INRIKESMINISTERIET ANVISNING 1 (3 ... - Poliisi

INRIKESMINISTERIET ANVISNING 1 (3)
POLISAVDELNINGEN
UTANDNINGSPROV OCH SALIVTEST
1. Författningsgrund
2. Åläggande att genomgå prov
Utfärdad Nr
31.10.2008 SMDno/2008/1126
Giltighetstid
1.11.2008 - 31.10.2013
Behörighet att utfärda föreskrifter
Tvångsmedelslag (450/1987) 6 kap. 3 §
Polisförvaltningslag (110/1992) 4 §
Upphäver
Blåsprov och salivtest SM-2003-03114/Vi-3,
23.10.2003
Målgrupper
Polisen
I enlighet med 6 kap. 3 § i tvångsmedelslagen (450/1987, nedan även TML)
kan en polisman ålägga föraren av ett motordrivet fordon eller den som utför
något annat uppdrag som nämns i 23 kap. strafflagen att genomgå ett prov för
att konstatera om han möjligen intagit alkohol eller något annat rusmedel.
Den som vägrar genomgå provet är skyldig att underkasta sig
kroppsbesiktning enligt 5 kap. 11 § i tvångsmedelslagen. Enligt 1 mom. i
nämnda paragraf kan kroppsbesiktning företas även på en person som är
misstänkt för rattfylleri.
Bestämmelserna i 6 kap. 3 § i tvångsmedelslagen möjliggör testning av den
allmänna körförmågan genom en screeningmetod utan att föraren misstänks
för att köra under påverkan av rusmedel.
En polisman kan ålägga föraren av ett motordrivet fordon eller en spårvagn att
genomgå ett prov för att konstatera om han möjligen intagit alkohol eller något
annat rusmedel. En polisman har samma avgöranderätt även i fråga om andra
personer som avses i kap. 23 5-7 § i strafflagen. Sådana personer är:
- den som manövrerar ett fartyg eller som i ett fartyg sköter en uppgift som
väsentligt påverkar fartygets trafiksäkerhet;
- den som för ett tåg eller något annat spårbundet motorfordon eller sköter
någon annan uppgift som väsentligt påverkar tågsäkerheten, och
- den som styr ett luftfartyg, arbetar såsom medlem av dess besättning eller
sköter någon annan flygsäkerhetsuppgift.
Ovan nämnda personer kan åläggas att genomgå prov och test även om de inte
misstänks för brott (TML 6 kap. 3 §). Den som vägrar genomgå prov eller test

INRIKESMINISTERIET ANVISNING 2 (3)
POLISAVDELNINGEN
3. Provredskap
4. Utförande av prov och test
5. Konstaterande av provresultat
är skyldig att underkasta sig kroppsbesiktning enligt 5 kap. 9 § i
tvångsmedelslagen (TML 5 kap. 9 § och 6 kap. 3 § 1 mom.).
Om det för utredningen av ett annat brott är nödvändigt att utreda om den
misstänkte möjligen varit påverkad av rusmedel, ska tvångsmedelslagens
bestämmelser om kroppsbesiktning följas (TML 5 kap. 11 §).
Vid utandningsprov och salivtest får av inrikesministeriet godkänd apparatur
användas.
På förvaringsplatsen för apparaturen ska det finnas en namngiven ansvarig
samt en reserv för denne. De ska tillse att apparaturen sköts och är i
användbart skick. Utförda åtgärder ska bokföras skilt för varje apparat.
Provet eller testet ska göras på ett sådant sätt och med en sådan metod att det
inte medför onödig eller oskälig olägenhet för den som undersöks.
Arrangemangen ska vara sådana att om de kräver vidare undersökningar, ska
dessa kunna utföras så obemärkt som möjligt (TML 6 kap. 3 § 3 mom.).
Vid utförande av prov eller test ska man sörja för god hygien.
För att trygga rättsskyddet kan man i mån av möjlighet kontrollera
utandningsprovets resultat med en annan apparat.
Vid utförande av utandningsprov och salivtest ska man beakta temperaturens
inverkan på det resultat apparaten visar.
Provresultatet är ett delbevis på personens förtärande av rusmedel. I normala
rattfyllerifall är det dessutom på egen hand eller tillsammans med annan
bevisning (precisionsalkometermätning eller tagande av blodprov) en
förutsättning för utförande av kroppsbesiktning, som i sin tur förutsätter att det
föreligger sannolika skäl att misstänka personen för brott. Endast läkare får
utföra undersökningar som kräver medicinsk sakkunskap. Blodprov får tas
endast av sådan yrkesperson inom hälsovården som har fått utbildning för
uppgiften (TML 5 kap. 11-12 §). Inrikesministeriet har 12.2.2008 utfärdat en
anvisning (SM-2005- 0376/Tu-41) om polisens rätt att ta blodprov.
En begäran om klinisk rusmedelsundersökning ska föreläggas läkare endast
om det efter övervägande och på särskilda grunder är nödvändigt att göra detta
prov utöver blodprovet, till exempel om personen misstänks för grovt
rattfylleri.

INRIKESMINISTERIET ANVISNING 3 (3)
POLISAVDELNINGEN
6. Kalibrering och service av apparatur
Det värde som screeningalkometern ger måste kontrolleras månatligen, såvida
det inte uppstår skäl att kontrollera värdet oftare. Närmare anvisningar för
kalibrering finns i bruksanvisningarna till apparaturen. Tillförlitlig bokföring
ska föras över kalibreringen av varje apparat (kalibreringsresultat, gasparti,
tidpunkt för kalibreringen och utförare). Endast gas som godkänts av Polisens
teknikcentral eller apparatens importör får användas vid kalibreringen.
Intervallservice av alkometrar ska genomföras med högst 24 månaders
mellanrum eller oftare, om det finns skäl att misstänka funktionsstörningar.
Servicen får utföras endast vid en av inrikesministeriet godkänd
serviceinrättning.
Dräger screeningalkometrar är programmerade för ett års serviceintervall och
slutar fungera om apparaten inte underhållits inom denna tid.
Salivtestapparaterna är av engångsnatur, såsom Drugwipe, eller har en
avläsare, såsom Cozart. Salivtestare med avläsare underhålls och kalibreras
minst en gång om året i enlighet med apparattillverkarens anvisningar.
Tillförlitlig bokföring ska hållas även för dessa apparaters kalibrering och
underhåll.
Salivtestarna används i enlighet med tillverkarens anvisningar.
Polisdirektör Jorma Toivanen
Överkommissarie Heikki Ihalainen
SÄNDLISTA Polisens länsledningar
De riksomfattande enheterna
Polisinrättningen i Helsingfors härad
Polisyrkeshögskolan
Polisens teknikcentral
Polisinrättningarna i häraderna
FÖR KÄNNEDOM Gränsbevakningsväsendet
Tullstyrelsen
Enheterna vid inrikesministeriets polisavdelning
Seitti/Polilex
Inrikesministeriets webbplats