Ditt Landsting nr 1 2009, tema mer vård för pengarna - Landstinget ...

More documents

Recommendations

Info

10 Ditt Landsting mars 2009 Vestibulit – ökat problem för unga kvinnor allt fler unga kvinnor söker hjälp för smärtor i underlivet. Vestibulit är ett långdraget smärttillstånd som förhindrar normalt sexuellt samliv. det är plågsamt och kan ha många orsaker. Förloppet börjar ofta med smärta efter samlag som sitter i några timmar, efterhand uppstår smärta i samband med penetration under samlaget och så småningom kan klåda tillkomma i underlivet. Inslag av slidkramp utvecklas vilket ger en spänd bäckenbotten. – Vestibulit definierades som begrepp i slutet av 80-talet och då fanns det inte mycket forskning i ämnet, även om underlivssmärtor faktiskt var kända och beskrivna redan i det gamla Egypten, berättar Kari Dunér, överläkare vid hudmottagningen. Ytliga nervfibrer De senaste åren har det dock kommit flera avhandlingar i ämnet, som bland annat visat att det inte är någon inflammation som orsakar smärtan. Däremot innehåller slemhinnan hos kvinnor med vestibulit fler ytliga nervfibrer jämfört med friska kvinnors. Man finner även sänkta smärttrösklar i området. Eftersom det kan vara svårt att utreda orsakerna och fastställa en behandling finns i Karlskrona sedan ett antal år vulvagruppen. Där arbetat olika specialister; gynekolog, hudläkare, sexolog och barnmorskor tillsammans för att behandla vestibulit. – Troligtvis samverkar flera faktorer till att vestibulit uppstår. I en del fall kan fysiska faktorer överväga medan det i andra fall är psykologiska och psykosexuella faktorer som dominerar, förklarar Kari Dunér som också ingår i vulvagruppen. Starka tvålar kan påfresta En orsak hos vissa kvinnor är att de vid klåda och irritation i underlivet använt upprepad egenmedicinering med receptfria lokala svampmedel, som i sig är irriterande och kan ge påfrestning på känslig slemhinna. Övernitiska hygienvanor ses som en annan bidragande orsak. Många tvättar sig för ofta och med alltför starka tvålar i underlivet. – Ofta finns även psykosomatiska och psykiska orsaker med i bilden. De kvinnor vi möter har ofta en hög ambitionsnivå, de upplever stora krav på sig i arbetslivet och privat och tar på sig alldeles för stort ansvar. Många har problem med depression och ångest. Det kan också handla om att man kanske har sex utan att egentligen ha så stor lust till det. Tidsandan i dag sätter tryck på kvinnorna att ställa upp, säger Kari Dunér. Vid det första mötet på vulvamottagningen är det viktigt att det finns gott om tid för att kunna prata igenom kvinnans de alkoholrelaterade sjukdomarna har ökat på senare år, säger annette danielsson som är projektledare för riskbruksprojektet. Överläkare Kari dunér vid hudmottagningen ingår i Vulvagruppen, där gynekolog, hudläkare, sexolog och barnmorskor samarbetar för att behandla vestibulit, som är ett långdraget smärttillstånd som förhindrar normalt sexuellt samliv. sjukhistoria – både medicinskt och psykosocialt – för att kunna ställa rätt diagnos. Detta klargörande samtal är även en viktig del i behandlingen och i vissa fall fullt tillräckligt för att starta Vårdpersonalen ska framöver fråga: Hur mycket dricker du? Om du i framtiden söker vård för ryggont kan du räkna med att läkaren också frågar dig om dina alkoholvanor. i landstingets nya riskbruksprojekt tränas personalen på att våga ställa frågan om du dricker för mycket alkohol. – I dag är det självklart att fråga en patient om rökning och kostvanor, men fortfarande kan det vara känsligt att ställa frågor om alkohol, säger Annette Danielsson, projektledare för riskbruksprojektet. Bakgrunden är en nationell handlingsplan för alkohol- och narkotikaförebyggande åtgärder som regeringen beslutat om och som baserar sig på senare års forskning. – Det har visat sig att alkoholrelaterade sjukdomar har ökat. Det gäller både lever och hjärta, en läkningsprocess. I början på 1990-talet försökte man hjälpa kvinnor med vestibulit genom att operera bort en bit av slemhinnan men det har visat sig vara en onödig åtgärd. Nu tränas i stället men också stressjukdomar. De symptom man får när man ligger i riskzonen liknar dem man har när man är utbränd, förklarar Annette Danielsson. Viktigt att tänka efter Målet är inte att få patienterna att helt sluta med alkohol, utan i stället få dem att fundera över om det går att skära ner på konsumtionen. – Har man ett riskbruk ligger man på gränsen att tippa över och bli missbrukare. Vi vill få folk att dricka mindre och på ett mer socialt sätt. Sverige tillhörde tidigare det så kallade Brännvinsbältet, där öl och sprit dominerade och drickande för det mesta koncentrerades till helgerna. Men på senare år har vi också lagt oss till med en mer kontinental syn på alkoholen. – I dag kan många tänka sig både kroppen och tanken. – Vestibulit ger mycket problem för den unga kvinnan och får stora återverkningar på hennes liv men det finns hopp och hjälp till läkning, säger Kari Dunér. att ta ett glas vin till middagen en måndag. Vi dricker alltså mer vin och mer i veckorna, men har ändå behållit vårt helgfestande. Den kombinationen kan lätt leda till en högre konsumtion. Där man kommit längst med att diskutera alkoholvanor är inom mödravården, men man pratar också med nyblivna föräldrar om alkohol och amning inom barnhälsovården. ingen alkohol vid amning – Livsmedelsverket har ju nyligen ändrat sina rekommendationer, men vi håller fast vid att amning och alkohol inte passar ihop, påpekar Annette Danielsson. Näst på tur står Kvinnokliniken och när projektet avslutas, 31 december 2010, ska så många som möjligt inom vården i Blekinge ha utbildning att ställa den svåra frågan – hur mycket dricker du?
Ditt Landsting mars 2009 11 Svårt att komma tillbaks till arbetslivet efter lång sjukskrivning den 1 juli 2008 ändrades reglerna för sjukförsäkringen och flera nyheter infördes. den kanske största är att rätten till sjukpenning begränsas till 364 dagar – 1 år. Men för den som är sjuk ännu längre tid eller mycket allvarligt sjuk finns möjlighet att få fler sjukpenningdagar. – Vad som hänt är att medvetenheten om riskerna med att gå hemma och vara sjukskriven länge har ökat inom hälso- och sjukvården. Faktum är att vi vet att ju längre man är sjukskriven, desto svårare är det att komma tillbaks till jobbet. Av de personer som varit hemma mer än ett år är det få som någonsin kommer tillbaks till arbetet, säger Peter Pettersson, hälso- och sjukvårdsstrateg på Landstinget Blekinge. Regelbunden prövning Av den anledningen ska den sjukskrivnes förmåga att arbeta prövas regelbundet. Detta kallas för rehabiliteringskedjan och den är uppdelad i tre delar. Under de första 90 dagarna har man rätt till sjukpenning om man inte kan utföra sitt vanliga arbete. Efter 90 dagar har man bara rätt till sjukpenning om man inte kan utföra något arbete alls hos sin arbetsgivare. Efter 180 dagar har man bara rätt till sjukpenning om det inte finns något arbete man kan utföra på hela arbetsmarknaden. Rehabiliteringskedjan gäller fullt ut bara för den som har en anställning. För arbetslösa, egna företagare och studerande gäller andra bestämmelser. Den som har en mycket allvarlig sjukdom kan ansöka om fortsatt sjukpenning. Exempel på sådana allvarliga sjukdomar är vis- ” Av de personer som varit hemma mer än ett år är det få som någonsin kommer tillbaks till arbetet. de nya sjukförsäkringsreglerna innebär bland annat att sjukpenningdagarna begränsas till ett år. sa tumörsjukdomar, neurologiska sjukdomar som ALS eller om man väntar på en transplantation av ett livsviktigt organ. Till skillnad från förlängd sjukpenning finns det ingen tidsgräns för hur länge fortsatt sjukpenning kan betalas ut. Ersättningen är den samma som för de första 364 dagarna, det vill säga 80 procent av den sjukpenninggrundade inkomsten. – Det är viktigt att komma ihåg att det inte är Försäkringskassan som bestämmer reglerna. Det är regeringen som gör det och Försäkringskassan ska fatta sina beslut på de underlag de får från sjukvården, förklarar Peter Pettersson. Rehabiliteriangsgaranti Det finn två stora sjukskrivningsgrupper: smärta/kronisk värk i axlar, nacke och rygg samt psykiska ohälsa, som depressioner, ångest och stressrelaterade besvär. För dessa områden finns också en rehabiliteringsgaranti. – Forskning har visat att de som har kronisk värk får bäst hjälp av så kallad multimodal rehabilitering, vilket innebär att ett team där sjuksköterskor, läkare, arbetsterapeuter, psykologer, kuratorer och sjukgymnaster kan ingå, hjälper patienten med alla symptom, inte bara smärtan, berättar Peter Pettersson. När det gäller psykiska besvär använder man i stället företrädesvis KBT – kognitiv beteendeterapi eller KPT – kognitiv psykoterapi. Många slutar ta sin medicin Vi är dåliga på att ta vår medicin i Sverige. i vissa fall följer inte ens hälften av oss de ordinationer läkarna föreskriver. det kan vara farligt. Man bör alltid diskutera sin medicinering med sin läkare innan man minskar ner eller slutar. – Människor är kloka, varje dag läser vi i tidningarna om att det är olämpligt att stoppa i sig läkemedel. Det är högst förståeligt att man inte vill äta medicin om man känner sig frisk. Men det kan vara förknippat med stora risker att inte följa ordinationen, säger distriktsläkaren Kennert Lenhoff. Främst är det förebyggande medicinering mot högt blodtryck och höga kolesterolvärden som kan vara farliga att upphöra med utan samråd med sin läkare. Även när det gäller andra sjukdomar finns risker med att avbryta behandlingen på eget bevåg. En del mediciner, till exempel många antidepressiva preparat, kan ge besvärliga biverkningar om man slutar ta dem för fort och infektioner som behandlas med antibiotika kan återkomma om kuren avbryts i förtid. Slarvar vid diffusa symptom – Om sjukdomen har ett tydligt symptom, som ont i magen eller i ryggen, är vi noga med att ta vår medicin, men om symptomen är mer diffusa, eller om vi äter medicin för att förhindra sjukdom ser vi många gånger lättvindigt på behandlingen, säger Kennert Lenhoff. Det finns en övermedicinering i samhället och ibland en övertro till läkemedlens möjligheter. Dessutom förekommer felaktiga läkarordinationer, menar Kennert Lenhoff. Därför är det ett gott tecken att folk ifrågasätter sin medicinering. Är man tveksam över sin medicinering, är biverkningarna svåra eller om man av någon annan anledning funderar på att sluta ta sin medicin så bör man diskutera detta med sin läkare innan man avbryter behandlingen. – Rehabiliteringsgarantin innebär att om dessa behandlingar används får landstinget en ersättning från Försäkringskassan. Vi rapporterar varje kvartal vilka behandlingar vi genomfört och får retroaktivt pengar, förklarar Peter Pettersson. Dessa pengar – 40 000 kronor för multimodal rehabilitering och 10 000 kronor för en KBT/ KPT-behandling – används sedan för att förstärka resurserna, exempelvis genom utbildning, för att kunna genomföra ännu fler behandlingar inom framförallt primärvården. Rekommendationer finns För att ge läkare stöd att begränsa sjukskrivningarna har också Socialstyrelsen tagit fram ett beslutsstöd där man rekommenderar hur länge man bör sjukskriva för olika sjukdomar. Dessa rekommendationer kan vem som helt själv gå in och läsa på Socialstyrelsens hemsida. – Om en läkare anser att en patient bör sjukskrivas längre än rekommenderat måste detta motiveras på sjukintyget, säger Peter Pettersson. Ett ytterligare stöd för läkarna är Försäkringsmedicinska kommittén, där Peter Pettersson är ordförande och där det ingår både läkare och tjänstemän från landstinget och från Försäkringskassan. – Det kan vara tungt för läkarna om patienter blir besvikna och kanske till och med hotfulla för att de inte blir sjukskrivna så länge som de vill, men det är viktigt att påpeka att de nya reglerna har tillkommit med de bästa intentioner. Vi ska hjälpa människor, inte stjälpa dem, avslutar Peter Pettersson. Har vi en sjukdom med diffusa symptom slarvar vi lätt med medicineringen, vilket kan bli farligt i längden.
Page 1 and 2: ditt Landsting Nr Effektiv vård me
Page 3 and 4: Ditt Landsting mars 2009 3 nödvän
Page 5 and 6: Ditt Landsting mars 2009 TEMA / Mer
Page 7 and 8: Ditt Landsting mars 2009 TEMA / Mer
Page 9: Ditt Landsting mars 2009 TEMA / Mer
Page 13 and 14: Ditt Landsting mars 2009 13 Här ä
Page 15 and 16: Ditt Landsting mars 2009 15 LÄTTL

Ditt Landsting nr 1 2009, tema mer vård för pengarna - Landstinget ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?