Resultat - Piteå kommun

More documents

Recommendations

Info

10 Förvaltningsberättelse Kommunens frisktal, d v s andelen anställda med ”normal sjukfrånvaro” är 67% vilket är ett bra resultat. Andel friska och sjuka 070401-080331 39% 28% 33% Friska% Sjuka 1-7 dgr Sjuka >8 dgr Ledarskapet är en viktig förutsättning för att skapa hälsofrämjande arbetsplatser. Våga, låga, förmåga är ledorden som ska genomsyra ledarskapet. Temaföreläsning ”Våga Chefa” erbjuds alla chefer i kommunen under våren. Lönerevisionen är från den 1 april klar förutom för Vårdförbundet. Medellönen efter lönerevisionen är 23 042 kronor vilket är en ökning med 1 313 kronor jämfört med medellönen vid årsskiftet. Kvinnornas medellön är 22 594 kronor och männens medellön är 24 843 kronor, vilket innebär att kvinnornas medellön närmar sig männens. Tydligheten i mål och uppföljning av nyckeltal har gjort att personalarbetet utvecklats. Från att främst ha varit verksamhetsstyrt, har det även blivit en strategisk fråga i arbetet med att uppnå god ekonomisk hushållning. Personalbokslutet som redovisar och följer upp personalarbetet har lett till att fokusområdena heltid, rehabilitering och ledarskap utsetts. Att vara en attraktiv arbetsgivare är viktigt för att klara framtida personalförsörjning och i detta arbete är erbjudande om heltidstjänster en del. Kommunen har idag 80% heltidstjänster, 78% av kvinnorna och 89% av männen. Exklusive personlig assistans och de med omregistrerade tjänster pga sjukersättning och deltidspension så har 88% en heltidsanställning. Strategiska områden Inom området barn och unga har måluppfyllelsen varit ganska låg under den tid mätningar genomförts. Detta har dels berott på faktiska resultat, dels på svårigheter att mäta resultat. Bedömningen efter årets första fyra månader är att det finns indikationer på förbättringar, framförallt i form av genomförda och planerade åtgärder, både på den kommunövergripande- och nämndsnivån. Vad gäller barn och ungas delaktighet i den kommunala beslutsprocessen öppnades ”Unga i Piteå tycker” i slutet av 2007. Åsikterna är inarbetade i riktlinjer för VEP 2009. Därefter har ett systematiskt sätt att fånga upp barn och ungas synpunkter i den kommunala beslutsprocessen påbörjats. Aktiviteter för att minska barn och ungas användande av alkohol, tobak och narkotika har genomförts, bland annat i form av utbildning av personal i metoder för föräldrastöd, Örebropreventionsprogrammet och i Föräldrastegen. Det har genom förts en antilangningskampanj inför valborgsmässohelgen. Då effekterna av dessa aktiviteter är svåra att bedöma görs ingen prognostiserad uppgradering av måluppfyllelsen efter årets första fyra månader. Utveckling av arbetet för barn och ungdomar i behov av stöd och hjälp pågår kontinuerligt. Resultaten 2007 visade att det förebyggande arbetet ökat, vilket sannolikt innebär att färre ärenden accelereras till den nivån att placering utanför kommunen blir aktuellt. Socialnämndens statistik visar att antalet barn och unga som är föremål för nämndens åtgärder uppgår till cirka 0,7%. Antalet av dessa som placeras utanför kommunen ligger på samma nivå som föregående år, men är också förhållandevis få jämfört med andra kommuner. Andelen ungdomar som går från passivt försörjningsstöd till åtgärd fortsätter att öka. Vidare redovisar socialnämnden en minskning av antalet ärenden som inte handläggs inom lagstadgad tid från 42% första tertialet 2007 till 15% samma period 2008. Inom barn- och utbildningsnämnden ökar samverkan med Resurscentrum i ett tidigt skede. Över tid har antalet elever placerade i särskilda undervisningsgrupper minskat. För elever i behov av annan undervisningsform finns två resursskolor samt Våga Vilja. Av Piteås elever uppnår en större andel fullständiga betyg i grundskolan och fler når allmän behörighet än för riket i genomsnitt. Sammantaget indikerar detta att måluppfyllelsen för 2008 kan bli högre än 2007. Utbildning, arbete och näringsliv – innehåller båda positiva och negativa delar. Den befolkningsökning som ägt rum under hela 2000-talet har bromsades upp under 2007, och för 2008 redovisas hittills en minskning med 63 invånare, jämfört med årsskiftet. 41 050 41 000 40 950 41 900 40 850 40 800 Januari Februari Mars April Maj Juni Antal invånare per månad Juli Augusti 2007 2008 September Oktober November December
Arbetslösheten har sjunkit kraftigt under de senaste åren och sysselsättningen i kommunen ligger på nivåer med mycket högt kapacitetsutnyttjande, dvs det finns inte tillgänglig arbetskraft med rätt kompetens för att möta den efterfrågan som finns. Trenden är dock i avtagande och på ungdomssidan har övriga länet närmat sig Piteås nivåer för ungdomsarbetslösheten. Delmålet med maximalt 4 % öppen arbetslöshet har uppfyllts och Piteå har en ungdomsarbetslöshet som ligger i nivå med övriga länet. 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 5,7 9,5 5,3 8,7 Öppet arbetslösa, % 5,1 8,5 4,9 2003 2004 2005 2006 2007 2008 (april) 8,9 16-64 år 18-24 år I Svenskt näringslivs mätning av näringslivsklimatet i kommunen redovisas en förbättring jämfört med föregående år, från plats 216 till plats 160. Tillväxtindikatorer Befolkningsutveckling Omsättningstillväxt 8 6 4 2 0 -2 -4 Nettokostnad Försörjningskvot -6 Lönesumma Nya företag Riksgenomsnitt Piteå Lägst Högst Högutbildade 3,4 5,9 2,9 5,2 Sysselsättningsutveckling Arena för tillväxt sammanställer årligen åtta nyckeltal i en tillväxtindikator per kommun (geografisk ort). Jämfört med riket har Piteå något högre nettokostnad samt en något högre lönesumme- och sysselsättningsutveckling jämfört med riket. Det senaste året har utvecklingen lett till att Piteå har högre befolkningsutveckling och högre andel högskoleutbildade samt högre försörjningskvot än riket. Andelen nya företag i förhållande till befolkning har ökat, men ligger fortfarande under riksgenomsnittet. Sammantaget görs bedömningen att måluppfyllelsen för 2008 inte kommer att öka, trots förbättrade nyckeltal. Förvaltningsberättelse Demokrati och öppenhet – är ett område där måluppfyllelsen i vissa delar inte var så hög 2007. Framförallt gällde detta kommunmedborgarnas nöjdhet med delaktighet i kommunens beslutsprocesser och vissa bemötandefrågor. Under 2008 har en rad åtgärder vidtagits i syfte att förbättra detta. Bland annat har kommunens resultatsida på hemsidan utvecklats, Värt att veta om din kommun har utvärderats och ges ut ytterligare två gånger per år. Planprogram är en metod som används för att utveckla demokratin genom att Kommunfullmäktige tar beslut om vad utredningsarbetet inför en detaljplan ska ge svar på. Kommunens flyktingmottagning har minskat under perioden, då färre flyktingar anvisats. Integrationsarbetet har ökat med olika aktiviteter, bland annat ”mångfaldsdag”. Sammantaget indikeras möjlighet till förbättrad måluppfyllelse jämfört med 2007. Livsmiljön i Piteå har undersökts under de senaste tre åren och resultaten har en positiv utveckling. Boendet bedöms i allt väsentligt som tryggt och det samlade resultatet visar att det är positivt att leva och bo i Piteå och att piteborna i stor utsträckning kan rekommendera andra att flytta till kommunen. Generellt sett redovisar Piteå bättre resultat än andra kommuner. Trots de goda resultaten bedöms enligt SCB:s medborgarundersökning att bostäder är ett område som kan utvecklas för att öka medborgarnas nöjdhet. Vad gäller infrastrukturen visar olika resultat att piteborna tycker att gatu- och vägunderhållet fungerar otillfredsställande både sommar- och vintertid, ett resultat som ligger i linje med övriga kommuner i undersökningen. Antal trafikolyckor har ökat och ligger på en historiskt hög nivå, vilket återspeglas i antal skadade. Kollektivtrafiken får fortsatt låga betyg och inom detta område ligger Piteå lägre än övriga kommuner i undersökningen. Unga i Piteå tycker, visar att kollektivtrafiken kan utvecklas främst avseende turtäthet, helgtrafik och prisbilden. Citylinjen har permanentats och kollektivtrafiken har utökats under skollov. Antal som åker kollektivt har ökat med nästan 19% under perioden. De unga har främst åsikter vad gäller fritidssysselsättning som mötesplatser och specifika aktiviteter. Inom skola berör deras åsikter måltider och elevhälsa. De efterfrågar också billigare bostadsrätter för unga och pensionärer. 11
Page 1 and 2: Delårsrapport JANUARI-APRIL 2008
Page 3 and 4: Struktur/läsanvisning Delårsrappo
Page 5 and 6: Kvalitetskedjan Årsredovisning - u
Page 7 and 8: Förvaltningsberättelse ❖ Demokr
Page 9: Likviditetsutvecklingen har varit m
Page 13 and 14: Resultat Jan-Apr 2008 Koncernen Kom
Page 15 and 16: Inledning I detta avsnitt följer e
Page 17 and 18: Enligt Svenskt näringslivs unders
Page 19 and 20: Analys Teknik & Gatukontoret Ekonom
Page 21 and 22: Ekonomi Mål och prognos av målupp
Page 23 and 24: Personal Mål och prognos av målup
Page 25 and 26: ❖ Livsmiljö Ekonomi Mål och pro
Page 27 and 28: Nämnden för arbetsmarknadsfrågor
Page 29 and 30: Socialnämnden Periodens händelser
Page 31 and 32: Detta beror på att anställda med
Page 33 and 34: Räddnings- och beredskapsnämnden
Page 35 and 36: Bolagens resultat för perioden sam
Page 37 and 38: Bolagskommentar Piteå Hamn AB Pite
Page 40: 40 Delårsrapporten har producerats

Resultat - Piteå kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?