Räddningsstyrkans inre liv - Myndigheten för samhällsskydd och ...

More documents

Recommendations

Info

kommunikation i bilden till vänster är: Arbetsledaren säger – Peter du får följande arbetsuppgifter som du skall genomföra under dagen. – Ok, säger Peter, det skall jag utföra och detta kommer jag klara av under dagen. Vid bilden ovan till höger säger arbetsledaren: Arbetsledaren säger – Peter du får följande arbetsuppgifter som du skall genomföra under dagen. I dag måste du skärpa dig och för en gångs skull bli klar idag. – Helst inte, säger Peter, – du vet väl att jag är less och trött på arbetet. Du kan väl ge mig några arbetsuppgifter som jag blir glad av, snälla! Enligt en grundläggande kommunikationsregel (Berne 1975) kommer kommunikationen mellan individer att fortgå friktionsfritt så länge transaktionerna är komplementära. Det andra kommunikationsmönstret korstransaktion, innebär att kommunikationen avbryts då pilarna i modellen korsas. Berne menar att korstransaktionen orsaker olika sociala problem som exempel äktenskap, kärlek, vänskap. I modellen nedan, kan arbetsledaren tänkas säga – Peter nu får du inte misslyckas igen med dagens arbetsuppgifter, du har förmåga att verkligen krångla till saker och ting. – Om jag bara, säger Peter, får rimliga förutsättningar av dig, kommer jag att klara av det. F F Stimulans V V 26 Respons B B Av bilden framgår att kommunikationen blir avbruten och det finns en tendens till att kommunikationsprocessen avstannar då de kommunicerar med olika jag-tillstånd och får därmed inte kontakt med varandra. 2.4 Ledarrollen Studiens syfte och frågeställningar handlar om brandbefälens förutsättningar och möjligheter att leda daglig verksamhet. En central aspekt är att lyfta fram brandbefälens ledarroll kopplat till räddningsstyrkan. Jag kommer därför att under detta avsnitt redovisa teorier som belyser olika aspekter på ledarrollen. Uppfattningen om betydelsen av ledarskap har växlat genom åren. Tidiga teorier betonade att ledarskap var en egenskap som människor antingen var utrustade med eller inte. Ledare ansågs vara starkare, modigare och något mer begåvad än de som de ledde.
Enligt detta synsätt var ledarskapet sammansatt av två grundläggande dimensioner (Boalt Boëthius och Jern 1998); graden av uppgiftsinriktning och relationsinriktning. De få ledare som var bra på dessa två inriktningar kallades ”Great men”. Under 70-talet utvecklades en något mer nyanserad syn på ledarskap, då Hersey och Blanchard (1977) utvecklade den så kallade situationsledarskapsmodellen. Enligt denna ska ledaren utgå från gruppmedlemmarnas grad av kompetens och motivation. Ledaren ska kunna agera delegerande, stödjande, dirigerande eller vara både dirigerande och stödjande. Situationsledarskapet innebär att allt eftersom medlemmarna blir motiverade att samarbeta och utvecklar kompetens att klara av uppgiften anpassas ledarstilen från stödjande till dirigerande. Parallellt med dessa huvudinriktningar har psykoanalytiska tankegångar och organisationspsykologiska teorier fått allt större genomslagskraft. En teori som har dominerat denna inriktning är Bions teorier om omedvetna processer, såväl inom individen som mellan individer och mellan grupper, samt uppfattningen att organisationer är som sociala system. Synsättet att se gruppen och organisationen som ett socialt system innebär att om det blir en förändring inom en del påverkas de andra delarna, andra grupper och individer. Om en enhet försämrar sitt resultat i något avseende ger detta ett nytt läge för organisationen som helhet, både på en medveten- och omedveten nivå. Vad är ledarens roll? Heap (1987) menar att gruppledarens uppgift är att hjälpa gruppmedlemmarna att söka efter gemenskap och att stimulera gruppen till att utveckla sammanhållningen och samarbetet. Det gäller att bygga gruppen på medlemmarnas resurser och agera som modell och föredöme för gruppen. Det paradoxala i ledarrollen är att samtidigt som man visar sitt erkännande av medlemmarnas resurser, skall man medvetet trappa ned sin egen centrala roll. Det gäller att hjälpa gruppen att få tilltro till sin egen förmåga att lösa problem och fatta beslut. Samtidigt som gruppen stimuleras till att ta ansvar kan man som gruppledare visa på gränserna i sin funktion som gruppledare. Genom detta agerande bidrar man till att förklara kontraktet för gruppens existens. Heap (1987, sid.146) menar att: …när normer etableras, kämpar gruppen ofta med att hantera den svåra situation som har fört dem till gruppen. När ångesten är stor kan försvarspräglade normer etableras också i en välmotiverad grupp, eftersom medlemmarna inte känner till alternativa former av gruppbeteende och eftersom de saknar modeller från vardagslivet för mer direkta och problem konfronterande angreppsmetoder. Napier och Gershenfeld betonar att situationen är en väsentlig faktor för ledarrollen i grupp. De hävdar att ledarskapet är beroende av situationen snarare än av personen. I grunden är ledarskap ett verkställande av en viss roll i en grupp inom en organisation. Denna roll utkristalliseras huvudsakligen med hänsyn till makt och förmåga att påverka andra i gruppen. När medlemskapet förändras så ändras förutsättningarna för ledaren. Napier och Gershenfeld (1981) menar vidare att ledarskap är handlingar som hjälper gruppen att utföra sina målsättningar. Dessa handlingar kan utföras av vilken medlem som helst. Ledarskaps ageranden är att hjälpa gruppen att uppnå målet, att underlätta gruppens rörelse att 27
Page 1 and 2: Räddningsstyrkans inre liv En stud
Page 3 and 4: Räddningsstyrkans inre liv En stud
Page 5 and 6: Innehållsförteckning SUMMARY ....
Page 7 and 8: The inner workings of a fire & resc
Page 9 and 10: 1 Bakgrund, syfte och frågeställn
Page 11 and 12: Hur får man tilldelat ledarskap av
Page 13 and 14: upplever det som en dold löneförm
Page 15 and 16: upprätthålls. Det är således ty
Page 17 and 18: 1. Förhindra olyckor 2. Vidta skad
Page 19 and 20: Uppsatsen avslutas med slutdiskussi
Page 21 and 22: Det finns andra forskare som arbeta
Page 23 and 24: mellan gruppens normer och hur grup
Page 25 and 26: arbetsgrupp. Arbetsgruppen är ett
Page 27: 2.3 Kommunikationsprocessen Kommuni
Page 31 and 32: En av uppsatsens frågeställningar
Page 33 and 34: - 1 brandbefäl med 4 brandmän def
Page 35 and 36: egrepp ville jag fånga in relevant
Page 37 and 38: skapa lagar för det mänskliga bet
Page 39 and 40: detta. Ansvarsområden är delegera
Page 41 and 42: finnas ackord, men detta är svårt
Page 43 and 44: med eget ansvarsområde och att man
Page 45 and 46: …att om vi går och jobbar 4 timm
Page 47 and 48: förklaring till detta är att de h
Page 49 and 50: styrketräning. Om någon har ”on
Page 51 and 52: Håkan, gruppchefen, tycker att de
Page 53 and 54: syndabock. Detta framstår som en a
Page 55 and 56: görs av högre chef. Ett annat mö
Page 57 and 58: Det finnas ett förhållande mellan
Page 59 and 60: Jag fortsätter med att redovisa mi
Page 61 and 62: På vilket sätt påverkas de infor
Page 63 and 64: Svedberg L. (1992) Gruppsykolog. Lu
Page 65 and 66: Bilaga 1: Intervju personerna Ingva
Page 67 and 68: Bilaga 3: Tjänstgöringslista Exem
Page 69 and 70: Under disponibel tid skall, vid beh

Räddningsstyrkans inre liv - Myndigheten för samhällsskydd och ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?