malin brandqvist ”man kan skapa teater och magi var ... - Malmö stad

Malin Brandqvist
”Man kan skapa teater och Magi var soM helst”
Utbildningsförvaltningens personaltidning
#8/2010

2
4
6
8
10
12
14
16
18
LEDAREN >
stora UtManingar
vÄntar nÄsta År
Nu närmar vi oss med stormsteg år 2011 då hela Sverige ska implementera
en ny gymnasiereform. Samtidigt ska vi i Malmö genomföra
en av förvaltningens genom tiderna största organisationsförändringar,
i enlighet med utbildningsnämndens beslut i
oktober, med anledning av de kraftigt minskade elevkullarna och
en allt hårdare konkurrens från de fristående skolorna. Som grädde
på moset har Skolinspektionen beslutat att samtidigt genomföra
den nationella inspektionen på våra skolor. Allt detta under
ett och samma år!
Att implementera en ny gymnasiereform kräver kompetensutveckling
av både skolledare och lärare i de nya styrdokumenten,
skollag, gymnasieförordning, läroplan och examensmålen
för gymnasieskolan. Tyvärr finns inga nationella resurser avsatta
för kompetensutvecklingen utan tanken är att de s.k. ”lärarlyftspengarna
delvis skall tas i anspråk till implementeringen”.
I vår implementeringsplan där olika ansvarsförhållanden regleras
har kursplanegrupperna fått ett stort och viktigt uppdrag att
utöver uppdraget att fokusera på ämnesplaner och betygskriterier
i Gy 11, som rektorskonferensen beslutade i augusti 2010, tillkommer
nya perspektiv som ska tas med i allt kurs-/ämnesplansarbete
på såväl kursplanegruppsnivå som ämnesgruppsnivå: Entreprenöriellt
lärande som övergripande perspektiv samt
programinfärgning. Examensmål ersätter dagens programmål.
Examensmålen är programspecifika och beskriver programmens
identitet. Examensmålen knyter samman programmets ämnen
och kurser och skapar en helhet. Examensmålen ska ligga till
grund för planeringen av utbildningen och undervisningen.
Skolinspektionen har följande tillsynsområden för sin nationella
granskning:
Måluppfyllelse och resultat. Ämnesbetyg och variationer mellan
ämnen. Nationella prov och jämförelser med betyg. Andel
elever med fullständigt betyg, elevers meritvärde. Behörighet till
nationellt program i gymnasieskolan.
Pedagogisk ledning och utveckling av skolan. Fokus på skolans
heleneholM FÅr spetsUtBildning i MUsik > 4
alUMnikÖren redo FÖr FÖrsta konserten> 5
vÄgledningscentrUM > 6
intro rehaB vill saMManFoga Mosaiken > 7
BetYg dÅ och nU > 8
proFilen Med Malin Brandqvist > 10–12
MedarBetare rÄddar liv i tanZania > 13
Mediateket pÅ paUli – en ledande pUls > 14
svenska 15-Åringar presterar sÄMre > 15
UngdoMsUppFÖlJarna > 16–17
Boktipset > 18
olika Barn leka BÄst > 19
varMt tack till trotJÄnarna> 20
uppdrag. Lärares bedömning
och utvärdering. Rektors
ansvar för uppföljning
och utvärdering.
Skolans lärandemiljö. Fokus
på lärande och tillit till
elevens förmåga samt skolans
lärandemiljö ur trygghetsperspektiv.
Enskild elevs rätt – Tillgång
till utbildning. Bedömning
och betyg. Undervis- MatZ nilsson
ningstid och val. Särskilt stöd
för elevens lärande. Studie- och yrkesvägledning. Avgifter inom
skolan samt rektorns beslutsfattande.
När det gäller organisationsförändringen enligt utbildningsnämndens
beslut kommer ett tydligt och närvarande ledarskap i
vår förvaltning och på våra enheter att vara viktigare än någonsin.
Omvärldsanalys och förändringsberedskap är två viktiga ledord.
Tre viktiga frågor måste hållas vid liv i samtal och diskussioner.
Varför sker det som sker? Hur påverkar det oss? Vad kan vi göra
för att påverka i förändringen? På förvaltningsnivå kommer vi att
lägga ut all information via personaltidningen, nyhetsbrev, bloggar
och intranät. Vi kommer att genomföra mötesplatser där en
aktiv dialog om olika skeenden i förändringsprocesserna förs.
Varje enhet/skola måste på sina arbetsplatsträffar föra en aktiv
dialog om hur påverkan och delaktighet ser ut på respektive enhet
samt hur olika ansvarsförhållanden ligger i förändringsprocessen
och tidsplanerna för densamma.
Det är stora utmaningar vi står inför när vi möter det nya året.
Jag helt övertygad om att vi kommer att lyckas då vi genom alla
medarbetares arbete och engagemang gjort en stor insats innevarande
år. Jag vill passa på att tacka er alla för er arbetsinsats under
2010. Jag hoppas att ni tar tillfället i akt att njuta och koppla av
inför och under de stundande helgerna.
Era krafter, engagemang och kompetenser
behövs i ett händelserikt 2011.
God Jul och ett riktigt Gott Nytt År!
I DETTA NUMMER > OM EDICO >
EDICO ges ut av utbildningsförvaltningens informations-
avdelning och utkommer med 8 nummer per år.
EDICO BETYDER PÅ LATIN: Jag säger rent ut, jag yttrar.
ANSVARIG UTGIVARE: Matz Nilsson
REDAKTÖR: Pia Oredsson, informationschef
GRAFISK FORM: Utbildningsförvaltningens informations-
avdelning.
BILDER
Bylinelösa bilder och texter är producerade av informationsavdelningen.
FÖR TIPS OCH SYNPUNKTER: edico@pub.malmo.se och edico@malmo.se
TIDNINGENS BREVLÅDA PÅ INTRANÄTET:
Komin/utbildningsforvaltningen
SKRIBENTER: Mattias Holmesson, journalist informations-
avdelningen | Susan Englund, lärare Komvux Södervärn |
Magnus Grahn, lärare S:t Petri skola | Jonas Nilsson, lärare Heleneholms
gymnasium | Örjan Westberg, praktikant informationsavdelningen
OMSLAGSBILD: Freddy Billqvist. TRYCK: WikingTryck AB
PAPPER: MultiArt Silk. UPPLAGA: 2200 ex
Maria Kouns är en av åtta gymnasielärare
från Malmö som deltagit i Lärarlyftets
forskarutbildning. Under de senaste fyra
åren har hon delat sin tid mellan forskning
och undervisning. Maria Kouns var
den första av licentianderna som blev
klar med sin uppsats. Hon tycker att
kombinationen av forskning och undervisning
varit mycket positivt för uppsatsarbetet.
– Vad som varit viktigt att få reda på
har framkommit under processens gång,
till stor del ute i den praktiska verksamheten
som lärare, sade Maria Kouns under
licentiatseminariet.
stUderat keMiUndervisning
Uppsatsens fullständiga titel är ”Inga IG
i kemi. En språkdidaktisk studie av en
kemilärares undervisningsstrategier i en
gymnasieklass med andraspråkselever”. I
den har Maria Kouns studerat en gymnasieklass
på naturvetenskapsprogrammet
där 3 av 24 elever har svenska som
förstaspråk.
Hon har använt en etnografisk metod
där hon observerat klassen inifrån – i
lektionssalen, genom intervjuer, informella
samtal, elevloggar, studium av läromedel
och centrala styrdokument.
Med sitt språkdidaktiska perspektiv
har Maria Kouns studerat vilka undervisningsstrategier
kemiläraren använder
När revisionen av kursplaner och betygskriterier
inleddes för några år sedan hette
det att någon ny läroplan skulle det minsann
inte handla om.
Tidigt i höstas deklarerade dock utbildningsminister
Jan Björklund att grundskolan
har fått en ny läroplan, Lgr 11.
< LÄRARLYFTETS FORSKNINGSUTBILDNING
Fredagen den 3 december var en stor dag för Maria Kouns, lärare i svenska och engelska
på Pauli gymnasium. Då försvarade hon framgångsrikt sin licentiatuppsats ”Inga IG i
kemi” i Orkanen på Malmö högskola.
Maria koUns FÖrsta licentianden
för att nå fram med kunskap. Hon konstaterar
att det är komplexa och stundtals
motsägelsefulla strategier, och att eleverna
får mycket få tillfällen att vara språkligt
aktiva.
”ett viktigt Bidrag”
Opponent under seminariet var professor
Inger Lindberg, Stockholms universitet,
Institutionen för utbildningsvetenskap
med inriktning mot språk och
språkutveckling. Hon påtalade att Maria
Kouns uppsats är ”ett viktigt bidrag till
att utöka kunskapen om lärarens institutionella
villkor”, och att den ger en
skrämmande bild av hur elever och lärare
drabbas av tidspress och betygsstress.
En licentiatexamen är en akademisk
examen på forskarnivå och motsvarar
ungefär en halv doktorsexamen.
En intervju med Maria Kouns kommer
i Edico framöver.
Maria koUns Fick ta eMot MÅnga
gratUlationer eFter seMinariet
oM hennes Uppsats ”inga ig i keMi”.
proFessor inger lindBerg,
stockholMs Universitet, kallade
Uppsatsen FÖr ”ett viktigt Bidrag
till att UtÖka kUnskapen oM
lÄrarens institUtionella
villkor.”
nY lÄroplan FÖr gYMnasiet?
Ska även gymnasiet få en ny läroplan?
I dagsläget pekar inget på det, men grundskolans nya läroplan kom å andra sidan som
en skänk (?) från ovan.
Nytt är dock endast kursplaner och betygskriterier
medan den övergripande texten
fortfarande är densamma som i Lpo
94.
Det är därför något tveksamt att benämna
Lgr 11 som en ny läroplan.
Med Björklunds definition av begrep-
pet läroplan är det bara en tidsfråga innan
gymnasiet får en ny läroplan men några
indikationer finns å andra sidan inte. Om
en ny läroplan skulle dyka upp är det inget
oävet antagande att den får namnet Lgy
11, eller…
Magnus Grahn
3
5
7
9
11
13
15
17
19

SPETSUTBILDNING I MUSIK >
2
4
6
8
10
12
14
16
18
heleneholM FÅr spetsUtBildning i MUsik
Den enda av Malmös gymnasieskolor
som beviljas att
genomföra en spetsutbildning
med riksrekrytering är
Heleneholm.
Och det i ämnet musik.
I och med reformen GY 11 införs spetsutbildningar
med riksrekrytering på flera
gymnasieskolor runt om i landet. Dessa
utbildningar kommer att finnas inom
naturvetenskap, humaniora och estetik
och riktar sig till särskilt begåvade elever
inom dessa områden. Den enda av Malmös
gymnasieskolor som av skolverket
beviljats att genomföra en riksrekryterande
spetsutbildning är Heleneholms
gymnasium.
Skolan blir en av totalt sex skolor i landet
som kommer att erbjuda spetsutbildning
i musik. Framförallt är syftet att se
till att det i Malmö finns en återväxt av
skickliga musiker vad det gäller klassisk
sång och akustiska instrument, men utbildning
inom andra genrer och instrument
kommer också att erbjudas.
FÖrdJUpad MUsikUndervisning
Utbildningen genomförs inom ramen
för det estetiska programmets examensmål
och vänder sig alltså till speciellt begåvade
elever som siktar på högskolestudier
inom musikområdet. För elever på
spetsutbildningen väntar en fördjupad
musikundervisning, framförallt med inriktning
på själva musicerandet.
Lars Thelander, Heleneholms biträdande
rektor med ansvar för estetiska
programmet, är nöjd:
– I vår ansökan till skolverket fokuserade
vi främst på ämnesmetodiken och
på samverkan med Musikhögskolan, vilket
även gav resultat.
Skolverket ställer mycket specifika
krav på skolorna som skall bedriva spetsutbildningen.
Skolan måste ha resurser
att bedriva en verksamhet på mycket hög
nivå, men ändå till en rimlig kostnad.
Man måste även styrka en nationell ef-
terfrågan på utbildningen. Dessutom är
det ett krav att utbildningen genomförs i
samarbete med högskolan. I Heleneholms
fall innebär detta samverkan med
Musikhögskolan i Malmö vid Lunds
universitet, där Heleneholms elever
bland annat kommer att kunna läsa rena
högskolekurser under den senare delen
av utbildningen.
har goda FÖrhoppningar
– Vi kommer att ha ett gemensamt utbildningsråd
ihop med Musikhögskolan.
Eleverna ska kunna medverka i seminarier,
gemensamma lektioner och viss annan
undervisning där. Dessutom är det
meningen att vi ska erbjuda vissa högskolekurser
under sista läsåret, berättar
Lars Thelander.
Heleneholm har under de senaste två
åren bedrivit en försöksverksamhet med
intern spetsutbildning i musik, men då
har man enbart rekryterat bland skolans
befintliga elever.
BÖrJar hÖsten 2011
Den nya spetsutbildningen kommer från
och med hösten 2011 att ha 15 platser
och från och med hösten 2013 kommer
man, tillsammans med övriga estetiska
utbildningar, att husera på Nya Malmö
Latinskola.
Lars Thelander har goda förhoppningar
om att högt kvalificerade elever ska
söka till utbildningen.
– Eleverna måste verkligen känna att
de utvecklas. Det ska vara en utmaning
för dem att gå utbildningen, något som
det gemensamma utbildningsrådet också
har i uppgift att bevaka, säger Lars Thelander
avslutningsvis.
Jonas Nilsson
sÅnglÄrare Malin karlstrÖM och eleven hedvig BÄcke, es3B,
glÄds Åt att heleneholMs gYMnasiUM FÅtt en spetsUtBildning
i MUsik. Foto: Jonas nilsson
thoMas tegler (till hÖger) har saMlat ihop en kÖr FÖr FÖre detta stUdenter pÅ latinskolan.
alUMnikÖren redo FÖr FÖrsta konserten
– Stopp killar, nu oktaverar ni tenorstämman!
Körledaren Thomas Tegler försöker få ordning på nyckelpartierna
i Händels Halleluja.
Det är början på december och Alumnikörens julkonsert
är inte långt borta.
Thomas Tegler är musikläraren på Malmö
latinskola som startat en kör för
gymnasiets gamla elever. Alumnikören
heter den och övningarna började i höstas.
– Idén har legat och grott länge, ända
sedan en elev frågade mig när jag var
med skolkören på Luciaturné i Tyskland
2004, om jag inte kunde starta en kör
med gamla elever. Då var det inte aktuellt,
för jag ledde redan två körer utanför
mitt arbete som musiklärare, berättar
Thomas.
Men han gillade idén. När Latinskolan
firade sitt 600-årsjubileum i februari
2006 ansvarade Thomas för en jubileumskonsert.
Han fick då genom Skånes
Körförbund kontakt med alla sångare
som någonsin gått på Latinskolan.
Jubileumskonserten var en engångsföreteelse,
men Thomas fortsatte fundera på
att samla före detta studenter till en kör.
– Fler och fler av mina elever har frågat
om jag inte kunde hjälpa dem att hitta
en kör att sjunga i efter studenten, då de
tyckte att det var roligt och inte ville
släppa sången efter gymnasiet, säger
han.
tog kontakt pÅ FaceBook
I våras kontaktade Thomas flera av sina
gamla elever på Facebook. Intresset var
stort. I kören ingår just nu 32 sångare,
där majoriteten är före detta elever till
Thomas. Men den äldsta körmedlemmen
tog studenten redan 1975.
– Jag efterlyser fortfarande fler folk
som tog studenten på 1990-talet eller tidigare,
då min vision är att ha blandade
åldrar i kören, säger Thomas.
Fredrik Holst, en av körens sju manliga
medlemmar, tog studenten 1993.
– Vi har väldigt kul tillsammans. Och
det känns roligt att ha kvar kontakten
med skolan på det här sättet, säger han.
Alumnikörens första framträdande
blir på Latinskolans julkonsert den 20
december klockan 18.30.
– Det är lite nervöst eftersom det är
första gången. Men repetitionerna går
bra. Körsång är en färskvara och vi måste
hålla igång fram till konserten, säger
Thomas.
Julkonserten är inget slutmål för
Alumnikören.
– Nej, vi fortsätter efter nyår och då
arbetas det mot en vårkonsert och sen får
vi se vad som mer trillar in för inspiration.
< ALUMNIKÖREN
thoMas tegler
Ålder: 35 år.
Född i: Malmö.
Bor i: Malmö.
Bakgrund: Musiklärare på Malmö Latinskola sedan
2002. Tidigare elev på samma gymnasium.
gör just nu: Repeterar med Alumnikören.
Familj: Singel.
intressen: Träning. Utbildar sig under hösten till
spinninginstruktör.
3
5
7
9
11
13
15
17
19

VÄGLEDNINGSCENTRUM > < INTRO REHAB
2
4
6
8
10
12
14
16
18
en saMlad vÄg in till vUxnas lÄrande
Tisdagen den 7 december
invigdes Vägledningscentrum
på Föreningsgatan 7A
och 9.
Vägledningscentrum har funnits organisatoriskt
sedan den 1 juli 2009. Enligt
verksamhetschef Anette Stoltz är huvudanledningen
till den försenade invigningen
att det är först nu som lokalernas
ombyggnation är klar.
– Det är en stor omorganisation som
innebär att vi samlar alla vägledningsresurser
för vuxna på en plats, säger hon.
På vägledningscentrum jobbar idag 27
vägledare som tidigare arbetat på före
detta Infoteket, Valideringscentrum och
ute på de olika Komvux Malmö-enheterna.
Uppdraget är omfattande och kräver
en bred kompetens.
ett arBete soM gÖr skillnad
Omorganisationen har gått bra och nu
fungerar alla nya rutiner.
– Vad kunderna som kommer till Vägledningscentrum
vill ha hjälp med spänner
över ett brett fält. Allt från de som
inte har någon aning om vart de är på
väg i livet, vad de vill jobba med eller studera,
till dem som vill ha hjälp med att
välja mellan olika universitet i andra länder.
Alla ansökningar till Komvux Mal-
mö går via Vägledningscentrum, likaså
alla som anmäler sig till svenska för invandrare,
säger Anette Stoltz.
I uppdraget ligger också validering,
beredning av alla komvuxansökningar,
tester, hjälp med studieplanering, att
sammanställa slutbetyg, stöd till studerande
med särskilda behov samt ungdomsuppföljning.
Anette Stoltz igen:
– Vi har ett viktigt och fint uppdrag.
Vi utför ett arbete som gör en skillnad
för många människor och vi vet vikten
av att se individen i mängden av alla
människor och ansökningsblanketter.
För dem som anmäler sig till sfi i de nya
lokalerna på Föreningsgatan 9 är det första
vägledningssamtalet en viktig ingång
till det svenska utbildningsväsendet och
det nya landet. Tidigare fick nyanlända
invandrare gå till Invandrarservice eller till
sina lokala stadsdelskontor när de skulle
ansöka till svenska för invandrare. Icke
nyanlända invandrare gick till Komvux
Malmö Södervärn för att ansöka. Nu
finns allt samlat under samma tak.
Vägledaren Robert Falcaru tar emot
sökande i receptionen på den nya sfi-avdelningen.
Där bedömer han om den sökande
behöver ett vägledningssamtal
eller bara behöver allmän information.
När han registrerat den sökande hjälps
de åt att på en världskarta hitta platsen
personen kommer ifrån.
verksaMhetscheF anette stoltZ och
UtBildningscheF MatZ nilsson talade
pÅ invigningen den 7 deceMBer. sedan
starten den 11 JanUari har drYgt 700
personer anMÄlt sig till sFi genoM
vÄgledningscentrUM.
Därefter får den sökande träffa en studie-
och yrkesvägledare för ett första vägledningssamtal,
i de flesta fall även en pedagog
för att få hjälp med att bestämma
vilken kurs och nivå man ska gå på.
Hos studie- och yrkesvägledarna görs
en kartläggning av den sökandes skol-
och yrkesbakgrund för att ta reda på om
det finns möjlighet till en yrkesbedömning
eller validering av tidigare yrkeskunskaper
eller betyg. Denna kartläggning
mynnar sedan ut i en första
individuell studieplan och en anmälan
till önskad utbildningsanordnare. Deltagaren
erbjuds en plats på sfi inom tre månader
från ansökningsdagen.
i stÄndig Utveckling
Vägledningscentrum har utvecklat ett
nära samarbete med en lång rad aktörer.
Utbildningsanordnare på alla nivåer, Arbetsförmedling,
CSN, AIC, Invandrarservice,
Lärcentrum, Kommunförbundet
för att nämna några.
Och framtiden?
– Vi kommer att vara i ständig utveckling
när det gäller kvalitet, metoder och
rutiner. Vi har stor nytta av gemensam
fortbildning med Arbetsförmedlingen så
att vi håller oss uppdaterade när det gäller
arbetsmarknaden. Vi kommer att utveckla
våra metoder för vägledning under
2011. Vår vision är att bli Sveriges bästa
Vägledningscentrum, säger Anette Stoltz.
Personer med traumatiska krigs- och tortyrupplevelser kan få stöd på Arbetscentrums nya
Intro Rehab. I oktober var det öppet hus.
intro rehaB vill saMManFoga Mosaiken
I oktober var det öppet hus på Intro Rehab
i ljusa, nyrenoverade lokaler på Föreningsgatan
7B. Narcis Spahovic, som är
samordnare för Intro Rehab och Arbetscentrum,
samt samordnare Tobias Widerberg,
inledde med att berätta om Intro
Rehabs arbete.
Verksamheten är ett samarbete mellan
mellan Malmö stad, Region Skåne, Röda
Korset, Arbetsförmedlingen och olika
utbildningsanordnare. Verksamheten
ligger inom Malmö stads Arbetscentrum
och vänder sig till nyanlända flyktingar
och invandrare med migrationsrelaterad
stress inklusive posttraumatiskt stressyndrom,
PTSD. Personer med traumatiska
krigs- eller tortyrupplevelser erbjuds alltså
hjälp inom Intro Rehab. Förutsättningen
är att man har aktuellt uppehållstillstånd
och inte varit folkbokförd i Sverige
längre än tre år.
Deltagare inom Intro Rehab erbjuds
kombinerad rehabilitering och introduktion.
Målet är att genom rehabilitering
skapa förutsättningar för individen till
förbättrad hälsa, återgång till ordinarie
verksamhet samt öka möjligheterna till
etablering på arbetsmarknaden eller vidareutbildning.
BYgga Upp en tillit
Barbro O’Connor, verksamhetschef och
psykolog på Röda Korsets center för krigsskadade
och torterade, berättade om psykiska
och somatiska symptom till följd av
krig och tortyr med fokus på PTSD.
– Att tvingas bryta upp från sitt hem är
som mosaik som krackelerar. Det är svårt
att sammanfoga mosaiken igen. Det är
inte bara att resa sig upp och bli som förut
och klara av alla krav som ställs. Men man
kan utveckla en styrka att gå vidare.
– Statusförlusten och språkförlusten
man upplever i det nya landet kan ibland
vara värre än själva traumat. Man har
förlorat hela sin identitet, och nu är man
ingenting. Att bygga upp en tillit till
människor är A och O för att komma vidare.
Och att arbeta är rehabilitering, en
återknytning till ett normalt liv, sade
Barbro O’Connor.
Samordnare Tobias Widerberg berät-
JoakiM dahlin, sFi-lÄrare, BerÄttade oM sitt arBete pÅ intro rehaB. Foto: sUsan englUnd
tade om hur Intro Rehab arbetar med
målgruppen med fokus på sfi och arbetsinriktad
rehabilitering.
– Det gäller att lära sig språket och sträva
efter en normal tillvaro – att bygga upp
mosaiken igen. Detta minskar sjukskrivningar
och bryter isolering. Vårt jobb är
att göra bedömningar, sätta in olika insatser,
följa upp, göra nya mål och ge nytt
hopp. Hela tiden i balans och med hänsyn
till deltagarens hälsa. Vi jobbar alltid med
mål, om än aldrig så små, sade han.
Intro Rehab bedriver pedagogisk samt
praktisk och arbetsinriktad rehabilitering.
Minst 40 procent av deltagarna
kommer ut i arbete efter studier.
– Praktik och arbete innebär ett lyft, inte
bara för deltagaren utan för hela familjen.
Vi har ett bra och direkt samarbete med Af.
Det är en av förklaringarna till de lyckade
resultaten att så många av våra deltagare
fått jobb, säger Eva Ek Törnberg, praktiksamordnare
på Intro Rehab.
Joakim Dahlin, sfi-lärare, berättade
om sitt arbete på Intro Rehab.
– Vi är fyra lärare och har nu 80 deltagare
fördelade på fyra grupper indelade
efter språklig nivå. Vi är på Komvux Södervärn,
vårt moderskepp, en dag varje
vecka och har svenska med sång tillsammans
med Eva Bornemark.
skapa en positiv atMosFÄr
– Vi skapar en grundtrygghet för deltagarna
genom en förutsägbar, avspänd
och positiv atmosfär i klasserna. Vi arbetar
mycket med bekräftelse och kontinuitet
och satsar på olika lärstilar.
– I undervisningen ingår arbetsmarknadsvägledning,
då vi gör studiebesök
på olika arbetsplatser, fysioterapi och
hälsoinformation, samarbete med Naturskolan
och konversation med ”vanliga”
svenskar, vilket är mycket uppskattat.
– Deltagarna känner sig trygga hos oss.
Vår roll är att skapa trygghet här, men
också att visa att det finns ett liv efter och
utanför Intro Rehab, avslutade Narcis
Spahovic.
Susan Englund
3
5
7
9
11
13
15
17
19

2
4
6
8
10
12
14
16
18
BETYG DÅ OCH NU >
I förra numret av Edico bekantade vi oss med 1900-talets första betygssystem, det absoluta.
Den här gången är det dags för dess efterföljare, det relativa betygssystemet, som i gymnasieskolan
härskade från 1970 till 1994.
det relativa BetYgssYsteMet
Det relativa betygssystemet infördes successivt
från 1950-talets början. Bakgrunden
var att betygen i ökande utsträckning
skulle användas när eleverna sökte
från realskola till läroverk och därifrån
vidare till högre utbildning. Trycket på
lärarna att ge betyg som var i överkant
ökade därmed och det blev betygsinflation.
Arbetet med ett nytt betygssystem började
redan 1938. Det skulle bygga på
normrelaterad bedömning och vilade
därmed på helt nya principer. Vid normrelaterad
bedömning jämförs den enskilde
individen med den normgrupp, det
vill säga den population, som hon tillhör.
Denna typ av bedömning utgår från antagandet
att prestationer av olika slag är
ungefärligt normalfördelade. Tankarna
grundar sig på forskning från 1910-talet
om en normalfördelning av intelligensen
i en stor population. Precis som exempelvis
skostorlek eller längd är normalfördelade,
skulle mänskliga egenskaper
vara fördelade så att de flesta befinner sig
runt medelvärdet, med en begränsad
spridning uppåt och nedåt. Om man
hade att göra med ett stort antal elever så
skulle de fördela sig så att många hamnade
relativt nära medelprestationen i
hela gruppen, medan prestationerna blir
färre ju längre bort från medelvärdet de
ligger. Exempelvis skulle 1 procent av
eleverna få betyget A, medan 38 procent
skulle få betyget Ba.
BestÄMd BetYgsFÖrdelning
Bland alla eleverna i en hel årskull skulle
en bestämd betygsfördelning gälla. Med
hjälp av ett centralt framtaget prov fick
man reda på var eleverna låg och med
detta system hoppades man kunna åstadkomma
rättvisa i betygsättningen. Det
relativa betygssystemet infördes i folkskolan
i början av 1950-talet och i den
nya grundskolan i och med Lgr 62. Nu
ersattes bokstavsbetygen med siffror 1–5
enligt fördelningen 1: 7 procent, 2: 24
procent, 3: 38 procent, 4: 24 procent, 5:
7 procent.
I och med Lgy 70 implementerades
denna skala i gymnasieskolan. Där gällde
det relativa
BetYgssYsteMet
gÄllde i sverige
Mellan 1970 och
1994. Bland alla
elever i varJe
ÅrskUll skUlle en
BestÄMd BetYgs-
FÖrdelning gÄlla.
detta ledde till
MÅnga MissFÖrstÅnd.
Foto: coloUrBox.coM
normalfördelningen alla elever i samma
ålder på samma linje. Elever på praktiska
linjer jämfördes alltså inte med elever på
teoretiska.
Den enskilda klassens medelbetyg
skulle följa det medelbetyg som den uppnått
på det centrala provet. Lärarens fick
i sin betygssättning avvika högst 0,2 betygsenheter
från medelbetyget på det
centrala provet. Om läraren ville avvika
mer måste hon skriftligt motivera detta.
Fördelen man såg med det relativa betygssystemet
var rättviseaspekten; betygen
var inte längre godtyckliga. Precis
som eleverna jämfördes med varandra
när de sökte till högre utbildning, jämfördes
de med varandra när betygen sattes.
Betyget var alltså främst ett instrument
för att eleverna skulle kunna
konkurrera om utbildningsplatser på lika
villkor.
”FeMMorna Är slUt”
Ett huvudproblem med det relativa betygssystemet
var att det missuppfattades
av alla; lärare, elever, föräldrar och politi-
ker. Många verkar ha trott att normalfördelningen
alltid skulle gälla i alla enskilda
klasser, vilket ju inte alls var fallet.
Detta var också huvudargumentet när
det relativa systemet byttes ut. På grund
av denna missuppfattning ska många lärare
ha kommit med kommentarer av typen
”femmorna är slut”, ”några måste ju
faktisk ha etta också”. Lärare ska därmed
antingen ha missuppfattat allting, eller
ha gömt sig bakom betygssystemet när
elever har klagat. Om ”femmorna är
slut”-historierna verkligen är sanna, eller
om de snarare är ett slags vandringssägner
bland besvikna elever är svårt att
säga. Faktum kvarstår dock att det relativa
betygssystemet var komplicerat och
svårbegripligt.
tecken pÅ lÅg aMBitionsnivÅ
Ett annat problem var att man inte kunde
veta vad de relativa betygen egentligen
stod för, eftersom ett betyg inte var
mått på hur väl eleven lyckats med att nå
upp till en viss kunskapsnivå, utan bara
gav information om hur eleven låg till
jämfört med andra elever. Ytterligare en
svaghet var att skolan räknade med att
sju procent av eleverna skulle få betyget
1, det vill säga i praktiken underkänt.
Det kan uppfattas som omoraliskt och
som ett tecken på en alltför låg ambitionsnivå.
Systemet ansågs också främja
konkurrens mellan elever istället för samarbete.
När 1980-talet gick mot sitt slut var
klockan slagen för det relativa betygssystemet.
Ett helt nytt, målrelaterat, betygssystem
knackade på dörren och skulle införas
i och med Lpf 1994. Mer om detta
i nästa nummer av Edico.
Jonas Nilsson
ett hUvUdproBleM
Med det relativa
BetYgssYsteMet var
att det MissUpp-
Fattades av alla.
Rättvisare betyg var regeringens kanske starkaste argument
för att förändra det nuvarande betygssystemet.
Men blev det verkligen rättvisare? Det undrar Magnus
Grahn i en krönika.
BetYgskoMproMiss
leder till orÄttvisa
Tanken med ett betygssystem med fler
steg var att skipa större rättvisa men blir
det verkligen så? I slutet av november
kom nämligen regeringspartierna överens
med Socialdemokraterna och kohandeln
resulterade i att inte formulera några
betygskriterier för två av de sammanlagt
sex stegen.
”Lärarfack hyllar historiskt beslut”,
konstaterade Dagens Nyheter söndagen
den 28 november. De båda lärarfacken
var i stort sett positiva till det nya betygssystemet,
och visst är det positivt att det
nu – i och med betygskompromissen –
finns ett blocköverskridande samarbete i
skolfrågor.
Men har lärarfacken, regeringen och
Socialdemokraterna gjort sin hemläxa?
Och har de lärt något av historien? Tveksamt.
När den nuvarande läroplanen infördes
i mitten av 1990-talet saknades kriterier
för betyget MVG, något som av vissa
upplevdes som orättvist och kanske också
bidragit till den flumskola som några
anser kännetecknar det svenska utbildningssystemet.
Sedermera fick även betyget
MVG kriterier eftersom man ansåg
att det skulle rätta till nationella olikheter
– och orättvisor.
När då kriterier saknas för två av de sex
betygsstegen måste frågan ställas hur det
gick med den nationella rättvisan.
För betygen B och D kommer det inte
att finnas några kriterier, vilket betyder
att stora skillnader kommer att uppstå i
bedömningen av elevernas kunskaper.
Det betyder att betyget B inte alls betyder
samma sak i Lund som i Kiruna,
men inte heller i Lund som i Malmö och
faktiskt inte heller på S:t Petri som på
Borgar.
Om målet var en likvärdig och rättvi-
sare skola kan det nya betygssystemet
vara ett steg tillbaka.
Det finns förstås flera sidor av den här
problematiken, exempelvis att regeringen
hade fått backa när det gäller stora delar
av utredningsarbetet och kanske till
och med blivit tvungen att börja om från
början när det gäller både kursplaner och
betygskriterier. Överenskommelsen bidrar
– som Socialdemokraternas talesman
på utbildningsområdet, Mikael
Damberg, uttryckte det – till behövlig
stabilitet inom utbildningsområdet.
Den politiska kompromissen blev alltså
viktigare än skolans innehåll.
Så gick det alltså till när en politisk
kompromiss ledde till nationell orättvisa
men det lär å andra sidan inte dröja särskilt
länge innan kriterier för betygsstegen
B och D finns på pränt.
MagnUs grahn
< BETYG DÅ OCH NU
3
5
7
9
11
13
15
17
19

2
4
6
8
10
12
14
16
18
PROFILEN >
Man kan skapa
teater och Magi
var soM helst!
Malin Brandqvist är skådespelerska, regissör och lärare
i scenisk gestaltning, fysisk teater och svenska som andraspråk
på Komvux Malmö Pauli.
Favoritregissörer i ungdomen var Susanne Osten och
Marianne Ahrne, men nuförtiden har Malin inga favoriter.
– Jag behöver inga förebilder längre – nu ska man ju vara
en förebild själv!
– Vi har många bra och spännande kurser här på Komvux Malmö Pauli. Ämnen som
borde lyftas fram mer inom vuxenutbildningen, tycker jag. Och vi är det enda komvux
i Sverige som har teater i kursutbudet, så vitt jag vet, säger Malin.
– Scenisk gestaltning / fysisk teater är en väldigt populär kurs, med deltagare som
har massor av livserfarenhet och som vill prova på teater. Deras erfarenheter bearbetas
med hjälp av det sceniska uttrycket. De berättar historier, öppnar upp och visar vem
de är. Så det blir mycket skratt och känslor på lektionerna.
teater Är Unikt
– I teaterkursen möter de studerande estetiska läroprocesser, vilka tydligt lyfter fram
att lärandet är en process som inbegriper såväl teori som praktik samt de studerandes
egna erfarenheter. I det sceniska ryms alla uttrycksformer som ord, musik, sång, tal
och dans. Dessa uttryck stärker de studerandes självkänsla. Kursen utvecklar också
samarbete i grupp och social kompetens, säger Malin.
– Teater är unikt, därför att man jobbar med sig själv, man jobbar med det man har
med sig och startar en utforskande process mot personlig utveckling tillsammans med
andra.
saMarBete oerhÖrt vÄrdeFUllt
Terminens arbete resulterar alltid i en föreställning. Nästa premiär sker den 14 december
i Latinskolans aula och pjäsen handlar om fördomar och rasism.
– Det är viktigt att eleverna får möta en publik, att de vågar stå på scen efter ”resan”
dit. Samarbete med andra ämnen är oerhört värdefullt. På komvux finns en teoretisk
kurs, Global utveckling, där de studerande har arbetat med temat Makt och maktlöshet.
De har skrivit texter som handlar om fördomar i det mångkulturella samhället.
Mina teaterstuderande har läst deras texter och valt ut vissa texter att bearbeta och
iscensätta. På så sätt kan de estetiska läroprocesserna berika de teoretiska ämnena och
vice versa. Detta utnyttjar jag också när jag undervisar i svenska som andraspråk och
uttal.
UppvUxen Med teater
Malin är född i Malmö, men bodde i Döderhult utanför Oskarshamn mellan 4 och
13 års ålder.
– Sedan flyttade familjen tillbaka till Skåne och Ängelholm, där jag bodde under
högstadiet och gymnasiet. Nu bor jag i Dalby vid Skrylleskogen med man och två
söner.
FortsÄttning pÅ nÄsta sida
Foto: FreddY Billqvist
< MALIN BRANDQVIST
Malin Brandqvist
Ålder: 42 år.
gör just nu: Andas, undervisar och
repeterar.
livsfilosofi: ”It’s not failing – it´s
finding out” (ord från teaterimprovisationens
fader, Keith Johnstone).
Född i: Malmö.
Bor i: Dalby.
Familj: Man och två barn.
intressen: Resor och allt som har med
vatten och natur att göra.
3
5
7
9
11
13
15
17
19

PROFILEN >
2
4
6
8
10
12
14
16
18
Hon växte upp i ett akademiskt hem, föräldrarna arbetade som lärare,
där teater spelade en stor roll.
– Teatern har alltid funnits i familjen. Pappa regisserade en del, och som
barn satt jag med vid alla premiärer. Det var nog där idén föddes om att jag
skulle bli regissör.
FriidrottsstJÄrna
En annan dröm var att bli friidrottsstjärna.
– Längdhopp, häck och 100 meter var mina specialiteter. Jag spelade
också basket och ägnade mig åt utförsåkning. Tyvärr voltade jag i en backe
när jag var 14 år och fick en knäskada. Korsbanden var borta och jag fick
beskedet att jag inte på allvar kunde ägna mig åt idrotten längre. Drömmen
bara försvann. Det var min första kris och tog flera år att komma över.
Det positiva var att jag satsade på teater och dans istället.
Bra Fostran i teaterns vÄrld
Malin flyttade till London som 20-åring för att arbeta som au-pair hos en
familj som ägnade mycket tid åt teater och film.
– Jag hängde med på alla föreställningar och intresset för teater växte än
mer. I London började jag med improvisationsteater.
Sedan följde regiutbildning på folkhögskola i Norrköping, elevarbete på
Skånska teatern och studier i Drama, teater, film i Lund. Därefter följde
jobb som skådespelare på Husvagnsteatern och Studioteatern, där hon
också var barn- och ungdomspedagog, och forumteater på Teater X på Rosengård.
– Jag studerade också på Institutet för scenkonst i norra Italien och gjorde
min skådespelarutbildning där. Vi jobbade hårt, minst 12 timmar om
dagen, och mycket med den experimentella fysiska teatern. Jag har mött
många stora konstnärer genom åren och fått en bra fostran i teaterns
värld.
koM in i skolans vÄrld
Malin blev frilans när hon kom hem från Italien och jobbade några år som
skådespelare.
– Då träffade jag min stora kärlek, som är musiker och skådis, och vi fick
barn. Frilanstillvaron passade mig inte längre, och jag fick jobb som teaterlärare
på Nya Skånska teatern i Landskrona, dit gymnasieskolans teaterelever
från estetiska programmet kom för att få sin undervisning. Jag kom på
det viset in i skolans värld, med bedömning, betyg och allt, säger Malin
och ler.
Hon ville ha behörighet som gymnasielärare, så det blev lärarhögskolan
i Malmö. Utbildningen skedde samtidigt som hon fick en tjänst på Komvux
Kronborg.
– Jag gillar att vara handledare, att organisera, strukturera och regissera.
Har nog typiska ledaregenskaper. Så jag har hamnat helt rätt som lärare.
vi MÅste vara hÄr och nU
Det blir en hel del teater även på fritiden
– Jag tröttnar aldrig på teater. Det blir hela tiden något nytt, även om det
är samma scen som ska repeteras om och om igen. Teater är ju upprepningens
konst. Men det blir aldrig exakt samma scen, och nyanserna är fantastiska.
Jag lär eleverna att vi måste vara här och nu – teater kräver det.
Efter Komvux Kronborgs flytt till Pauli, sker teaterlektionerna nu i Latinskolans
annex.
– Man kan skapa teater och magi var som helst, säger Malin.
Susan Englund
< MALIN BRANDQVIST < KRISTINA JÖNSSON
En studieresa till Bukoba i nordvästra Tanzania blev inte alls vad sjuksköterskan
Kristina Jönsson hade tänkt sig.
MedarBetare rÄddar liv i tanZania
S:t Petri skola håller på att bygga upp ett
samarbete med tanzaniska Hekima Girls’
Secondary School och i början av november
var det åter dags för en studieresa;
den här gången med elever som utförde
fältarbete i form av intervjuer,
studiebesök, enkäter och observationer.
Resan avslutades med studiebesök på
Krigsförbrytartribunalen för Rwanda,
vilken är belägen i Arusha vid Kilimanjaros
fot.
Förutom elever och lärare deltog även
S:t Petri skolas sjuksköterska, Kristina
Jönsson.
– Jag blev nyfiken efter den reseskildring
som gjordes efter den rekognoseringsresa
som S:t Petri genomförde förra
året. Tyckte också samarbetet med en
afrikansk skola lät väldigt spännande och
undrade över hur landets elevvård såg ut.
Sister Esther, Hekimas rektor, som jag
träffade vid hennes besök på S:t Petri i
våras, är en mycket spännande och karismatisk
person, så jag ville se på vilket sätt
hon kunde driva denna stora skola i landet
Tanzania, förklarar Kristina Jönsson.
alltid tillgÄnglig
Sagt och gjort – Jönsson raggade på egen
hand medel för den här studieresans finansiering.
– Jag ville fördjupa mig i hur sjukhusvården
ser ut, fundera över olika hälsofrågor
i allmänhet men speciellt för barn
och ungdom. Sedan lockade även resans
ledmotiv samt att jag skulle få lära mig
mycket och få inblick i landet Tanzania.
Nu, några veckor efter genomförandet,
ångrar Kristina inte för ett ögonblick
att hon drog till Afrika.
– Jag har varit med om så mycket att
det är svårt att berätta och jag upplever
att jag sett det mesta men ändå inte. Jag
har fått en stor inblick i hälsovård både
för barn, ungdom och vuxna. Jag har
starka minnen och upplevelser från mitt
hospiterande med läkaren i Hekima. Det
glömmer jag aldrig och blir fortfarande
starkt berörd av dessa minnen.
Kristina etablerade även kontakt med
sjuksköterskan på Hekima.
sJUkskÖterskan kristina JÖnsson lÄrde sig Massor oM tanZania och sÄrskilt
landets hÄlsovÅrd. Foto: privat
– Jag glömmer inte mina stunder med
nurse Prudentiana på Hekima skolan. Vi
tillbringade tid tillsammans och jag fick
möjlighet att berätta om mitt arbete med
ungdomarna på vår gymnasieskola, informera
om hälsofrågor och material jag
hade med mig och fick i utbyte hennes
roll bland ungdomarna på Hekima.
Dessutom hann Kristina Jönsson med
att bli en stor hjälte. Hon kan nämligen
ha räddat livet på en man då denne inte
hade de pengar som krävdes för fortsatt
vård av sjukdomen malaria. En insats
som nämnda Sr Ester beskrev på följande
sätt:
– Ms Kristina touched our, but especially
a local family’s hearts, when she
paid a malaria patient’s medication bill
which the family had failed to pay and
instead had desperately decided to return
the man home to await his tragic fate.
Kan man tänka sig en friskare satsning
av en sjuksköterska?
Magnus Grahn
3
5
7
9
11
13
15
17
19

2
4
6
8
10
12
14
16
18
ÅRETS SKOLBIBLIOTEK >
JennY Uthas och
teresia palander,
skolBiBliotekarier
pÅ Mediateket paUli
gYMnasiUM – Årets
skolBiBliotek 2010.
Foto: ann-Marie ForsBerg
Mediateket pÅ paUli – en ledande pUls
Det ligger mycket hårt och målmedvetet arbete bakom den
prestigefyllda titeln Årets skolbibliotek.
Mediateket på Pauli gymnasium har på några år utvecklats
till en ledande puls på skolan: en informations- och
läromedelscentral, en kulturell mötesplats och ett viktigt
stöd i lärarnas pedagogiska arbete.
Årets skolbibliotek utses av Nationella
Skolbiblioteksgruppen, ett nätverk som
arbetar för skolbibliotekens bevarande. I
år föll valet på mediateket på Pauli gymnasium,
en av 15 nominerade verksamheter.
Priset delades ut på Skolforum i
Älvsjö i början av november. Det var med
andra ord en mycket stolt dag för Teresia
Palander och Jenny Uthas, skolbibliotekarier,
Edward Jensinger, ansvarig skol-
ledare, och Krister Wahlström, samordnande
rektor.
– De senaste åren har utvecklingen
gått väldigt fort fram på både pedagogik
och andra områden i vår skola. Dock har
biblioteket varit den del som utvecklats
mest, snabbast och med störst entusiasm,
säger Edward Jensinger.
del av varJe del
Ur motiveringen: ”Skolbiblioteket har
kraftigt bidragit till att Pauli gymnasium
de senaste åren utvecklats i mycket positiv
riktning. Tydliga mål har gemensamt satts
upp för elevernas informationskompetens
och läsning med bland annat bok-filmbloggprojekt
samt för läromedelshantering.
Biblioteket utmärker sig också i sin
roll som kulturell mötesplats med lockande
evenemang som främjar en kulturell
medvetenhet hos eleverna.”
– Väldigt stort fokus lägger vi på mötet
med eleverna. Bibliotekarierna driver på
den pedagogiska utvecklingen, säger Edward
Jensinger.
Den senaste tiden har man bland annat
haft vampyrtema, Nobelfest, bokbytardag
och novelltävling på spöktema.
– Många av eleverna uppskattar arrangemangen.
Fler och fler blir engagerade
och det är vi väldigt glada för, säger
Teresia Palander.
Biblioteket har ett nära samarbete med
lärare och specialpedagoger kring olika
projekt. Personalen handleder elever i informationssökning
och leder bokprat i
klassrummen.
– Det känns som att man är del av var-
je liten del på skolan. Väldigt rolig skola
att jobba på, säger Teresia Palander.
prestigelÖst
Skolbibliotekarierna har nu också en aktiv
roll i skolans läromedelshantering. All
utlåning av läromedel sker via bibliotekets
system. Lärarna tar sina klasser till en
läromedelscentral där utlåningen sker.
– Det har tidigare varit ett stort svinn
på läromedel. Tanken är att man ska få
en större överblick, säger Jenny Uthas.
– Vi besökte ett par skolor i Stockholm
som sedan flera år tillbaka hanterar läromedelsutlåning
via biblioteket för att ta
del av deras erfarenheter. Det är något
som vanligtvis tar lång tid, men vi har
lyckats införa det på ett år, säger Jenny
Uthas.
Det har inneburit en del merarbete,
men de känner ett starkt stöd från skolans
ledning, som är påläst och visar ett stort
intresse för bibliotekets verksamhet.
– Det finns hur mycket eldsjälar som
helst och de flesta gör ett fantastiskt
jobb. Men på en stor skola går det inte
att gå ut och missionera ensam. Man
måste ha förståelse från skolledningen,
säger Teresia Palander.
– Lärarna här är fantastiska också. När
man kommer med en idé får man positivt
gensvar. Det finns en prestigelöshet
här, man tänker på elevens bästa.
svenska 15-Åringar presterar sÄMre
15-åriga elever i Sverige får
allt sämre resultat i läsförståelse,
matematik och
naturvetenskapliga ämnen.
Det visar den nya undersökningen
Pisa 2009.
Pisa står för Programme for International
Student Assessment. Det är en undersökning
som genomförs vart tredje år för att
ta reda på hur ländernas 15-åringar står
sig i läsförståelse, matematik och naturvetenskap.
Syftet är att undersöka i vilken
grad respektive lands utbildningssystem
bidrar till att eleverna är rustade att möta
framtiden. Kunskaper och färdigheter
som bedöms vara nyttiga i det vuxna livet
betonas.
Resultaten är nedslående för Sveriges
del. I läsförståelse och matematik ligger
svenska elever på en genomsnittlig nivå
för OECD-länderna, efter att tidigare ha
legat klart över snittet. I naturvetenskap
ligger de svenska eleverna under snittet –
dag oM FUnktionsnedsÄttningar drog 350
Konferensen anordnades av Utbildningsförvaltningen
i samarbete med FoU Malmö/utbildning
som ett initiativ från det
nätverk som finns i SSSV kring elever i
behov av särskilt stöd.
– Skolperspektivet är underrepresenterat
när det arrangeras mötesplatser med
tema neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
Fokus ligger oftast på de medicinska
aspekterna på diagnoserna säger Ann
Charlotte Thelander, koordinator för
SSSV-nätverket.
– Vi vill med dagens tolv seminarier i
första hand visa upp de lokala skolutveck-
för första gången någonsin. Alltsedan den
första Pisa-undersökningen år 2000 har
trenden varit en stadig nedgång för svenska
elever.
Det som framför allt hänt under de tio
åren är att svaga svenska elever fått gradvis
sämre resultat. De starka eleverna presterar
också något sämre, men skillnaden i
resultat mellan de högpresterande och de
lågpresterande blir bara större.
Skillnaderna mellan könen ökar också.
Enligt Skolverkets sammanfattning har
pojkarna tappat mer än flickorna resultatmässigt
under perioden. Var fjärde svensk
pojke når inte upp till basnivån i läsförståelse.
Över en tredjedel av eleverna i Sverige
uppger att de aldrig läser för nöjes skull.
Pisa-studien rör också skolans likvärdighet,
det vill säga hur ett lands skolsystem
lyckas kompensera för elevers olika
möjligheter att få tillgång till och tillgodogöra
sig utbildning. Enligt undersökningen
har den svenska skolan blivit mindre
likvärdig. Skillnaden mellan hög- och lågpresterande
elever har alltså ökat, samtidigt
som skillnaderna mellan skolor har
blivit större. Skolverket ser inga tecken på
350 deltagare från Malmö gymnasieskolor och övriga
kommuners skolor i SSSV, Samverkan Skåne sydväst,
samlades på Orkanen den 1 november för heldagskonferensen
Pedagogiska perspektiv – om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
hos elever.
lingsarbeten som finns i regionen, men
också elev- och föräldraperspektiv på skolan
utifrån diagnosens betydelse.
sprÅklig grUnd FÖr lÄrande
I Matz Nilssons inledningstal pekade han
på två utmaningar för skolan när det gäller
ungdomar med neuropsykiatriska
funktionsnedsättningar: det fria gymnasievalet
och att med rätt stöd kunna fullfölja
sin utbildning.
Konferensens huvudföreläsare Barbro
Bruce, lektor i utbildningsvetenskap på
lärarutbildningen, Malmö högskola, höll
var FJÄrde svensk poJke nÅr i dag
inte Upp till BasnivÅn i lÄsFÖrstÅelse.
Foto: coloUrBox.coM
att den här utvecklingen är på väg att
bromsas upp, snarare tvärtom.
Av OECD-länderna är Sydkorea och
Finland de länder som visar bäst resultat.
Också Kanada, Nya Zeeland och Japan
gör bra ifrån sig. Sammanlagt deltog nästan
en halv miljon 15-åringar i Pisa 2009.
65 länder undersöktes, däribland alla 34
OECD-länderna.
OECD står för Organisationen för ekonomiskt
samarbete och utveckling.
Läs hela rapporten på www.skolverket.
se/publikationer
BarBro BrUce, lektor i UtBildningsvetenskap,
var hUvUdFÖrelÄsare pÅ
konFerensen. Foto: MalMÖ hÖgskola
en inspirerande föreläsning utifrån konferensens
tema om den centrala roll den
språkliga grunden har för både lärande
och social gemenskap.
< PISA 2009
3
5
7
9
11
13
15
17
19

2
4
6
8
10
12
14
16
18
UNGDOMSUPPFÖLJARNA >
De har skickat 1300 brev, knackat på 500 dörrar och
lottat ut 10 Ipods.
Sedan i maj har fyra ungdomsuppföljare arbetat på Vägledningscentrum
för att komma i kontakt med ungdomar
i utanförskap.
”allt vÅrt arBete kan
inte rÄknas i siFFror”
Vägledningscentrum i Malmö startade
projektet med ungdomsuppföljare för att
bättre nå ut till ungdomar i riskzonen att
hamna utanför samhället. Det handlar
om ungdomar i gymnasieåldern som varken
studerar eller arbetar.
– Projektet ska vara en förstärkning till
den verksamhet som redan finns. Vår
uppgift har varit att modernisera sättet
att kommunicera med ungdomar, säger
Drilon Iberdemaj.
Han är statsvetare och en av fyra anställda
inom projektet. De andra är Cesar
Vargas, socialpedagog, Heidi Mäkelä,
studie- och yrkesvägledare och Paulina
Brefelt, socionom.
sJU intensiva MÅnader
Ungdomsuppföljarna ser nu tillbaka på
sju månader av intensivt arbete. Det började
med en målgruppsundersökning där
de frågade sig hur man kan få unga människor
att söka sig till Vägledningscentrum.
Sedan tidigare fanns ett informationsbrev
som skickades ut till alla
ungdomar utan sysselsättning. Alldeles
för formellt och svårbegripligt, enligt
ungdomsuppföljarna.
– Vi valde att utforma ett nytt brev
med ett helt annat tilltal och utseende,
berättar Cesar Vargas och fortsätter:
– I det här utskicket ställde vi den direkta
frågan ”Vad gör du?”. Vi ökade
också svarsmöjligheterna och erbjöd ungdomarna
att svara genom e-post, sms, telefon,
vanligt brev eller ett webbformulär.
Brevet gick ut till 1297 ungdomar. För
att locka så många som möjligt att svara
lottade man ut tio Ipods bland de som
hörde av sig.
– Det måste finnas en nyttoaspekt för
att folk ska svara på ett sånt här utskick.
Visst, man kan vinna en Ipod, men vi
har framför allt betonat att man kan hitta
andra vägar till sysselsättning – och att
de svar vi får in är värdefulla för vårt arbete
med andra ungdomar, säger Drilon
Iberdemaj.
dÖrrknackning
Ett par veckor efter att brevet skickats ut
satte gruppen igång att ringa upp de ungdomar
som inte svarat. Nästa steg blev att
knacka dörr.
I samarbete med andra organisationer
och stadsdelsförvaltningar har ungdomsuppföljarna
knackat på hos cirka 500
personer. Ett tidskrävande arbete, eftersom
det ibland är mycket svårt att ta reda
på var ungdomarna håller hus. När ungdomsuppföljarna
väl kommit i kontakt
med en person har de försökt erbjuda
dem en tid på Vägledningscentrum.
– Först blir de ju lite chockade över att
vi kommer till deras hem. Men sedan inser
de snart att vi är där för deras skull.
Jag har aldrig fått en dörr i ansiktet, säger
Heidi Mäkelä.
– Att vi söker upp dem i deras privata
sfär, det visar på engagemang. Föräldrarna
är oftast de som är mest positiva till
våra besök. Hela familjen kan ibland
dyka upp och vara med i dialogen, fyller
Cesar i.
– Allt arbete vi gör kan inte räknas i
siffror, det kvalitativa är minst lika värdefullt
för oss som jobbar med ungdomsuppföljningen.
Det kan vara ett enskilt
telefonsamtal eller ett personligt möte
som dröjer sig kvar, säger Paulina Brefeldt.
UngdoMsUppFÖlJarna heidi MÄkelÄ, cesar vargas, paUlina BreFelt och drilon iBerdeMaJ tillsaMMans Med richard rasMUssen FrÅn vÄgledningscentrUM.
– Ungdomarna och deras familjer har
varit väldigt gästfria. Jag tror att det personliga
mötet fungerar bättre än all teknik.
Vi fyra är relativt unga och pratar så
att de får förtroende för oss. Jag tror att
det är jätteviktigt, säger Heidi Mäkelä.
FrÅgor krÄver svar
Att möta ungdomarnas frågor kräver betydande
kunskaper om Malmö stads organisation.
– Det viktigaste är att kunna ge svar på
de frågor de har just då. Hur man anmäler
sig till en utbildning, var man kan få
en praktikplats, vilka kanaler som finns
för att komma in i Sverige. En invandrare
som inte kan språket och vill lära sig
svenska, vart ska han eller hon vända sig?
Sådana frågor har vi svar på, säger Drilon
Iberdemaj.
Ungdomsuppföljarna är överens om
att Malmö stad behöver fler förebyggande
insatser för att unga människor inte
ska hamna i utanförskap.
– Ungdomar som börjat skolka i grundskolan
fortsätter nästan alltid med det i
gymnasiet. När lärarna ser att någon elev
är på väg ut ur systemet måste man försöka
få kontakt med dem direkt. Det bästa
är att försöka nå dem innan de bestämt
sig för att hoppa av, säger Cesar Vargas.
ett BestÅende arBete
Projektet med ungdomsuppföljarna avslutas
den 31 december. Under den sista
tiden ska projektet utvärderas. Mest av
allt hoppas ungdomsuppföljarna att de
får fortsätta att utveckla sitt projekt under
2011.
– Med tanke på att det kommer en ny
gymnasiereform med fler kärnämnen
kommer fler ungdomar att hamna utanför.
Det vore synd att inte ta vara på våra
kunskaper. Vår grupp är dynamisk och vi
har skapat en image ute i stadsdelarna,
säger Drilon Iberdemaj.
Han tillägger:
– Men även om vi inte kommer att få
fortsätta nästa år har vi skapat flera verktyg
för att nå ut till ungdomar som hamnat
i utanförskap. Webbformulären som
vi skapat kommer att finnas kvar för
framtida bruk, och även mycket av de
data vi samlat på oss om ungdomarna.
< UNGDOMSUPPFÖLJARNA
ni koM precis i rÄtt Ögon-
Blick. Mitt Barn har sÅ
MÅnga planer och tankar
Men sÅ lÅg Motivation.
det Är otroligt Bra det
ni gÖr och ert stÖd i det
hÄr Är otroligt viktigt.
Förälder
3
5
7
9
11
13
15
17
19

BOKTIPSET >
2
4
6
8
10
12
14
16
18
skolBiBliotekets viktiga roll
Bokens författare har lång erfarenhet av
skolbiblioteksfrågor utifrån olika professioner
och perspektiv. Helle Barrett, Pedagogiska
Centralen i Malmö, har både nationella
och internationella engagemang i
skolbiblioteksfrågor. Övriga författare har
erfarenhet från lärarutbildningen vid Malmö
Högskola, grundskole- och gymnasielärare
tillika fortbildningsledare vid Högskolan
Kristianstad, samt undervisningsråd
på Skolverket och Myndigheten för skolutveckling.
I bokens inledning framgår det hur betydelsefullt
skolbiblioteket har varit för
många av våra författare. Tomas Tranströmer
som ser det som en glänta i skogen
som bara hittas av den som gått vilse,
Marcus Birro som utan sitt skolbibliotek
hade varit död och för Mustafa Can var
biblioteket en helgedom.
Trots att skolbiblioteket nu omfattas av
skollagen med tillämpning från 1 juli,
2011 så är skrivningen fortfarande inte
fullständig. Det står att eleverna från
grundskola till gymnasieskola, med dess
olika former, ska ha tillgång till skolbib-
Bagerielever BakoM gigantisk pepparkaksgÅrd
750 kilo deg och 500 kilo
florsocker gick åt.
Vuxenelever från bageriprogrammet
på Frans Suell och
Jörgen Kocks gymnasium slog på
stort när de gjorde sin skånska
pepparkaksgård.
Under invigningsveckan för Citytunneln
stod pepparkakshusen på plats i Hyllie
infocenter på bottenvåningen av Malmö
Arena.
Bagerieleverna samarbetade med Sweco
Architects och byggelever från Peabgymnasiet.
skolBiBliotekets MÖJligheter:
FrÅn FÖrskola till gYMnasiUM
FÖrFattare: helle Barrett, BiBi eriksson, Maria gUnnarsson
contassot, Mona lansFJord, Ulla WiklUnd, 2010.
isBn 978-91-7018-686-8. Utgiven av BtJ FÖrlag.
liotek. Kriterier för eller definition av vad
ett välfungerande skolbibliotek är saknas
fortfarande.
Enligt siffror från en undersökning
gjord av Statens kulturråd saknar var
femte elev i Sverige skolbibliotek, där de
fristående skolorna i hög grad står för den
statistiken.
FÖrBÄttra lÄs- och skrivMilJÖer
År 2000 fick Skolverket två regeringsuppdrag,
det ena handlade om språkutveckling
genom att förbättra läs- och skrivmiljöer
i skolan och det andra för att stärka
skolbibliotekens pedagogiska roll. Gemensamt
namn för projektet blev Språkrum
och det språkutvecklande arbetet
skulle integreras i hela skolan. Projektet
kom att bli en länk i en hel kedja av projekt,
dels bakåt i tiden från tidigare projekt
till senare nationella satsningar.
Författarna redogör utförligt för de senare
skolbiblioteksprojekten som initierats
och bekostats av Myndigheten för
skolutveckling (MSU): SökaSpråkaLära
som riktades mot gymnasieskolan i de
BiBliotekarie vid
rÖnnens gYMnasiUM
inger ridBÄck
sydliga länen, SMiLE (Skolbibliotekets
Möjligheter i Lärandet för Eleven), mot
grundskolorna i de sydliga länen. Dessa
projekt har drivits av Högskolorna i Malmö
och Kristianstad, slutligen Många
SMiLE, ett uppdrag mot grundskolan i
mångfaldskommunen Malmö.
Syftet med de olika projekten har varit
att utveckla rutiner och modeller för elevernas
arbeten och att fördjupa samarbetet
mellan lärare och skolbibliotekarier där
bibliotekets pedagogiska roll kom att få
en stor betydelse. Gemensamt för projekten
var bland annat kompetensutveckling
för lärare och bibliotekarier, tre terminer
projekt med en föreläsning/termin av
forskare på högskolan.
Boken avslutas med exempel från medverkande
skolor i de olika kommunerna:
”Så här kan man göra.”
Författarna skriver att ett bärande tema
i alla tre projekten, under hela projekttiden,
har varit: ”Att förädla information
till kunskap,” vilket är en daglig utmaning
för alla oss som är delaktiga i elevernas
lärande.
olika Barn
leka BÄst
I mitten av november samlades
drygt 50 av utbildningsförvaltningens
chefer och medlemmar
i jämställdhetsnätverket JUF, för
att ägna en dag åt jämställdhetsarbetet
inom förvaltningen.
Bra och inspirerande arbete med jämställdhet
pågår inom förvaltningen. Fyra
enheter delade med sig av hur man arbetar
med jämställdhets- och mångfaldsfrågor.
Pedagogiska Centralen har haft filmvisning,
som legat till grund för fortsatt dialog
kring normer, jämställdhet och mångfald.
Tips på filmer och metod för fortsatt
dialog finns på PC:s sida på Komin.
Heleneholms gymnasium berättade
om projektet Hey Mannen, vilket är ett
konkret exempel på hur föreningar och
Foto:steFan nJord
organisationer kan engageras i arbetet
med värdegrundsfrågor och mångfald.
Komvux Malmö Södervärn har sedan
flera år en värdegrundsprocess, vilken har
resulterat i att värdegrundsfrågor är en
naturlig del av verksamhetsutvecklingen.
Malmö latinskola har fortsatt arbetet
med Hållbar jämställdhet, som resulterat
i både aktiviteter särskilda dagar till exem-
< JÄMSTÄLLDHETSDAGEN
pel den 8 mars, och ett kontinuerligt utvecklingsarbete
för jämställdhetsfrågor.
Hanna Wildow, utbildningskonsulent,
ledde större delen av dagen på temat
normkritik och maktbegrepp. Det blev
en dag med intressanta perspektiv och
givande diskussioner kring makt och vad
som är normalt och naturligt.
Therese Herrman
3
5
7
9
11
13
15
17
19

Returadress:
UTbILDnIngSföRvALTnIngen
Informationsavdelningen
box 17 195
200 10 Malmö
Trotjänare från 1985 till 2010 – Edico gratulerar årets jubilarer inom utbildningsförvaltningen.
Torsdagen den 2 december firades de med presenter och en festlig middag.
varMt tack till trotJÄnarna
Jubileumsmiddagen hölls i vanlig ordning
på restaurang Jörgen Kock. På menyn stod
hjortfilé med mustig cognacsgräddsås,
mandelpotatis, champinjoner och shiitakesvamp,
brysselkål och svartvinbärsgelé.
Dessutom bjöds det på parmesankorg med
skaldjur, lax- och romsås samt till efterrätt
filodegsrulle med äppelkompott och hemmagjord
vaniljglass. Det var elever och personal
på Frans Suell och Jörgen Kocks gymnasium
som lagat maten och serverade.
Ett annat uppskattat inslag var den sång-
och musikunderhållning som ungdomar
från Heleneholms gymnasium stod för
mellan rätterna.
De 19 jubilarerna firades av utbildnings-
hÖgst Upp till vÄnster: Bengt hellén-halMe och Bernth dagerklint.
Mellerst till vÄnster: eva Mattsson och Bo BraMer.
nederst till vÄnster: elever FrÅn heleneholMs gYMnasiUM UnderhÖll Med sÅng och MUsik.
ovan: alla JUBilarerna saMlade tillsaMMans Med cheFer och UtBildningsnÄMndens ord-
FÖrande agneta eriksson.
nämndens ordförande Agneta Eriksson, utbildningsdirektör
Matz Nilsson, personalchef
Lars Silverberg och nämndsekreterare
Ingrid Pålsson. Matz Nilsson riktade i sitt
tal ett stort tack till personalen. Han erinrade
om allt som hänt i Malmö sedan 1985,
och sade att utbildningsförvaltningens
medarbetare bidragit till stadens utveckling.
19 JUBilarer
Årets jubilarer: Christina Allgulander, Rönnens
gymnasium, Maud Benander, Parkskolan,
Susanne Bengtsson, Parkskolan,
Lillebil Bjurnemark, Pauli gymnasium, Bo
Bramer, Frans Suell och Jörgen Kocks gym-
nasium, Bernth Dagerklint, Malmö Borgarskola,
Pia Dunbäck-Dahl, Komvux Pauli,
Ann-Marie Frisk, Frans Suell och Jörgen
Kocks gymnasium, Bengt Hellén-Halme,
Universitetsholmens gymnasium, Karl Johannsen,
Frans Suell och Jörgen Kocks
gymnasium, Maria Jönsson, Pedagogiska
Centralen, Karin Jönsson-Lundström,
Parkskolan, Michele Liuzzi, Ungdomssamtalarna,
Sven Malmros, Pauli gymnasium,
Eva Mattson, Frans Suell och Jörgen Kocks
gymnasium, Michelle Piganiol, Pauli gymnasium,
Helen Schmidinger, Pauli gymnasium,
Rohny Stridh, Ungdomssamtalarna
och Margareta Tärbe, Heleneholms gymnasium.