Räddningsstyrkans inre liv - Myndigheten för samhällsskydd och ...

5 Analys
5.1 Inledning
Som utgångspunkt för analysen har jag studiens övergripande problemformulering, vilka
förutsättningar och möjligheter finns det för brandbefäl att påverka informella regler inom
räddningsstyrkan. Utifrån empirin har jag sammanfogat fyra grupper av informella regler,
vilka är: Skall man arbeta under arbetstiden? Vad skall man göra under arbetstiden och hur
skall räddningsstyrkan ledas? Är arbetsgruppen mer kompetent än högre brandbefäl att avgöra
innehållet i övningar och fysisk träning? Påverkar vardagens informella regler
räddningsinsatser? Dessa frågeställningar belyser och skapar sammanhang mellan resultat,
teori och analys kapitlet.
5.2 Analysredovisning
Skall man arbeta under arbetstiden?
I resultatkapitlet har jag redovisat ett antal informella regler som berör huruvida man skall
arbeta under arbetstid eller ej. Jag kommer nedan att belysa frågan genom exemplet om
helgtjänstgöring.
På undersökta räddningstjänster finns en informell regel som handlar om att brandmännen och
brandbefälen på helgerna har stor frihet att arbeta med privata göromål och dylikt trots att de
har arbetstid. Det är framför allt på lördags- och söndagseftermiddagarna som det uppfattas
som en självklarhet att man har möjlighet att få göra vad man vill.
Ovanstående informella regel verka vara accepterad av räddningscheferna, då det är rimligt
att anta att de känner till räddningsstyrkans informella regler. Enligt tidigare diskuterat
exempel bemöttes en räddningschefs försök att införa att räddningsstyrkan skulle arbeta på
helgeftermiddagarna med upprorsstämningar. Räddningschefens ambition att införa
förändringen antyder en medvetenhet om de arbetsfria helgerna.
Ovanstående resonemang pekar på att räddningsstyrkan har behov av styrning av vad man
skall arbeta med. Brandbefälens roll är att genomföra denna förändring, dock är deras roll
komplex då de själva samtidigt är en del av denna informella regel. Också brandbefälen har
möjlighet att arbeta med privata verksamheter under arbetstid. De kan hamna i dubbla roller.
De har å ena sidan en arbetsroll att leda gruppen och å andra sidan har de personliga förmåner
som de kan vilja försvara.
Exemplet berör även arbetsgruppens dynamik. Myteristämningen vid förändringen antyder att
det inskränkte på något heligt. Med Bions terminologi (Grinberg et al. 1993) skulle det kunna
beskrivas som grundantagande kamp-flykt. Arbetsuppgifterna inskränkte på möjligheten att
arbeta med privata göromål och förändringen kunde uppfattas som ett yttre hot. I den
situationen finns risk att brandbefäl utses som syndabock då denne befattningshavare är
symbol för att gruppen måste arbeta på eftermiddagarna. Boalt Boëthius och Jern (1998)
menar att förmågan att leda i hög grad ses beroende av villigheten att låta sig ledas. En rimlig
tanke är att räddningsstyrkans vilja att låta sig ledas är mindre om de utser brandbefälet som
50