfört med andra landsting. 

åka hem redan i morgon, men jag 

stannar nog en natt till. Då hinner 

gubben städa innan jag kommer 

hem, säger Lena och ler. 

Om ett par månader slår björkarna 

ut. Då sitter Lena på sin 

cykel igen. 

” 

Jag trodde inte att det skulle 

gå så fort att komma tillbaka igen. 

Lena Lindqvist, här tillsammans med sjuksköterskan ann-Louise Svensson, tycker att knäledsoperationen gått väldigt bra. Hon är övertygad om att hon 

snart sitter på cykeln igen. 

Karlshamn sköter länets planerade ortopedi 

Catarina Fast-Bremberg, avdelningschef 

på ortopedklinikens 

vårdavdelning i Karlshamn, arbetar 

på att få patienterna att må så bra 

som möjligt.


9 

Knäledspatientens 

1. Besök hos familje- eller 

distriktsläkare 

Din läkare gör en bedömning av 

det onda knäet och skickar dig till 

en första röntgen. Därefter remitteras 

du till ortopedmottagningen 

på sjukhuset i Karlshamn eller 

Karlskrona. 

2. Remiss till ortopedläkare 

Ortopedläkaren ställer diagnos 

och bestämmer vilken plastik som 

är aktuell för just ditt knä. Du 

hamnar därefter på väntelistan för 

operation, vilket i dag innebär en 

väntan på 9–13 veckor. 

3. Operationsbokning 

En av ortopedens operationsbokare 

skickar en kallelse tillsammans 

med lite information. Samtidigt 

går ett meddelande iväg till en 

arbetsterapeut, som då får signal 

om att det är dags att kontakta dig 

för ett hembesök. 

4. inskrivningsdag 

Ungefär två veckor före operationen 

är det dags för ditt andra 

besök på ortopeden. Då blir det 

provtagningar och ett samtal 

med inskrivningssjuksköterskan. 

Där pratar ni om smärta, sociala 

förhållanden, andra diagnoser 

och annat som kan vara bra för 

avdelningen att känna till. Den 

här dagen får du även träffa sjukgymnasten 

för första gången och 

en narkosläkare som godkänner 

dig för operation. Slutligen blir 

du inskriven av en ortopedläkare 

och är därmed formellt klar för 

operation. Skulle det komma ett 

återbud kan du då snabbt kallas 

in. Detta besök på avdelningen 

pågår normalt 4–5 timmar. 

5. dagen före operationen 

Oftast läggs du in på avdelningen 

redan kvällen före ingreppet. Då 

är det dags för nya provtagningar, 

lite instruktioner och uppföljning 

av föregående besök. Man 

kontrollerar också att du är infektionsfri, 

annars måste operationen 

skjutas upp. Du får också dricka 

en näringsdryck, som ger dig ett 

bättre utgångsläge inför operationen 

och ger mindre illamående 

vid uppvaknandet. Du ska även 

duscha och då använda en speciell 

bakteriedödande tvål. 

6. Operationsdagen 

Du duschar ytterligare en gång. 

Din ortopedläkare gör en tydlig 

markering med spritpenna på ditt 

onda knä, så att ingen förväxling 

kan göras. En stund före operationen 

åker du hissen ner till plan 

3 och sängväntrummet, där en 

narkossköterska möter upp. Här 

görs en identitetskontroll innan 

du rullas in i förberedelserummet. 

7. Förberedelserummet 

Precis utanför operationssalen 

ligger förberedelserummet. Här 

träffar du narkosläkaren och en 

undersköterska som lägger bedövningen, 

oftast epiduralt (ryggbedövning). 

Knäet inspekteras och 

tvättas med bakteriedödande tvål. 

Allt stäms av mot din journal och 

ännu en kontroll görs att knäet är 

märkt som det ska. 

8. Operationen 

Under tiden som du har blivit 

ompysslad i förberedelserummet, 

har operationspersonalen förberett 

sig inne i operationssalen genom 

att ”duka upp” de instrument som 

ska användas vid dagens operation. 

När du rullar in blir du omhändertagen 

av en operationssköterska, 

en narkossköterska, en undersköterska 

och en assistent. De sprittvättar 

ditt knä och erbjuder dig 

hörselskydd eller musik i lurar, och 

lugnande medel om du vill. Efter 

sprittvättning täcks patienten in 

i sterila papperslakan och endast 

knäet är synligt. 

Operatören kommer nu in på 

salen. En blodtrycksmanschett 

dras åt runt ditt ben. Den stänger 

av de ytliga blodkärlen vilket gör 

det mycket lättare att utföra operationen. 

Benet kan vara avstängt 

på detta sätt i två timmar utan 

problem. Operationen startar, 

och pågår normalt i omkring 90 

minuter. Ditt nyopererade knä sys 

ihop och får ett tryckförband och 

isbandage, vilket motverkar både 

svullnad och smärta. 

9. Uppvaket 

I uppvakningsrummet får det 

lugnande medlet eller eventuell 

narkos klinga av. Här ligger du i 

några timmar och blir övervakad 

och ompysslad. Är det sent på 

dagen kan du även få ligga här 

över natten. 

10. Tillbaka på ortopediska 

vårdavdelningen 

Väl tillbaka på plan 7 får du vila 

på din sal. Du får fortfarande 

smärtlindring direkt i knäet, men 

den kommer successivt att gå över 

till vanliga värktabletter. 

11. Sjukgymnast 

Nu är det dags att träffa sjukgymnasten 

igen, samma person som 

du träffade redan på inskrivningsdagen. 

Det är här ditt eget arbete 

börjar. Du får ett specialgjort 

träningsschema tillsammans med 

goda råd, sedan är det bara att så 

sakta börja röra på dig. Efter en 

knäoperation är det särskilt viktigt 

att komma igång så snabbt som 

möjligt. 

12. Utskrivning 

När du klarar att ta dig i och ur 

Ett långt, men närmast osynligt ärr skvallrar om operationen av Lena Lindqvists 

högra knä i höstas. Såret hölls ihop av häftklamrar. ”det såg ut som 

fläskstek”, säger Lena. 

Undersköterskan Eva Klinga bistår vid operationen. 

guide genom vårddjungeln 

när patienten kan ta sig fram själv med hjälp av gånghjälpmedel är det 

dags för hemfärd, cirka 3–5 dagar efter operationen. Här är det Lena Lindqvist 

som tränar i sjukhuskorridoren med stöd av ann-Louise Svensson. 

sängen på egen hand, har trapptränat 

och kan gå med gånghjälpmedel, 

är du färdig för att skickas 

hem. Oftast är detta 3–5 dagar 

efter operationen. Innan hemgång 

görs också regelmässigt en röntgen 

för att dokumentera nuläget. 

13. Hemma igen 

Med en tvåveckorsdos värktabletter 

i bagaget kommer du hem 

igen. Inom två veckor ska du få 

träffa en sjukgymnast från primärvården. 

I förekommande fall blir du 

även kontaktad av den kommunala 

hemtjänsten. Om du fick gå 

hem redan dag 3 efter operationen, 

ringer din sjuksköterska från 

ortopeden upp dig efter en vecka 

för att kolla hur du mår. Efter tre 

veckor får du ett nytt telefonsamtal 

i samma ärende, oavsett när du 

gick hem. 

14. Konvalescens 

Du får räkna med att läkningen 

tar ungefär tre månader. Sedan är 

du återställd och igång igen med 

ditt nya knä.


Vestibulit 

– ökat problem för unga kvinnor 

allt fler unga kvinnor söker 

hjälp för smärtor i underlivet. 

Vestibulit är ett långdraget 

smärttillstånd som förhindrar 

normalt sexuellt samliv. 

det är plågsamt och kan ha 

många orsaker. 

Förloppet börjar ofta med smärta 

efter samlag som sitter i några 

timmar, efterhand uppstår smärta 

i samband med penetration under 

samlaget och så småningom kan 

klåda tillkomma i underlivet. Inslag 

av slidkramp utvecklas vilket 

ger en spänd bäckenbotten. 

– Vestibulit definierades som 

begrepp i slutet av 80-talet och då 

fanns det inte mycket forskning i 

ämnet, även om underlivssmärtor 

faktiskt var kända och beskrivna 

redan i det gamla Egypten, berättar 

Kari Dunér, överläkare vid 

hudmottagningen. 

Ytliga nervfibrer 

De senaste åren har det dock 

kommit flera avhandlingar i 

ämnet, som bland annat visat att 

det inte är någon inflammation 

som orsakar smärtan. Däremot 

innehåller slemhinnan hos kvinnor 

med vestibulit fler ytliga 

nervfibrer jämfört med friska 

kvinnors. Man finner även sänkta 

smärttrösklar i området. 

Eftersom det kan vara svårt att 

utreda orsakerna och fastställa 

en behandling finns i Karlskrona 

sedan ett antal år vulvagruppen. 

Där arbetat olika specialister; 

gynekolog, hudläkare, sexolog och 

barnmorskor tillsammans för att 

behandla vestibulit. 

– Troligtvis samverkar flera 

faktorer till att vestibulit uppstår. 

I en del fall kan fysiska faktorer 

överväga medan det i andra fall 

är psykologiska och psykosexuella 

faktorer som dominerar, förklarar 

Kari Dunér som också ingår i 

vulvagruppen. 

Starka tvålar kan påfresta 

En orsak hos vissa kvinnor är 

att de vid klåda och irritation 

i underlivet använt upprepad 

egenmedicinering med receptfria 

lokala svampmedel, som i sig är 

irriterande och kan ge påfrestning 

på känslig slemhinna. 

Övernitiska hygienvanor ses 

som en annan bidragande orsak. 

Många tvättar sig för ofta och 

med alltför starka tvålar i underlivet. 

– Ofta finns även psykosomatiska 

och psykiska orsaker med 

i bilden. De kvinnor vi möter 

har ofta en hög ambitionsnivå, 

de upplever stora krav på sig i 

arbetslivet och privat och tar på 

sig alldeles för stort ansvar. Många 

har problem med depression och 

ångest. Det kan också handla om 

att man kanske har sex utan att 

egentligen ha så stor lust till det. 

Tidsandan i dag sätter tryck på 

kvinnorna att ställa upp, säger 

Kari Dunér. 

Vid det första mötet på 

vulvamottagningen är det viktigt 

att det finns gott om tid för att 

kunna prata igenom kvinnans 

de alkoholrelaterade sjukdomarna har ökat på senare år, säger annette 

danielsson som är projektledare för riskbruksprojektet. 

Överläkare Kari dunér vid hudmottagningen ingår i Vulvagruppen, där gynekolog, hudläkare, sexolog och barnmorskor 

samarbetar för att behandla vestibulit, som är ett långdraget smärttillstånd som förhindrar 

normalt sexuellt samliv. 

sjukhistoria – både medicinskt 

och psykosocialt – för att kunna 

ställa rätt diagnos. Detta klargörande 

samtal är även en viktig 

del i behandlingen och i vissa 

fall fullt tillräckligt för att starta 

Vårdpersonalen ska framöver fråga: 

Hur mycket dricker du? 

Om du i framtiden söker vård 

för ryggont kan du räkna med 

att läkaren också frågar dig 

om dina alkoholvanor. i landstingets 

nya riskbruksprojekt 

tränas personalen på att våga 

ställa frågan om du dricker för 

mycket alkohol. 

– I dag är det självklart att fråga 

en patient om rökning och kostvanor, 

men fortfarande kan det 

vara känsligt att ställa frågor om 

alkohol, säger Annette Danielsson, 

projektledare för riskbruksprojektet. 

Bakgrunden är en nationell 

handlingsplan för alkohol- och 

narkotikaförebyggande åtgärder 

som regeringen beslutat om och 

som baserar sig på senare års 

forskning. 

– Det har visat sig att alkoholrelaterade 

sjukdomar har ökat. 

Det gäller både lever och hjärta, 

en läkningsprocess. I början på 

1990-talet försökte man hjälpa 

kvinnor med vestibulit genom att 

operera bort en bit av slemhinnan 

men det har visat sig vara en 

onödig åtgärd. Nu tränas i stället 

men också stressjukdomar. De 

symptom man får när man ligger 

i riskzonen liknar dem man har 

när man är utbränd, förklarar Annette 

Danielsson. 

Viktigt att tänka efter 

Målet är inte att få patienterna 

att helt sluta med alkohol, utan i 

stället få dem att fundera över om 

det går att skära ner på konsumtionen. 

– Har man ett riskbruk ligger 

man på gränsen att tippa över 

och bli missbrukare. Vi vill få folk 

att dricka mindre och på ett mer 

socialt sätt. 

Sverige tillhörde tidigare det 

så kallade Brännvinsbältet, där öl 

och sprit dominerade och drickande 

för det mesta koncentrerades 

till helgerna. Men på senare år har 

vi också lagt oss till med en mer 

kontinental syn på alkoholen. 

– I dag kan många tänka sig 

både kroppen och tanken. 

– Vestibulit ger mycket problem 

för den unga kvinnan och 

får stora återverkningar på hennes 

liv men det finns hopp och hjälp 

till läkning, säger Kari Dunér. 

att ta ett glas vin till middagen en 

måndag. Vi dricker alltså mer vin 

och mer i veckorna, men har ändå 

behållit vårt helgfestande. Den 

kombinationen kan lätt leda till 

en högre konsumtion. 

Där man kommit längst med 

att diskutera alkoholvanor är 

inom mödravården, men man 

pratar också med nyblivna föräldrar 

om alkohol och amning inom 

barnhälsovården. 

ingen alkohol vid amning 

– Livsmedelsverket har ju nyligen 

ändrat sina rekommendationer, 

men vi håller fast vid att amning 

och alkohol inte passar ihop, 

påpekar Annette Danielsson. 

Näst på tur står Kvinnokliniken 

och när projektet avslutas, 31 december 

2010, ska så många som 

möjligt inom vården i Blekinge 

ha utbildning att ställa den svåra 

frågan – hur mycket dricker du?


Svårt att komma tillbaks till arbetslivet 

efter lång sjukskrivning 

den 1 juli 2008 ändrades reglerna 

för sjukförsäkringen och 

flera nyheter infördes. den 

kanske största är att rätten 

till sjukpenning begränsas till 

364 dagar – 1 år. Men för den 

som är sjuk ännu längre tid eller 

mycket allvarligt sjuk finns 

möjlighet att få fler sjukpenningdagar. 

– Vad som hänt är att medvetenheten 

om riskerna med att gå 

hemma och vara sjukskriven länge 

har ökat inom hälso- och sjukvården. 

Faktum är att vi vet att ju 

längre man är sjukskriven, desto 

svårare är det att komma tillbaks 

till jobbet. Av de personer som 

varit hemma mer än ett år är det 

få som någonsin kommer tillbaks 

till arbetet, säger Peter Pettersson, 

hälso- och sjukvårdsstrateg på 


Regelbunden prövning 

Av den anledningen ska den 

sjukskrivnes förmåga att arbeta 

prövas regelbundet. Detta kallas 

för rehabiliteringskedjan och den 

är uppdelad i tre delar. Under de 

första 90 dagarna har man rätt 

till sjukpenning om man inte kan 

utföra sitt vanliga arbete. Efter 90 

dagar har man bara rätt till sjukpenning 

om man inte kan utföra 

något arbete alls hos sin arbetsgivare. 

Efter 180 dagar har man 

bara rätt till sjukpenning om det 

inte finns något arbete man kan 

utföra på hela arbetsmarknaden. 

Rehabiliteringskedjan gäller 

fullt ut bara för den som har en 

anställning. För arbetslösa, egna 

företagare och studerande gäller 

andra bestämmelser. 

Den som har en mycket 

allvarlig sjukdom kan ansöka om 

fortsatt sjukpenning. Exempel på 

sådana allvarliga sjukdomar är vis- 

” 

Av de personer som 

varit hemma mer än ett år 

är det få som någonsin 

kommer tillbaks till arbetet. 

de nya sjukförsäkringsreglerna innebär bland annat att sjukpenningdagarna begränsas till ett år. 

sa tumörsjukdomar, neurologiska 

sjukdomar som ALS eller om man 

väntar på en transplantation av ett 

livsviktigt organ. Till skillnad från 

förlängd sjukpenning finns det 

ingen tidsgräns för hur länge fortsatt 

sjukpenning kan betalas ut. 

Ersättningen är den samma som 

för de första 364 dagarna, det vill 

säga 80 procent av den sjukpenninggrundade 

inkomsten. 

– Det är viktigt att komma ihåg 

att det inte är Försäkringskassan 

som bestämmer reglerna. Det är 

regeringen som gör det och Försäkringskassan 

ska fatta sina beslut 

på de underlag de får från sjukvården, 

förklarar Peter Pettersson. 

Rehabiliteriangsgaranti 

Det finn två stora sjukskrivningsgrupper: 

smärta/kronisk 

värk i axlar, nacke och rygg samt 

psykiska ohälsa, som depressioner, 

ångest och stressrelaterade besvär. 

För dessa områden finns också en 

rehabiliteringsgaranti. 

– Forskning har visat att de 

som har kronisk värk får bäst 

hjälp av så kallad multimodal 

rehabilitering, vilket innebär 

att ett team där sjuksköterskor, 

läkare, arbetsterapeuter, psykologer, 

kuratorer och sjukgymnaster 

kan ingå, hjälper patienten med 

alla symptom, inte bara smärtan, 

berättar Peter Pettersson. 

När det gäller psykiska besvär 

använder man i stället företrädesvis 

KBT – kognitiv beteendeterapi 

eller KPT – kognitiv 

psykoterapi. 

Många slutar ta sin medicin 

Vi är dåliga på att ta vår medicin i Sverige. i vissa fall följer inte 

ens hälften av oss de ordinationer läkarna föreskriver. det kan 

vara farligt. Man bör alltid diskutera sin medicinering med sin 

läkare innan man minskar ner eller slutar. 

– Människor är kloka, varje dag 

läser vi i tidningarna om att det 

är olämpligt att stoppa i sig läkemedel. 

Det är högst förståeligt att 

man inte vill äta medicin om man 

känner sig frisk. Men det kan 

vara förknippat med stora risker 

att inte följa ordinationen, säger 

distriktsläkaren Kennert Lenhoff. 

Främst är det förebyggande 

medicinering mot högt blodtryck 

och höga kolesterolvärden som 

kan vara farliga att upphöra med 

utan samråd med sin läkare. Även 

när det gäller andra sjukdomar 

finns risker med att avbryta 

behandlingen på eget bevåg. En 

del mediciner, till exempel många 

antidepressiva preparat, kan 

ge besvärliga biverkningar om 

man slutar ta dem för fort och 

infektioner som behandlas med 

antibiotika kan återkomma om 

kuren avbryts i förtid. 

Slarvar vid diffusa symptom 

– Om sjukdomen har ett tydligt 

symptom, som ont i magen eller 

i ryggen, är vi noga med att ta vår 

medicin, men om symptomen är 

mer diffusa, eller om vi äter medicin 

för att förhindra sjukdom 

ser vi många gånger lättvindigt 

på behandlingen, säger Kennert 

Lenhoff. 

Det finns en övermedicinering 

i samhället och ibland en övertro 

till läkemedlens möjligheter. 

Dessutom förekommer felaktiga 

läkarordinationer, menar Kennert 

Lenhoff. Därför är det ett gott 

tecken att folk ifrågasätter sin 

medicinering. Är man tveksam 

över sin medicinering, är biverkningarna 

svåra eller om man av 

någon annan anledning funderar 

på att sluta ta sin medicin så 

bör man diskutera detta med 

sin läkare innan man avbryter 

behandlingen. 

– Rehabiliteringsgarantin 

innebär att om dessa behandlingar 

används får landstinget en 

ersättning från Försäkringskassan. 

Vi rapporterar varje kvartal vilka 

behandlingar vi genomfört och 

får retroaktivt pengar, förklarar 

Peter Pettersson. 

Dessa pengar – 40 000 kronor 

för multimodal rehabilitering 

och 10 000 kronor för en KBT/ 

KPT-behandling – används 

sedan för att förstärka resurserna, 

exempelvis genom utbildning, för 

att kunna genomföra ännu fler 

behandlingar inom framförallt 

primärvården. 

Rekommendationer finns 

För att ge läkare stöd att begränsa 

sjukskrivningarna har också Socialstyrelsen 

tagit fram ett beslutsstöd 

där man rekommenderar hur 

länge man bör sjukskriva för olika 

sjukdomar. Dessa rekommendationer 

kan vem som helt själv 

gå in och läsa på Socialstyrelsens 

hemsida. 

– Om en läkare anser att en 

patient bör sjukskrivas längre än 

rekommenderat måste detta motiveras 

på sjukintyget, säger Peter 

Pettersson. 

Ett ytterligare stöd för läkarna 

är Försäkringsmedicinska kommittén, 

där Peter Pettersson är 

ordförande och där det ingår 

både läkare och tjänstemän från 

landstinget och från Försäkringskassan. 

– Det kan vara tungt för 

läkarna om patienter blir besvikna 

och kanske till och med hotfulla 

för att de inte blir sjukskrivna 

så länge som de vill, men det är 

viktigt att påpeka att de nya reglerna 

har tillkommit med de bästa 

intentioner. Vi ska hjälpa människor, 

inte stjälpa dem, avslutar 

Peter Pettersson. 

Har vi en sjukdom med diffusa symptom slarvar vi lätt med medicineringen, 

vilket kan bli farligt i längden.


Ett företag för ovanliga specialister 

Left is Right är ett mycket speciellt 

företag i Ronneby som 

erbjuder spetskompetens som 

få kan matcha. de anställer 

bara konsulter som är mycket 

skickliga, och extremt noggranna, 

de som har förmågor 

de flesta av oss saknar. det 

krävs dessutom att man har 

aspergers syndrom. 

Aspergers syndrom är ett neuropsykiatriskt 

funktionshinder som 

inte sällan komplicerar umgänge 

och socialt samspel. Människor 

som har aspergers syndrom är 

ofta långt över normalbegåvade. 

Albert Einstein, Isac Newton och 

Mozart är bara några av en lång 

rad genier som anses ha haft detta 

funktionshinder. En person med 

aspergers syndrom har ofta en 

överlägsen minneskapacitet, fokuseringsförmåga, 

rumsuppfattning, 

språkbegåvning och en intuitiv 

förståelse för logiska system som 

överträffar det mesta. Däremot 

medför aspergers syndrom i regel 

sociala svårigheter som komplicerar 

relationer och förmågan att 

fungera i samhället och på arbetsmarknaden. 

– För oss inom psykiatrin är det 

positivt att kunna hjälpa personer 

med aspergers syndrom vidare ut 

i arbetslivet. Det är mycket värdefullt 

att det finns en arbetsplats 

som kan använda den speciella 

kompetens som dessa personer har 

på rätt sätt. Samhället är uppbyggt 

på att vi ska kommunicera och 

fungera i flocken. Passar man inte 

Tomas Falck är en länk mellan kunder och konsulter på företaget Left is Right. 

in hjälper varken doktorsexamen 

eller att man talar sju språk flytande. 

Den här gruppen misslyckas 

gång på gång, säger Lena Norén, 

som är specialpedagog inom 


En plats att fungera på 

Ingen vet hur många personer som 

har aspergers syndrom. Syndromet 

definierades först på 1990-talet. 

Antalet diagnoser ökar och det är 

vanligt att dessa personer kommer 

i kontakt med psykiatrin. 

– Left is Right erbjuder de här 

människorna specifika arbetsuppgifter 

och en plats att fungera på. 

Det är ett företag där de kan växa 

och få användning för sina speciella 

färdigheter. Jag har sett personer 

som på kort tid har blommat 

ut och blivit helt andra människor 

sedan de började på Left is Right, 

säger Lena Norén. 

Left is Right – namnet kommer 

av att vänstra hjärnhalvan domi- 

dålig andedräkt stinker! 

att lukta illa i munnen är ett 

problem som kan drabba vem 

som helst, men det går också 

att lösa utan större ansträngning. 

EGENVÅRDSTIPSET 

Dålig andedräkt, eller halitosis, 

som är den medicinska termen, 

beror på att bakterierna i munhålan 

producerar illaluktande 

svavelgaser. Dessa bakterier kan 

gömma sig eller bita sig kvar runt 

tänderna, i tandköttsfickor och 

på tungan. Speciellt utsatt är man 

om man har dålig tandhygien, 

Tillhör du dem som brukar 

söka egen information och 

kunskap om din sjukdom eller 

en behandling som du ska 

genomgå? i så fall har du flera 

alternativ att välja på. 

På sjukhusbiblioteket finns resurser 

i form av böcker, tidskrifter 

och databaser. Där kan du också få 

Tandborstning hjälper mot dållig 

andedräkt. 

tandköttsinflammation eller tandlossning. 

Många har säkert märkt att 

andedräkten inte är så fräsch på 

Egen koll på sjukdomar 

hjälp av en bibliotekarie att söka 

och värdera information. Sjukhusbiblioteket 

är beläget på Blekinge 

kompetenscentrum, Annebo, i 

Karlskrona och är öppet varje 

vardag för allmänheten. 

På landstingets egen webbplats 

www.ltblekinge.se och på 

www.1177.se, finns också mycket 

information samlad. Läs om 

morgonen. Det beror på att munnen 

är torr efter nattens sömn då 

munhålans rensnings- och reningsprocess, 

som sköts av tuggning och 

salivproduktion, har legat nere. 

Att hålla munnen fräsch är det 

bästa sättet att undvika dålig andedräkt. 

Borsta tänderna morgon 

och kväll och använd tandtråd eller 

tandstickor varje dag. Eftersom 

bakterier kan växa i beläggningar 

på tungan kan en tungskrapa vara 

värd att testa, liksom munsköljmedel. 

Zinktabletter minskar också 

bildningen av de illaluktande 

svavelföreningarna i munnen, 

effekten kommer snabbt och kvarstår 

under några timmar. 

sjukdomar och besvär, hur olika 

undersökningar och behandlingar 

går till, läkemedel samt vilka rättigheter 

man har inom vården. 

På www.1177.se kan man ställa 

frågor och ta del av frågor som 

andra har fått besvarade. Dessutom 

kan självklart numret, 1177, 

också ringas, om man vill prata 

personligen med en sjuksköterska. 

nerar hos personer med aspergers 

syndrom – erbjuder företag över 

hela landet sina tjänster. Företaget 

startade i Kristinehamn för tre år 

sedan och kontoret på Soft Center 

i Ronneby var det andra som etablerades. 

Affärsidén är att erbjuda 

tjänster där de mycket speciella 

förmågor som människor med 

aspergers syndrom har kommer till 

sin rätt. Arbetsplatsen är individanpassad. 

Den som vill får jobba 

ostört, enskilt eller i öppet land- 

Vid årsskiftet ökar valfriheten 

i vården för alla i 

Blekinge. då införs fri 

etableringsrätt för vårdgivare 

inom primärvården 

och vårdpengen, det vill 

säga det ekonomiska 

anslaget från Landstinget, 

följer patienten till den 

vårdgivare han eller hon 

väljer. 

En förutsättning för etablering 

är att vårdgivaren uppfyller en 

rad kriterier inom exempelvis 

allmänmedicinsk specialistkompetens, 

ekonomisk stabilitet, 

tillgänglighet, miljöfrågor, 

teknik, och IT. Kostnaden 

för att få vård hos en privat 

vårdgivare kommer att vara 

densamma som i landstinget 

i övrigt. 

– Den som inte är nöjd med 

den vård som han eller hon 

får på vårdcentralen kan byta 

vårdgivare, då följer pengarna 

med patienten. Därmed ska- 

skap, helt efter sina egna villkor, 

samtidigt som det inte ställs krav 

på sociala kontakter, kundmöten 

och dylikt. 

– I dag finns vi på fyra orter och 

vår ambition är att växa ytterligare. 

Vi strävar efter att etablera oss på 

fler platser och anställa fler konsulter. 

I Ronneby är vi elva konsulter 

i dagsläget och vi har ambitionen 

anställa många fler, säger Tomas 

Falck, som är kontorsansvarig och 

coach, det vill säga en länk mellan 

kunder och konsulter. Till företaget 

är det också knutet säljare som 

arbetar med att hitta fler uppdrag. 

Just nu märks lågkonjunkturen, 

men målsättningen är trots detta 

fortsatt tillväxt. 

Konsulter med hög kompetens 

Till Left is Right söker sig personer 

från hela landet. Det är inte på 

något sätt en behandlingsverksamhet 

utan alla anställningar görs 

utifrån affärsmässiga bedömningar. 

I Ronneby har man knutit till 

sig konsulter med djup och bred 

kompetens inom flera områden. 

– När vi rekryterar söker vi efter 

konsulter med kompetenser inom 

två huvudspår. Dels inom matematik/logik 

med bland annat hela 

IT-sektorn som arbetsområde, dels 

språkliga färdigheter med korrekturläsning, 

översättning, granskning 

och liknade arbetsuppgifter. 

Genomgående är det noggrannhet, 

fokusering och förmåga att jobba 

repetitivt med bibehållen kvalitet 

som utmärker konsulterna på Left 

is Right, säger Tomas Falck. 

Nu påbörjas 

arbetet med hälsoval 

pas en konkurrens som förväntas 

öka kvaliteten i vården, 

säger hälso- och sjukvårdsstrategen 

Cecilia Klüft Frih, som 

är projektledare för införandet 

av Hälsoval Blekinge. 

information till hösten 

Bakgrunden till Hälsoval 

Blekinge är ett regeringsförslag 

om att landstingen blir skyldiga 

att införa vårdval senast 

1 januari 2010. Därför pågårvårdvalsarbete 

i flera landsting 

just nu. 

– Senare i höst kommer vi 

att informera hushållen om 

hur hälsovalet går till, fortsätter 

Cecilia Klüft Frih. 

Politikerna i landstinget har 

fastställt de grundprinciper 

som ska gälla som vägledning 

i det fortsatta arbetet. Än 

så länge har arbetet med att 

utforma modellen för Hälsoval 

Blekinge precis påbörjats. 

Läs mer om hälsovalet på 

www.ltblekinge.se/halsoval.


Här är det dBT-team som arbetar med att hjälpa unga tjejer som skadar sig själva. Från vänster: Petra Johansson, Katrin Ekdahl, Silke Meyer, Marie Lindh, Mattias delling, Lena Svensson, Karin 

Wikdahl och Lisa Belfrage. På bilden saknas Klas Gustavsson. 

Teamet som hjälper 

självdestruktiva tjejer 

att vara ung är svårt. Kanske 

svårare idag än någonsin 

tidigare. Många tonåringar 

mår mycket dåligt och unga 

tjejer visar i vissa fall detta 

genom att skada sig själva på 

olika sätt. av den anledningen 

bildades för ungefär ett år 

sedan ett länsövergripande 

dBT-team och i höstas började 

de sitt arbete med åtta tonårsflickor. 

DBT är förkortningen av dialektisk 

beteendeterapi, som är en typ 

av kognitiv beteendeterapi och 

länge har använts med stor framgång 

inom vuxenpsykiatrin. 

– Det handlar om att arbeta både 

för att få ett förändrat beteende 

och att lära sig att acceptera sin 

situation, förklarar Lena Svensson, 

en av de nio terapeuterna i teamet. 

En gång i veckan träffas de för 

att diskutera sina patienter och 

hjälpa varandra att ge den bästa 

terapin. De individuella samtal 

de har med respektive tjej filmas 

och sedan ger de varandra råd och 

kritik. Terapeuterna kommer från 

hela länet och arbetar med teamet 

20 procent av sin arbetstid, men 

för sina patienter är de tillgängliga 

dygnet runt. 

– Om min patient står med ett 

rakblad i handen och ska skära sig 

kan hon ringa mig och då får jag 

prata henne ur den situationen 

med hjälp av den krisplan vi under 

terapin arbetat fram, berättar 

Katrin Ekdahl. 

Men ett självdestruktivt beteende 

handlar inte bara om att skära 

sig. Det omfattar också alkohol, 

Lena Svensson är en av de dBT-terapeuter som arbetar med åtta självdestruktiva 

tjejer. Hon berättar att de finns tillgängliga dygnet runt för sina 

patienter. 

droger, tabletter, farliga sexuella 

förbindelser eller utagerande beteende, 

som till exempel att slåss. 

– De här tjejerna har en extra 

känslighet, vilket innebär att de 

måste lära sig nya sätt att hantera 

sina känslor och nya sätt att agera 

just utifrån den känsligheten. Därför 

måste de lära sig att hantera 

sina känslor och det är vad terapin 

syftar till, säger Lisa Belfrage. 

Krävande terapi 

Det är dock ingen självklarhet att 

DBT är det som passar en självdestruktiv 

flicka bäst. Terapin är 

krävande och innebär att patienten 

själv tar ett stort ansvar för sitt 

tillfrisknande och orkar jobba med 

att förändra sitt beteende. 

– Våra tjejer har en lång historia 

av självdestruktivt beteende. Vissa 

träffar vi själva i vårt arbete på 

BUP, barn- och ungdomspsykiatrin, 

andra rekommenderar våra 

kollegor. Men vi börjar med en 

orienteringsfas då vi träffas 5–6 

gånger för att förklara DBT-grunderna, 

berättar Karin Wikdahl. 

Nästa steg är att man skriver 

ett kontrakt på 3–4 månader och 

sedan inleds fas ett, som innebär 

att man genom samtal en gång 

i veckan skapar stabilitet och 

minskar skadebeteendet. Samtidigt 

deltar tjejerna i en färdighetsträ- 

att må dåligt är en del av livet. Men 

föds man med en extra känslighet 

kan motgångar verka outhärdliga. 

Flickan på bilden har ingenting med 

artikeln att göra. 

ning en gång i veckan. 

– Det handlar om att de ska lära 

sig ett nytt beteende. Först och 

främst att vara närvarande här och 

nu, vilket de ofta har svårt med 

och sedan att reglera sina känslor, 

exempelvis träna på nya sätt att stå 

ut när det är svårt och nya sätt att 

hantera relationer, fortsätter Lisa 

Belfrage. 

Hjälper även föräldrarna 

Samtidigt som tjejerna går i sin 

terapi arbetar terapeuterna också 

med föräldrarna så att de kan lära 

sig bemöta sina döttrar när de mår 

dåligt. 

När fas ett är avslutad och man 

uppnått en viss stabilitet börjar 

man tala om gamla livshändelser, 

som kan ha gett upphov till den 

smärta man känner. 

– Man tittar på vad som hänt 

och lär sig acceptera det och lägga 

det bakom sig, säger Silke Meyer. 

Efter det tar man tag i de nya 

livsmålen för att kunna påbörja ett 

liv som är värt att leva. 

För många känns det säkert 

ofattbart att man vill skada sig 

själv. Varför gör tjejerna så här? 

– Om man har stark ångest kan 

man uppleva att det hjälper för 

stunden. I dag får säkert många 

tips av andra i samma situation 

på internet. Man kan också skada 

sig själv för att få sympati och 

känna att man hör till, säger Marie 

Lindh. 

Killar agerar annorlunda 

Om den ökade känsligheten är 

genetisk borde det även drabbar 

killar. Blir inte de självdestruktiva? 

– Det finns även killar som skär 

sig, men oftast blir de mer utagerande. 

De slåss och bråkar i stället, 

säger Petra Johansson. 

DBT-teamet tar inte in mer än 

åtta tjejer åt gången i verksamheten. 

Av dem som började i höstas 

är några kvar och några nya har 

tillkommit. Eftersom man inte har 

hållit på så länge har man ännu 

inte utvärderat verksamheten, 

men har gott stöd i forskning och 

erfarenheter från andra landsting 

där DBT-terapin används på 

tonåringar. 

– Den forskning som finns 

visar på stora förbättringar och vi 

har hört samma sak från kollegor 

i både Lund och Växjö, avslutar 

Lena Svensson.


Gun Palm – en länk 

mellan människa och teknik 

Med 34 år i yrket, hos samma arbetsgivare och på samma arbetsplats där hon 

en gång fick sin första anställning är Gun Palm något av en landstingsveteran. 

Men det är nästan ett helt annat yrke i dag än när hon började 1975. 

JOBBA I LANDSTINGET 

Var arbetar du? 

– Jag är legitimerad biomedicinsk 

analytiker på klinisk fysiologiska 

avdelningen på Blekingesjukhuset. 

Hur hamnade du där? 

– Det var när jag tog min examen 

från studierna i Malmö och Lund. 

Då fanns det inte många jobb, jag 

sökte en tjänst på Blekingesjukhuset 

och fick den. Det var mitt 

första jobb och jag har blivit kvar. 

Beskriv ditt jobb. 

– Det handlar om att göra kliniska 

tester med patienten i centrum. 

Vi gör undersökningar på hela 

kroppen, från hjärnan och neråt, 

det är EKG, kärlundersökningar, 

ultraljud, gammakamera och 

mycket mera. De är mycket 

teknisk utrustning, man får nästan 

vara lite av ingenjör. När jag började 

på 70-talet fick jag en penna, 

en miniräknare och en linjal som 

arbetsredskap. Idag är allt datoriserat 

och digitaliserat. Det har 

varit en otrolig utveckling. Det är 

ett stimulerande jobb med mycket 

patientkontakter, samtidigt som 

det är utmanande och krävande. 

Vad är bäst med jobbet? 

– Det är alla patienter och att man 

får träffa så många olika sorters 

Forskningen är viktig 

så att rätt patient får rätt behandling 

att satsa på forskning är viktigt, även i de tider då ekonomin inte 

är den allra bästa. inom Landstinget Blekinge pågår flera intressanta 

studier, framför allt inom primärvården som länge varit mycket 

aktiva inom forskningen. 

FORSKNING I BLEKINGE 

– Den patientnära forskningen är 

oerhört viktig i ett landsting. Vi 

måste veta att vi gör rätt saker för 

rätt patienter. 

Det menar Mats Lundström, 

ordförande i Vetenskapliga rådet 

inom Landstinget Blekinge. 

Han jämför sjukvård med 

orientering – man kan springa för 

glatta livet men om man inte vet 

var man är och vart man ska är 

springandet inte till någon nytta. 

– Det hjälper inte att man jobbar 

och gnor det hårdaste man kan 

om man inte jobbar med rätt saker. 

Därför måste det alltid råda en balans 

mellan klinisk forskning och 

patientarbete inom ett landsting. 

Så även i tider då ekonomin inte 

är den bästa. 

I Blekinge finns det sedan länge 

en stark forskningsaktivitet, 

framför allt inom primärvården. 

Ett stort antal forskningsprojekt är 

igång och många av forskarna har 

byggt upp stora nätverk, nationellt 

såväl som internationellt. Idag 

verkar mellan 30 och 40 forskare 

inom landstinget. Majoriteten av 

dem är läkare inom olika specialiteter, 

men det finns även sjukskö- 

terskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, 

psykologer, socionomer och 

administrativ personal som forskar. 

Forskningen finansieras till viss 

del via interna medel, men också 

externa från till exempel läkemedelsindustrin, 

socialdepartementet, 

hjärt- och lungfonden, nationella 

kvalitetsregister och samarbetande 

högskolor och universitet. 

Fyra prioriterade områden 

– Det finns ett antal prioriterade 

områden som forskningen i Blekinge 

bör handla om, men även 

forskning utanför dessa prioriterade 

områden förekommer, säger 

Mats Lundström. 

De prioriterade områdena är: 

• mötet med patienter med lång- 

variga och bestående funktions- 

hinder och deras anhöriga, 

” 

Att ha en förmåga att möta 

människor är mycket viktigt 

och att tycka om dessa möten. 

människor. Under alla år och alla 

möten har man lärt sig att känna 

av hur olika människor är och 

man har fått en människokännedom 

som är mycket värdefull att 

ha med sig. Men det är naturligtvis 

mycket annat som också är positivt, 

till exempel att få arbeta med 

alla, från det nyfödda barnet till 

åldringen. 

Vad är mindre bra med jobbet? 

– Det är stressen. Patienterna blir 

äldre och sjukare och arbetsbördan 

ökar på oss som jobbar i vården. 

Ekonomin ställer också till det. Nu 

har vi vakanta tjänster som inte 

är tillsatta. Det i sin tur gör att 

väntetiderna ökar och att vi måste 

jobba under en påfrestande stress 

emellanåt. 

Vad är viktigt i ditt jobb? 

– Att ha en förmåga att möta 

människor är mycket viktigt och 

att tycka om dessa möten. Sedan 

handlar det naturligtvis om att 

vara noggrann, att kunna bedöma 

tester så att de svar vi får är relevanta 

för patientens diagnos. 

Dessutom måste man vara flexibel, 

• de hälsofrämjande insatsernas 

effektivitet, 

• kvinnors hälsa, och 

• åldrandets sjukdomar. 

Inom primärvården pågår idag 

den så kallade SNAC-studien, 

som tittar på olika faktorer som 

påverkar hälsan hos äldre. Det 

forskas även kring multisjuka, demensvård, 

tidig diagnos av cancer 

i tjocktarmen och ändtarmen samt 

hänga med i teknikutvecklingen 

och vilja lära sig. 

Hur ser du på framtiden 

för din yrkeskår? 

– Jag är övertygad om att ansvaret 

kommer att fortsätta att öka. Vi 

kommer att få lämna mer och 

mer preliminära svar och svar 

på undersökningar. Samtidigt 

kommer naturligtvis den tekniska 

utrustningen att bli mer och mer 

avancerad. 

FaKTa 

• namn: Gun Palm. 

• Ålder: Knappt en dag över 50. 

• Bor: Karlskrona. 

• Yrke: Legitimerad biomedi- 

cinsk analytiker. 

• Utbildning: Yrkesexamen i 

Malmö och Lund 1975. 

• Familj: Sambo ett barn. 

• intressen: Matlagning, träd- 

gård, resa och att röra på sig. 

• År i landstinget: 34. 

i Blekinge finns sedan länge en stark forskningsaktivitet, framför allt inom 

primärvården. 

om fästingburna infektioner. 

Inom Blekingesjukhuset är den 

mesta forskningen knuten till 

olika nationella kvalitetsregister, 

och handlar till exempel om riskfaktorer 

vid KOL, olika typer av 

kärlkirurgiska ingrepp, operation 

av gråstarr, magsäckscancer och 

olika aspekter kring hälsoekonomi 

och patientnytta inom EyeNet 

Sweden.


LÄTTLÄST 

Mer vård för pengarna 

Landstinget måste spara. 

När det är dåliga tider 

i Sverige 

får landstinget in 

mindre skattepengar. 

Dessutom är vården 

i Blekinge dyr 

om man jämför 

med många andra 

landsting. 

Landstinget ska spara 

genom att 

antalet anställda 

ska bli färre. 

Dessutom ska man 

jobba annorlunda. 

Nya regler ska hjälpa sjukskrivna 

att komma tillbaks till arbetet 

1 juli förra året 

kom en ny sjukförsäkring. 

Eftersom man vet 

att de som är 

sjukskrivna länge 

aldrig börjar jobba igen 

har reglerna ändrats. 

Nu ska man pröva 

om den som är sjukskriven 

kan jobba med något alls. 

Det prövar man 

många gånger. 

Man får inte 

vara sjukskriven 

mer än ett år. 

Läkarna får hjälpa till 

att sjukskriva 

lagom länge. 

Socialstyrelsen har gjort 

en lista på olika sjukdomar 

och hur länge man 

får vara sjukskriven för dessa. 

De nya reglerna 

ska hjälpa människor 

att komma tillbaks 

till arbetet igen 

efter en sjukskrivning. 

Barn behöver inte 

alltid gå till tandläkaren 

Många barn och ungdomar 

i Blekinge 

har mycket bra tänder. 

Därför behöver de 

inte gå till tandläkaren 

så ofta. 

Ibland kan de få gå 

till en tandsköterska 

eller en tandhygienist 

i stället. 

På så sätt 

kan tandläkarna 

ta emot fler 

vuxna patienter 

och köerna 

blir kortare. 

Dessutom sparar 

landstinget pengar. 

doktorn ska fråga 

hur mycket 

man dricker 

I Sverige blir 

fler och fler sjuka 

för att de dricker 

för mycket alkohol. 

De får problem 

med levern och hjärtat. 

Därför ska doktorn 

alltid fråga 

hur mycket man dricker. 

Även om 

man söker hjälp 

för att man har 

ont i ryggen. 

Idag pratar man 

med alla som 

väntar barn 

om detta. 

Och med 

nyblivna föräldrar. 

Nu ska doktorerna 

få lära sig att våga 

ställa frågan till 

alla patienter. 

Man måste inte 

sluta dricka 

men många kan 

dricka mindre 

och må 

mycket bättre. 

Speciella team 

hjälper sjuka hemma 

Många som legat 

på sjukhus 

behöver vård 

när de kommer hem. 

För att de ska få 

så bra vård som möjligt 

har man speciella grupper 

som jobbar med detta. 

De planerar vården 

tillsammans med sjukhuset, 

kommunen och primärvården. 

När vården ska planeras 

är patienten med. 

De anhöriga får också 

var med om de vill.


I kriser väcks ofta de existentiella frågorna 

till liv. Dessa kan vara nog så smärtsamma 

att uthärda och orsaka mycket lidande. 

– Människan har ett behov av att prata. 

Samtalet kan lindra stor smärta, säger sjukhusprästen 

Ingmar Svensson. 

Sjukhusprästen 

lyssnar och ger stöd vid oro, förtvivlan och sorg 

i svåra tider kan en skuldra att gråta ut mot eller ett öra som lyssnar vara ett gott stöd, säger ingmar Svensson, sjukhuspräst vid Blekingesjukhuset i Karlskrona. 

Vid Blekingesjukhuset i Karlskrona 

finns två sjukhuspräster och en 

sjukhuspastor. I Karlshamn finns 

en diakon och en präst på deltid. 

Tillsammans hjälper de människor 

i kriser och sorg. Ofta kallas Ingmar 

Svensson och hans kollegor 

till avdelningar där patienter i 

vissa lägen behöver extra stöd och 

stöttning. Ibland hjälper det att få 

en skuldra att gråta ut mot, ett öra 

som lyssnar. 

– I dödens närhet, vid sjukdomar 

och i svåra kriser uppstår 

de andliga, existentiella frågorna. 

Livet stannar upp, och vi ger oss 

tid att tänka efter. Varför lever vi? 

Vad har livet för mening? Vad händer 

när vi dör? Finns det en Gud?, 

säger Ingmar Svensson. 

Samtalet lindrar 

Många, även de som inte till 

vardags betraktar sig som religiösa, 

söker efter tröst, och vill gärna 

tro på en mening och ett liv efter 

döden, en möjlighet att återigen 

få möta sin livskamrat sedan 50 

år tillbaka. I samtalet med prästen 

får han eller hon möjlighet att 

ventilera sin oro och förtvivlan, sin 

rädsla och sorg. 

– Detta är vår allra främsta 

uppgift. Att uthärda det någon 

annan bär, deras förtvivlan, deras 

känslor, deras frågor och deras 

oro. Att kunna ta emot, lyssna och 

dela situationen. Att helt enkelt 

vara där. Samtalet kan lindra svåra 

plågor, menar Ingmar Svensson, 

och fortsätter: 

– Funderingar på livet blir ofta 

både smärtsamma och svåra. 

Ibland känner vi skuld också för 

allt som blivit fel. I det sammanhanget 

är bikten en viktig del. Att 

lyfta fram förlåtelsen och förmedla 

Guds välsignelse kan lindra plågan 

för många människor. 

Är alltid tillgänglig 

Sjukhusprästerna finns alltid till 

hands vid dödsfall på sjukhuset. 

Då kallas de in av personalen för 

att vara till hjälp och stöd för de 

anhöriga i det akuta skedet. Sjuk- 

” 

God vård ser till hela människan, och i det ingår 

även att sitta ner hos patienten och lyssna. Ett 

samtal kan kännas som en väldig lättnad för många. 

husprästerna har beredskap och är 

tillgängliga dygnet runt, sju dagar 

i veckan. 

– I de här situationerna fungerar 

vi som lugnet mitt i kaoset. Inte 

minst för personalen. Vi stöttar 

dem i ett tungt arbete, som inte 

alltid är lätt att bedriva när man 

samtidigt har en stressig vårdvardag. 

God vård handlar för Ingmar 

Svensson om att kunna erbjuda 

just det här lilla extra, som en 

halvtimme på sängkanten för att 

bara lyssna. 

– God vård ser till hela människan, 

och i det ingår även att sitta 

ner hos patienten och lyssna. Ett 

samtal kan kännas som en väldig 

lättnad för många. 

Sjukhusprästerna finns också till 

hands när anhöriga vill ta avsked 

av sina nära och kära i bårhuset. 

De gör i ordning för avskedet och 

de tar hand om de anhöriga. 

– Vi arbetar också med föräldrar 

som mist sina barn, under exempelvis 

graviditeten eller de tidiga 

första dygnen. Vi träffar föräldrarna 

både i samtal och i speciella 

sorgegrupper tillsammans med 

förlossningspersonalen, berättar 

Ingmar Svensson. 

att hantera sina känslor 

Till sorgen och smärtan hör också 

ilska och anklagelser. Många vill 

ha svar men hittar inte alltid dem. 

Det är viktigt att få uttrycka allt 

detta. Att lära sig att hantera käns- 

lorna. För sorgen kommer alltid 

att finnas där, men rätt bearbetad 

kan den uthärdas. 

En gång i veckan hålls guds- 

tjänst i sjukhuskyrkan vid 

Blekingesjukhuset i Karlskrona. 

Gudstjänsten sänds via egen 

radiolänk över hela sjukhuset. 

Under övrig tid sänds ett inspelat 

program på kanalen med andakter, 

dikter, texter och musik. 

Sjukhuskyrkan är en förmodligen 

länets mest välbesökta kyrka. 

Varje månad tänds mellan 700 och 

800 ljus här. 

– Det är ett fantastiskt rum att 

kunna dra sig undan till, att få 

vara avskild för bön eller meditation 

mitt på sjukhuset, säger 

Ingmar Svensson.

Ditt Landsting nr 1 2009, tema mer vård för pengarna - Landstinget ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?