Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK ...

Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK)
Team Munkhättan
Bakgrund
Vid Team Munkhättan finns cirka 40 elever. Många av eleverna har tal-, språk- och
kommunikationssvårigheter. Ungefär en tredjedel av eleverna har så grava
kommunikationssvårigheter att de har behov av andra uttryckssätt än tal, Alternativ och
Kompletterande Kommunikation (AKK).
Att arbeta med elever med behov av AKK kräver specialistkunskap. Behoven är ofta desamma som
hos andra barn men förutsättningarna är väldigt annorlunda. Det saknas ofta kunskap och erfarenhet
kring området. Begränsad, men inte tillräcklig, kunskap kring AKK ingår i utbildningar till t ex
logoped, specialpedagog och assistent.
Eleverna med behov av AKK går i olika klasser och har olika personal kring sig. Det leder ibland
till att eleverna behandlas olika.
Eleverna med behov av AKK kommer ofta i skymundan av andra elever, de har svårt att göra sin
röst hörd och tar inte så mycket utrymme. Statusen kring dessa elever behöver lyftas.
Personal som arbetar med dessa elever har ofta inte tid och möjlighet att träffas. Det är viktigt med
en samsyn, att man arbetar åt samma håll. Det är också viktigt att man har ett gemensamt
förhållningssätt.
Forskning visar att AKK-insatser ofta misslyckas.
Med anledning av detta startades 1998 ett team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation
vid Team Munkhättan.
Vad är Alternativ och Kompletterande Kommunikation - AKK?
Alternativ och kompletterande Kommunikation ersätter och/eller kompletterar ett bristande
tal/språk i kommunikationen mellan människor. AKK innefatter BRUKAREN, REDSKAPEN och
OMGIVNINGEN. Alla delarna är lika viktiga för att uppnå en god kommunikation.
BRUKAREN = Personen med kommunikationshandikapp, i detta fallet eleven med
kommunikationssvårigheter. Hänsyn tas till elevens språkförmåga, motorik, initiativförmåga mm.
REDSKAPEN = Innefattar de redskap som behövs för att uttrycka sig och för att förstå. Även
uttryckssättet ingår. I det här fallet innebär det uttryckssätt som är naturliga såsom kroppsspråk,
ljud och mimik. Blissymboler har eleverna för att uttrycka sig språkligt. Blissymboler är en sorts

grafiska symboler som organiseras efter ordklass och sätts upp på en tavla (För information om
bliss, se www.spsm.se). Vissa elever använder tecken som AKK. Tecken som AKK är en metod för
kommunikation där man talar och samtidigt tecknar de viktigaste orden. Tecknen lånas från
svenska teckenspråket.
Alternativa kommunikationssätt:
Naturliga uttryckssätt; gester, mimik, pekningar
Tecken som AKK
Bilder
Blissymboler
Bokstäver
Alla personer med behov av AKK kommunicerar med flera olika uttryckssätt, alla använder sig t ex
av naturliga uttryckssätt som kroppsspråk och mimik.
Blissymbolerna förvaras på olika typer av kommunikationshjälpmedel; kommunikationstavlor i
en mapp eller på ett rullstolsbord. Eleverna som kommunicerar med bliss på en avancerad nivå har
också ofta bliss i en dator för fjärrkommunikation i syfte att skriva, maila mm. Eleven har olika
utpekningssätt. Flera elever pekar med en laserlampa. Enstaka elever pekar med fingret.
OMGIVNINGEN = Personer runt brukaren (eleven) som han/hon kommunicerar med.
Omgivningen kring eleven består av många personer: föräldrar, släktingar, bekanta, assistenter,
klasskamrater, lärare, chaufför mfl. Faktorer som är viktiga i omgivningen är t ex. attityder,
förväntningar, kommunikationssituationer, kunskap om hur man utvecklar
kommunikationsförmågan med hjälp av AKK mm.
Varför behövs ett AKK-team?
Att verka för:
Alla uttryckssätt (modaliteter) används
Optimal språk- och kommunikationsutveckling
Höja statusen, alla kommunikationssätt är lika mycket värda.
Optimal undervisning
Bilda grupper av AKK-användare för språklig gemenskap och identitet
God kvalitet på insatser på kommunikationsområdet (skola - habiliteringen)
Adekvat tillgång till kommunikationshjälpmedel och redskap
Goda och adekvata resurser
God kommunikativ miljö där omgivningen är medveten om sin betydelse för elevens
kommunikationsutveckling
Syftet är att:
Verka för att elevernas behov av Alternativa och Kompletterande Kommunikation
tillgodoses

Samla och utveckla olika yrkesgruppers kompetens
Skapa rutiner kring insatser för enskilda elever
Verka för att alla elever med behov av AKK behandlas lika
Verka för att undanröja hinder för användande av AKK
Hinder för god AKK kan delas upp i olika kategorier:
Policy – rättigheter för personer med grav tal- och språksvårigheter med behov av alternativ och
kompletterande kommunikation.
Praxis – våra insatser skall utgå ifrån individens behov och förutsättningar inte ifrån vad vi kan eller
har tillgång till. Vi väljer det AKK-sätt som passar individen och inte det AKK-sätt som vi kan bäst
på skolan.
Attityder – negativa attityder påverkar elevens kommunikation. Man kan t ex ha för låga
förväntningar och därigenom inte se att eleven försöker kommunicera något.
Kunskap – kunskap behövs t ex kring hur man lockar fram elevernas kommunikativa initiativ,
grammatisk utveckling och interaktion elever emellan.
Färdigheter – man behöver t ex. ha färdigheter i tecken om man har en tecknande elev, och man
behöver ha färdigheter i bliss om man har en blissande elev. Vi ser till att all personal får utbildning
i färdigheter vad gäller bliss och tecken.
Vem är med i AKK-teamet?
Logopeder
Arbetsterapeut (Detta läsår kan ingen arbetsterapeut delta.)
Specialpedagoger som representerar alla årskurser
Elevassistenter

När och var träffas vi?
AKK-teamet träffas vid ca 4 tillfällen under terminen. Mötena brukar äga rum på onsdag
eftermiddag i klassrum nr 110. Du är välkommen att kontakta någon i AKK-teamet om du funderar
över en speciell frågeställning. Man kan också bli inbjuden till ett av AKK-teamets möten.
Vad har AKK-teamet lett till?
Under första mötet på höstterminen kartläggs vilka elever som går sista året och till vem vi
ska göra ett kommunikationspass och en film om hur deras kommunikation fungerar.
Gemensamt förhållningssätt
Gemensam metodik
Policy
Bedömningar kring elever som eventuellt ska börja på Team Munkhättan
Dokumentation för internt bruk i syfte att följa elevernas språk- och
kommunikationsutveckling. (Formulär: Bedömning av spontan förmåga till
blisskommunikation.)
Uppmärksammar utbildningsbehov kring AKK hos personalen
Utbildning av personal – externt, t ex deltagande vid Dag om Grafisk AKK, ID-dagar,
ISAAC-konferens, i Sverige och internationellt
Utbildning av personal – internt, t ex. teckenutbildning
Handledning i AKK-frågor
Rådgivning kring enskilda elever i AKK-frågor
Uppbyggnad av bibliotek med AKK-litteratur
Dokumentation av enskilda elevers kommunikation inför överföring till andra miljöer, t ex
gymnasieskola (kommunikationspass + informationsfilmer)
Inköp av litteratur inom området
Utarbetande av stommen till ett dokument kring bemötande av elev med funktionshinder
Inköp av kommunikationshjälpmedel att ha i reserv
Inköp av kommunikationsprogram.
Du kan vända dig till AKK-teamet när du har funderingar kring t ex
Hur kan en elev med AKK delta i undervisningen på bästa möjliga sätt?
Hur pratar jag med en elev som kommunicerar med bliss eller något annat AKK-sätt?
Tolkning kring en elev som kommunicerar med bliss
Läs- och skrivutveckling hos elever med AKK
Hjälpmedel för kommunikation
Peksätt
Hur skapas en kommunikativ miljö i undervisningssituationen?
Utbildning kring bliss, tecken och AKK

Vår policy för AKK
Alla människor har rätt till en fungerande kommunikation utifrån sina egna
förutsättningar.
Alla sätt att kommunicera accepteras.
En person med kommunikationshandikapp har samma behov av och rättigheter till
kommunikation som andra. Han eller hon har rätt att få kvalificerad hjälp för att
utveckla sin kommunikation så mycket som möjligt och under mycket lång tid.
Den som har behov av alternativ och kompletterande kommunikation skall få tillgång
till denna och till personal som har goda kunskaper inom alternativ och
kompletterande kommunikation (metodik mm.).
Personal och anhöriga till personer med kommunikationshandikapp har rätt till god
och kontinuerlig utbildning och handledning.
Kommunikationsträning bör omfatta olika slag av kommunikationsvägar, både att
förstärka naturliga, kroppsnära uttryckssätt och att utveckla specifika
kommunikationsvägar utifrån individens behov och förutsättningar.
För god kommunikationsutveckling bör hänsyn tagas till olika delar i
kommunikation: brukaren (tal – språk - kommunikation, motorik mm.), redskapen
(symboler, hjälpmedel, verktyg mm.) och omgivningen (kunskap, färdigheter,
attityder, miljö, kommunikationstillfällen mm.) med tyngdpunkt på omgivningens
roll.
AKK-teamet, Team Munkhättan, 081120