Ditt Landsting nr 1 2009, tema mer vård för pengarna - Landstinget ...

More documents

Recommendations

Info

4 TEMA / Mer vård för pengarna Ditt Landsting mars 2009 Besök hos tandläkaren – inte alltid nödvändigt Folktandvården i Blekinge får drygt nio miljoner kronor i minskat anslag från landstinget för 2009. det är en besparing som förvaltningen kommer att klara. I det åtgärdsprogram som folktandvården har arbetat fram är det främst ett nytt sätt att ta hand om barn och ungdomar som gör att man kan minska kostnaderna för tandvård. I korthet handlar det om att låta unga människor i högre grad besöka tandhygienist eller tandsköterska istället för tandläkare. Äventyrar inte detta munhälsan hos våra unga? – Vår bedömning är att det inte kommer att påverka tandhälsan negativt. Alla våra patienter ska riskbedömas av tandläkare och det är denna bedömning som ligger till grund för när patienten ska besöka oss nästa gång och vilken yrkeskategori som ska ta hand om patienten. Genom att låta tandhygienister och tandsköterskor som är erfarna och utbildade för att jobba med barn ta ett större ansvar kan behandlingstid frigöras hos våra tandläkare. Dessa kan då ta emot fler vuxna patienter och på så sätt kortar vi väntetiderna, säger tandvårdschef Håkan Bergevi. Längre intervaller Håkan Bergevi förklarar att man i fortsättningen kommer att kalla patienterna på ett sätt som är mer kostnadseffektivt. Många barn och ungdomar i Blekinge har så god tandhälsa att de inte behöver undersökas av tandläkare varje år. Många gånger räcker det med längre intervaller mellan tandläkarbesöken, eller i vissa åldrar går det lika bra med ett besök hos Tina Möller. i fortsättningen kommer tandhygenister och tandsköterskor ta ett större ansvar vid undersökning av barn och ungdomar, säger tandvårdschef Håkan Bergevi. tandsköterska eller tandhygienist istället. Folktandvården har också tillsatt en grupp som har gjort en konsekvensanalys. Gruppen har pekat på att det finns vissa risker med neddragningar inom barn- och ungdomstandvården. Som exempel har gruppen nämnt fler och dyrare akutbesök, att antalet infektioner kan öka och att patienter kan utsättas för onödigt stora och kostsamma ingrepp. Men Håkan Bergevi ser inte att de nuvarande besparingarna kommer få sådana effekter. Tillgängligheten kan påverkas – Utifrån de besparingar som vi gör under 2009 ser både gruppen och jag att det inte finns några sådana risker säger, Håkan Bergevi och fortsätter: Samtidigt måste man vara medveten om att den besparing som vi ska genomföra nästa år på ytterligare elva miljoner kronor kan komma att leda till nedläggningar och kliniksammanslagningar. Det kan förstås påverka tillgängligheten till tandvård. Det vi har framför oss just nu är en översyn av specialisttandvården. Att minska ersättningen till barntandvården ytterligare går inte utan att tand- och folkhälsan påverkas, säger Håkan Bergevi. Medarbetarna bidrar med sparförslag Även psykiatrin måste spara. För 2009 är sparkravet sex miljoner kronor. Psykiatrin har arbetat mycket aktivt med att minska sina kostnader under de senare åren. Genom att förändra organisationen, slå samman verksamheter och arbeta mer länsövergripande har cirka sex miljoner kronor sparats in. – Dessa pengar var tänkta att Vanja arnqvist tycker att jobbet som tandsköterska blir roligare när hon själv får ta större ansvar. Vanja har koll på barnen i Olofström Vanja arnqvist är tandsköterska på folktandvården i Olofström. Hon har jobbat med ”egna” patienter under många år och tycker att det är ett bra sätt att utnyttja landstingets resurser. – Vi gör tandhälsokontroller, fissurförsegling (skyddar tanden med ett tunt skikt av plast hos barn som löper stor risk att förstärka vuxenpsykiatrins basenheter så att vi kan leva upp till det behandlingsutbud som åläggs oss, nu får vi i stället använda de pengarna till att genomföra vår besparing för i år, säger förvaltningschefen Tina Möller. Konsekvenserna av de besparingar som genomförs ska noga analyseras. Psykiatrins medarbetare har också varit delaktiga, nästan hälften har engagerat sig och lämnat in förslag på hur man drabbas av karies), ordnar med rådgivning på barnavårdcentraler och andra förebyggande åtgärder riktade till de allra minsta barnen och uppåt. Vi har mycket bra samarbete med våra tandläkare som rycker in när det behövs röntgen eller annan behandling, säger hon. Vanja och hennes kollegor i Olofström har fått viss utbildning inom barntandvård och bemö- kan spara i verksamheten. – Dessa förslag kommer nu att utvärderas i det fortsatta utredningsarbetet. Ambitionen är tande av de små. Själv har Vanja enbart jobbat med barntandvård sedan 1978, så när det gäller att jaga tandtroll och lära ut hur man borstar tänderna har hon en stor erfarenhet. – Att vi har egna patienter gör vårt jobb roligare, vi får ta mer ansvar och känner förtroende, men det är ju viktigt att vi har tandläkarna inom räckhåll när det behövs, säger hon. att så långt det är möjligt behålla dagens vårdkvalitet och patientsäkerhet utifrån det vårdutbud som vi kan erbjuda, säger Tina Möller. ” Ambitionen är att så långt det är möjligt behålla dagens vårdkvalitet och patientsäkerhet.
Ditt Landsting mars 2009 TEMA / Mer vård för pengarna 5 Thoraxcentrums framtid klar under våren Målet är att få till stånd ett samarbete med Region Skåne, där man i dag har långa köer till thoraxkirurgen. Man undersöker också möjligheterna att samarbeta inom andra områden, som röntgen, onkologi och rekrytering. Thoraxcentrums vara eller icke vara har debatterats flitigt – inte minst i pressen. Ord har stått mot ord när det gäller verksamhetens ekonomi och under hösten 2008 lät landstingsledningen därför en extern konsult göra en så kallad genomlysning. Rapporten visade att thoraxcentrum i många avseenden bedriver hjärtsjukvård av hög kvalitet och med god tillgänglighet. Men också att det finns förbättringsområden och för att kunna behålla thorax- kirurgin i Blekinge krävs ett ut- ökat samarbete med Kronobergs Efter att Landstinget i Kalmar län gått back i många år tvingades man 2004 minska sina kostnader med knappt 200 miljoner kronor. Det innebar bland annat att man koncentrerade vården till färre platser och minskade personalen med 289 anställda. – Men ingen behövde sägas upp. Vi klarade det med naturliga avgångar, förklarar Alf Jönsson. Efter dessa kostnadsminskningar har landstinget valt att koncentrera sig på kvalitetsarbetet med en uttalad ambition att gå från ekonomistyrning till kun- landsting och Region Skåne. Just nu är det landstingsdirektör Jan Svanell som har uppdraget att försöka få ett utökat samarbete till stånd. Långa väntetider i Lund – Man ska se på beslutet som en viljeriktning från politikernas sida. I dag har vi inget skrivet avtal med Region Skåne och vi vet att de har för långa väntetider till thoraxkirurgen i Lund. Ett samarbete skulle innebära att vi kan fortsätta med den öppna hjärtkirurgin i Karlskrona, säger Jan Svanell. Han är dock noga med att påpeka att det inte är någon annan Men i Kalmar går det bättre igen! det Landstinget Blekingen nu står inför – underskott i budget som skyndar på en kostnadseffektivisering av verksamheten – är något landstingsdirektören i Kalmar känner igen. – Vi genomförde en större strukturförändring 2004 och hade en smärtsam process, som vi helst inte vill uppleva igen, säger landstingsdirektören i Kalmar, alf Jönsson. skapsstyrning och på sikt skapa en lärande organisation. För att lyckas med detta måste man ta tillvara alla anställdas utvecklingskraft och skapa engagemang, menar Alf Jönsson. Cheferna i nyckelroll Mottot för satsningen är Varje dag lite bättre – kraften hos många! Att öppet redovisa alla verksamheters resultat är en viktig del av satsningen. – Cheferna har en nyckelroll i allt förändringsarbete. Det krävs en klar och tydlig uppställning del av thoraxcentrums verksamhet som är i riskzonen. – Ett sätt att sänka kostnaderna är att bara genomföra planerade operationer, men nedskärningarna kommer inte att drabba vården av patienter med hjärtinfarkt, förklarar Jan Svanell. Ingrid M Larsson är tillförordnad verksamhetschef för thoraxcentrum. Hon påpekar att det är för tidigt att uttala sig om hur verksamheten kommer att bli i framtiden. – Vi kommer självklart att jobba för att det ska bli en bra process och en bra lösning. Vårt uppdrag är att göra det bästa för Efter en tuff period är resultaten i Kalmar goda igen, säger landstingsdirektören i Kalmar, alf Jönsson. från dem för att målen ska kunna nås. Vi måste lära oss nya sätt att tänka. Det är lätt att bara prata våra patienter och därför är det viktigt att det blir en komplett lösning för verksamheten. Möten inbokade Möten med Region Skåne är redan inbokade och ett beslut om eventuellt samarbete beräknas bli klart under våren. Men samverkan med grannlänen handlar inte bara om thorax – det behövs på en rad områden för att åstadkomma en effektiv sjukvård i Blekinge. Landstinget undersöker också möjligheten att samarbeta när det gäller exempelvis röntgen, onkologi och rekrytering. om pengar, men det håller inte längre att hävda att om jag får mer resurser kan jag göra bättre saker. I stället för att prata om de sista pengarna som fattas, måste vi ha fokus på den stora summa pengar som vi faktiskt har. Viktigt med intern dialog Satsningen på systematiskt förbättringsarbete har bland annat inneburit att man satt igång förbättringsprogram med över 100 team runt om i organisationen. Goda exempel sprids. – Dialogen internt är en mycket viktig del för att kunna åstadkomma framgång. Professionerna, inte minst läkarna, måste vara med på tåget. Så lyssnandet från oss i ledningen måste verkligen vara mer än tomma ord, fortsätter Alf Jönsson. Även om arbetet inte är avslutat har resultaten hittills redan talat sitt tydliga språk. Landstinget har nöjda patienter, korta vårdköer och ett bra resultat i ”Öppna Jämförelser”, som mäter hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. – Vi är ett av de landsting som ger bäst valuta för skattepengarna, om man sätter de insatta resurserna i relation till de medicinska resultaten, säger Alf Jönsson. Alf Jönsson tror dock inte att det går att kopiera några lösningar landsting emellan, utan menar att alla måste utgå från sina förutsättningar. Och i Kalmar fortsätter man oförtrutet sitt arbete. – Vi har mycket kvar att göra men vår erfarenhet hittills visar att det går att förändra saker med systematik, resultatfokus och lärande.
Page 1 and 2: ditt Landsting Nr Effektiv vård me
Page 3: Ditt Landsting mars 2009 3 nödvän
Page 7 and 8: Ditt Landsting mars 2009 TEMA / Mer
Page 9 and 10: Ditt Landsting mars 2009 TEMA / Mer
Page 11 and 12: Ditt Landsting mars 2009 11 Svårt
Page 13 and 14: Ditt Landsting mars 2009 13 Här ä
Page 15 and 16: Ditt Landsting mars 2009 15 LÄTTL

Ditt Landsting nr 1 2009, tema mer vård för pengarna - Landstinget ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?