1,1MB - Malmö stad

Antikvarisk slutrapport
Malmö Centralposthus
Fasadrenovering
Fastigheten Aegir 1, Malmö kommun
Skåne län
Enheten för Kulturmiljö Rapport 2006:009
Carola Lund

Antikvarisk slutrapport
Malmö Centralposthus
Fasadrenovering
Fastigheten Aegir 1, Malmö kommun
Skåne län

Malmö Kulturmiljö
Box 406
201 24 Malmö
Tel: 040-34 44 75
Besöksadress: Malmöhusvägen 3, Grimsbygatan 24
www.malmo.se/kulturmiljo
Antikvarisk slutrapport
Malmö Centralposthus - Fasadrenovering
Fastigheten Aegir 1, Malmö kommun, Skåne län
Författare: Carola Lund
Grafisk form: Anders Gutehall
Omslagsbild: Utsmyckning Malmö Centralposthus. Foto taget av Carola Lund.
© Malmö Kulturmiljö 2006

Inledning .................................................................................................................................. 5
Historik - Centralposthuset................................................................................................. 6
Arkitekturen....................................................................................................................................... 6
Konstruktion och material................................................................................................................ 7
Dokumenterade restaureringar av naturstenen ............................................................................. 8
Renoveringsfakta .................................................................................................................. 9
Tegelfasader ..................................................................................................................................... 12
Naturstensarbeten............................................................................................................................ 15
Målningsarbeten .............................................................................................................................. 29
Klockorna ......................................................................................................................................... 31
Fogar fönster .................................................................................................................................... 32
Malmö Centralposthus 050211, 051010......................................................................... 33
Att läsa vidare....................................................................................................................... 37

Inledning
Följande dokument utgör slutrapport avseende fasadrenovering utförd på Centralposthuset i
Malmö under maj till december 2004 samt april till oktober 2005.
Malmö Centralposthus är sedan 1994 klassat som byggnadsminne och är därmed skyddad
enligt 3 kapitlet 1§ Lagen om kulturminnen (KML 1988:950). Detta innebär att byggnaden
bedömts som ”synnerligen märklig genom sitt kulturhistoriska värde”. Endast länsstyrelsen
får lämna tillstånd till förändringar som strider mot, de av fastighetsägarens godkända,
skyddsföreskrifterna om särskilda skäl föreligger i enlighet 3 kapitlet 14§ KML. I princip har
inga arbeten som krävt ändringstillstånd genomförts vid detta renoveringstillfälle då det i
första hand handlat om underhållsarbete. Trots detta har fastighetsägarna valt att göra en
tillståndsprövning av ärendet hos länsstyrelsen som godkänt redovisat åtgärdsförslag för
naturstenen och bygghandlingar. Länsstyrelsen har dock krävt att en antikvarisk kontrollant
ska övervaka arbetena. Ärendet är också remitterat till riksantikvarieämbetet avseende
naturstensarbetena för ett expertutlåtande. Riksantikvarieämbetet hade inte något att erinra i
ärendet.
Genom avtal mellan Posten Sverige AB, och sedermera efter fastighetsköp, Volito fastigheter
AB och Malmö Kulturmiljö, Malmö stad har byggnadsantikvarie Carola Lund och Olof
Martinsson fungerat som antikvariska kontrollanter vid utfört arbete. Kontrollanterna har för
länsstyrelsens räkning genomfört en rad besiktningar samt godkänt det slutgiltiga resultatet.
Syftet med renoveringen har varit att återställa fasaderna avseende såväl funktion som estetik.
Byggnadens utsatta läge vad gäller vind, saltvatten, avgaser och liknande är påtaglig och
gjorde att fasaderna uppvisade undermåliga fogar, sprickor, vittrings- och spjälkningsskador
på sandstenen. Fasaderna uppvisade också nedfallna och avsaknade sandstensdetaljer samt
frostsprängningar.
Föreliggande rapport redogör kort för byggnadens historik, utförda underhållsarbeten och dess
metoder, de antikvariska beslut som tagits samt innehåller en dokumentation av byggnadens
status idag.
Rapporten är sammanställd under januari och februari 2005 samt under april och maj 2006 av
byggnadsantikvarie Carola Lund.
5

Historik - Centralposthuset
Centralposthuset i Malmö stod färdigt 1906. Det tillkom på uppdrag av Kungliga
Generalpoststyrelsen och dess utformning och strategiska läge speglar tydligt Malmös
storstadsambitioner. Den samtida arkitekturkritiken ansåg att byggnaden var ”En heder för
svensk byggnadskonst” och arkitekten Ferdinand Boberg ansåg posthuset i Malmö vara ett av
sina bästa arbeten. Boberg var en av den tidens mest hyllade svenska arkitekter. Till
byggmästare utsågs C.L. Müller, Malmö. Underlaget utgjordes av 15 ritningar, 2
beskrivningar Litt A& B samt 2 prislistor och materialet återfinns idag på Riksarkivet
(Postverkets arkiv, Fastighetsavdelningen).
Malmö Centralposthus strax före invigningen 1906.
Arkitekturen
Malmö Centralposthus är ett av landets främsta exponenter för nationalromantisk arkitektur.
De nationalromantiska tankarna var en reaktion på 1800-talets strikta, akademiska stilskola.
Inom nationalromantiken kom inspirationen från historien, samtidigt som sättet att använda
material och sätta samman former på ett fritt sätt var något mycket modernt. Det uppstod en
vurm för naturliga material såsom sten, trä och tegel. Hantverket hyllades, och materialen
skulle användas på ett sätt som framhävde deras egenskaper. Centralposthusets mäktiga,
sparsamt dekorerade byggnadsvolym i mörkt tegel, kombinerad med entréutbyggnadens
sirliga, ljusa stenhuggerier i Övedsandsten är ett exempel på detta.
I byggnadens arkitektur syns drag från tidigare verk av arkitekten Ferdinand Boberg,
kombinerade med karaktärsdrag hämtade från den lokala arkitekturen. De strikta, odekorerade
tegelfasaderna knyter an till den skånskdanska byggnadstraditionen, och posthusets resliga
volym i mörkt tegel har ett släktskap med Rådhuset i Köpenhamn, som uppfördes strax före
Centralposthuset. Dessa drag finns inte representerade i Bobergs övriga verk, vilket pekar på
att han medvetet tagit intryck av och utnyttjat den lokala traditionen, vilket gick helt i linje
med nationalromantikens idéer. Ett arkitekturelement som dock är typiskt för Boberg är de två
tornens öppna utsiktskupoler. Motivet återfinns bland annat på några av hans verk i
6

Stockholm, Rosenbad och LO-borgen. De två tornen uppvisar också ett släktskap med
Centralposthuset i Stockholm, som dock har ett centralt torn, istället för två vid kortsidorna.
Centralposthuset i Stockholm.
Den rikt dekorerade entréutbyggnaden är ljus och lätt och fungerar som en välkomnande entré
i mänsklig skala till den gigantiska byggnaden. Som ett förarbete till entréutbyggnaden kan
man betrakta den entrépaviljong som Boberg ritade till Stockholmsutställningen 1897, i en
fantasifull, överdådigt dekorerad stil inspirerad av spansk och venetiansk gotik.
Centralposthuset har sedan uppförandet byggts om i flera omgångar. En indragen, femte
våning med fönsterband tillkom 1944 efter ritningar av Erik Lallerstedt. I senare
ombyggnader har omfattande interiöra förändringar genomförts.
Konstruktion och material
Centralposthuset vilar på en kraftig sockel av granit på vilka yttermurarna är uppförda av
tegel klädda med fasadtegel från Börringe tegelbruk. Även entréutbyggnadens utvändiga
trappor är av granit. Fasadens avdelande gesimsband och ornamentik är, helt enligt tidens
ideal, av natursten. I Beskrivningarna över arbetenas utförande och materialernas
beskaffenhet för Malmö Nya Posthus från 1903 framgår att valet av natursten inte var bestämt.
Det står att läsa: …Stenen, som skall vara Öfvedsklosters sandsten, Ölandskalksten eller
därmed jämförlig bergart, (slät huggning utan lågor) som af arkitekten godkännes… Valet
föll dock på den varmt röda och lokalt förekommande Övedsandstenen. Även detta enligt
tidens ideal som vurmade för den lokala traditionen.
7

Naturstensdelarna bakmurades, troligen med kalkcementbruk, och delvis även förankrades i
den bakomliggande muren med zinköverdragna järnkramlor, infästa med diktat bly.
Fasadteglet murades med kalkbruk medan man till den bakomliggande muren använde
cementbruk. Naturstenen tunna fogar försågs ursprungligen i framkant med gipsblandat fint
kalkbruk eller styv lera som inte skulle sköljas bort med regnvattnet. Fogarna vid
naturstenslisternas överkanter tätades med bly. Fasadteglet fogades med infärgat piskat
kalkbruk. Både fasadtegel och naturstensdelar är inmurade samtidigt som muren uppfördes
och delar av ornamentiken är platshuggen. Taket är belagt med ett brunt glaserat taktegel
medan plåtavtäckningar och de två kupolformade tornen är av koppar.
Dokumenterade restaureringar av naturstenen
1930-talet – Restaurering, konservering och impregnering av fasaderna på posthuset i Malmö
genomfördes av Deckosit Aktieselskab i Köpenhamn på uppdrag av Byggnadsstyrelsen då
naturstenen uppvisat vittringsskador. Sandstenen lagades med ”Deckosit”-material, en
lagningsmassa som patenterades 1932, och fogströks. Samtliga naturstensarbeten och
intilliggande tegel konserverades och impregnerades. Lösa järnkramlor ersattes med dubbar i
brons. (Riksarkivet; Postverkets arkiv, Fastighetsavdelningen.)
1960-talet - Flera partier av gördelgesimsens tandsnittsfris samt övriga gesimsers kvadrar
byttes ut mot Kaiserslauternsandsten från Tyskland. Ingen dokumentation av arbetena har
återfunnits. Det industriella sättet stenen är hanterad på samt dess tämligen okänsliga
infästningar tyder på att det är utfört vid denna tid. Valet av ersättningsmaterial för
Övedsandstenen tyder också på detta.
1970-80-talet – Solbänkarna i bottenvåningen i Övedsandsten byttes ut mot solbänkar i
Älvdalskvartsit. Arbetena utfördes troligen av Ingenjörsfirman H. Svensson, Oxie. (Uppgift
från stenhuggare Mats Johansson, Dalby)
1981 – Besiktning av entrébyggnaden och västra fasadens naturstensarbeten samt de lägre
regionerna av övriga fasaders naturstensarbeten genomfördes av Christer Kjellén vid
Stenindustrins Forskningsinstitut. Det konstaterades att viss ytvittring förekom generellt, de
delar som varit utsatta för vind och vattenerosion var dock värst åtgångna. På stenens
översidor fanns algpåväxt medan nedsmutningsgraden var låg. Entréutbyggnadens fogar,
särkilt de vid fasadernas avslut uppåt var mycket dåliga och i flera fall överstrukna med
plastmassa. På grund av dubbar och infästningar av järn varnades för frostsprängningar och
med nedfallande stendetaljer som följd. Risken bedömdes dock som liten. (Posten Sverige
AB:s arkiv)
1982-1985 – Utifrån ovan nämnda besiktningsutlåtande gjordes en åtgärdsbeskrivning av
arkitekt Birgit Cordina. Stuckatör Hans Räthel, Lund utförde arbetena på plats. De gjutna
ersättningsdekorationerna på entréutbyggnaden i tysk sandstensmassa tillkom vid detta
tillfälle. Övriga delar konsoliderades med kiselsyraester. (Uppgift från stuckatör Hans
Räthtel)
8

Renoveringsfakta
ÄGARE: Fastighets-AB CPH i Malmö (t.o.m.
050705)
Förvaltare:
Roland Pettersson, Posten Sverige AB,
Lokaler & Fastigheter.
9
Volito Fastigheter AB, Malmö (fr.o.m.
050706).
Förvaltare:
Christel Nilsson, Volito Fastigheter AB.
RENOVERINGENS OMFATTNING: Fasadrenovering av byggnadens fasader
omfattande omfogning av samtliga
fasadtegelklädda ytor, byte av skadat tegel,
restaurering, rengöring och konsolidering
av naturstenspartier, renovering av
tornuren, målning av källarfönster,
tornfönster, ventilationsgaller samt oljning
av dörrpartier.
ARBETSBESKRIVNINGAR: Tegel- och målningsarbeten –
Sven-Åke Björner,
FP Arkitektkontor AB, Glumslöv.
Naturstensarbeten –
Mats Johansson,
Dalby stenhuggeri, Dalby.
MALMÖ KULTURMILJÖS YTTRANDE: Muntligt februari 2004
LÄNSSTYRELSENS TILLSTÅND: 2004-03-26
ARBETENA PÅBÖRJADES: 19 april 2004
SLUTBESIKTNING: December 2004, September 2005
BYGGMÖTESPROTOKOLL: Etapp 1:
2004-04-15
2004-05-07
2004-06-15
2004-07-06
2004-07-29
2004-08-16
2004-09-07
2004-09-24
2004-10-14
2004-11-04
2004-12-20

10
Till detta finns 11 kontrollantrapporter och
16 kvalitetsmötesprotokoll samt en rad
förbesiktnings-, efterbesiktnings- och
slutbesiktningsprotokoll.
Etapp 2:
2005-03-16
2005-04-26
2005-05-17
2005-06-02
2005-06-19
2005-07-05
2005-07-22
2005-08-24
Till detta finns 2 kontrollantrapporter och
19 kvalitetsmötesprotokoll samt en rad
förbesiktnings-, efterbesiktnings- och
slutbesiktningsprotokoll.
ENTREPRENÖR: PEAB, Malmö –
entreprenad tegelfogar.
(Totalentreprenör)
Speed bygg och sanering, Malmö –
fog- och mureriarbeten.
(Underentreprenör)
Byggspecialisten i Malmö AB –
fog- och mureriarbeten.
(Underentreprenör)
Leif Ekströms måleri, Malmö –
målningsarbeten.
(Underentreprenör)
Stenhuggare David Waite, Kivik –
entreprenad naturstensarbeten.
(Totalentreprenör)
PROJEKTLEDNING: Roland Pettersson, Posten Sverige AB
Lokaler & Fastigheter, Stockholm.
Lars Berger, Projekt Uppdrag AB, Malmö.
KONSULT: Sven-Åke Björner och Fedor Polacek, FP
Arkitektkontor, Glumslöv –

11
rambeskrivning avseende tegelfogar,
teknisk support, byggherrens
kvalitetsansvarig.
Danewids ingenjörsbyrå AB, Malmö –
statiker avseende utbuktande tegel på
tornen.
Hifab – Ställningsförankring.
ANTIKVARISK KONTROLLANT: Carola Lund, Malmö Kulturmiljö.
Olof Martinsson, Malmö Kulturmiljö.

Utförda renoveringsarbeten
Tegelfasader
Fasaden har vid flera tillfällen tidigare omfogats, dock endast delvis och med skiftande
fogmaterial. Arbetena inleddes därför med att undersöka det ursprungliga fogbrukets
sammansättning och kulör. Rolf Blank från Maxit group, Malmö kunde konstatera att det
ursprungliga bruket har varit ett infärgat kalkbruk som idag var kraftigt eroderat. Efter ett
antal möten på plats och ett flertal provytor beslutade den antikvariska kontrollanten, Carola
Lund, tillsammans med representant för fastighetsägaren, Sven-Åke Björner, att godkänna ett
Brösarp färgat hydrauliskt kalkmurbruk D Nr.9 Posten Malmö, artikelnummer 3631. Leverans
skedde i storsäck och platsblandades efter instruktioner.
Samtliga fogar har kratsats ur till ett djup av minst 15 mm. Vissa mekaniska skador har i
samband med detta arbetet uppkommit på intilliggande tegel vad gäller den södra och västra
fasaden. Fogbruket har sedan sprutats in i fogarna var efter det har fått härda en stund innan
man dragit fogarna. Fogarna är något tryckta i överkant (1-2 mm) för att skapa en visuell
skillnad mellan tegel och fog. Något som man kan ana gjordes även vid uppförandet. Skadade
eller tidigare bytta stenar som inte är anpassade i kulören till fasaden i övrigt har i samband
med renoveringen bytts mot återvunnet tegel från Byggagnat i Trelleborg.
Referensyta tegelfogar. Exempel på utbytt tegel till höger om
entréparti.
12

Arbetena startade på den södra fasaden och ett flertal problem uppenbarade sig omedelbart.
Fogbruket kunde inte sprutas med tillräckligt hög precision utan nedsmutsning av
intilliggande tegel. Då detta tvättades bort urlakades färgpigmenten i fogbruket och antog en
grå kulör. Även ballasten framstod tydligare än önskat. Avstod man från tvättning brände
fogbruket fast på tegelstenarna och kunde inte tvättas bort med enbart vatten och borste vilket
var önskvärt då kemikalier negativt skulle påverka teglets 100-åriga patina. Ett sådant tilltag
som syratvättning kan misstänkas på den södra delen av den västra fasaden som uppvisar ett
alltför rent tegel i förhållande till övriga tegelytor. Detta är dock inte bekräftat.
Ytterligare ett problem var att fogarna inledningsvis trycktes för mycket och följde därmed
inte referensytans utseende (se ovan). Trots att stora delar av den södra fasaden samt den
södra delen av den västra fasaden fick fogfräsas igen och omfogats på uppmaning av
länsstyrelsen syns vid nära granskning en skillnad i kulören av fogarna. Detta är dock inget
som syns vid betraktelse på håll. Enligt expertis från Maxit group, Malmö kommer denna
färgskiftning att avta då fogarna naturligt kommer att urlakas på färgpigment av väder och
vind.
Trots flertal påpekande att inga infästningar fick göras i teglet utan endast i fogarna
förankrades ställningen på den södra fasaden i teglet. Detta innebär att ett 50-tal tegelstenar
fått bytas av denna anledning då det visat sig omöjligt att vända det skadade teglet. Lösningen
på den västra fasaden blev att ett 10 mm borr borrades 350 mm in i fasadteglets stötfogar in i
andra och tredje skiftets stenar i vilket en 250 mm lång gängstång med skarvmutter fästes med
Hiltis injekteringsmassa, Hit-hy 50. Gängstång och skarvmutter är utförda i rostfri metall för
att förhindra frostsprängningar i framtiden. I skarvmuttern kunde sedan byggställningens
gängstång fästas och krävd stabilitet kunde uppnås. Vid demonteringen av ställningen
skruvades ställningens gängstången ur medan resten lämnades kvar i fasaden och fogades
över.
Infästning i teglet 2004. Spår efter äldre infästningar.
Vad gäller större delen av den västra fasaden har arbetena flutit på väl. Endast mindre
nedsmutsning på teglet har förekommit och referensytans utseende har följts. Detta gäller
även de fortsatta arbetena på den östra och norra fasaden. Här valdes, med erfarenhet från
etapp 1, att frångå fogning med spruta och istället använda sig av den traditionella metoden att
föra in fogbruk för hand med fogslev. Metoden visade sig inledningsvis vara tidskrävande
men mycket snart blev murarna snabbare och arbetet utfördes med en sådan exakthet att
nedsmutsningen på intilliggande tegel var minimal och därmed inte krävde någon tvättning.
13

Redan i åtgärdsförslaget och bygghandlig konstateras två större skador i fasaden, dels i den
södra fasaden i höjd med klockan, dels på frontespisen mot väster. Orsaken antogs vara
underliggande förankringsjärn som rostat med skador på fasadteglet till följd. Mot söder fanns
en tydlig utbuktning i teglet på tornet som löpte över fasaden och hade en höjd av tre
tegelskift. Resultatet blev att tre skift av tornets fasadtegel demonterades i linje med den s.k.
bulan. De bakomliggande förankringsjärnen uppvisade rostskador, dock inte av den art att de
enligt statiker krävdes ett utbyte. Järnen rengjordes från rost och behandlades med linolja
upprepade gånger till mättnad uppstått. Sedan fylldes utrymmet med bruk. Därefter
återmonterades teglet. Det norra tornet undersöktes för liknande skador som på det södra. Inga
synliga skador fanns i fasaden, trots detta valde man att frilägga förankringsjärnet och
behandla detta på samma sätt som i det södra tornet.
Rostigt förankringsjärn. Inoljat förankringsjärn.
14
Den s.k. bulan före åtgärd.

Naturstensarbeten
Arbetshandling för de genomförda restaureringarna av sandstenspartierna har varit det av
stenhuggare Mats Johansson framtagna åtgärdsförslaget, daterat februari 2003. Övriga
ställningstagande under restaureringsarbetet har gjorts i dialog mellan stenhuggare David
Waite och de antikvariska kontrollanterna, Carola Lund och Olof Martinsson. Granitsockeln
har inte åtgärdats då inga större eller allvarliga skador har noterats.
Naturstenspartierna i Övedsandsten är koncentrerade till entréutbyggnaden, frontespisen och
balkongerna mot väster, entrépartierna mot söder och norr, tornuren, den kraftiga
gördelgesimsen under andra våningens fönster samt längsgående kvaderstensband under
första och fjärde våningens fönster och under den kopparklädda takfoten. Anfangsstenar och
liknande i anslutning till taket samt vissa fönsterbågar utgörs av kvaderstensblock i
Övedsandsten.
Alla nytillverkade detaljer är gjorda av Orsasandsten på rekommendation av
Riksantikvarieämbetet. Leverantör har varit Lenners Orsasten i Orsa.
Inledningsvis gjordes en skadeinventering av entrébyggnadens sandstensdekorationer av
stenhuggare David Waite som har legat till grund för de fortsatta arbetena. Framförallt
konstaterade inventeringen att många dekorationer ersatts av gjutna dekorationer av konststen.
Flertalet dekorationer saknades dessutom. Flera dekorationer återfanns dock i
Centralposthusets källare och har återmonterats enligt skiss nedan.
15

Efter återmonteringen kunde konstateras att fyra av de större dekorationerna, en dekoration av
mellanstorlek samt två av de minsta dekorationerna saknades. Dessa tillverkades i
stenhuggarverkstaden under vintern och monteras under våren 2005. Dessutom saknade
många av dekorationerna de kulformade hörnavsluten. Dessa har byggas upp igen genom
armering och lagningsbruk. Det kunde också konstateras att flera av kulorna på de större
dekorationerna uppvisade rostsprängningsskador till följd av att järndubbar använts vid
monteringen. Dessa skador åtgärdades genom att kulorna demonterades och järndubbarna
ersattes med rostfria dubbar. Spruckna bitar limmades.
Dekoration av mellanstorlek där de
kulformade hörnavsluten saknas.
16
Den minsta typen av dekorationer. Till
vänster syns en huggen i sandsten medan
den till höger är gjuten i konststen.

Exempel på sprucken kuldekoration. Exempel på nyhuggna dekorationer.
Entréutbyggnaden uppvisade stora skador på de listverk som avser att fungera som
droppnäsor. Genom infällning av nytillverkade droppnäsor av Orsasandsten ersattes de
skadade partierna på det kraftigare listverket. Övriga skadade droppnäsor och listverk
byggdes upp med lagningsbruk. Sprickskador i droppnäsorna lagades med rostfria kramlor
och lagningsbruk.
Exempel på ett infällda droppnäsepartier.
17

Exempel där listverk byggts upp med lagningsbruk.
Frästa spår i entréutbyggnadens droppnäsa för montering av klamrar vid kraftig
sprickbildning.
18

Entréutbyggnadens högdel markeras med fyra pagodliknande dekorationer, en i varje hörn. 32
av pagodernas 64 små pelare uppvisade så stora skador att de var tvungna att bytas ut för att
inte riskera att pagoderna skulle kunna kollapsa och orsaka stor skada.
Pagod 040803 Pagod 041220
Pagoderna ger ett intryck av att luta inåt. Dessutom flyttades den nordöstra pagoden ur sitt
läge några centimeter i samband med höststormarna 2004 då ställningen slog mot dess sockel.
Av denna anledning och de förestående arbetena i samband med Citytunneln har man från
fastighetsägarens håll bestämt sig för att årligen genomföra en inmätning av pagoderna. För
att mätningen ska bli så exakt som möjligt har sex infästningar i form av gängade
infästningshylsor för prismor gjorts; en i varje pagod, en i frontespisen samt en i fasaden mot
väster.
Gängad infästningshylsa i frontespis för prisma.
19

Entréutbyggnadens lejonutsmyckning flankeras av kolonner. En av dessa var så kraftigt
vittrad och hade så djupgående sprickskador att dess bärighet bedömdes som tveksam. En
ersättare för denna kolonn tillverkades och monteras. Andra kolonner med mindre kraftiga
sprickbildningar har lagats med rostfria kramlor och utlagats med stenlagningsmassa. Flertalet
av dessa kolonner är sedan tidigare ersatts av gjutna dito av konststen.
Den kraftigt vittrade kolonnen till vänster och med dess ersättare monterad till höger.
Entréutbyggnadens högdel uppvisar en högklassig utsmyckning som med tiden vittrat kraftigt.
Dock finns partier som inte alls förlorat sin form. Detta beror troligen på att det till de finaste
utsmyckningarna också valdes den bästa stenen. Ett exempel är de stora riksvapnet mot
väster.
Entréutbyggnadens riksvapenemblem.
20

Bortsett från uppbyggandet och infällandet av nya droppnäsor har arbetet med
utsmyckningarna av entréutbyggnaden handlat om att rengöra samt att försöka förebygga
skador i framtiden. Samtliga sandstensdelar har tvättats och konsoliderats med kiselsyraester.
Försök med lerinpackning som rengöringsmetod har givit endast marginellt resultat och därför
inte använts i någon större utsträckning. Mindre skador på de välbehållna partierna har byggts
upp med lagningsbruk medan övriga delar lämnats obehandlade. Detta är en avvägning som
har gjorts för att inte skapa en för perfekt fasad utan spegla husets 100-åriga historia. Äldre
felaktigt utförda lagningar med exempelvis epoxy har dock fjärmats och lagats upp på nytt.
Mindre sprickor och liknande har lagats med lagningsbruk medan större klovsprickor,
framförallt på entréutbyggnadens flankerande lågdelar, har lagats genom infästning av rostfria
kramlor och med lagningsbruk.
I den södra, östra och norra fasaden finns portar med sandstensomfattningar som var i stort
sett intakta. De små skadorna som fanns, företrädesvis på hornens lurar har lagats med
lagningsbruk.
Entréparti mot söder. Entrépartiets sandstensdekorationer efter lagning.
Över huvudbyggnadens fasad löper fyra sandstensband, tre kvaderstensband och en kraftigare
gördelgesims. Under andra våningens fönster finns den kraftiga gördelgesimsen med
fönsterbänkar och underliggande tandsnittsfris. Tandsnittsfrisen saknade flertalet av sina
”tänder” mot söder medan den mot väster var tämligen intakt. Mot öster och norr var frisen
vittrad men tämligen intakt. I den västra fasaden har flera delar av tandsnittfrisen vid tidigare
genomförda restaureringar redan ersatts med nytillverkade partier. Dessutom har inga
”tänder” här medvetet huggits ner på grund av rasrisk då stora delar av den västra fasaden
avskärmas från gatan genom entréutbyggnaden, vilket man befarar har hänt på den södra
fasaden. Med detta som utgångspunkt beslutades att den västra fasadens tandsnittsfris
återskapas genom att nya ”tänder” tillverkas i Orsasandsten och fästs med rostfria dubb och
stenlim på de ställen där större skador finns. Övriga fasaders friser rengjordes, konsoliderades
och säkrades. På de ställen där frisen endast uppvisade mindre vittringsskador rengjordes
frisen och konsoliderades samt vid behov byggdes delar av ”tänderna” upp med lagningsbruk
för att ge ett enhetligt intryck. På så sätt minskades riskerna att ge fasaden en fris som ger ett
för perfekt i förhållande till fasadens övriga slitage och patina.
21

Parti av tandsnittsfris mot väster.
I övrigt har gördelgesimsen generellt rengjorts och konsoliderats med kiselsyraester för att
stärka stenen. Gesimsens övre del som också utgör andra våningens fönsters solbänkar
uppvisade dåliga och felaktigt utförda fogar med mjukfog. Dessa fogar kratsades ur och
grundades med skumgummi och försågs med ny bruksfog, samma som använts vid
omfogning av tegelfasaderna men med mindre storlek på ballast. Denna del av gesimsen
uppvisade även längsgående sprickor och ytspjälkningar. Sprickorna har lagats genom
infästning av rostfria stift och med lagningsbruk medan ytspjälkningarna fått punktlimmas
och sedan avrundas med lagningsbruk. Tidigare åtgärder avseende denna typ av skador visar
att man mycket okänsligt huggit bort de skadade delarna utan vidare åtgärd. Denna typ av
ingrepp samt äldre i färg avvikande lagningar har nu åtgärdats.
Parti av gördelgesimsen med skadad
överliggare och fogar samt äldre
lagningar.
22
Samma parti efter utförd åtgärd. Fogarna
har fogats med bruksfog och de nedhuggna
delarna av gesimsens överliggare har
byggts upp med lagningsbruk. Även äldre
lagning som inte stämde i kulör har
åtgärdats.

Flertalet av gördelgesimsens kvadrar uppvisade spjälkningsskador. Då skadorna var för
omfattande för att laga och rasrisk av mindre sandstensdelar fanns, höggs dessa ned till fast
yta (cirka 5-10mm). Detta handlar om ett tiotal kvadrar. Den huggna ytan gör att dessa
kvadrar framstår som ljusare än övriga kvadrar, något som dock bedömts kommer att
försvinna med tiden.
Behuggen kvadersten.
I den östra fasaden i anslutning till den nedre balkongen visade sig vissa kvadrar vara så
kraftigt skadade att det krävdes att delar av stenen höggs bort och ersattes.
Exempel på kraftigt skadad kvader som höggs ned till fast yta och sedan kompletterades med
ny sten.
23

Kvaderstensbanden under första och fjärde våningens fönster samt det under den
kopparklädda takfoten var generellt i gott skick. Endast rengöring och punktvis konsolidering
samt lagning av enstaka sprickor och mindre omfogningar har gjorts.
På grund av dålig montering hade delar av solbänkarna i Älvdaskvartsit fallit ner. Dessa har
återmonterats med längre rostfria infästningar samt fogats om med mjukfog på solbänkarnas
översidor, medan fogarna i framkant fogats med bruksfog, samma som fasaden i övrigt.
Äldre felaktiga ingrepp i sandstenen, till följd av ledningsdragningar och liknande, har försökt
att retuscheras. Man har även gjort en översyn av vad de i fasaden synliga ledningarna och
installationerna och tagit bort de som inte är i bruk. Flertalet av installationerna gick dock inte
att ta bort i detta skede, något som är önskvärt att arbeta med på sikt. Det är också viktigt att
inga nya infästningar tillåts i den sköra och svårreparerade sandstenen.
Mot väster finns en frontespis krönt med Malmös stadsvapen, en grip. Frontespisen är utöver
detta dekorerad med ett sandstensfält med texten KONGL.POST och en urtavla med
sandstensomfattning. Textfältet uppvisade endast mindre skador som lagades med
lagningsbruk. Bommen i urtavlans omfattning lagades med dubb och injekteringslim. Även
klockan mot söder och norr behandlade på samma sätt. Mindre skador lagades med
lagningsbruk och fogarna omfogades. Plåtavtäckningarna korrigerades så att risken för
vatteninträngning mellan plåt och urtavla minimerades, mjukfogarna kompletterades också.
Två av kvadrarna runt klockan mot väster var i så dåligt skick att de fick bytas ut.
24
Äldre ingrepp i sandstenen som
retuscherats med infärgat
lagningsbruk.

Lagningar på frontespisens textfält. Punktlagningar av urtavlans omfattning.
Sven-Åke Björner och David Waite undersöker urtavlans plåtavtäckning.
25

Frontespisens uppvisade kraftiga skador till följd av rostade järn och frostsprängningar.
Avtäckningarna i sandsten hade lyfts ur sitt läge och emblemet med gripen uppvisade stora
sprickor. Gripens tunga och undernäbb saknades. Vad gäller de rubbade avtäckningsstenarna
uteslöts snabbt lösningen med att försöka demontera stenarna för att sedan återmontera dem
på grund av den höga höjden och stenarnas vikt. Det rostiga förtagningsjärnet gick inte heller
att demontera varken från utsidan eller insidan då det var integrerat med frontespisens takstol.
Resultatet blev att så mycket av järnet som kunde nås skrapades rent från rost och oljades in
med linolja samt lindades med wellpapp samtidigt som sprickorna som uppstått rensades från
stenrester och murbruk. På så sätt kunde stenavtäckningen pressas ned till sitt ursprungliga
läge. Fogarna fogades om med infärgat bruk av samma sort som fasaden i övrigt men med
mindre storlek på ballasten. Efter rengöring och konsolidering byggdes gripens tunga och
undernäbb upp med armering och lagningsbruk efter äldre foto. Även delar av gripens
fjäderskrud återuppbyggdes på detta sätt där skador fanns. Infästningar med dubb gjordes där
klovsprickor fanns och retuscheringar gjordes med lagningsbruk där skador fanns.
Frontespisen mot väster.
26

Gripen före respektive efter renovering. På den övre vänstra bilden syns det rostiga
förtagningsjärnet som orsakat de stora sprickbildningarna i djurornamentiken.
27

I den västra fasaden finns två balkonger i sandsten. Balkongerna uppvisade vitringsskador, på
vissa ställen så kraftig att utsmyckningarna helt gått förlorade. Skadorna ansågs dock inte vara
av bärande art. De vittrade partierna rengjordes och konsoliderades med kiselsyraester. Lösa
balustrar försågs med nya bruksfogar. En av den södra balkongens konsoler behöggs på nytt
med ornamentik. Från den norra balkongens undre balk hade större bitar av sandsten lossnat.
För att förhindra eventuella skador kilades en bit sandsten vilandes på en liten blyplatta
mellan balkongens golv och den undre balken som stöd.
Skador på balkongens undre balk.
Den norra balkongen, sedd från söder respektive norr.
28

Målningsarbeten
Målningsarbetena har utförts av Ekströms måleri, Malmö.
Ekdörrspartierna som tidigare varit lackade oljades med en ofärgad benarolja. På samma sätt
behandlades det sedan tidigare obehandlade ekpartiet i en våning mot öster.
Målning av källarnedgångens räcke samt källarfönstrens galler i den södra och västra fasaden
skedde med Nordsjö Pansarol finish 70 BY 78, AN 50 CU 7 DN 13 KN 7. Kulören var enligt
Ekströms måleri den som fönstren målades med 1996 då senaste fönsterrenoveringen
genomfördes. Den ska då ha skrapats fram och identifierats som originalkulör. Malmö
Kulturmiljö påpekade att denna kulör är alldeles för skarp och man bör i samband med
framtida fönsterrenovering/ommålning göra en omvärdering gällande kulörvalet samt
materialvalet. I samband med renoveringsarbetena av fasaderna mot norr och öster målades
samtliga galler om i kulör NCS S 7020-G50Y.
I sandstensomfattningen till den södra fasadens entré finns ventilationsgaller som målats med
Nordsjö Pansarol finish 70 kulör NCS S 2010-Y10R.
Belysningsarmaturerna vid portarna har målats med Nordsjö Pansarol finisch 70 i en svart
kulör.
Luftningsrören intill den västra fasaden har målats med Nordsjö Pansarol finish 70 i kulören
NCS S 6030-Y70R.
I fasaden finns ett stort antal ursprungliga rödmålade ventilationsgaller i gjutjärn som med
tiden blekts och fällts ut till en rosaröd kulör. Målarmästare Leif Ekström tillsammans med
antikvarisk kontrollant beslutade att måla gallren i en kulör som väl sammanföll med det
intilliggande teglet. I Länsstyrelsen beslut fanns vilkoret att linolja skulle användas. Gallren är
därför målade med linoljefärg från Ottosson i Genarp kulör Faluröd (identifierad som NCS S
6020-Y80R).
Mot öster finns en ursprunglig balkong med ett sirligt smidesräcke som i samband med
tidigare renovering sprutats med svart plastfärg. Denna färg blästrades bort och räckets
behandlades därefter i enlighet med bygghandlings krav på rostskydd. Kulör svart. I
anslutning till denna balkong finns en sedan tidigare igensatt utgång. Öppningen var täckt
med en mineritskiva som putsades med ofärgat hydrauliskt kalkbruk. Äldre nedsmutsning
under balkongen med cementhaltigt bruk blästrades utan att större skador på teglet uppstod.
Räcket i anslutning till den övre, sentida, balkongen mot öster målades i samma kulör som
tidigare, NCS S 4020-G10Y och med samma behandling som det nedre balkongräcket. I
samband med detta lades ett nytt tätskikt på denna balkong.
I tornet mot norr, under klockan, finns ett litet fönster som i samband med renoveringen
målats med linoljefärg, kulör NCS S 6015-G40Y. Valet föregicks av färgskrapning och analys
som dock inte gav något exakt resultat utan en ny bedömning bör göras i samband med
framtida fönsterrenovering/ommålning.
29

Ventilationsgaller Källarfönster
Entréparti
30

Klockorna
Följande arbeten har utförts av Urmakare Bengt Svensson, Old Watch and Clock
Antikurmakeri, Åkarp:
3 par nya visare har tillverkats i syrafast stål (rostfritt) 6 st. nya visarcentrum har svarvats i
JM1 (hård mässing/bronslegering) varje visare har balanserats med mässingsvikter inte bly
som tidigare.
3 helt nya visarväxlar har tillverkats i samma materiell som ovan (JM1) minutaxel har fått 70
mm stödlager i främre delen mot tidigare ca 10-12 mm, smörjhål och ventilationshåll har
borrats i timaxeln för att fukt inte skall kunna stå kvar i timröret och orsaka rost på
minutaxeln.
De elektriska slavuren har renoverats och kalibrerats, all elinstallation har kontrollerats och
spruckna elledningar har bytts mot nya.
Delar av de gamla visarväxlarna har överlämnats till fastighetsförvaltare Nils Wernius, Posten
Sverige AB.
Tornurens visare och urtavlor har målats med Nordsjö Pansarol finisch 70 i en svart kulör.
Kuggkrans Visarväxlare
De färdiga visarna
31

Fogar fönster
Skador på vissa av mjukfogarna i övergången fönsterkarm – fönstersmyg har åtgärdats med
Bostiks Uretanfogmassa 2637, kulör Bahama beige.
32

Malmö Centralposthus 050211, 051010
Västra fasaden
Entréutbyggnaden mot väster
33

Frontespisen mot väster
34
Entréutbyggnaden sedd från söder

Södra fasaden
Östra fasaden
35

Östra fasaden
Norra fasaden
36

Att läsa vidare
Bobergiana. Anteckningar av och om Anna och Ferdinand Boberg. 1958. Stockholm.
Thorson Walton, Ann. 1993. Ferdinand Borberg – Architect. The Complete Work.
Stockholm.
Guide till Malmös arkitektur. 2001. Red. Tyke Tykesson m.fl. Malmö.
Teknik och Historia. Natursten i byggnader. 1993. Stockholm
Malmöhus och Kristianstads län. Natursten i byggnader. 1994. Stockholm.
Sten i evighet. Bearbetad sten. Historia, vittring, konservering. 1995. Södertälje.
37

Årets rapporter
Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:001
Carola Lund
Antikvarisk slutrapport. Universitetshuset. Ny hiss samt
invändiga renoverings- och konserveringsåtgärder.
Fastigheten Universitetet 1. Lunds kommun, Skåne län.
Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:002
Pia Gunnarsson Wallin
Antikvarisk slutrapport. Kommendanthuset. Interiöra
arbeten. Del av Fastigheten Innerstaden 10:14. Malmö
kommun, Skåne län.
Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:003
Mats Riddersporre, Pia Gunnarsson Wallin & Jan Lannér
Utredning. Enskifteslandskapet kring Skurup och
Svaneholm.
(Utgiven i samarbete med Länsstyrelsen i Skåne län).
Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:004
Carola Lund
Antikvarisk slutrapport. Flensburgska huset. Igensättning av
glasblock på innergården samt interiör renovering.
Fastigheten Oscar 25 & 26. Malmö kommun, Skåne län.
Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:005
Kerstin Börjesson & Olga Schlyter
Byggnadsantikvarisk dokumentation. Katrinetorp.
Dokumentation av tapeter och väggmålning. Del av
fastigheten Lockarp 44:1. Malmö kommun, Skåne län.
Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:006
Pia Gunnarsson Wallin & Carola Lund
Kulturhistorisk konsekvensutredning. Universitetshuset.
Tillförandet av audiovisuell utrustning samt bättre ljud- och
ljusfunktioner i aula och atrium. Fastigheten Universitetet
1:1, Lunds kommun, Skåne län.
Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:007
Jörgen Kling
Antikvarisk rapport. Inre restaurering av Hyby nya kyrka.
Hyby socken Värby församling, Svedala kommun, Skåne
län.
Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:008
Olga Schlyter
Dokumentation.Davidshallstorg – Torgets utformning,
februari 2006. Del av Innerstaden 6:7 samt Biblioteket 1,
Malmö kommun. Skåne län.
Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:009
Carola Lund
Antikvarisk slutrapport. Malmö Centralposthus –
Fasadrenovering. Fastigheten Aegir 1, Malmö kommun.
Skåne län.