Ditt Landsting nr 1 2009, tema mer vård för pengarna - Landstinget ...

More documents

Recommendations

Info

6 TEMA / Mer vård för pengarna Ditt Landsting mars 2009 det palliativmedicinska teamet i Karlshamn: Tora Campbell-Chiru, Cecilie Freng, Tanja Kallenberg och anette Österlund. Livskvalitet för den som aldrig blir frisk all sjukvård jobbar för att få människor att må så bra som möjligt. På det sättet skiljer sig inte den palliativmedicinska enhetens uppgifter från andra. Skillnaden ligger i att deras patienter alltid är obotligt sjuka. – En vanlig fördom vi möter är att palliativ vård bara handlar om vård i livets absoluta slutskede, säger Tora Campbell-Chiru, överläkare och enhetschef för det palliativa teamet vid Blekingesjukhuset i Karlshamn. Det är hon som tillsammans med ytterligare en läkare och två sjuksköterskor utgör det palliativmedicinska teamet i Blekinge. – Vi fokuserar på livet och på livskvalitet. Vår uppgift är att hjälpa patienterna till ett så bra liv som möjligt, med de begränsningar som en obotlig sjukdom med tiden ger. Patienten vet att hon inte kan bli frisk, men hon kan leva med sin sjukdom så länge det går om hon får medicinsk hjälp, stöd och trygghet. Bara för att man får träffa Tora Campbell-Chiru och hennes medarbetare, behöver det inte betyda att man ska ge upp. Tvärtom finns det mycket kvar att göra. – Mycket få patienter som vi blir inblandade i behöver bli inlagda på sjukhus. Vi uppmärksammar symptom tidigare och kan så långt det är möjligt lindra dessa. Våra patienter lever på så sätt oftast både bättre och längre än de skulle ha gjort om vi inte varit involverade. Symptomkontroll är nyckeln Grundläggande för all palliativ vård är just symptomlindringen. – Om man till exempel inte kan röra sig utan att det gör ont, är man inte mottaglig för annan hjälp heller, säger Tora Campbell- Chiru. Så ju tidigare vi blir in- Förtoendet vi får från patienter och anhöriga är oerhört viktigt, menar Tora Campbell-Chiru. kopplade, desto mer nytta kan vi göra. Vid sidan om symptomkontroll bygger den palliativa vårdfilosofin på lagarbete, närståendestöd och inte minst kommunikation, vårdgivare emellan men förstås främst mellan läkare/sjuksköterska och patient. Det handlar om att bygga relationer. – Vi vill alltid träffa patienten så tidigt som möjligt, säger Tanja Kallenberg, specialistsköterska och en av Tora Campbell-Chirus kollegor. När man drabbas av obotlig sjukdom hamnar man i ett vakuum. Mängder av frågor dyker upp, ofta både svåra att ställa och få svar på. Både patient och anhöriga bär ofta på tankar som man inte delar med någon men som påverkar vardagen enormt mycket. Tanja understryker att just förtroendet är viktigt. – Det gäller att skapa en trygghet för patienten och de anhöriga. Genom information och samtal kan patient och anhöriga bli mer delaktiga, förberedda på vad som kan hända och på så sätt få mer kontroll över situationen. Kunskap avgör våra val Undersökningar över hela världen visar att 85 procent av de dödligt sjuka vill vistas hemma i livets slut om de får välja. Flera landsting i Sverige når den siffran, bland annat Östergötland och Jämtland. I Blekinge, som tidigare inte har haft någon specialiserad palliativ vård, har den siffran legat på omkring 15 procent. Det kan finnas flera orsaker till de låga siffrorna. – Det kan bero på att patienten har haft för dålig symptomlindring för att kunna skickas hem från sjukhuset, vilket i sin tur kan bero på att palliativa insatser har kopplats in för sent eller inte alls. Men det kan också bero på att patienten eller de anhöriga inte vet tillräckligt. Hade de fått relevant kunskap om situationen, hade de kunnat göra andra val, menar Tora Campbell-Chiru. – Det är viktigt att vårdtagarna känner till vilka rättigheter de har och vilka möjligheter som finns. Faktiskt går det mesta att lösa hemma om patient och närstående vill. Det enda vi inte kan göra i hemmet är egentligen att röntga och operera! Fördubblar kapaciteten i vår 2006 lade Socialstyrelsen fram en utredning, där Landstinget i Blekinge kritiserades för brister i den palliativa vården. Utredningen föranledde den satsning inom området, som nu bär frukt. Den palliativmedicinska enheten i Karlshamn har bara varit igång sedan september i fjol, men redan syns tydliga resultat. I dag, bara sex månader efter starten, får över hälften av patienterna sluta sina dagar hemma hos sina närmaste, i stället för på sjukhus. En positiv bieffekt är att det samtidigt frigörs vårdplatser på sjukhuset. Detta har bidragit till att verksamheten utökas redan under våren, till tre läkare och sex sköterskor plus en sekreterare. Dessutom fördjupas samarbetet med diakon och kurator. För vårdtagarna innebär det främst att det blir lättare att få hjälp med det som sjukdomen Palliativ vård • Palliativ vård är en relativt ny vetenskap. Vårdfilosofin har sitt ursprung i Storbritannien på 1960-talet, med Cecily Saunders och Hospicerörelsen. • Det är först på senare år som Palliativ Medicin har blivit ett eget ämne på läkarutbildning- arna i Sverige och det råder stor brist i landet på läkare och sjuk- sköterskor med specialistutbild- ning i palliativ vård. • WHO:s definition av palliativ vård: Ett förhållningssätt som förbätt- rar livskvaliteten för patienter och deras familjer, som står inför orsakar. Det ger ökad trygghet för vårdtagarna, och bättre förutsättningar att kunna leva ett bra liv så länge det går trots att man har en obotlig sjukdom. – Många säger att kontakten med oss är det bästa som hänt dem under deras sjukdomstid. Det handlar kort sagt om att kunna leva tills man dör, säger Tora Campbell-Chiru. ” Många säger att kontakten med oss är det bästa som hänt dem under deras sjukdomstid. Den palliativa enheten tillhörde tidigare den geriatiska kliniken som lades ner vid årsskiftet. Verksamheten som sådan finns dock forfarande kvar men tillhör nu två befintliga kliniker – kirurgkliniken och medicinkliniken. Skälet till denna förändring är att det blev en billigare lösning för landstinget. problem förknippade med livsho- tande sjukdom genom att före- bygga och lindra lidande genom tidig identifiering och oklanderlig bedömning och behandling av smärta och andra problem, fysiska, psykosociala och andliga. • De fyra hörnstenarna i palliativ vård är symptomkontroll, kommunikation, närståendestöd och teamwork. • Den palliativmedicinska enheten i Karlshamn samarbetar med sjukhuset, primärvården och kom- munerna. Enheten blir tillgänglig efter remiss.
Ditt Landsting mars 2009 TEMA / Mer vård för pengarna 7 Specialutbildade sjuksköterskor öppnar nya vårdmöjligheter Bättre omvårdnad, ökad tillgänglighet och kortare köer till kirurgen blir resultat- et på sikt när sjuksköterskor får nya roller och specialutbildas i endoskopi. av tretton nyutbildade sjuksköterskor i Sverige finns två på Blekinge- sjukhuset. Undersökning av tarmar och mage med endoskopi har fram till alldeles nyligen endast utförts av läkare. Men det finns inget som säger att man måste vara läkare för att få göra sådana undersökningar. Det går bra att vara sjuksköterska, bara man har de rätta kunskaperna. Det har Eva Konrad och Joakim Hermansson på kirurgavdelningen på Blekingesjukhuset i Karlskrona. De har i många år assisterat olika läkare vid endoskopiundersökningar. Nu har de specialutbildats och läst 60 högskolepoäng på halvfart, och kan därmed själva utföra undersökningarna. Passar sjuksköterskor bra Endoskopi kan bestå av antingen gastroskopi – då man via munnen för ner en slang med kamera för undersökning av matstrupe, mage eller tolvfingertarm – eller koloskopi – då man via ändtarmen undersöker tjocktarmen på motsvarande sätt. Både Joakim Hermansson och Eva Konrad är övertygade om att rutinerade sjuksköterskor är väl lämpade för den här typen av undersökningar. – Som assistenter vid endoskopiundersökningar och operationer har vi sett både bra och mindre bra exempel på hur man bör göra och hur man kan bemöta patienterna. Överhuvudtaget bemöter nog sjuksköterskor patienter lite annorlunda än vad läkare gör, säger de. Hittills har patienterna varit väldigt positiva. – Om det behövs så finns läkare att tillgå, till exempel om patienten ska ha recept. i förebyggande syfte Behovet att endoskopera patienter är stort. Att utbilda sjuksköterskor innebär att fler kan göra undersökningar och att köerna kan minska. – Om några år kommer vi nog att kunna erbjuda screening av patienter med misstänkt tjocktarmscancer, säger Joakim Hermansson. Med screening menas att en viss grupp patienter erbjuds undersök- Eva Konrad och Joakim Hermansson på Blekingesjukhuset är två av tretton sjuksköterskor i landet som får utföra endoskopiundersökningar. Bättre planering av vården med speciella team Många patienter som skrivs ut från sjukhuset har ett fortsatt behov av vård- och omsorgsinsatser. För att patienten ska få rätt vård sker en gemensam vårdplanering mellan sjukhuset, primärvården och kommunen. Primärvården har för att underlätta detta arbete inrättat vårdplaneringsteam vid Blekingesjukhusets båda enheter. När en patient ska skrivas ut från sjukhuset och behöver fortsatt hjälp av kommunen och/eller primärvården är det viktigt att den fortsatta planeringen sker så att patientens behov säkerställs. Vårdplanering måste ske i ett nära samarbete mellan sjukhus, primärvård och kommun. Syftet är att trygga patientens rätt till en god och säker vård och omsorg. Fungerar bättre i dag För att underlätta detta samarbete har primärvården sedan några år tillbaka vårdplaneringsteam vid Blekingesjukhuset i Karlshamn och Karlskrona. Dessa båda team planerar patienter från tre av länets kommuner, Karlskrona, Ronneby och Karlshamn. I teamet arbetar distriktssköterska och arbetsterapeut. – Vi är mycket nöjda med teamens arbete. Vårdplaneringen fungerar betydligt bättre nu än för några år sedan, säger Inger Gustafsson, som är utredare på Blekingesjukhuset. Vårdplanering för patienter från Olofström och Sölvesborg sker av primärvårdens ordinarie personal. – En vårdplanering ska ske senast tre dagar efter att sjukhuset skickat kallelse, säger Inger Gustafsson. Då träffas sjuksköterska från vårdavdelningen, distriktssköterska och arbetsterapeut från primärvården, biståndshandläggare från kommunen och patient. Patientens anhöriga erbjuds alltid möjlighet att närvara. Vid vård- planeringen beslutas hur vården och omsorgen ska fungera under de första fjorton dagarna efter det att patienten skrivits ut från sjukhuset. Det ska även framgå vem som har ansvaret för de fortsatta vård- och omsorgsinsatserna. Vårdteamet i Karlskrona, medsols från övre vänstra hörnet: Birgit Johansson, arbetsterapeut, Jörgen Petersson, distriktssköterska, Marie Eliasson, praktikant, Christina nilsson, arbetsterapeut, irene Svensson, biståndshandläggare och ann-Charlotte Johansson, sjuksköterska. ning i förebyggande syfte. – I Stockholm finns redan ett sådant försök med förebyggande undersökningar, säger Eva Konrad. Personer över 55 år erbjuds undersökning av tjocktarmen. Men innan det blir obligatoriskt måste fler utbildas i endoskopi. I april startar en utbildning i Karlskrona under ledning av överläkare Henrik Forssell. Tjugo platser finns till förfogande för sjuksköterskor som vill vidareutbilda sig. Eva Konrad och Joakim Hermansson tycker att fler ska ta chansen. För dem själva har utbildningen inneburit ett lyft. – Vi sjuksköterskor har fått en ny specialitet. Det händer inte ofta, säger Joakim Hermansson. Vad är endoskopi, koloskopi och gastroskopi? • Endoskopi: Teknisk term där man med specialinstrument undersöker organ från insidan. • Koloskopi: Undersökning av tjocktarmen, där syftet bland annat är att ta bort polyper, leta efter skada, leta efter fickor eller undersöka inflammatoriska förändringar. • Gastroskopi: Undersökning av matstrupe, mage och tolvfingertarm, där syftet bland annat är att upptäcka blödningar, upp- täcka tumörer eller undersöka eventuell glutenintolerans.
Page 1 and 2: ditt Landsting Nr Effektiv vård me
Page 3 and 4: Ditt Landsting mars 2009 3 nödvän
Page 5: Ditt Landsting mars 2009 TEMA / Mer
Page 9 and 10: Ditt Landsting mars 2009 TEMA / Mer
Page 11 and 12: Ditt Landsting mars 2009 11 Svårt
Page 13 and 14: Ditt Landsting mars 2009 13 Här ä
Page 15 and 16: Ditt Landsting mars 2009 15 LÄTTL

Ditt Landsting nr 1 2009, tema mer vård för pengarna - Landstinget ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?