Planbeskrivningen - Lunds kommun

SAMRÅDSHANDLING 

PLANBESKRIVNING 1 (16) 

2012-10-26 PÄ 38/2011 

Detaljplan för norra delen av Paradis 51 m fl i Lund, 

Lunds kommun 

Planområdet inom den streckade röda linjen. 

PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG 

Detaljplanens syfte är att pröva lämpligheten att bygga en byggnad för 

utbildning och administration inom den norra delen av fastigheten Paradis 

51. 

Planförslaget innefattar: 

Studiecentrum för Samhällsvetenskapliga fakulteten och ett entrétorg 

Allhelgona kyrkogata mellan valven 

PLANDATA 

Planområdet omfattar cirka 4 580 kvadratmeter och är en mindre del av 

fastigheten Paradis 51, del av Innerstaden 2:1 samt del av Helgonagården 

2:11. Området ligger inne i det centrala universitetsområdet mellan 

Universitetshuset och Universitetsbiblioteket. Det är omgärdat av 

universitetsbyggnader på tre sidor och den fjärde sidan vetter mot 

tegelmuren med valv, den ovanjordiska förbindelsegången, norr om 

Allhelgona kyrkogata. 

Området används idag till parkeringsplats och vistelseyta mellan 

universitetsbyggnader. Det finns sittplatser på gräset under de stora träden. 

1281K-P70



2012-10-26 PÄ 38/2011 

Det finns en jordkällare/islada i en vegetationsklädd kulle med en vacker 

tegelmur. Isladan används som förråd. 

Markägoförhållanden 

Fastigheten Paradis 51 ägs av Akademiska hus AB. Gatumarken ägs av 

Lunds kommun. Det finns ledningsrätter i gatan. 

PLANFÖRSLAG 

Bebyggelse 

Offentliga byggnader - undervisning 

Detta ska bli den nya entrén till kvarteret Paradis. Det nya Studiecentrum för 

S-fakulteten ska i samverkan med kringliggande byggnader förenade av 

valven över Allhelgona kyrkogata ge inramningen av ett nytt torg. Denna 

nya platsbildning kommer att vara en viktig länk på kunskapsstråket och en 

offentlig plats som bidrar till mötet mellan staden och universitetet. 

Studiecentrum för S-fakulteten, illustration Juul I Frost Arkitekter 

Det är en ny offentlig byggnad på 2500 kvadratmeter verksamhetsyta för 

universitetet som planeras. Studiecentrum ska vara en välkomnande 

entrébyggnad till universitetskvarteret Paradis med reception, en trevlig 

studiemiljö med undervisningslokaler och studieplatser, en praktisk 

arbetsplats och en mötesplats för studenter och verksamma inom 

universitetet. 

Föreslagen planbestämmelse innebär att den västra delen av byggnaden kan 

byggas i fyra/fem våningar och den östra delen i tre våningar. Byggnaden 

kan kopplas ihop med befintliga byggnader österut med förbindelsegångar 

som ger de befintliga byggnaderna tillgång till den nya byggnadens hissar. 

1281K-P70



2012-10-26 PÄ 38/2011 

Byggnaden ska ha en välkomnande entré mot Allhelgona kyrkogata som har 

en tydlig placering nära mitten och de östra lägre byggnadsdelarna. 

Byggnaden ska vara delad i plan 1 så att en port bildas mellan den lägre 

byggnadsdelen och den högre. Detta portlider leder in i kvarteret Paradis. 

Välkomnande entré mot Allhelgona kyrkogata, skiss Juul I Frost Arkitekter 

Service 

Föreslagen planbestämmelse innebär att café/restaurang med tillhörande kök 

kan inrymmas. Den kan placeras så att den öppnar sig både mot entrén och 

mot söder och erbjuda uteservering. 

Torg 

En bärande idé med planförslaget är att ett Entrétorget framför 

huvudbyggnaden omsluter även Allhelgona kyrkogata där ett enhetligt rum 

skapas mellan valven. 

Torget ska bli huvudentrén till hela kvarteret Paradis. Torget kan bli en 

samlande plats med flera rörelseriktningar. Med öppningar i muren med 

valv, under förbindelsegången norr om gatan, får torget tvärgående rörelser 

och det kan bli en mycket attraktiv och trevlig mötesplats med 

busshållplatser i mitten. 

För att uppnå ett nytt torg är det önskvärt att Allhelgona kyrkogata byggs 

om på sträckan inom planområdet, mellan valven över gatan. 

Markbeläggningen bör vara enhetlig över hela platsen. Gång- och 

cykelbanor bör markeras. Busshållplatserna bör justeras för att torget ska 

fungera så väl som möjligt. När området norr om Allhelgona kyrkogata 

förändras och hål i tegelmuren blir aktuella är det ännu mer angeläget att 

markbeläggningen blir enhetlig på torget. 

1281K-P70



2012-10-26 PÄ 38/2011 

Tegelmuren norr om Allhelgona kyrkogata Valven över Allhelgona kyrkogata och Restaurang Valvet 

Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse 

Det är väsentligt att förståelsen för områdets historiskt sett slutna karaktär 

bibehålles och att staketet bevaras även om nya öppningar görs. Gränserna 

markerar mot staden i övrigt och ger miljön innanför en egen prägel. 

Planförslaget är en avvägning mellan att åstadkomma ett öppet torg och att 

behålla förståelsen för områdets historia. Planförslaget innehåller att delar 

av staketet behålls i kanterna och i anslutning till busshållplats t ex. 

Behaglig lövskugga under träden inne i kvarteret Paradis. 

Detta kan bli platsen för förslagets uteservering. 

1281K-P70



2012-10-26 PÄ 38/2011 

Växtlighet med lång kontinuitet och med funktionell betydelse för den 

gamla sjukhusmiljön och är en tillgång i dagens universitetsmiljö. Träd ska 

bevaras. Förtätning ska ske främst på nuvarande parkeringsytor och mindre 

enstaka ytor mellan byggnaderna. Jordkällaren/isladan ska dokumenteras 

innan rivning. 

Parkeringsplatsen, Valvet och Pedagogen Parkeringsplatsen, isladans mur och Pedagogen 

Grönstruktur och parker 

Kring den nya byggnaden bildas flera gårdsrum och förplatser. Det är 

Entrétorget till kvarteret, förplatsen till Psykiatrihuset, förplatsen till 

Teologen samt förplatsen till Social och beteendevetenskapsbiblioteket. 

Dessa ska ha olika karaktär men viktigt är att de har både hårdgjorda 

gångytor och gräsytor. Gräsytorna ger grönska under stor del av året och är 

tillsammans med träd och rabatter en del av atmosfären i kvarteret Paradis. 

Söder om den nya byggnaden kan en skyddad plats åstadkommas som både 

har sol, lä och lövskugga. De gröna gårdarna är viktiga för att behålla Lunds 

”Oxfordkänsla”. 

Flera gamla träd kan bevaras, ett par träd på entrétorget och flera söder om 

den nya byggnaden. Förutom trädet intill Allhelgona kyrkogata ska 

entrétorget ha några strategiskt planterade nya träd som placeras i den västra 

delen så att den östra delen av torget kan bli solbelyst och varm. 

Söder om den nya byggnaden kan flera gamla träd bevaras som ger platsen 

grönska och behaglig lövskugga på uteserveringen. 

Föreslagen planbestämmelse innebär att vissa träd ska bevaras. 

1281K-P70



2012-10-26 PÄ 38/2011 

Trafik 

Biltrafik 

Planområdet kopplar till Allhelgona kyrkogata i norr med en infart. 

Eftersom Allhelgona kyrkogata är en del av inre ringen i Lunds trafiksystem 

är det viktigt att framkomligheten för biltrafiken på Allhelgona kyrkogata 

även i fortsättningen är god. 

Befintlig infart föreslås flyttas västerut för att skapa bättre ytdisponering och 

bättre koppling till parkering. Flytten innebär förbättrade förhållanden för 

köbildning till trafiksignalen öster om planområdet. 

Figur 1 Befintlig infart föreslås flyttas från mittplacering västerut. 

Biltrafik ska, om än i begränsad utsträckning, kunna trafikera genom 

planområdet och ha bibehållen koppling till de södra delarna av kvarteret 

Paradis. Detta gäller inte minst utryckningsfordon 

Gång- och cykeltrafik 

Enkelriktade gång- och cykelbanor föreslås på ömse sidor Allhelgona 

kyrkogata. Dessa kopplas på Blå stråket som är en utmarkerad cykelled 

mellan Norra Fäladen – Stortorget – Klostergården – Hjärup och som går 

öster om planområdet. Anknytning finns också till gång- och cykelvägnätet 

väster om planområdet som kopplar vidare till Lund C och gång- och 

cykelvägnätet längs Getingevägen vidare norrut till bland annat hållplats 

Universitetssjukhuset. 

Cykelställ placeras nära entréer och har goda kopplingar till intilliggande 

gång- och cykelvägnät. Väderskyddade platser finns för både personal, 

studenter och besökande. Goda möjligheter ges för att etablera faciliteter 

som cykelpump och annan service. 

1281K-P70



2012-10-26 PÄ 38/2011 

Valven norr om planområdet föreslås öppnas och på så sätt bli 

genomsläppliga för fotgängare. Planområdet är genomsläppligt för 

fotgängare och cyklister dygnet runt. Goda ljusförhållanden råder dag som 

natt för ökad trygghet. 

Kollektivtrafik 

Det finns mycket goda möjligheter att resa kollektivt till planområdet. 

Lund C ligger inom gångavstånd och innebär goda kommunikationer inom 

såväl ett lokalt som regionalt perspektiv. Inom gångavstånd finns även 

hållplats Universitetssjukhuset som idag har både lokala och regionala 

busslinjer. På sikt kommer denna hållplats även att trafikeras av spårväg 

Lund C - ESS och i framtiden kopplas mot Dalby. 

I direkt anslutning till det norrvända torget finns hållplats Lund 

Biskopshuset som trafikeras av stadsbusslinje 1. Linjen trafikerar 

Klostergården – Lund C – Östra Torn med 15-minuterstrafik och kan på sikt 

komma att trafikeras med 12-minuterstrafik. Hållplatsen söder om 

Allhelgona kyrkogata ligger kvar i samma läge som idag. Hållplatsen norr 

om gatan flyttas något åt öster för att skapa bättre infartsmöjlighet till 

planområdet. Möjlighet finns att ha både motstående hållplatslägen eller 

förskjutna lägen, se Figur 2. 

Figur 2 Infart i väst medger både motstående eller sidoförskjutna hållplatslägen på 

Allhelgona kyrkogata. 

Möjlighet till väderskydd och sittmöjlighet ges för hållplatsläget på norra 

sidan Allhelgona kyrkogata då valven öppnas upp och förses med 

sittbänkar. 

1281K-P70



2012-10-26 PÄ 38/2011 

Utformning av gator 

Allhelgona kyrkogata föreslås byggas om med längsgående, enkelriktade 

gång- och cykelbanor på ömse sidor om gatan. Körbredden föreslås minskas 

till 6,5 meter med undantag vid hållplatsläget där möjlighet ges till 3 körfält. 

Figur 3 Sektion Allhelgona kyrkogata vid hållplats. 

Parkering 

Bil 

Gällande planeringsnorm för bilparkering inom universitetet är 9,0 ppl/1000 

m2 BTA. Bilparkering föreslås främst lösas i ett underjordiskt garage under 

byggnaden. Möjlighet till handikapparkering ska finnas inom 25 meter från 

entrén, förslagsvis i markparkering. För att täcka såväl befintligt som 

nytillkommande parkeringsbehov på fastigheten föreslås att en andel av 

parkeringsplatserna löses genom parkeringsservitut på fastighet Sölve 1 

(gångavstånd ca 600 meter). Parkeringen bör disponeras så att besökare och 

annan korttidsparkering sker i det underjordiska garaget i närhet av entré. 

Parkering för lokaler och långtidsparkering för personal löses genom 

parkeringsservitut där gångavståndet är lite längre. 

Behovet på grund av planerad förändring i kv Paradis innebär en ersättning 

av befintligt bortfall av 64 platser samt ett tillskott för nybyggnaden om ca 

22 platser för att uppfylla gällande norm, d v s totalt ca 86 parkeringsplatser. 

I anslutning till planerat studiecentrum i Paradis kan en 

parkeringsgaragelösning i en källarvåning ge ca 45 platser. Markparkering 

för besökare bör i första hand lösas med 6-8 platser. Det saknas plats inom 

planområdet för 34 parkerade bilar. Dessa 34 platser kan ordnas inom 

kvarteret Sölve enligt Akademiska Hus övergripande översyn av 

parkeringssituationen inom campus. 

Behoven av parkering som uppstår i samband med denna detaljplan för 

norra delen av kvarteret Paradis kan lösas med angivna nyetableringar, 52 

platser inom planområdet och 34 i kvarteret Sölve. I nuläget är det svårt att 

se fler nya effektiva parkeringslösningar inom den mer centrala delen av 

universitetsområdet där ytterligare förtätningar kommer att aktualiseras i 

framtiden. 

Cykel 

Lunds kommuns målsättning är att öka cykeltrafiken. För att cykeln skall 

vara ett attraktivt transportmedel krävs att det finns tillräckliga utrymmen 

1281K-P70



2012-10-26 PÄ 38/2011 

för att ställa den ifrån sig. Särskild cykelparkeringsnorm för universitetet 

finns inte i gällande parkeringsnorm. Särskild utredning bör därför göras i 

bygglovskedet. 

Bullerskyddsåtgärder 

Planområdet utformas så att kraven för god ljudmiljö uppfylls. Uteplatser 

förläggs främst på södra sidan om byggnaden eftersom den norrvända 

platsen får bullerstörningar från trafiken på Allhelgona kyrkogata. 

Teknisk försörjning 

Energiförsörjning, tele samt vatten och avlopp 

Befintliga system kan utnyttjas. Befintliga servisanslutningar finns till 

fastigheten idag. Om eventuellt nya serviser krävs kan dessa anslutas till 

VA-ledning i Allhelgona kyrkogata. 

Dagvattenhantering 

Dagvatten föreslås kopplas till befintligt dagvattensystem. De hårdgjorda 

ytorna ökar något men planområdet består idag till mycket stor del av 

asfaltytor. 

Renhållning 

Sophantering och källsortering ska ske på gemensam plats för fastigheten 

Paradis 51 inom kvarteret. 

Marklov 

Inom område betecknat med ”n” gäller, i enlighet med 4 kap 15 § PBL, 

utökad lovplikt för trädfällning. 

KONSEKVENSER 

Miljöbedömning enligt miljöbalken 

Stadsbyggnadskontoret bedömer med vägledning av förordningen om 

miljökonsekvensbeskrivningar att planförslaget inte kan antas medföra 

betydande miljöpåverkan i den mening som avses i 6 kap 11–18 §§ 

miljöbalken och i 4 kap 34 § PBL. Behovet av miljöhänsyn vid 

genomförandet av detaljplanen belyses därför inte i en miljöbedömning 

enligt 6 kap miljöbalken. 

Mark, luft och vatten 

Luftföroreningar 

Enligt miljöförvaltningens uppgifter överskrids inte miljökvalitetsnormerna 

inom Lunds kommun. Luftföroreningarna ligger inom godtagbara nivåer 

inom planområdet. 

Markradon 

Exploatörer skall i samband med bygglov redovisa radonmätningar som 

underlag för radonklassificering av området. Vid normalriskmark ska 

1281K-P70



2012-10-26 PÄ 38/2011 

byggnader utföras radonskyddade. Vid högriskmark ska byggnader utföras 

radonsäkrade. 

Vatten 

Länsstyrelsen har framfört att redovisning av miljökvalitetsnormer för 

vatten i översiktplanen saknas. Kommunen har tillsatt en arbetsgrupp 

bestående av VA SYD, stadsbyggnadskontoret, tekniska förvaltningen samt 

miljöförvaltningen, som ska ta fram en dagvattenstrategi för att hantera 

frågan om dagvattenhantering inom kommunens ansvarsområde. Syftet är 

att få en dagvattenstrategi som fungerar som ett förvaltningsövergripande 

verktyg för att hantera ambitioner, mål, krav, förutsättningar och 

ansvarsfördelning. Dagvattenstrategin behandlar enkom dagvatten inom 

urbana områden. 

I ett klimat som är föränderligt krävs det ett robust miljö- och 

klimatanpassat system som kan hantera dagvattnet, därigenom kan man 

åstadkomma ökad livskvalitet och ett mer attraktivt Lund. I kommunen ses 

därför vattenfrågan som en helhet och ur ett övergripande perspektiv. Det är 

viktigt att åtgärderna som vidtas är av rätt karaktär och att de sätts in på rätt 

plats. Det som styr insatserna är dagvattnets föroreningsgrad och 

recipientens känslighet. Arbete med klassificering av de olika recipienternas 

känslighet görs parallellt med dagvattenstrategin. 

Planområdet ingår i avrinningsområdet för Höje å. Den ekologiska statusen 

för Höje å är dålig, den kemiska statusen för Höje å är god. 

Kvaliteten på recipient och grundvatten bedöms inte att påverkas vid ett 

plangenomförande. 

Skuggning 

Den föreslagna bebyggelsens skuggning har studerats. Vårdagjämning 21 

mars kl.10,12 och 16 samt sommarsolståndet 21 juni kl. 10, 12 och 16. 

Studierna visar att torget skuggas av den nya byggnaden. Den högre 

byggnadskroppen i väster skuggar torget mest och att vistelseytor bör 

lokaliseras i mitten och i den östra delen av entrétorget mot Allhelgona 

kyrkogata. Terrassen på plan 2 åt söder har det soligaste läget inom 

planområdet. 

Trafik 

Planområdet ligger söder om Allhelgona kyrkogata. Gatan trafikeras av 

8 000 - 10 000 fordon per dygn (9 800 fordon per dygn år 2010) där 

medelhastigheten vid en mätning under 2010 var 39 km/tim. 

Under mätning år 2011 uppmättes 2 300 cyklister/dygn längs sträckan. 

Utbyggnad av verksamhet inom planområdet samt utbyggnad av gång- och 

cykelvägar längs Allhelgona kyrkogata kommer troligtvis att i viss mån öka 

intresset för att trafikera gatan. Ökningen bedöms dock ha marginell 

påverkan på befintlig trafiksituation. 

1281K-P70



2012-10-26 PÄ 38/2011 

Från planområdet finns idag en infart placerad centrerat mitt på sträckan 

mellan valven på Allhelgona kyrkogata. Flytt av befintlig infart ökar 

magasinlängden för köande fordon till signalkorsningen öster om 

planområdet. Röjning och ombearbetning av intilliggande miljöer ger en 

ökad tydlighet och förbättrade siktförhållanden vilket ökar trafiksäkerheten 

och tryggheten för såväl trafikanter i bil som trafikanter till fots och cykel. 

Gatan har två hållplatslägen för hållplats Lund Biskopshuset. Antal 

påstigande på dessa hållplatslägen är idag ca 35 resenärer/dygn på norra 

sidan och ca 15 resenärer/dygn på södra sidan. Utbyggnad av planområdet 

kommer att medföra ett ökat resandeunderlag för hållplats Lund 

Biskopshuset. Tillsammans med utbyggnad av gång- och cykelvägar längs 

Allhelgona kyrkogata finns således goda möjligheter att resa med hållbara 

transportmedel. 

Hälsa och säkerhet 

Vägtrafikbuller 

Följande riktvärden för trafikbuller, enligt regeringens proposition 

1996/97:53, ligger till grund för planeringen. 

bostäder, vård- och undervisningslokaler 

ekvivalentnivå ute frifältsvärde 55 dBA 

inne 30 dBA 

maxnivå ute frifältsvärde 70 dBA ( vid uteplats) 

inne 45 dBA ( nattetid ) 

Utifrån prognostiserad trafikutveckling har bullerförhållandena beräknats. 

På norra sidan av fastigheten finns risk att riktvärdena överskrider 

ovanstående riktvärden. Där riktvärdena överskrids ska 

bullerskyddsåtgärder tillämpas så att god ljudstandard uppfylls. 

Risker 

Räddningsvägar i kvarteret förändras i och med den nya byggnaden. 

Befintlig väg kommer att ersättas av vägen väster om den nya byggnaden, 

mellan den nya byggnaden och hus L, Teologen, samt hus J, Social och 

beteendevetenskapsbiblioteket. 

Planområdet angränsar ej till någon rekommenderad väg för farligt gods. 

Kulturmiljö 

Kulturhistoriskt intressant bebyggelse 

I förslaget placeras en ny byggnad nordväst om gamla Barnbördshuset från 

1882. Placeringen medför att den trädbevuxna backe som täcker den f d 

iskällaren försvinner med växtlighet och allt, samt att den gamla tegelmur 

1281K-P70



2012-10-26 PÄ 38/2011 

som tidigare skilde sjukhusområdet från Norra Vallgatan i dess äldre, 

tidigare sträckning, försvinner. Det vore ur kulturmiljöhänsyn en fördel om 

nybyggnaden kunde skjutas ytterligare något åt norr för att utnyttja backen 

med växtlighet som en miljöskapande del i kvarteret och en påminnelse om 

den tidigare sjukhusmiljöns program för grönska och luft mellan husen. Om 

detta inte låter sig göras bör källaren och muren dokumenteras i samråd med 

stadsantikvarien. 

Exteriört sett är f d barnbördshuset en väl bevarad byggnad. Byggd 1882, 

förhöjd 1921 med tydlig omsorg om helhetsintrycket och 

detaljeringsgraden. Senare undantag utgör den ursprungliga entré på södra 

sidan som ersatts med fönster och att ett stort antal fönster ändrats, det finns 

dock ett ursprungligt fönster i norra fasaden med svarvade gångjärnshållare 

som bör bevaras. I byggnaden är planlösningen med korridor bevarade, 

dessutom finns bevarade dubbeldörrar och fasta snickerier så som 

profilerade sockellister och foder bevarade vilket bör behandlas under 

varsamhetsaspekter i en kommande plan. Bebyggelsens höjd varierar mellan 

en våning upp till fyra våningar, eventuell ny bebyggelse bör ansluta till 

detta. En eventuell tillbyggnad i norr, så som skisserats med en ”lätt 

koppling” i glas bör kunna anses förenligt med varsamheten men det ställer 

krav på att beställaren anlitar en oberoende sakkunnig för att bevaka 

kulturvärdena i projektering samt byggskede. För uppföljning bör 

stadsantikvarien delta i eventuella framtida bygglovsamråd och i 

upprättandet av kontrollplan. I denna måste ambitionen om detaljeringen 

och hantverksskickligheten sättas högt för att inte helhetsintrycket ska 

sänkas, det gäller såväl restaureringsinsatser, ändringar som nybyggnader. 

Kopplingar bör ske med stor varsamhet i befintliga fönsteröppningar och 

med demontering av tegel snarare än sågning, äldre fönster och originaldelar 

bör bibehållas. 

Det får konsekvenser för kulturmiljön om staketet mot Allhelgona 

kyrkogata inte bevaras. Att behålla delar av staketet i kanterna och i 

anslutning till busshållplats t ex mildrar konsekvenserna något. 

Riksintresset för kulturmiljö 

Planområdet ligger inom Lunds medeltida stadskärna. Området ligger inom 

riksintresseområde för kulturmiljövården (MK87). Miljön kommenteras inte 

specifikt i riksintressebeskrivningen men utgör en karaktärsskapande del i 

Lunds bebyggelse där institutioner och offentliga byggnadsmiljöer och 

planteringar lyfts fram. De kulturhistoriska värdena i interiörer och 

planlösningar är inte utredda. I detaljplanen (från 1974 reviderad 1982) är 

lilla q (kulturhistoriskt värdefull bebyggelse) och stora Q (kulturreservat) 

använda. All mark, bortsett från då bebyggd yta, är prickmark som inte får 

bebyggas. Vid en eventuell ny detaljplan bör skydds- och 

1281K-P70



2012-10-26 PÄ 38/2011 

varsamhetsbestämmelserna revideras så att de överensstämmer med 

intentionerna i det antagna bevaringsprogrammet. 

Sammantaget bedöms inte planförslagets genomförande medföra någon 

betydande påverkan på riksintresset. 

Arkeologi 

Området utgör en del av känd, under mark dold fast fornlämning, alla 

förändringar markingrepp liksom pålning och varaktig markövertäckning 

fordrar därför tillstånd enligt kulturminneslagen av Länsstyrelsen. 

Sociala konsekvenser 

Barnperspektivet 

Vid utarbetande av planförslaget har hänsyn till barns intressen, behov och 

situation i enlighet med barnkonventionen tagits. 

Då enkelriktade cykelbanor föreslås längs Allhelgona kyrkogata separeras 

därmed barn som cyklar från biltrafiken och säkerheten ökar. 

Tillgänglighet 

Vid utarbetande av planförslaget har kravet på god tillgänglighet och 

användbarhet för funktionshindrade beaktats. Hur kraven på tillgänglighet i 

8 kap 4§ (byggnader) och 8 kap 9 § PBL (tomter) i detalj kommer att 

tillgodoses avgörs i samband med byggnads- och markprojekteringen och 

därmed vid kommande bygglovprövning. Planförslaget innebär att 

tillgänglighetskraven enligt ovan kan uppfyllas. 

Säkerhet och trygghet 

Då enkelriktade cykelbanor föreslås längs Allhelgona kyrkogata separeras 

cyklister, som idag färdas i blandtrafik, från biltrafiken. Trafiksäkerheten 

och tryggheten för de oskyddade trafikanterna ökar. 

Etablering av verksamheter på den idag utbredda parkeringsplatsen ökar 

livet och rörelserna på platsen. Känslan av att människor är verksamma på 

platsen ökar tryggheten såväl på platsen som längs Allhelgona kyrkogata. 

Röjning av buskage och vegetation ger bättre siktförhållanden och en 

förbättrad överblickbarhet vilket är viktiga faktorer för såväl trafiksäkerhet 

som trygghet. 

Man får vara observant på att det planerade portlidret inte blir för trångt och 

känns mörkt och otryggt. 

1281K-P70



2012-10-26 PÄ 38/2011 

GENOMFÖRANDE 

Organisatoriska och ekonomiska frågor 

Ansvarsfördelning 

Exploatör för den tillkommande bebyggelsen är Akademiska Hus AB. 

Genomförandetid 

Planen har en genomförandetid på 5 år från det datum den vinner laga kraft. 

Före genomförandetidens utgång får mot berörda fastighetsägares 

bestridande detaljplanen ändras eller upphävas endast om det är nödvändigt 

på grund av nya förhållanden av stor allmän vikt, vilka inte kunnat förutses 

vid planläggningen. 

Efter genomförandetidens utgång får planen ändras eller upphävas utan att 

rättigheter som uppkommit genom planen beaktas. (4 kap 40 § PBL). 

Tekniska åtgärder 

Utbyggnad av allmänna anläggningar 

Allhelgona kyrkogata behöver byggas om för att höra ihop med och bli en 

del av det nya torget. Markbeläggningen ska bli enhetlig över torget och 

tvärs över gatan. Gång- och cykelbanor markeras och busshållplatserna 

justeras för att gatan, trottoarer och cykelbanor ska ligga i samma plan som 

torget. När området norr om Allhelgona kyrkogata förändras och hål i 

tegelmuren blir aktuella är det ännu mer angeläget att markbehandlingen 

blir enhetlig på hela torget. 

Gemensamma tekniska anläggningar 

Angöring för godstransporter och infart för servicefordon bör ske 

gemensamt i kvarteret Paradis. En in- eller utfart kan ske över planområdet 

och runda området väster om den nya byggnaden. 

Fastighetsrättsliga åtgärder 

Fastighetsbildning 

Ingen fastighetsbildning krävs för planens genomförande. 

Ledningsrätt m m 

Rätt att framdra ledningar inom planområdet kan regleras med ledningsrätt 

eller servitut. Initiativ till ledningsrätt och servitut kan tas av ledningshavaren. 

Ansökan om fastighetsbildning m m 

Det ankommer på berörda fastighetsägare att hos Lantmäterimyndigheten i 

Lund ansöka om erforderlig fastighetsbildning, inrättande av 

gemensamhetsanläggning eller upplåtelse av ledningsrätt. 

1281K-P70



2012-10-26 PÄ 38/2011 

FÖRUTSÄTTNINGAR 

Tidigare ställningstaganden 

Översiktsplan 

Området ligger inom bebyggt område / område under bebyggande enligt 

ÖPL-2010. 

Detaljplaner 

För den största delen av området gäller detaljplan nr L162, fastställd 9 

februari 1917. För en liten del i söder gäller detaljplan nr L437, beslutad 

1984-06-21. Den största delen av planområdet undantogs planläggning i 

detaljplan nr L437 av länsstyrelsen. För den undantagna delen gäller att 

området är kvartersmark utan särskilda bestämmelser respektive gata. För 

den del som ligger inom detaljplan nr L437 gäller att marken är prickad och 

saknar byggrätt. 

Kulturmiljö 

Kort historik 

Den östra delen av kvarteret Paradis har utgjort det gamla lasarettsområdet i 

Lund från slutet av 1700-talet genom en kraftig utbyggnadsperiod under 

1800-talet och 1900-talets första del. Kvarteret har genomgått förändringar i 

fråga om dragning av tomtgränser och gator. Norra Vallgatan har tidigare 

mynnat i Biskopsgatan. Thomanderska huset har flyttats till Kulturen, där 

biskopens hem från 1800-talet visas. Ett antal byggnader förknippade med 

lasarettet har rivits: Nya ekonomibyggnaden, badhus, ångpannehuset, 

patologiska institutionen, portvaktshuset. Istället har Byrålogen och Eden 

tillkommit sedan universitetet övertog området. 

Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse 

Hela planområdet ingår i riksintresseområdet Lunds stadskärna. 

Planområdet omfattar inte befintlig bebyggelse men planområdet ligger i liv 

med kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Byggnadernas anslutningar 

kommer att påverka befintlig bebyggelse med håltagningar i fasader för att 

koppla ihop dessa i varje våningsplan. Dessa kopplingar gör att 

handikappanpassning kan genomföras utan stora ingrepp i befintliga 

byggnader. 

Det finns kulturhistoriska värden i kvarterets befintliga bebyggelse. Det 

aktuella området behandlas i Bevaringsprogrammet för Krafts rote på 

sidorna 112-121. Samtliga äldre byggnader i området, bortsett från f d 

epidemipaviljongen är rödmarkerad i Bevarandeprogrammet. 

Miljön präglas idag av bebyggelse uppförd åt lasarettet under 1800-talet och 

1900-talets första del. Lasarettet etablerades i den del av kvarteret Paradis 

som under 1700-talet och 1800-talets första hälft fungerade som 

universitetets mullbärsträdsodling och senare plantskola. Den stora del av 

1281K-P70



2012-10-26 PÄ 38/2011 

bevarad bebyggelse och miljö med anknytning till lasarett och universitet 

som finns i kvarteret Paradis är en stor tillgång såväl kulturhistoriskt som 

upplevelsemässigt. Anknytningen till det nutida lasarettsområdet i norr 

förstärker upplevelsen. Endast två större byggnader har efter lasarettets flytt, 

rivits och ersatts med byggnader under 1980-talet (Eden och Byrålogen). 

En viktig komponent i miljön är grönskan och rummen mellan husen. Några 

av avenbokarna längs Sandgatan ska enligt bevaringsprogrammet ha 

ursprung i 1700-talet och de odlingar universitetet bedrev på platsen. När 

lasarettet byggdes var man noga med luft mellan husen för att underlätta 

vädring av vad man kallade skämd luft, eftersom man såg ett samband 

mellan smittspridning och luften. 

De befintliga byggnaderna i kvarteret är präglade av hög arkitektonisk nivå 

och hög detaljeringsnivå med exklusiva material såsom mönstermurat tegel, 

blåst glas i originalfönster, skiffertak, glaserade takpannor, socklar och 

trappor i granit. Flera av byggnaderna är ritade av regionalt och nationellt 

kända arkitekter så som Helgo Zettervall, Axel Kumlien, Salomon 

Sörensen, Henrik Sjöström och Klas Anselm. Zettervalls fasad mot 

Sandgatan kan ses som huvudnumret i miljön. 

Viktigaste karaktärsdrag: 

• Gränserna i form av staket och murar mot omgivande stadsmiljöer. 

• De gröna och de öppna rummen mellan husen. 

• Befintlig bebyggelses höga arkitektoniska nivå 

HANDLINGAR 

Till detaljplanen finns följande handlingar: 

• Plankarta med planbestämmelser och iIllustrationsplan 

• Planbeskrivning (denna handling) 

Medverkande 

På uppdrag av Akademiska Hus och Lunds universitet har Juul I Frost 

Arkitekter tagit fram förslag. I planarbetet har planarkitekt Astrid Avenberg 

Rosell, chef för Strukturavdelningen Cecilia Hansson, stadsantikvarie 

Henrik Borg, trafikplanerare Anna Andersson och kartingenjör xx 

medverkat. 

STADSBYGGNADSKONTORET I LUND 

Ole Kasimir Astrid Avenberg Rosell 

Planchef planarkitekt 

1281K-P70

Planbeskrivningen - Lunds kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?