GRUPPARBETE - Luleå tekniska universitet

More documents

Recommendations

Info

5.2 Resultat och beskrivning av verktygsval 5.2.1 Styrdiagram Det ett av de vanligaste verktygen inom statistisk processtyrning (SPS) är styrdiagrammet. Ett styrdiagram består av en centrallinje (CL), en övre kontrollgräns (UCL) och en undre kontrollgräns (LCL). Dessa kontrollgränser väljs så att nästan alla punkter kommer hamna inom dem ifall processen är i statistisk jämvikt. Om en punkt hamnar utanför kontrollgränserna antas processen vara ur statistisk jämvikt och åtgärder måste därmed vidtas för att eliminera orsaken till felet. (Montgomery 2005) En lämplig kvalitetsindikator väljs ut för att rita i diagrammet. Detta kan exempelvis vara diameter, vikt, längd eller något annat som kan säga hur väl processen i fråga presterar. En lämplig provgruppsstorlek bestäms för att kunna basera ett medelvärde på. Det är sedan dessa medelvärden för varje enskild provgrupp som ritas i diagrammet. Centrallinjen bestäms som medelvärdet för alla provgruppers medelvärden och styrgränserna (UCL och LCL) placeras oftast 3 standardavvikelser ovanför respektive nedanför centrallinjen. Styrdiagram upprättade efter dessa principer kallas ofta Shewhart-diagram efter sin upphovsmakare Walter A. Shewhart. Genom att räkna ut en summa av alla plussekunder respektive minussekunder för varje enskild avgång kan dessa plottas i två separata styrdiagram för individuella mätvärden med moving range. I figur 4 och 5 framgår dessa två styrdiagram. Figur 4. Styrdiagram för plussekunder Här är det intressant att ta reda på vilka individuella avgångar som haft höga värden på plussekunder. Av den anledningen ges inte någon redovisning av avgångar som ger larm för MR-diagrammet utan enbart för medelvärdesdiagrammet. I medelvärdesdiagrammet framgår att larm fås vid punkterna 2, 8, 34, 84, 93, 135, 162, 166 och 168. I tabellen nedan redovisas avgångstider och datum för dessa punkter. Dessa avgångar bör undersökas för att identifiera tänkbara orsaker till tidiga avgångar och om något samband mellan avgångarna finns. Någon 12
förklaring för dessa tidiga avgångar har ej getts eftersom inga möjliga förklaringar kunde styrkas. Tabell 3 Avgångar som ger larm i styrdiagrammet för plussekunder Punkt Avgångstid Datum 2 08:35 50110 8 18:15 50110 34 19:37 50113 84 12:35 50121 93 18:15 50124 135 09:35 50131 162 20:37 50202 166 10:35 50203 168 12:35 50203 Figur 5. Styrdiagram för minussekunder I medelvärdesdiagrammet för minussekunder framgår att larm fås vid punkterna 59, 61, 70 och 108. I tabellen nedan redovisas avgångstider och datum för dessa punkter. Det kan vara värt att titta närmare på dessa avgångar för att ta reda på tänkbara orsaker till dessa sena avgångar och om något samband mellan avgångarna finns. Exempelvis kan ur datamaterialet ses att förseningen för avgången i punkt 61 beror på att bussen startade 6 minuter sent. Övriga punkters förseningar var svårare att hitta bakomliggande orsaker till men skulle kanske kunna förklaras om tillgång till trafikfakta och dylikt funnits att tillgå. Tabell 4 Avgångar som ger larm i styrdiagrammet för minussekunder Punkt Avgångstid Datum 59 19:37 50118 61 07:25 50119 70 07:25 50120 108 12:35 50126 13
Page 1 and 2: GRUPPARBETE Luleå Lokaltrafik AB A
Page 3 and 4: 1 Introduktion Detta projekt är et
Page 5 and 6: 2.2.4 Improve I Improve-fasen välj
Page 7 and 8: 3.5 Insamling av data LLT har ett d
Page 9 and 10: 4 Measure 4.1 Nulägesbeskrivning L
Page 11: 5 Analyse I datamaterialet får var
Page 15 and 16: Det är även av intresse att testa
Page 17 and 18: Figur 8. Lådagram över plus- resp
Page 19 and 20: 7 Rekommendationer Det finns mycket

GRUPPARBETE - Luleå tekniska universitet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?