Tekniken sitter i ryggraden” - Malmö stad

12 | VÅRT MALMÖ
● AKTIVISM
20 000 till social
konferens
Den 17–21 september arrangeras
det europeiska sociala
forumet, ESF, i Malmö. Över
20 000 personer beräknas delta
i forumet, som är en mötesplats
för sociala rörelser i Europa.
Under fem dagar blandas seminarier
och workshoppar med
kultur, musik, aktivism och
demonstrationer.
Läs mer www.esf2008.org
● SPORT
Unga fäktare
möts i Malmö
Den 5–6 april korsas klingorna
i Malmö. Då bjuder Malmö
fäktklubb av 1919, MF 19, in till
en internationell ungdomstävling
i florett (flickor och pojkar
födda 1993 eller senare) och
värja (deltagare födda 1991
eller senare). Malmö Open
2008, som tävlingarna kallas,
äger rum i Helenholms sporthall.
Läs mer www.mf19.se
● INTERNET
Malmös träd
på nätet
Förra våren lanserades boken
”Träd i Malmö – en vandring
bland vackra och ovanliga
träd”. Mycket av materialet
kommer snart att finnas på
Malmö stads hemsida. Här ska
också finnas aktuella händelser
som anknyter till de beskrivna
träden och till boken, exempelvis
guidade trädvandringar.
Läs mer www.malmo.se/
tradimalmo
● SPORT
EM-final
sommaren 2009
Nästa sommar står Sverige som
värd för U21 EM i fotboll. Malmö,
Helsingborg, Göteborg och
Borås har utsetts till värdstäder.
Sveriges gruppspel spelas i Malmö
och Helsingborg.
Nu står det också klart att
turneringens finalmatch kommer
att avgöras på nya Swedbank
Stadion i Malmö 29 juni
2009.
Läs mer www.malmo.se/
sportfritid
● ARBETE
Sammanslagning
för snabbare jobb
Malmös sex arbets- och utvecklingscentrum
ska under året
slås samman med Introduktionen
för nyanlända flyktingar
och invandrare.
Målet är att deltagarna snabbare
ska få arbete samtidigt
som verksamheten får tillgång
till fler resurser och de anställda
ökar sin kompetens.
Läs mer www.malmo.se/auc
Murat Sofrakis har mycket att göra. 4 000 vinstockar ska beskäras och bindas upp. Arbetet görs för hand.
Vinparadiset
Malmös druvor växer i sten och flinta
Vinrankan, vitis vinifera, trivs bäst mellan den trettionde
och den femtionde breddgraden. Längre norrut är det svårt
att odla vin. Men det bryr sig Murat Sofrakis och Lena
Jörgensen på vingården Nangijala i Klagshamn inte om.
text: hege krIstIn nyman • BILD: eWa LeVau
Den första mars i år släpptes deras
viner ”Kullabygdens Vingård
Silex” och ”Kullabygdens Vingård
L’atitude” på Systembolaget
i Stockholm, Göteborg och Malmö.
Flaskorna såldes slut på
några timmar.
– Vårt första vin från Nangijala
gjorde vi 2002. Det blev 100
flaskor som vi behöll för oss själva.
Vi planterade stockarna år
2000 och det tar några år innan
de ger frukt. Vi håller fortfarande
på och testar olika druvor.
Vårt mål är att göra det bästa vinet
som är möjligt just här, säger
Murat Sofrakis.
Just här är hans gamla föräldrahem,
ett hektar åkermark på
den femtiofemte breddgraden
med kalk, krita och enormt
mycket flinta i jorden. Därför
har det vita vinet fått tillnamnet
Silex, flinta på latin. Samma typ
av jord finns i Frankrikes berömda
vinområden San cerre och
Pouilly Fumé.
Det som började som ett gemensamt
vinintresse för Murat
Sofrakis och Lena Jörgensen är
idag ett arbete året runt. De
hjälps åt med det mesta. Namnet
Nangijala kom de på tillsammans.
Men de har delat upp
ansvaret. Han sköter jobbet i
vingården, hon är ansvarig för
vinet. När druvorna har skördats
transporteras de till Kullabygdens
Vingård som ägs av Lenas
syster Lise. Att bygga en egen
vinanläggning kostar mycket
pengar.
– Det är otroligt skoj att följa hur
vingården och vinerna utvecklas.
Det är som att se ett barn
växa. Det finns hur mycket som
helst att lära sig. Det här är en
passion, inte en affärsidé. Hade
vi lagt lika mycket tid på att
jobba i en fabrik hade vi tjänat
mycket mer. Men det här är
roligare, säger Murat Sofrakis.
Det finns alltid något att göra
på vingården. Innan månads-
skiftet mars/april ska vinterbeskärningen
vara klar. Det gamla
växtmaterialet klipps bort. Varje
dag noterar Murat Sofrakis temperaturen.
Det skånska klimatet
har milda vintrar och svala somrar.
Men under ett par månader
är det ljust från tidig morgon till
sen kväll, så druvorna mognar
ändå. Druvor som mognar långsamt
får mer smak, precis som
jordgubbar.
– Att det blir stora skillnader
mellan olika årgångar ser vi inte
som något problem. Det är bara
spännande. Det är andra saker
som begränsar oss. Regelverket
ger oss en del bekymmer.
Idag får svenska vinodlare inte
ange vilka druvor vinet är
gjort på eller vilken årgång vinet
har, eftersom alla viner klassas
som bordsviner. Vinodlarna
får inte heller sälja sina viner på
gården. Det finns bara två vägar
ut på marknaden, att sälja till
restauranger eller till Systembolaget.
– Det är en enorm konkurrens
nackdel att vi inte får tala
om vad vi gjort vinet på och vilken
årgång det är. Det är ju som
att förbjuda konsumentupplysning.
Och det känns dumt att vi
ska behöva skicka vårt vin till
Stockholm, när hälften transporteras
hit till Skåne igen.
Murat Sofrakis säger att de svenska
vinodlarna är för få, små och
snälla och att de odlar för lite för
att räknas. Det finns en stor potential
som inte utnyttjas. Vingårdarna
attraherar turister från
Danmark, Tyskland och Frankrike.
– Vår granne odlar grönsaker
och han är jätteduktig på det,
men han får inga besökare. Till
oss kommer människor för att
få en upplevelse.
Det är otroligt skoj att följa hur vingården
och vinerna utvecklas. Det är som att se ett
barn växa. Det finns hur mycket som helst att lära
sig. Det här är en passion, inte en affärsidé.