Ditt Landsting nr 1 2009, tema mer vård för pengarna - Landstinget ...

More documents

Recommendations

Info

2 Ditt Landsting mars 2009 Alla har en åsikt om vården KRÖNIKAN det finns vissa yrken och arbetsplatser som alla tycker något om. Ponera att du går på fest och blir placerad bredvid en senior Javautvecklare, en doktorand inom teknisk vattenresurslära eller varför inte en finanskonsult med inriktning mot kvalitetssäkring. Såklart att du kan ställa ett antal hövliga frågor av typen: – Java-utvecklare? Det yrket har jag aldrig kommit i kontakt med tidigare. Och vad gör en sådan? Eller: – Finanskonsult? Då antar jag att det är du som sköter ekonomin därhemma? däremot är det betydligt svårare att föreställa sig att Java-utvecklare, finanskonsulter och doktorander i teknisk vattenresurslära alltför ofta får kommentarer av följande slag: – Jag tycker att hela Javabranschen är misskött. Om jag var Java-konsult skulle jag organisera verksamheten på ett helt annat sätt. Eller: – Det är inte klokt vad slarviga doktoranderna i teknisk vattenresurslära är nuförtiden. Annat var det på min tid. Då kunde man minsann lita på dem! Jag har alltid arbetat i branscher som människor har mycket synpunkter på. Som journalist fick jag ständigt och jämt försvara mitt förvärv. Journalister är slarviga, skarvar med sanningen och skriver bara om elände. Med en dåres envishet försvarade jag journalisti- Ditt Landsting är producerad av Landstinget Blekinge och delas ut till alla hushåll i Blekinge. alla har en åsikt om vården – speciellt i förändringstider. den förändring som nu sker inom landstinget är nödvändig för att du som medborgare ska få den bästa vården för dina skattepengar, säger landstingets informationschef Madeleine Flood. kens viktiga roll i ett demokratiskt samhälle, nämligen att bidra till folkbildningen i samhället och kritiskt granska makthavare. Nästa arbetsplats, Arbetsförmedlingen, var också ständigt För första gången sedan balanskravet infördes år 2000 fick Landstinget Blekinge ett negativt resultat. Lagstiftningen innebär att kommuner och landsting varje år ska ha en ekonomi i balans. den tillkom efter 1990-talets ekonomiska kris då flera offentliga verksamheter drabbades hårt och staten fick gå in och skjuta till pengar för att undvika ekonomisk kollaps. Enligt redovisningen fick Landstinget Blekinge ett underskott på 27,2 miljoner kronor vid 2008 års slut. Denna siffra är dock betydligt lägre än den prognostiserade på minus 80 miljoner kronor. – Anledningen till att resultatet ifrågasatt. Arbetsförmedlingen beskrevs inte sällan som ett gigantiskt vuxendagis där människor trampade runt i ett hjul, år ut år in, men aldrig med ett riktigt jobb i sikte. Det spelade ingen roll hur blev bättre än vad prognosen visade är att vi fick bättre avkastning på våra placeringar än vad vi räknat med. Dessutom gjorde några förvaltningar ett bättre resultat, förklarar Östen Sjösten, personal- och ekonomidirektör på Landstinget Blekinge. Minskade skatteintäkter Tidigare år har Landstinget Blekinge haft en god ekonomi. Hur har det kunnat blir så mycket sämre så snabbt? – Den globala finanskrisen har drabbat även oss, vilket innebär att våra värdepapper har blivit rejält nedskrivna. Till detta kommer minskade skatteintäkter i arbetslöshetens spår, konstaterar Östen Sjösten. ansvarig utgivare: Informationschef Madeleine Flood. Text: Maria Quick-Swalling, Olle Sjösäter, Björn Magnusson, Hasse Nilsson, Lotta Hansson, Ewa Svensson. Produktion: Giv Akt Information AB. Foto: Jonas Ljungdahl, Ola Åkeborn. Tryck: Smålänningen, Ljungby. mycket statistik jag la på bordet – ingen människa fick någonsin jobb via Arbetsförmedlingen – det visste alla. När jag då lyfte fram mig själv som ett exempel på en person som faktiskt fått jobb via Arbetsförmedlingens hemsida hette det: jamen, undantag finns ju alltid. nu arbetar jag i landstinget, och hälso- och sjukvården har alla erfarenhet av och alla tycker något om den. De flesta jag möter är förhållandevis positiva och intresserade. Men en och annan har negativa erfarenheter som de gärna vill berätta om. Och en del tycker att sådana som jag, det vill säga de som inte möter patienter, är onödiga och borde rationaliseras bort. Det är helt naturligt att människor har synpunkter på de organisationer jag har arbetat i, Sveriges Radio, Arbetsförmedlingen och landstinget, för de har en gemensam nämnare. På ett eller annat sätt bekostas de av medborgarna. Radion via licenspengar, landstinget och arbetsförmedlingen via skattsedeln. Att vi som arbetar i den offentligt finansierade hälso- och sjukvården använder dina skattepengar på bästa sätt så att du får så mycket vård som möjligt för dem är utgångspunkt för de förändringar som landstinget nu genomför. Och om detta kan du läsa i detta nummer av Ditt Landsting. Med förhoppning om en god läsestund. Madeleine Flood Informationschef Landstinget Blekinge En ytterligare förklaring till det negativa resultatet är Blekingesjukhuset som hade ett underskott på 103,4 miljoner kronor, medan övriga förvaltningar fick positiva resultat. dyr vård i Blekinge Nu har landstingspolitikerna beslutat om omfattande ramminskningar och alla förvaltningar har fått tuffa sparkrav. Var detta verkligen nödvändigt med tanke på att bokslutet ändå blev betydligt bättre än vad prognosen visade? – Besparingarna ligger fast. Fortfarande kvarstår det faktum att vi i Blekinge har en dyrare vård än våra grannar och att vi måste se till att utnyttja medborgarnas skattepengar på ett mer effektivt adress och telefon: Landstinget Blekinge 371 81 Karlskrona 0455–73 10 00 E-post: ditt.landsting@ltblekinge.se internet: www.ltblekinge.se iT sparar 14 miljoner Just nu arbetar landstingets iTenhet för fullt med sitt sparbeting. Under 2009 och 2010 ska man dra in 14 miljoner kronor. – Vi ser över hela landstingets portfölj av IT-system för att kunna avveckla det som inte behövs eller används lite och sällan. Vi ser också över hur IT-utrustning egentligen används i hela verksamheten. Dessutom samla vi in alla avtal vi har med våra leverantörer för att skapa en bild över möjligheten till omförhandlingar och därmed kostnadssänkningar, berättar Per Johansson, IT-chef på Landsringet Blekinge. Minskat antal system Kostnaderna för olika konsulter kommer också att ses över, men den stora kostnadsminskningen ligger i att minska antalet system som verksamheten och vården använder. – Detta ska vi göra utan att det skapar problem i vårdens dagliga arbete, säger Per Johansson. Redan gjorda investeringar ska också utnyttjas bättre, och för att underlätta för IT-enheten att ta ett samlat ansvar och få en bättre kontroll ska samtliga kostnader för IT som finns ute i vården, vilket motsvarar nästan hälften av landstingets totala kostnad, överföras till IT-enheten. – Vi har redan sparat 5 miljoner och har alltså 9 miljoner kvar. När vi klarat av det ska vi se till att vi har en väl jämförbar IT-kostnad med grannlandstingen och med landstingen i resten av Sverige, avslutar Per Johansson. Lägre underskott än beräknat för år 2008 Östen Sjösten, personal- och ekonomidirektör på Landstinget Blekinge, menar att det är orimligt att vården är dyrare i Blekinge än i grannlänen. sätt. Skulle vi inte vidta några åtgärder nu skulle dessutom vårt underskott bli ändå större nästa år, säger Östen Sjösten. Tidigare år har ju landstinget haft ett överskott. Kan inte de pengarna plocks fram nu när de verkligen behövs? – Att spara undan pengar från tidigare år och använda i svåra tider går inte enligt gällande lagstiftning, utan det som gäller är att man ska ha ett resultatmål i varje innevarande års budget. Detta har vi inte kunna uppnå. Det som gjorts i tidigare årsbokslut har varit att avsätta pengar till vissa öronmärkta åtgärder som exempelvis generationsskifte, särskild ålderspension och kompetensutveckling, avslutar Östen Sjösten.
Ditt Landsting mars 2009 3 nödvändigt förändringsarbete Landstingsdirektör Jan Svanell säger att skattepengarna måste användas så klokt som möjligt för att ge bästa tänkbara vård. – I Blekinge har vi högre kostnader än andra landsting för all verksamhet, utom primärvården. Det är naturligtvis inte rimligt. Våra länsbor ska inte behöva betala mer än de som bor i Kalmar eller Kronobergs län, säger landstingsdirektör Jan Svanell. Redan innan Sverige drabbades av den globala finanskrisen under hösten 2008 stod det alltså klart att landstingets verksamhet var tvungen att bli mer kostnads- effektiv. Men med mindre skat- Nya p-avgifter på TEMA / Mer vård för pengarna när Landstinget i Blekinge ska dra åt svångremmen innebär det bland annat att personalstyrkan måste minska med ungefär 400 personer. Men varför måste man spara så mycket och hur ska det gå med vården? teintäkter påskyndades förändringsarbetet. – Effekten har blivit att arbetet med att förändra verksamheten måste gå snabbare än tidigare tänkt, även om målet är detsamma – att skattepengarna används så klokt som möjligt för att ge bästa tänkbara vård, fortsätter Jan Svanell. arbetet är redan igång Förändringsarbetet delas in i olika faser och arbetet med att Blekingesjukhuset Ska man spara måste man som bekant se över både stora och små kostnader och inkomster. Som en del i Landstinget Blekinges sparbeting ingår därför att höja avgifterna på sjukhusparkeringarna, både för besökare och personal. det kan tyckas vara små summor i sammanhanget, men förutom att det ger goda intäkter hoppas man även på andra goda effekter. – Vi räknar med en miljon kronor i nettointäkter genom att införa avgifter på Blekingesjukhuset i Karlshamn, där det tidigare varit gratis, och genom att höja avgifterna i Karlskrona för personalen, berättar Bengt Edwardsson, avdel- ningschef inom Landstings- fastigheter. Han menar att det är en rättvisefråga att man har samma avgift i Karlskrona och Karlshamn och att det, trots höjningen, är betydligt billigare att parkera på En höjning av parkeringsavgifterna vid Blekingesjukhuset ger en intäkt på en miljon kronor. Blekingesjukhuset än på sjukhusen i grannlänen. Dessutom finns andra nog så viktiga aspekter på avgiftshöjningen. – Det krävs hela tiden fler parkeringsplatser och att bygga och underhålla dessa kostar också pengar. Förhoppningsvis kan en avgiftshöjning få människor att tänka till om de ska ta bilen, samåka eller ta bussen. Det här är ju faktiskt också en miljöfråga, konstaterar Bengt Edwardsson. gå igenom hur man ska minska kostnaderna i olika verksamheter har redan satts igång. – Man tittar på saker som bemanningstäthet, om personalen har rätt kompetens, man samplanerar olika läkare och läkare med övrig personal och jobbar med att få en effektivare produktionsplanering, förklarar Jan Svanell. Nästa fas är mer långsiktig och håller just nu på att sättas igång. Där handlar det om att systematiskt se över arbetssätt och processer. I dag arbetar exempelvis mottagningarna på många olika sätt, vilket leder till ineffektivitet. Att arbeta mer enhetligt skulle öka effektiviteten. Ett av de beslut som landstingsstyrelsen tagit för att förbättra Blekingesjukhusets ekonomi är att minska antalet slutenvårdsplatser. Totat försvinner 45 platser, 25 i Karlskrona och 20 i Karlshamn. Bakgrunden till beslutet är att Blekingesjukhuset haft förhållandevis många vårdplatser jämfört med grannlänen och att patienterna dessutom vårdats längre än på andra ställen. Gilda Johansson, sjukhusdirektör på Blekingesjukhuset, menar att dessa saker hänger ihop och om man kortar vårdtiderna, så kommer det också att frigöras platser. Patienterna tas omhand Riskerar sjuka människor att skickas hem? – Vi skickar naturligtvis inte Jan Svanell är noga med att påpeka att samma mål finns för administrationen som för vården. Även där måste man exempelvis gå igenom vilka uppgifter som behöver göras och vem som ska göra dem. Leder till högre kvalitet De närmaste åren kommer följaktligen att innebära stora förändringar inom landstinget. Detta ska dock inte gå ut över kvaliteten på vården. Tvärtom är Jan Svanell övertygad om att en effektivisering och ett systematiskt förbättringsarbete inte bara leder till mindre kostnader, utan också till högre kvalitet. För att få ner kostnaderna kommer 45 slutenvårdsplatser att försvinna från Blekingesjukhuset, säger sjukhusdirektör Gilda Johansson. Färre platser och kortare köer hem någon som är sjuk och inte färdigbehandlad på sjukhuset, svarar Gilda Johansson. Kan resultatet också bli att man lägger patienter i korridoren? – Det går aldrig att garantera att inga patienter kommer att ligga i korridoren vid vissa tillfällen, men det är i absolut sista hand som detta gäller. Samtidigt läggs den geriatriska kliniken ner, eftersom kostnaderna blev högre än budgeterat. Vad händer nu med de gamla och multisjuka? – Dessa patienter finns redan här, och vi har kvar läkarkompetensen, men kommer att jobba på ett annat sätt, med så kallade geriatriska team, som ska vara konsulter till övriga kliniker. De ska också jobba utåt mot primärvård och våra kommuner och genom förebyggande åtgärder kan vi förhindra inläggning.
Page 1: ditt Landsting Nr Effektiv vård me
Page 5 and 6: Ditt Landsting mars 2009 TEMA / Mer
Page 11 and 12: Ditt Landsting mars 2009 11 Svårt
Page 13 and 14: Ditt Landsting mars 2009 13 Här ä
Page 15 and 16: Ditt Landsting mars 2009 15 LÄTTL

Ditt Landsting nr 1 2009, tema mer vård för pengarna - Landstinget ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?