Räddningsstyrkans inre liv - Myndigheten för samhällsskydd och ...

mönster av krafter inom ett fält. När krafterna för gruppen ändras skapas en ny situation för
gruppen. Det är samspelet som formar och skapar olika aspekter av en grupp. Han utvecklade
en kraftfältsanalys för att förstå vilka krafter som hindrar eller främjar vägen mot gruppens
mål. Genom att öka krafterna som verkar mot målet eller genom att minska de motverkande
krafterna kan gruppens situation förändras.
Forskarna Ronald Lippitt och Ralph White, (c.f Schellenberg 1980) blev inspirerade av
Lewin när det gäller synen på socialt klimat i grupper. De genomförde en berömd
undersökning 1938 i Iowa City där barngrupper lekte under olika typer av vuxet ledarskap.
De fann att ledarskapet kan ha tre olika mönster; demokratiskt, auktoritärt och laissez-faire,
ett icke styrande ledarskap. Resultatet av undersökningen har ofta citerats för att påvisa
fördelar med demokrati. Resultatet visade att auktoritärt ledarskapet ger färre initiativ och mer
aggression gentemot övriga gruppmedlemmar än de övriga två ledarskapstilarna. Det
demokratiska ledarskapet ledde till de bästa resultaten och föredrogs klart av de flesta
gruppmedlemmarna. Laissez-faire ledarskapet uppvisade en allmän håglöshet och missnöje.
En annan person som har stor betydelse för gruppforskning är Wilfred R Bion (1897-1979)
som var en brittisk psykoanalytiker (c.f Grinberg et al. 1993). Bion (a.a) menar att det finns
gruppmentaliteter och gruppkulturer som skapas anonymt och omedvetet av
gruppmedlemmarna. Dessa kan i vissa fall stå i konflikt med individens egna värderingar och
uppfattningar. Enligt Bion utgör gruppmentaliteten grundantaganden för gruppen, dessa kan
beskrivas som processdelen i gruppens arbete. Med grundantagande menar Bion
underliggande och intensiva känslor av primitivt ursprung, därför anses det vara
grundläggande för gruppmentaliteten. Dessa känslor och impulser som gruppen uttrycker
kännetecknas av att de är irrationella i sitt innehåll och är omedvetna samt ofta står i
motsättning till den enskildes medvetna uppfattning.
Bion utvecklade tre grundantaganden. Det första är grundantagandet om beroende, vilket
innebär att gruppen är övertygad om att möta någon, som gruppen känner sig bunden av och
som skall tillfredsställa gruppens behov. Det skall komma någon utifrån som ger trygghet och
godhet till gruppen. Ledaren kan bli gruppens gud då gruppen upplever att någon behöver ta
hand om dem. Bristen på kritiskt omdöme och passivitet är några kännetecken för en
beroende grupp. Gruppen förväntar sig att få instruktioner och regler för hur man skall lösa
frågor. Om ledaren inte antar detta beroende kan gruppen söka någon annan i gruppen som
tillfredsställer deras längtan efter trygghet och godhet. Det andra grundantagandet är kamp –
flykt. Här agerar medlemmarna i gruppen som om gruppen existens är hotad. De agerar med
förgörelse, kamp eller undvikande, flykt, mot det fientliga objektet. Ledaren för denna grupp
måste stödja idén om att det finns en fiende i gruppen eller utom gruppen som måste förgöras.
Här kan det finnas risk för att den formella ledaren kan bli symbol för den föreställda faran
och därmed bli utsatt för gruppens fientliga agerande. Det tredje grundantagandet kallas
parbildning och är en kollektiv och omedveten övertygelse om att, oberoende problemen,
någon i gruppen skall lösa gruppens problem, ett messianskt hopp. Deras ledare är ännu inte
”född” och gruppens överlevnad är hotad. Detta innebär att några gruppmedlemmar bildar par
för att försöka lösa gruppens problem, då det inte finns några ledare som kan lösa deras
problem.
Grundantagandena kan variera inom en och samma timme eller vara konstant i flera månader,
de förekommer dock inte samtidigt. Bion menar att det är viktigt att vara observant på att de
tre olika grundantagandena är på en primitiv känslomässig nivå och att alla grupper uppvisar
dem på något sätt. Dessa grundantaganden förekommer alltid tillsammans med begreppet
22