Mål 1 Norra Norrland - Norrbottens läns landsting

Reviderad 2004 - 09-17 

SPD - Samlat Program Dokument 

Mål 1 Norra Norrland 

2000-2006 

www.mal1.nu

Innehåll 

1. Beskrivning och analys av rådande förhållanden ..............................................................3 

Läge och geografi.........................................................................................................3 

Näringslivets förutsättningar........................................................................................4 

Utbildning och forskning .......................................................................................... 17 

Kommunikationer...................................................................................................... 19 

Omvärld och marknad............................................................................................... 22 

Miljösituationen i regionen ....................................................................................... 23 

Kultur, kulturmiljö och kulturarv ............................................................................. 28 

Samiskt näringsliv ..................................................................................................... 28 

Slutsatser och sammanfattning ................................................................................. 30 

Erfarenheter av innevarande programperiod ........................................................... 33 

2. Strategi och prioriteringar................................................................................................. 38 

Vision, mål och strategier.......................................................................................... 41 

Hållbar utveckling ..................................................................................................... 43 

Jämställdhet................................................................................................................ 44 

Slutsatser för programförslagets inriktning.............................................................. 45 

Val av insatsområden ................................................................................................ 45 

Kvantifierade mål och indikatorer............................................................................ 52 

Genomförande av programmet................................................................................. 56 

De stora företagens roll ............................................................................................. 58 

3. Integrering av ex-ante utvärdering................................................................................... 59 

4. Utkast till åtgärder............................................................................................................. 61 

Insatsområde 1. Utveckling av infrastrukturen........................................................ 61 

Insatsområde 2. Näringslivsutveckling .................................................................... 65 

Insatsområde 3. Kompetensutveckling och sysselsättning..................................... 68 

Insatsområde 4. Landsbygdsutveckling................................................................... 77 

Insatsområde 5. Natur, kultur och livsmiljö............................................................. 91 

Insatsområde 6. Samiskt program ............................................................................ 93 

Insatsområde 7. Tekniskt stöd .................................................................................. 97 

5. Finansiering....................................................................................................................... 99 

6. Additionalitet................................................................................................................... 103 

7. Partnerskap ...................................................................................................................... 107 

8. Riktlinjer för programmets genomförande.................................................................... 108 

9. Övervakningskommitté .................................................................................................. 118 

10. Åtgärder för att informera om SPDn. .......................................................................... 120 

2

1. Beskrivning och analys av rådande förhållanden 

Läge och geografi 

Mål 1-regionen Norra Norrland omfattar 29 kommuner i Norrbottens och 

Västerbottens län i norra Sverige. Ytan uppgår till 165 000 kvadratkilometer, 

vilket motsvarar närmare 40 procent av Sveriges och 5 procent av EU:s 

yta. Regionen är därmed EU:s absolut största NUTS II-region – lika stor 

som t.ex. Österrike, Nederländerna och Danmark tillsammans. Här finns 

expansiva tätorter, samtidigt som området har mer glesbygd och landsbygd 

än de flesta andra regioner. 

Invånarantalet uppgår till drygt 3 invånare per kvadratkilometer och mål 1regionen 

är därmed en av de mest glesbefolkade regioner inom hela EU. I 

Sverige som helhet är motsvarande tal 21, medan genomsnittet för EU är 

cirka 116 invånare per kvadratkilometer. 

Regionen är ensam i Sverige om att direkt gränsa mot två andra länder, Norge 

i väster och Finland i öster. Norra Norrland är en del av Barents-regionen 

där även de nordligaste delarna av Norge och Finland samt nordvästra delarna 

av Ryssland ingår. Det gränsregionala samarbetet är väl utvecklat och 

möjligheterna är mycket goda att utveckla detta ytterligare. 

Polcirkeln passerar genom området och det geografiska läget innebär att 

klimatet är strängt och årstidernas växlingar är tydliga. Vintrarna är kalla 

och mörka, sommarmånaderna å andra sidan, bjuder på ljus dygnet runt. 

Norra Norrland rymmer alla landskapstyper, från fjällandskapet i väster 

över de stora skogs- och myrvidderna i inlandet till den flikiga kustslätten 

med den örika skärgården i öster. Ett viktigt inslag i landskapet är de stora 

älvar som rinner från fjällen ner till Bottenviken. Några av dem är Västeuropas 

största outbyggda älvar, medan andra är stora producenter av elektrisk 

energi med några av Europas största vattenkraftverk. 

Drygt 30 procent av ytan består av fjäll och 40 procent av skogsmark. Denna 

miljö har ett rikt kulturellt och historiskt förflutet och är en unik tillgång 

för framtiden. Inlandet har en mångfald av attraktiva miljöer för besöksnäring 

och friluftsliv. Här finns också stora råvarutillgångar och därmed en 

viktig potential för vidareförädling. Kusten med städernas rika utbud och 

den vackra skärgården skiljer sig markant från den stillhet som råder i regionens 

glest befolkade inre delar. 

Mångfalden och kontrasterna är i sig en tillgång, men den stora ytan och det 

perifera läget i förhållande till viktiga marknader innebär också problem för 

näringsliv och befolkning. 

3

Näringslivets förutsättningar 

Befolkning 

I regionen bor cirka 518 000 personer, vilket motsvarar 6 procent av Sveriges 

och 0,1 procent av EU:s sammanlagda befolkning. Inlandsdelen hade i 

början av år 1999 cirka 185 000 och kustdelen cirka 333 000 invånare. Större 

delen av befolkningen är koncentrerad till tätorter och städer. 

Regionens folkmängd har sedan 1970 ökat med närmare 30 000 invånare, 

dock med betydande inomregionala skillnader, där inlandet minskat kraftigt. 

Sedan år 1994 har befolkningen i Norra Norrland minskat med sammanlagt 

cirka 9 150 personer. 

I samtliga kommuner, utom två, minskade befolkningen under perioden 

1994-98. I nio kommuner, samtliga i inlandet, minskade befolkningen med 

mer än fem procent. Bland de allra mest utsatta finner vi Norsjö, Arvidsjaur 

och Överkalix. Även i kustlandet fanns kommuner med betydande befolkningsminskning, 

såsom Robertsfors och Boden. Det var endast universitetsstäderna 

Luleå och Umeå som hade en befolkningsökning under dessa år. 

Under det senaste året har dock befolkningen minskat även i Luleå kommun. 

De allt färre boende i inlandet uppvisar en relativt hög medelålder med avsevärt 

fler män än kvinnor i de yrkesverksamma åldrarna, jämfört med kusten 

och resten av Sverige. Födelsenettot har sjunkit dramatiskt under de senaste 

åren och tillsammans med ett negativt flyttningsnetto innebär det stora 

problem. Och med hänsyn tagen till vilka som flyttar blir bilden än mer negativ. 

I den viktiga åldersgruppen 18-24 år uppvisas ett mycket negativt 

flyttningsnetto i inlandet och då särskilt bland kvinnorna. In flyttar återvändande 

pensionärer och resultatet blir en allt mer ogynnsam åldersstruktur 

och könsbalans. 

I Norra Norrlands kommuner är andelen kvinnor i åldersgruppen 20-44 år 

mindre än 50 procent och t.o.m. mindre än 46 procent i en handfull kommuner. 

Kvinnoandelen är regelmässigt lägre i inlandet än i kustlandets större 

centra. Gemensamt för samtliga kommuner utom två (Bjurholm och Umeå) 

är att det sammanlagda antalet barn och ungdomar minskat under perioden. 

I kusten är befolkningsstrukturen jämnare. Invånarantalet har ökat med över 

58 000 invånare sedan 1970. Medelåldern är nationellt sett låg och könsfördelningen 

jämn. Såväl födelsenettot som flyttningsnettot är positivt. 

Umeås och Luleås jämförelsevis mycket positiva utveckling, får starkt genomslag 

i statistiken. I vissa av kustkommunerna är befolknings-situationen 

inte lika gynnsam och inom vissa områden i nivå med inlands-kommunerna. 

De expanderande residensstäderna har stor betydelse för områdets utveckling 

och tätorterna har blivit allt större. Under senare år har dock detta förhållande 

gällt allt färre tätorter. 

Nettoflyttningen, d v s skillnaden mellan in- och utflyttning, framstår som 

dramatisk i en handfull kommuner, särskilt om man summerar nettot över 

4

ett antal år. I Gällivare, Dorotea, Kiruna och Norsjö motsvarar nettoutflyttningen 

under perioden mer än en av 20 invånare. Det finns emellertid 

också några kommuner där nettoflyttningen är ganska balanserad. Det gäller 

nästan enbart kommuner vid kusten. 

Undersökningar av flyttarnas verksamhet ett år efter flyttningen visar att 

mindre än hälften börjar ett nytt arbete, oavsett varifrån eller vart de flyttar. 

Inflyttningen till kustlandet är till stor del förknippad med studier. Flyttningen 

till inlandet är till lika delar förknippad med ett nytt arbete som till 

exempelvis arbetslöshet. 

Den största nettoförlusten för inlandet gäller personer som flyttar från ett 

tidigare arbete till ett nytt arbete. Det betyder i klartext att möjligheterna att 

göra en yrkeskarriär genom att flytta från inlandet är större än att flytta till 

en fortsatt yrkeskarriär i inlandet. Stora nettoförluster uppvisar inlandet naturligt 

nog också när det gäller att flytta från lägre till högre studier. Flera 

undersökningar tyder emellertid på att utbildning och nytt arbete inte längre 

är de enda flyttorsakerna. Allt fler söker en annan livsstil än vad glesbygden 

och de mindre tätorterna kan erbjuda. 

I kustlandet är balansen mellan in- och utflyttning betydligt bättre. Kustlandet 

är nettovinnare när det gäller flyttning till studier. Men förlorar emellertid 

relativt många flyttare till arbete, oavsett om det gäller en fortsatt yrkeskarriär 

eller ett första arbete efter högre studier. Det är således tydligt att 

kustlandets lokala arbetsmarknader inte förmår att ge sysselsättning åt den 

nyligen utbildade arbetskraften. 

För att motverka de senaste årens negativa trend och uppnå en mer balanserad 

befolkningsutveckling måste inflyttningen öka framförallt i inlandet. 

Regionen måste också för sin utveckling eftersträva en väl sammansatt befolkningsstruktur 

vad gäller ålder, kön, utbildning, yrkes-erfarenhet och 

kulturell bakgrund. Det ställer bland annat krav på olika insatser i olika delar 

av regionen. Det innebär också att resurser för utbildning och annan strategisk 

samhällsservice m.m., måste göras tillgängligt så brett som möjligt 

över hela regionens yta, liksom att åtgärder vidtas för att sprida nyttoeffekterna 

från satsningar i Umeå- och Luleå-området till regionens övriga delar. 

Arbetsmarknad 

Den stora befolkningsminskningen med bl.a. mycket låga födelsetal och 

utflyttning leder till att arbetskraften minskar. Denna utveckling har uppmärksammats 

på europeisk nivå, där man räknar med att antalet västeuropéer 

kommer att ha minskat med 100 miljoner år 2050. Denna betydande befolkningsminskning 

riskerar att bidra till ökade spänningar mellan olika 

generationer och även mellan regioner i konkurrens om den arbetsföra befolkningen. 

I regionen finns cirka 35 000 arbetsställen. Omkring tre fjärdedelar av samtliga 

arbetsställen, inklusive jord- och skogsbruk, saknar anställda och företagaren 

är den ende som arbetar i företaget. Merparten, 69 procent av samt- 

5

liga arbetsställen är verksamma i tjänstesektorn, riksgenomsnittet är 71 procent. 

Regionen har en större andel arbetsställen inom jord- eller skogsbruk 

än medeltalet för riket. 

Tabell 1. Antal förvärvsarbetande 1997 i Norra Norrland samt procentuell förändring 

sedan 1990 och 1995 (20-64 år). 

Näringsgren (SNI92) Antal 1990-97 1995-97 

1997 % % 

Jordbruk, skogsbruk, jakt, fiske 5 052 -44 -4 

Utvinning av mineral, tillverkningsindustri 36343 -14 -1 

Energi- och vattenförsörjning 2 546 -16 -2 

Byggindustri 13 011 -32 -10 

Handel, transport, kommunikation 34 428 -18 -3 

Personliga och kulturella tjänster 13 411 2 0 

Företagstjänster, kreditinstitut, fastighet 18 022 -11 5 

Myndigheter, försvar; internationella org. 13 382 -13 -3 

Forskning o utveckling; utbildning 21 794 -3 0 

Hälso- och sjukvård, socialtjänst 48 063 -14 -8 

Näringsgren okänd 3 091 

Total sysselsättning Norra Norrland 209 143 -15 -3 

Riket totalt 

Källa: SCB 

3 688 492 -12 -1 

I Norra Norrland uppgick år 1997 antalet förvärvsarbetande till 209 000 

personer jämfört med 247 000 år 1990 (20-64 år). Det betyder 38 000 eller 

15 procent färre arbetstillfällen. Den totala arbetskraften uppgick 1995 till 

303 000 personer. Med tanke på den befolkningsminskning som sker och 

regionens befolkningsstruktur förväntas en minskning av arbetskraften med 

13 000 till periodens slut. Knappt fyra procent av samtliga sysselsatta driver 

eget företag, vilket är den lägsta andelen i landet. I ungefär hälften av kommunerna 

ökade nyföretagandet från 1994 till 1998, medan det minskade i 

nästan lika många kommer. Det är påfallande många kommuner i inlandet 

som uppvisar en högre nyetableringsfrekvens än i kustlandet. Inom hela 

regionen startas omkring 6 400 företag varje år, vilket innebär ett genomsnitt 

på cirka 1,25 nya företag per 100 invånare. Även om allt fler kvinnor 

väljer att starta eget företag är andelen kvinnliga företagare relativt låg. 

Andelen sysselsatta inom s k IT-relaterade näringar är endast hälften jämfört 

med riket. Det är strategiskt viktigt att öka den andelen eftersom den 

delen av ekonomin visar en mycket stark tillväxt. I regionen arbetar cirka 

åtta procent av de förvärvsarbetande inom turismberoende branscher, vilket 

motsvarar riksgenomsnittet. 

Under åren 1995-1997 har bara en näringsgren i regionen, de s k företagstjänsterna, 

ökat antalet sysselsatta (Tabell 1.). Ökningstakten var dock 

mindre än hälften av riksgenomsnittet. Sysselsättningstillväxten inom företagstjänsterna 

var ojämnt fördelad inom regionen – i närmare hälften av 

inlandskommunerna minskade företagstjänsterna. I två av inlandskommunerna 

var minskningen 15 procent (Norsjö och Arvidsjaur). Detta 

belyser ytterligare de skilda förutsättningar som präglar mål 1-regionen. 

6

Andelen sysselsatta i privat service varierar betydligt mellan kommunerna, 

från endast cirka 20 procent (Vindeln, Dorotea, Robertsfors) till nästan 40 

procent (Arjeplog, Vilhelmina, Luleå). Det är bara dessa tre sistnämnda 

kommuner som överstiger riksgenomsnittet. Inom de allra flesta delbranscher 

inom privata tjänster har få kommuner en sysselsättningsutvecklingen 

som är bättre än riksgenomsnittet. De flesta kommuner i Norra 

Norrland har således svårigheter att nå upp till den nationella tillväxttakten 

vad gäller viktiga branscher inom privat service. Detta ger en indikation om 

att det behövs särskilt mycket utvecklingsresurser inom detta område. 

Endast Umeåområdet har behållit sysselsättningen på samma nivå som i 

mitten av 1980-talet. Slutsatsen är att arbetsmarknaden inte är tillräckligt 

stabil i någon del av regionen, och att inlandskommunerna är särskilt utsatta. 

Enligt AMS senaste prognos kommer 60-70 procent av de nya arbetstillfällena 

att tillfalla storstadsregionerna och universitetsstäderna, medan 

skogslänen endast beräknas få 10 procent av de nya jobben. 

Arbetsmarknaden är i hög utsträckning könsuppdelad. Drygt hälften av 

kvinnorna i regionen arbetar med utbildning, omsorg eller hälso- och sjukvård. 

Andelen offentligt anställda är betydligt större i Norra Norrland jämfört 

med riket, för kvinnor cirka 11 procentenheter och för män omkring 8 

procentenheter högre. Att så stor andel av kvinnorna är offentligt anställda 

gör naturligtvis arbetsmarknaden för kvinnor synnerligen känslig för neddragningar 

inom den offentliga sektorn, och då särskilt den primärkommunala. 

Männen i regionen är i hög grad sysselsatta i tillverkningsindustrin. Jämfört 

med riket är andelen förvärvsarbetande män inom tillverkningsindustrin lika 

hög, samtidigt som andelen sysselsatta i den offentliga sektorn är högre än 

för riket. I regionen finns flera statliga myndigheter, exempelvis försvarsmakten, 

med förhållandevis många män sysselsatta. Försvarsmakten står 

inför en omfattande nedskärning och omstrukturering av verksamheten, vilket 

kommer att påverka sysselsättningen i kommuner med många försvarsanställda. 

Förvärvsfrekvensen, d v s andelen förvärvsarbetande i förhållande till befolkningen 

15-64 år, har i hela landet sjunkit dramatiskt i takt med att arbetslösheten 

stigit under 1990-talet. I Norra Norrland var år 1996 förvärvsfrekvenserna 

63 procent för kvinnor och 65 procent för män, vilket understeg 

riksgenomsnitten, men översteg genomsnitten i EU. Andelen förvärvsarbetande 

varierar mycket kraftigt inom regionen och endast två kommuner, 

Umeå och Vännäs, hade en högre eller lika hög förvärvs-frekvens som i 

riket i genomsnitt. Under förutsättning att det nationella målet att andelen 

sysselsatta skall öka till 80% år 2004 kommer att uppnås, beräknas motsvarande 

nivå för regionen att ligga på 75 %. 

Förvärvsfrekvensen för kvinnorna var endast 50 procent i EU. Kvinnornas 

arbetskraftsdeltagande varierar dock mycket mellan EU-länderna beroende 

på hur samhällsarbetet är organiserat. Trots att skillnaden mellan kvinnors 

och mäns förvärvsfrekvens är liten i regionen är arbetsmarknaden som 

7

nämnts starkt könsuppdelad. Kvinnor arbetar deltid i högre utsträckning än 

män. En förklaring till detta är att kvinnor för närvarande i större utsträckning 

har huvudansvaret för hemarbetet. Procentuellt sett innehar män betydligt 

fler chefstjänster och ledarpositioner än kvinnor inom såväl offentlig 

som privat sektor. 

Under andra kvartalet 1999 var totalt 19 300 personer arbetssökande och 

öppet arbetslösa i Norra Norrland, vilket motsvarar sex procent av regionens 

befolkning i åldern 16-64 år. Det innebär en minskning med cirka 1 200 

personer jämfört med samma tidpunkt föregående år. Den öppna arbetslösheten 

bland männen är fortfarande högre än bland kvinnorna. Många 

kvinnor återfinns dock bland de deltidsarbetslösa och fler kvinnor än män 

deltar i utbildningsinsatser, t.ex. Kunskapslyftet. Denna arbetskraftsreserv, i 

form av regionens många arbetssökande, är en mycket stor tillväxtpotential 

för regionen och riket i sin helhet. 

Bland de nordligaste kommunerna i regionen har nästan ingen kommun 

lägre arbetslöshet än tio procent (1998). Där finns också de kommuner som 

har landets högsta arbetslöshetstal med f n över 20 procent. Det bör observeras 

att den höga arbetslösheten i stora delar av regionen består trots att det 

varje år sker en betydande nettoutflyttning av personer i arbetsför ålder. 

Under förutsättning att det nationella målet om en öppen arbetslöshet på 4% 

år 2004 kommer att uppnås beräknas motsvarande nivå för regionen att ligga 

på 5 %. 

Enligt många bedömare kommer det att inom några år råda en betydande 

brist på arbetskraft inom vård- och omsorgssektorn 1 samt inom utbildningsområdet. 

Anledningarna är främst det ökade antalet äldre och det ökade 

antalet pensionsavgångar bland de anställda inom vården. Bristen är redan 

nu ett faktum på många platser i Norra Norrland, särskilt i inlandet. 

Kombinationen arbetslöshet och arbetskraftsbrist är därmed en realitet. 

Inkomsterna i Norra Norrland står sig förhållandevis väl vid en jämförelse 

med landet i övrigt. Den genomsnittliga disponibla inkomsten per invånare 

var något lägre i Norra Norrland jämfört med riksgenomsnittet år 1996. I 

regionen har män betydligt högre genomsnittlig förvärvsinkomst än kvinnor. 

Kvinnornas förvärvsinkomst uppgick till 73 procent av männens år 

1996, riksgenomsnittet var 70 procent. 

Studier av flödena på arbetsmarknaden (bl.a. Nordregio, ex-ante) visar att 

på alla arbetsmarknader är det den lokala omsättningen av arbetskraft som 

betyder mest för utvecklingen på arbetsmarknaden. Rekryteringen av arbetskraft 

till företag och offentlig sektor måste till allra största delen ske 

från arbetskraft som redan befinner sig på platsen. Det understryker behovet 

av att åstadkomma en utbildning av den lokala arbetskraften som motsvarar 

efterfrågan. En annan viktig slutsats är att omflyttningarna endast till en 

mindre del speglar aktuella förändringar på de lokala arbetsmarknaderna. 

Lika lite som en stark minskning av antalet arbetstillfällen leder till en ökad 

1 Bl.a. betänkande från Vårdkommissionen, Ds 1999:44. 

8

nettoutflyttning innebär en ökning av antalet sysselsatta vare sig omedelbart 

eller på några års sikt en ökad nettoinflyttning. 

Utifrån den aktuella svenska diskussionen om så kallade flaskhalsar och 

rekryteringsproblem på arbetsmarknaden, finns anledning att särskilt uppmärksamma 

den växande spänningen mellan de nya kompetenskraven på 

arbetsmarknaden och arbetskraftens befintliga kompetens. Att överbrygga 

den klyftan har avgörande betydelse för kvinnors och mäns möjligheter 

både till att få ett jobb och till att behålla dem. 

Ekonomi 

Skogen, vattenkraften och malmen har lagt grunden för näringslivet i Norra 

Norrland och har också varit en förutsättning för den svenska industriella 

utvecklingen under 1900-talet. Nu pågår en generell strukturomvandling av 

näringslivet mot mer kretslopps- och kunskapsbaserad produktion. Strukturomvandlingen 

berör alla näringsgrenar. 

Det totala värdet av regionens produktion av varor och tjänster, d.v.s bruttoregionprodukten 

(BRP), uppgick år 1996 till 96 miljarder kronor, motsvarande 

5,6 procent av den samlade svenska produktionen. Regionen har en 

högre andel bruttovinster än riket i genomsnitt. Den samlade produktiviteten 

var år 1996 i nivå med riksgenomsnittet, trots hög arbetslöshet. Det sammanhänger 

till stor del med den lönsamma och effektiva råvarubaserade 

industrin. Det finns exempel på regioner med annan produktionsstruktur 

som har låg BRP, men också låg arbetslöshet. En slutsats är att tillväxt inte 

nödvändigtvis leder till ökad sysselsättning. BRP i relation till befolkningens 

storlek understeg däremot motsvarande tal för hela landet och även genomsnittet 

i EU. 

Arbetsmarknadsregionerna vid kusten svarade tillsammans för tre fjärdedelar 

av BRP i Norra Norrland. Produktions- och sysselsättningsstrukturen 

skiljer sig väsentligt mellan de olika arbetsmarknadsregionerna, vilket innebär 

att produktionsförutsättningar och behov av åtgärder är mycket olika i 

de olika delarna av mål 1-regionen. 

9

Tabell 2 BRP i mål 1-regionens lokala arbetsmarknadsregioner 1996. 

Arbetsmarknadsregion BRP, miljarder 

ECU PPS 2 

10 

BRP 

per capita 

ECU PPS 

Index per capita 

EU15=100 

Storuman 0,1 17 165 95 

Sorsele 0,0 12 158 67 

Vilhelmina/Dorotea/Åsele 0,2 13 248 73 

Umeåregionen 2,3 16 925 93 

Lycksele/Malå 0,3 14 531 80 

Skellefteå/Norsjö 1,3 16 205 89 

Arvidsjaur 0,1 13 333 73 

Arjeplog 0,1 16 009 88 

Jokkmokk 0,3 41 656 229 

Överkalix 0,1 11 090 61 

Kalix 0,2 12 931 71 

Övertorneå 0,1 11 334 62 

Pajala 0,1 10 505 58 

Gällivare 0,4 17 383 96 

Luleå/Fyrkanten 2,7 17 876 98 

Haparanda 0,1 10 844 60 

Kiruna 0,5 19 889 110 

Norra Norrland 8,8 16 800 93 

Sverige 155,9 17 631 97 

EU 15 6 764,9 18 154 100 

Källa: SCB regionalräkenskaper och Eurostat årsbok 1997. 

Sveriges BNP per capita har under 1990-talet ökat långsammare än övriga 

länders och understiger EU:s genomsnitt. Bland de femton EU-länderna 

hade år 1996 endast Finland och de sydeuropeiska länderna Spanien, Portugal 

och Grekland lägre BNP än Sverige. 

Regionens BRP består till en större del av produktion inom de areella näringarna, 

råvarubaserad industri samt offentliga tjänster än i riket i genomsnitt, 

även om skillnaderna inom regionen är betydande. I jämförelse med 

EU:s medeltal hade Norra Norrland och även riket i genomsnitt en större 

andel av BRP och sysselsättningen inom sektorer som producerar offentliga 

tjänster, medan EU:s produktion bestod till en större del av marknadstjänster. 

En förklaring till skillnaden är att den offentliga sektorn har en annan 

roll i Sverige än i många andra EU-länder, där exempelvis en del av vården 

och omsorgen i större utsträckning sköts inom familjen eller av privata entreprenörer. 

En kritik mot BNP-måttet är bl.a. att den offentliga sektorns produktion endast 

värderas efter de löner som betalas till de anställda, medan den marknadsutsatta 

delen av ekonomin värderas såväl utifrån de anställdas löner 

som kapitalägarnas avkastning. Det betyder att regioner med förhållandevis 

stor andel sysselsatta i offentlig verksamhet därmed redovisar en lägre BRP 

per capita, jämfört med om sysselsättningen funnits i exempelvis kapitalintensiv 

och lönsam industri. BRP är inget mått på regional välfärd eller regionala 

inkomster. Befolkningsstrukturen påverkar också BRP per capita. 

Regioner med förhållandevis stor andel av befolkningen utanför den ordina- 

2 Löpande köpkraftspariteter.

ie arbetsmarknaden – arbetslösa, studerande, barn och pensionärer – får en 

relativt låg BRP per capita. 

Näringslivsstruktur 

Traditionella branscher med råvarubaserad produktion som skog, trä samt 

gruvor svarar fortfarande för en betydande del av sysselsättningen i regionen. 

Exportberoendet är starkt. I dag finns en stor del av de industrisysselsatta 

i branscher som sysselsättningsmässigt inte förväntas växa. Basindustrins 

förädlingsvärden har goda förutsättningar att öka i framtiden men med 

allt mindre personal per producerad enhet. Samtidigt förädlas råvarorna i 

alltför liten omfattning inom regionen. Detta medför dels att förädlingsvärdet 

blir lågt, dels att exportprodukterna har ett lågt värde per volymenhet. 

Följden blir förhållandevis höga transportkostnader och ökade nackdelar av 

det geografiska läget. 

Regionen med sina stora skogstillgångar, sitt goda forskningskunnande samt 

sin höga kompetens inom näringslivet har emellertid mycket goda förutsättningar 

för att bygga en bred verksamhet med inriktning mot nyttjande av 

skog och trä. Trots det intensiva skogsbruket som bedrivits under efterkrigstiden 

har virkesförrådet ökat i regionen. Denna utvecklingsbara norrländska 

skogsindustri är en mycket värdefull tillgång även i ett europeiskt perspektiv. 

De ökade skogstillgångarna ger också en bredare plattform för det 

viktiga miljöarbete som också kan förbättras med kompetenssatsningar, inte 

minst inom IT-området. Den gemensamma styrkan inom skog och träområdet 

i regionen är unik för hela landet. Detta bör bidra till fler och växande 

företag och därmed ökad sysselsättning. För att utjämna regionala skillnader 

inom regionen är inlandsskogarnas nyttjande särskilt viktiga att beakta. De 

utgör en viktig resurs för berörda kommuners överlevnad och utveckling. 

Stora delar av regionen omfattas av en malmprovins av världsklass och här 

finns ett av Europas största kända malmområden, Skelleftefältet och Malmfälten. 

Det på senare år ökade utländska intresset för prospektering i regionen, 

borgar för att man bedömer utsikterna för att hitta ett stort antal kommersialiseringsbara 

malmkroppar som utomordentligt goda. Inom malmgeologisk 

forskning och utbildning kan också fördjupade utbildnings- och FoUinsatser 

skapa utveckling i regionen. 

Jordbruket utgör en basresurs och har stor betydelse för sysselsättningen 

främst på vissa delar av landsbygden. En konkurrenskraftig livsmedelssektor 

bidrar till att hålla landskapet öppet och till att upprätthålla viktiga kultur-miljöer 

och kan genom utveckling ge nya arbetstillfällen både genom 

livsmedelsförädling och inom produktionsområden som t.ex. bioenergi och 

industrigrödor. 

Inom livsmedelsområdet finns bra utvecklingsresurser som spänner från 

jordbruksforskning och trädgårdsproduktion över närings- och hälsoforskning 

samt livsmedelsteknik till närings- och gourméutbildning. Denna 

mångfald av kompetenser måste samordnas på ett bättre sätt än vad som 

sker idag. 

11

Regionen är en stor exportör av energi, vilket avspeglar sig i de höga förädlingsvärden 

som redovisas för energiproducerande kommuner som t.ex. 

Jokkmokk. Samtidigt finns industri som förbrukar stora mängder energi. 

Landets energiomställning ger möjligheter, framför allt för inlandsskogsbruket, 

genom ökat nyttjande av förnyelsebart skogsbränsle. En satsning på 

olika teknikprojekt har förutsättningar att ge betydande spridningseffekter i 

stora delar av norra Sverige. Ett strategiskt område, som utgör en hittills 

alltför outvecklad potential, är den ”gröna” sektorn. Här finns möjlighet att 

utveckla nya arbetstillfällen inom t.ex. miljöteknik. 

I de framväxande kunskapsintensiva näringarna leder ökad tillväxt också till 

ökad sysselsättning. Det är framför allt den svaga utvecklingen inom dessa 

delar av ekonomin som förklarar den mycket ogynnsamma sysselsättningsutvecklingen. 

Det finns med andra ord ett tydligt samband mellan sysselsättningsutvecklingen 

i en region och hur stor andel av näringslivet som 

består av kunskapsintensiva näringar. Regionens låga andel av forsknings- 

och kunskapsintensiva näringar är ett betydande problem. En historiskt 

relativt sett lägre utbildningsnivå och en för liten andel 

forskningsverksamheter inom expansiva områden är viktiga förklaringar. 

Genom de unika tillgångar som regionen numera har inom utbildnings- och 

forskningsområdet finns emellertid på sikt goda möjligheter att utveckla ett 

starkt näringsliv inom ett flertal områden, t.ex. medicinsk teknik, bioteknik, 

rymd, livsmedel, musik, informationsteknik och naturresursutnyttjande. 

En av de näringar som utpekas av många till att ha störst utvecklingspotential 

i landet är besöksnäringen. Om Sverige hade lika stor andel av 

sysselsatta inom besöksnäringen som genomsnittet för övriga EU skulle det 

innebära 200 000 nya arbetstillfällen. I regionen har besöksnäringen likaså 

utpekats till att vara en av de intressantaste framtidsnäringarna och här finns 

en stor utvecklingspotential. Dels finns ett antal stora konkurrenskraftiga 

satsningar som går att utveckla ytterligare dels finns ett stort antal mindre 

företag som kan stärkas genom t.ex. bättre samverkan. Också en utveckling 

av nya turistiska produkter, t.ex. i skärgården samt jakt-, fiske- och upplevelseturism 

är intressant. En viktig förutsättning för att lyckas i detta arbete 

är ökad tillgänglighet och en utbyggd infrastruktur. 

Rennäringen i Norra Norrland omfattar 39 samebyar med tillsammans drygt 

800 företag. Det innebär att omkring 90 procent av landets renägande företag 

finns i regionen. Besöksnäringen med inriktning mot samisk livsstil, 

kultur och näring bör också kunna utvecklas så att den kan bli en viktig ekonomisk 

resurs. Mot bakgrund av att det finns en specifik identitet och kultur, 

en stark musiktradition, goda kunskaper om och en stark tradition inom design, 

finns också goda förutsättningar för utveckling av kultur-industri inom 

det samiska området. Ett ökat sambruk avseende rennäring, skogsnäring och 

jordbruk skulle sammantaget stärka näringarna. 

I en tid då kvinnors förvärvsarbete närmar sig mäns och tidsbrist är ett allt 

mer påtagligt fenomen, finns anledning att utveckla områden som tidigare 

12

skötts genom obetalt hemarbete. Oavlönat arbete kan omvandlas till tjänster 

och serviceföretag. Det handlar om många olika verksamheter, arbetsformer 

och företagsmodeller. 

Lantbruk 

Lantbruket i norra Norrland har undergått en mycket kraftig strukturrationalisering. 

Den har pågått ända sedan 1960-talet och takten har snarare ökat 

efter medlemskapet i EU. Lantbruket har ungefär samma andel av sysselsättningen 

inom Mål 1-området som i genomsnitt för riket i övrigt dvs 

knappt 3 % . För delar av landsbygden har dock lantbruket fortfarande 

mycket stor betydelse för sysselsättningen. Lantbruk inducerar sysselsättning 

både i förädlingsindustri och i servicenäringar. I några av kommunerna 

inom regionen har ca 40 % av sysselsättningen sin grund i lantbruket och av 

lantbruket inducerad sysselsättning. Lantbruksföretagen bedriver oftast både 

jordbruk och skogsbruk. Till varje lantbruksenhet hör i genomsnitt 65 ha 

skog. Ett mindre antal företag har utvecklat ytterligare verksamheter som de 

kombinerar med lantbruket t.ex. turism, livsmedelsförädling med lokal försäljning, 

träförädling eller entreprenörstjänster. 

För lantbruket har EU-medlemskapet inneburit behov av fortsatt strukturrationalisering 

för att kunna hålla jämna steg med utvecklingen på nationell 

nivå och den allt hårdare konkurrensen på livsmedelsmarknaden. Effekterna 

av CAP på jordbruket i norra Sverige varierar för olika produktionsgrenar. 

Spannmålsodlingen har ökat något under de senaste åren. Trenden kan 

komma att brytas på grund av aviserade sänkningar i stöden. Lönsamheten i 

spannmålsodlingen i norra Sverige är mycket beroende av stöden. Den genomsnittliga 

skörden ligger på 2.5-2.6 ton för vårsäden . Spannmålen används 

nästan uteslutande till foder. En ändring av marknadspriset har därför 

relativt sett mindre betydelse än för en specialiserad produktion med hög 

avkastning Vallodlingen har också ökat på grund av stöden till extensifiering. 

Totalt har den brukade arealen ökat med ca 10 % sedan medlemskapet. 

För animalieproduktionen är situationen mer varierande. Mjölk, som är den 

viktigaste produktionsgrenen inom jordbruket i regionen, har tappat något i 

lönsamhet. Lönsamhetsminskningen är störst för de mest perifera områdena 

inom regionen. Där har också nedläggningstakten blivit högst. Totalt sett 

har den totala produktionen kunnat bibehållas men endast en liten nedgång. 

Nötköttsproduktionen har trots relativt gynnsamma villkor för t.ex. am- och 

dikoproduktion genom CAP-stöd och miljöstöd inte utvecklats nämnvärt. 

Det finns ett antal orsaker varför nötköttssektorn inte utvecklas. Traditionellt 

bedrivs nötköttsproduktion mest i kombination med mjölkproduktion. 

Nötköttsproduktion är arbetsextensiv och kräver storskalighet för att ge 

försörjning till utövaren. Förutsättningarna för storskalig produktion missgynnas 

av klimatet och jordbrukets struktur inom regionen. Grisköttsproduktionen 

har haft stora svårigheter på grund av mycket låga priser. Läget är 

ännu inte stabilt och risk föreligger för fler nedläggningar. Trädgårdsproduktionen 

har liksom svinproduktionen svårt att få lönsamhet på en marknad 

med av massproduktion i andra regioner och länder hårt pressade priser. 

13

Anslutningen till det nationella programmet för ekologisk produktion är 

högre än inom nationen i övrigt. Målet med minst 10% av arealen i ekologisk 

produktion år 2000 uppnåddes redan år1998. 

I Mål 1-programmmet för Norra Norrland ingår, liksom i det horisontella 

programmet för områdena utanför Mål 1, åtgärder för att förbättra jordbrukets 

och livsmedelsindustrins struktur, kompensationsutvecklingsåtgärder 

och allmänna åtgärder för att utveckla landsbygden (artikel 33). Inriktningen 

på dessa åtgärder kommer inom ramen för EU:s landsbygdsförordning att 

anpassas till de speciella förhållanden som föreligger i Mål 1- området på 

grund av klimat och struktur. Målet är att bibehålla produktion så att de ramar 

som sattes i fördraget vid Sveriges anslutning till EU utnyttjas och att 

utveckla verksamhet som kan utgöra komplement till lantbruk eller ersätta 

den sysselsättning som går förlorad på grund av lantbrukets omstrukturering. 

Livsmedelsindustrin är dimensionerad för att ta hand om de råvaror som 

produceras inom regionen. Liksom jordbruket i övrigt måste den anpassas 

till förändringarna på marknaden. Förutsättningarna för att utveckla livsmedelsnäringen 

är goda. Inom regionen finns forskningsenheter som spänner 

ifrån jordbruket och trädgårdsnäringens utveckling till närings- och hälsoforskning 

och gourméutbildning. Genom ytterligare utvecklad samverkan 

mellan dessa kompetenser kan förutsättningarna för livsmedelsnäringarna 

förstärkas. 

Yrkesfiske, vattenbruk och förädling av fiskprodukter 

Regionens fiskenäring är småskalig, kustnära samt resurssnål och företagandet 

är spritt utefter kuststräckan med ibland tiotals kilometer mellan 

varje fiskeföretag. Ofta har varje fiskeföretag sin egen hemmahamn eller 

brygga där båten ligger förtöjd och där eventuell förädling bedrivs. 

Antalet fiskarter är begränsat. Fisket är inriktat på lax, sik, siklöja, strömming 

samt gädda och abborre och bedrivs i huvudsak med tre fiskemetoder. 

Partrålning efter siklöja där rommen svarar för det största förädlingsvärdet, 

fiske med fasta redskap efter lax, öring och sik samt fiske med rörliga redskap 

och trål efter strömming i huvudsak för fermentering (d.v.s. surströmmings-produktion). 

Ett litet antal fartyg (4 stycken) bedriver under vissa 

delar av året fiske efter torsk i egentliga Östersjön. 

Fångsten av siklöja och sik varierar mellan åren och mellan kustens olika 

delområden. För närvarande är tillgången på siklöja liten jämfört med början 

av 90-talet. Tillgången på strömming är god medan siken minskat något. 

Även laxfångsterna varierar kraftigt mellan åren. Den övergripande trenden 

för laxen är emellertid positiv vilket sannolikt till stor del beror på de internationella 

regleringar som skett i Östersjön. 

Antalet yrkesfiskare med licenser uppgick under 1999 till 95, med sammanlagt 

157 fartygstillstånd, varav 19 fartyg över 12 meters längd. Fiskeflottans 

14

kapacitet uppgick till 813 bruttoregisterton och med installerad motorstyrka 

om 13 064 kilowatt. Den totala fångsten uppgick under 1998 till 1 209 ton. 

I beredningsindustrin finns 53 anläggningar med ett 100-tal personer anställda. 

Produktionen uppskattas till ca 2500 ton per år och består av fångst 

från kusten, regnbåge och röding från svenskt vattenbruk samt odlad lax 

från Norge. Kapaciteten inom beredningsindustrin är nu väl utbyggd och 

möjligheten att ta tillvara både kustfiskets fångster och en del av vattenbrukets 

produktion är god. Omfattningen av småskalig beredning är dock liten 

och behöver byggas ut mot bakgrunden av den svaga lönsamheten i själva 

fisket. 

Vattenbruksnäringen i regionen är småskalig och de flesta anläggningarna 

är små med få anställda. Den geografiska spridningen innebär ofta sysselsättning 

i regionens glesbygdsområden. Produktionen under 1998 uppgår till 

ca 1000 ton fördelad på 675 ton regnbåge och 250 ton röding. De mindre 

anläggningarna odlar för en lokal marknad medan ett mindre antal av de 

större, produktion över 50 ton/år, säljer produkter internationellt. Vattenbruket 

i området är lokaliserat till kust och regleringsmagasin. Det finns 46 

anläggningar varav ett flertal även bedriver egen beredningsverksamhet. 

Antal anställda uppgår till cirka 60 personer. 

I Västerbottens län finns det inga fiskehamnar av traditionell karaktär. Det 

småskaliga fisket bedrivs från ”hamnar”, eller rättare sagt bryggor, som ägs 

av varje fiskeföretag och i regel endast har plats för en båt. I Norrbotten 

finns, förutom mindre hamnar som i Västerbotten, även 4 fiskehamnar med 

plats för 5 – 10 fartyg. De är belägna där fisket är mest intensivt längs kusten 

och förhållandevis väl utrustade för bunkring av bränsle och etc. 

Yrkesfiskets småskalighet är i sig en styrka genom låga kostnader och möjlighet 

för enskilda fiskeföretag att med förädling höja värdet av förhållandevis 

små fångster. Fisket är miljövänligt med bland annat låga transportkostnader. 

Det småskaliga fisket beskattar bestånden på ett sätt som inte i någon 

utsträckning skadar bestånden och de fiskarter som nyttjas håller en god 

kvalitet. Fisket är också ett viktigt led i att behålla en levande skärgård och 

en "tillsyn" av skärgårdsområdet. 

De små fiskehamnarna är en del av yrkesfiskets struktur. Det är i första hand 

inte önskvärt med större hamnar eftersom det innebär längre transporter till 

sjöss med större bränsleförbrukning och mer tidsåtgång som följd. Problem 

uppstår p.g.a. isförhållandena som vissa år förstör kajer, pirer och bryggor 

samt genom landhöjningen. För att hamnarna skall kunna nyttjas krävs att 

landhöjningen kompenseras genom muddringar. 

Yrkesfiskets svaghet är att verksamheten baseras på ett fåtal fiskarter som 

ibland blir föremål för generella restriktioner med åtföljande nedgångar i 

inkomsterna. Ytterligare en svaghet är att havet är istäckt med 4-5 månaders 

fångstbortfall, som måste kompenseras på annat sätt. Den geografiska spridningen 

av fiskeföretagen försvårar samverkan och gemensamt nyttjande av 

anläggningar. Med hänsyn till detta erfordras insatser främst för utveckling 

15

av enskilda företag, men även av kollektiva lösningar där sådana är möjliga. 

Med stöd från EU och staten bedöms det vara möjligt att investera i effektivare 

småskalig fiskeutrustning, beredningsutrustning, bryggor och mindre 

hamnar för att stärka de små företagens utveckling. 

Största enskilda hotet mot kustfisket utefter norrlandskusten är sälstammens 

kraftiga ökning, som medfört att flera fiskare överväger att sluta. Sälens 

skadeverkningar utefter Sveriges kust beräknas kosta cirka 40 miljoner kronor 

årligen. Oavsett skadeverkningarna har antalet aktiva fiskare minskat 

under en längre tid, varför det är mycket viktigt att förbättra förutsättningarna 

för kustfisket. Sedan år 1995 har antalet yrkesfiskare i regionen minskat 

med dryga 50 procent, från 206 stycken till 95 stycken år 1999. Antalet fartyg 

med tillstånd har också minskat, från 196 stycken till 157. 

För matfiskodlingarna har lönsamheten varierat kraftigt under 1990-talet. 

Från en relativt god lönsamhet under inledningen av 1990-talet sjönk lönsamheten 

avsevärt från 1995 till 1996. Problemen hade sin orsak i prisfall 

på laxfisk orsakad av en kraftigt ökad konkurrens från Norge. Efter bottennivån 

1996 har emellertid lönsamheten successivt förbättrats. De matfiskodlare 

som även bereder fisken har inte upplevt lika stora svängningar på 

marknaden. Dessa företag agerar som regel på den svenska hemmamarknaden. 

Sättfiskodlarna å sin sida uppvisar god lönsamhet under hela perioden, 

vilket beror på att företagen arbetar på stabilare marknader. Odlarna producerar 

ju för såväl matfiskodlingen som för sportfiske och utsättningar. 

Vattenbruket bedöms ha goda förutsättningar framför allt vad gäller odling 

av röding eftersom den kräver kallt och rent vatten. Tillväxten är god även 

vid låga temperaturer. Fortsatt avelsarbete är dock nödvändigt. Eftersom 

odlingarna i huvudsak kommer att lokaliseras till kraftverksmagasin och 

näringsfattiga sjöar blir miljöeffekterna begränsade (dessa magasin är kraftigt 

utarmade på närsalter varför en odlingsverksamhet t.o.m. kan ge positiva 

effekter). De geografiska avstånden till de större marknaderna innebär 

problematiskt. 

Utbyggnaden av kapaciteten och EU-anpassningen av beredningsindustrin 

har varit relativt omfattande under föregående programperiod. Fortsatta investeringar 

av något mindre omfattning förutses. Styrkan är att företagen nu 

har moderna anläggningar med möjligheter till ökad produktion. Produkterna 

har hög kvalitet. Röding är en relativt ny produkt med goda marknadsförutsättningar. 

Svagheter är begränsad närmarknad och långa avstånd till 

de stora marknaderna. Möjligheterna är unika produkter som inte kan 

produceras inom andra områden. Hotet är möjligen prispress från liknande 

produkter. 

Social infrastruktur 

Infrastruktur, samhällsservice och en god livsmiljö ger grunden för regionens 

näringsliv. Möjligheten att få ett bra liv i en god miljö lockar både 

kvinnor och män att flytta in och företag att etablera sig på en ort. Utbudet 

av service är viktiga konkurrensfaktorer. Det stora antalet lokala utveck- 

16

lingsgrupper på landsbygden med dess starka engagemang i utvecklingsfrågor 

är en styrka. Fritidssektorn har ett brett utbud och den organiserade 

idrottsrörelsen berör på olika sätt i stort sett hela befolkningen. Motion och 

idrott är viktigt ur ett folkhälsoperspektiv och utifrån idrottens förmåga att 

skapa stora evenemang och attrahera barn och ungdom. 

Den sociala miljön och god omvårdnad har stor betydelse för välbefinnande 

och trygghet. En god folkhälsa är en viktig grundförutsättning. Trots regionens 

goda livsmiljö är ohälsotalet högt i Norra Norrland. Ohälsotalet är 

dessutom generellt högre bland kvinnor än bland män. 

Den kraftiga befolkningsminskningen i inlandet och demografisk obalans 

hotar genom sjunkande skatteintäkter för kommuner och landsting samhällsservicen. 

Neddragningar inom framför allt barnomsorg och skola kan få 

mycket förödande konsekvenser på många orter i inlandet. Tillsammans 

med en tydlig trend där kommunerna får allt fler uppgifter, utgör detta ett 

ökande hinder för kommunernas möjligheter att arbeta med viktiga utvecklingsfrågor 

och att upprätthålla en grundläggande samhälls-service. Utvecklingen 

har därmed ökat intresset för att finna nya organisations- och ansvarsmodeller 

där lokala engagemang får allt större betydelse. 

Den sociala ekonomin är numera ett viktigt inslag för att skapa sysselsättning, 

service, kulturaktiviteter, miljöåtgärder etc. Folkrörelser, studieförbund, 

kooperativ och byautvecklingsgrupper är exempel på viktiga aktörer 

i detta arbete. Den lokala kraften har i ökad omfattning blivit en viktig 

resurs i utvecklingsarbetet och särskilt kvinnor och ungdomar blir allt mer 

engagerade i detta arbete. 

En god livsmiljö är en förutsättning för att kvinnor och män ska vilja leva 

och arbeta i Norra Norrland. Särskilt viktigt är att också kvinnor och ungdomar 

vill bo kvar alternativt flytta till regionen. Även om det visat sig svårt 

att i enkla termer beskriva orsakerna till att många kvinnor flyttar från vissa 

orter, går det inte att bortse ifrån att de traditionella könsrollerna kan vara en 

bidragande orsak. 

Utbildning och forskning 

Befolkningens och arbetskraftens kompetensnivå är en mycket viktig förutsättningen 

för en ekonomisk och ekologisk hållbar utveckling. Utmärkande 

för de regioner, däribland Norra Norrland, som haft en rätt bra produktivitetsutveckling 

men en relativt sämre sysselsättningsutveckling, är att näringslivet 

i hög grad domineras av kapitalintensiva näringar samtidigt som 

utbildningsnivån relativt sett är lägre än i andra delar av landet. 

Infrastrukturen inom utbildningsområdet är förhållandevis väl utbyggd. Regionen 

har tre universitet och förhållandevis god tillgång till annan utbildning. 

Drygt 80 procent av regionens kommuner har gymnasieskolor och den 

kommunala vuxenutbildningen är väl utbyggd. Dessutom finns flera folkhögskolor. 

De stora geografiska avstånden medför dock att utbildningar 

17

ändå kan vara svåra att nå. Gymnasieskolan har, tillsammans med andra 

aktörer, en viktig uppgift i att stimulera regionens ungdomar till fortsatt 

högskole- och forskarutbildning. I nästa steg är det viktigt att skapa goda 

förutsättningar för de högskoleutbildade att stanna kvar i regionen efter avslutad 

utbildning, för att därmed omsätta utbildning i en allt mer ökad aktivitet. 

Bland regionens invånare finns stora skillnader i utbildningsnivå. En större 

andel kvinnor än män har såväl gymnasieutbildning som högskoleutbildning. 

Betydande skillnader i utbildningsnivå finns också inom regionen. 

I kustkommunerna har 27 procent eftergymnasial utbildning (53 procent 

kvinnor och 47 procent män). I inlandskommunerna är siffran enbart 15 

procent (56 procent kvinnor och 44 procent män), hela 9 procentenheter 

lägre än för riket. I samtliga kommuner utom tre (Umeå, Luleå, Boden) är 

andelen med högskoleutbildning lägre än i riket som helhet. I nästan alla 

kommuner i inlandet handlar det om en nivå på bara hälften av rikets, både 

när det gäller de med kort och lång högskoleutbildning. För att motverka 

dessa skillnader i utbildningsnivå är det viktigt med särskilda insatser för 

män och då framför allt i inlandet. 

Inom vissa områden finns brister i kompetensen hos små och medelstora 

företag. En ökad kompetens inom t.ex. management och affärsmannaskap 

skulle bidra till ökad tillväxt. Att utnyttja internationaliseringen och internationella 

nätverks möjligheter till kunskapsutbyte är också en möjlighet som 

bättre måste utnyttjas. Nyttjandet av ny teknik, fortsatt decentralisering av 

högskoleutbildning till inlandet och utbyggnad av distansutbildningen ökar 

tillgängligheten till högre utbildning. Därmed skapas ökade förutsättningar 

att studera på hemorten. 

För en fortsatt kompetensutveckling behövs också en stark forskning för ny 

kunskap som utvecklar våra näringar. De forskningsmiljöer som finns utanför 

kustområdet måste utvecklas. De redan befintliga verksamheterna i kusten 

kan ses som viktiga centra, som genom sin kompetens och sitt forskarnätverk 

hjälper till att utveckla verksamheter i hela regionen. Den forskning 

som i dag bedrivs inom regionens forskningsinstitutioner är inom vissa områden 

på hög nationell och internationell nivå, men sannolikt måste en tydligare 

fokusering komma till stånd, där den utveckling som startar i olika 

forskningsmiljöer kommersialiseras i befintliga och nya företag. Företag 

verksamma inom de aktuella områdena måste attraheras i högre grad än vad 

som är fallet i dag. 

Avknoppning från de vetenskapliga miljöerna i regionen är ännu inte tillräckligt 

omfattande jämfört med andra forskningsmiljöer i landet. För att de 

moderna teknologierna ska kunna kommersialiseras krävs därutöver ökad 

teknikspridning och utveckling av ny infrastruktur. Redan idag finns många 

kontaktytor mellan forskning och utbildning å ena sidan och näringslivet å 

den andra. En ytterligare utveckling av dessa kontakter skulle stärka näringslivets 

konkurrenskraft och bidra till att göra Norra Norrland till en attraktivare 

etableringsregion. Utvecklingsarbetets fokus måste vara att an- 

18

vända de resurser och kunskaper som finns i den omfattande högre utbildningen 

i regionen. 

Utbildnings- och yrkesval måste bli mindre traditionella. Av tradition utbildar 

sig kvinnor inom områden som är inriktade mot vård, omsorg samt undervisning 

medan männen dominerar på de tekniska och naturvetenskapliga 

utbildningarna. Kvinnors och mäns formella och informella kompetens 

måste få möjligheter att komma till uttryck och tas tillvara på ett bättre 

sätt. På framtidens arbetsmarknad kommer analys-, kommunikations, 

problemlösnings- och social förmåga att efterfrågas i ökad utsträckning. 

Dessa färdigheter tränas upp i studier som är betydligt bredare än i de utbildningar 

som traditionellt har många manliga studeranden. 

Kommunikationer 

Informationsteknik 

De långa avstånden gör att datorkommunikation kan få en ännu större betydelse 

för regionens utveckling. På detta område finns såväl kompetens som 

infrastruktur i regionen, men en fortsatt utveckling är mycket viktig. Eftersom 

informationstekniken på olika sätt är central inom samtliga områden 

som är viktiga för tillväxten måste en utveckling inom området, såväl kompetensmässigt 

som tekniskt och prismässigt, anses vara ett av regionens 

mest strategiska utvecklingsområde. 

Utbyggnad av informationstekniken i glesbygden är positiv också ur miljösynpunkt. 

Den skapar ekonomiskt mervärde genom att ge arbeten i glesbygd 

och medför att miljörelaterad livskvalitet och kultur kan behållas och utvecklas 

i glest befolkade områden. 

Det råder en stark tillväxt inom de delar av näringslivet som sysslar med 

verksamhet som är kopplad till modern informationsteknik. Orsaken är det 

utomordentliga genomslag som teknikanvändningen fått inom alla samhällsområden, 

för såväl småföretag som de stora basindustrierna. Den explosiva 

utvecklingen av Internet som medium för kommunikation har också 

skapat helt nya villkor för näringsverksamhet, kultur, omsorg och socialt 

umgänge. Detta i sig skapar nya möjligheter för att producera varor och 

tjänster för marknader som inte fanns för bara några år sedan. 

Norra Norrland har en hög datortäthet och en stor andel av befolkningen har 

också tillgång till Internet. Drygt hälften av befolkningen hade år 1998 tillgång 

till dator i hemmet och drygt 60 procent hade tillgång till dator på arbetsplatsen. 

I jämförelse med riksgenomsnitten var datortätheten lika hög i 

hemmen och till och med högre på arbetsplatsen. 

Norra Norrland har insett informationsteknikens betydelse och bl.a. etablerat 

IT Norrbotten samt Tele- och datanätet – AC-Net. Det återstår att även 

ansluta hemmen och de små och medelstora företagen. Det är inte bara tekniken 

som har betydelse, även mognaden att ta till sig den nya tekniken 

19

måste stimuleras. Detta kan delvis avhjälpas med informations- och utbildningsinsatser. 

Det finns en stor potential för distansarbete, bl.a. på grund av den förhållandevis 

utbredda teknikanvändningen. Det finns en naturlig koppling 

mellan distansarbete och distansutbildning på så sätt att den som kan utbilda 

sig på distans sannolikt också kan arbeta på distans. Detta kan vara av särskild 

vikt för kvinnor som har mer begränsade möjligheter att dra nytta av 

en större geografisk arbetsmarknad. Bredbandsinfrastruktur som möjliggör 

höghastighetsöverföring krävs i allt större utsträckning. Mycket av gles- och 

landsbygdens framtidsmöjligheter ligger i att utveckla formerna för distansoberoende 

kommunikation. 

Transporter 

Det geografiska läget och de långa avstånden inom regionen ställer extra 

höga krav på infrastruktur och transportlösningar. Regionen har nackdelar i 

form av tid och kostnader för transporter av information, gods och personer. 

Samtidigt ger det geografiska läget i vissa avseenden fördelar, vilka i dag 

inte utnyttjas fullt ut. I ett globalt perspektiv har t.ex. regionen geografiska 

fördelar som gör fraktflygplatsen i Luleå/Kallax attraktiv för flygtrafik till 

Asien. 

Ett väl fungerande transportsystem och goda kommunikationer är en av 

grundförutsättningarna för att ta tillvara de potentialer som finns för tillväxt 

inom olika näringslivssektorer. Transportsystemet behöver utvecklas på ett 

långsiktigt hållbart sätt och erbjuda de tjänster som näringsliv och befolkning 

kräver för att tillvarata regionens utvecklingspotential. 

Regionens närmarknadsområden är ofta inte tillräckligt stora för att uppnå 

erforderlig "kritisk massa". Regionen har långt till de stora internationella 

avsättningsmarknaderna. Effektiva transporter har därför större betydelse i 

Norra Norrland jämfört med mer tätbefolkade delar av Sverige. Särskilt 

gäller detta kopplingarna till Norge, Finland samt till nordvästra Ryssland. 

För att handelsutbytet ska kunna utvecklas krävs effektiva transportsystem. 

Ett effektivt transportsystem minskar företagens transportkostnader. Det 

gäller såväl gods- som persontransporter. Leveranser skall ofta ske på 

mycket kort tid och anlända i rätt tid. Mot den bakgrunden blir hög transportsäkerhet 

av avgörande betydelse. I en region med långa avstånd till huvudmarknaderna 

framstår en effektiv logistik som ytterst nödvändigt. Likaså 

är transportstödet en mycket viktig faktor. 

Det är angeläget att främst de nationella stamvägarna och stomjärnvägarna 

integreras i det europeiska TEN-nätverket (Trans European Network). I stora 

delar av regionen har transportsystemen inte en tillräckligt hög kvalitet, 

vilket är ett hinder för tillväxt i näringslivet. Dagens transportmöjligheter 

för gods i regionen innebär i många fall förhöjda transportkostnader och 

brister i leveranssäkerhet, vilket är en konkurrensnackdel för näringslivet. 

Tillgänglighetsproblemen i vägnätet är påtagliga. Detta är särskilt allvarligt 

20

för skogsindustrin och för besöksnäringen, som utgör utpekade tillväxtsektorer. 

Dessa näringar drabbas i dag av väsentliga produktionsbortfall. 

Förbättrade pendlingsmöjligheter med kollektivtrafik förstärker arbetsmarknadsregionerna 

och ger möjligheter, särskilt för kvinnor, till en vidgad 

arbetsmarknad. 

Likaså är förutsättningarna för effektiva tjänsteresor begränsade beroende 

på litet utbud för det interna norrlandsflyget samt outvecklade tågförbindelser. 

De höga biljettpriserna, främst för flyg, är också en hämmande faktor då 

regionens geografiska läge och stora yta gör att flygkommunikationerna är 

mycket viktiga. Exempelvis kostar en affärsbiljett tur och retur Gällivare– 

Östersund 8 500 kronor, vilket kan jämföras med motsvarande biljett mellan 

Stuttgart och Hannover i Tyskland som kostar knappt hälften. 

I regionen finns tio flygplatser för reguljär trafik varav tre stycken vid kusten 

och sju i inlandet. Samtliga flygplatser i regionen – utom Pajala, som 

invigdes hösten 1999 – har flygtrafik till och från Stockholm. Antalet passagerare 

vid flygplatserna uppgick till över två miljoner år 1998. Flygtrafiken 

vid de statliga flygplatserna motsvarande en fjärdedel av hela den svenska 

inrikestrafiken. För att bättre tillvarata den potential som finns i tvärled, 

gentemot Norge, Finland och Ryssland erfordras bättre transportmöjligheter, 

bl.a. ett utvecklat tvärflyg. 

Den påbörjade Botniabanan innebär en ny kustnära järnväg som skapar dramatiskt 

förbättrade förutsättningar för samverkan mellan städer och regioner 

i norra Sverige. Förlängningen av Botniabanan, Norrbotniabanan (Haparanda–Umeå), 

är en naturlig fortsättning som också gör att Botnia-banan kan 

nyttjas fullt ut. De nordvästra delarna av Ryssland utgör en potentiell marknad 

i regionens närhet. Utredningar har visat att etablering av godstrafik 

mellan Norge/Sverige och nordvästra Ryssland är en av de mest angelägna 

åtgärderna för att utveckla handelsutbytet. Byggandet av Botniabanan innebär 

särskilda möjligheter att utveckla kollektivresandet – särskilt längs norrlandskusten. 

Avgörande för denna utveckling är att man kan få till stånd 

attraktiva resecentrum längs banan, med goda möjligheter till samordning 

mellan transportslagen. Inlandsbanan är också en tillgång som kan utvecklas 

ytterligare. 

Sjöfarten svarar för en stor del av transporterna från regionen. Färjetrafiken 

mellan Umeå och Vasa, den enda åretruntförbindelsen med Finland norr om 

Stockholm, är mycket angelägen att behålla och utveckla. Den skattefria 

försäljningen har tidigare haft stor betydelse för rederiets lönsamhet. När 

denna nu upphört krävs insatser för att långsiktigt säkerställa färjetrafiken. 

Terminaler med effektiva funktioner är en förutsättning för en rationell 

sammanlänkning mellan de olika transportslagen. 

21

Omvärld och marknad 

Omvärldsutvecklingen påverkar regionen i allt högre utsträckning. Detta 

skapar nya förutsättningar, hot och möjligheter för både privat och offentlig 

verksamhet. En aktiv omvärldsbevakning och ett intensifierat internationellt 

engagemang, ger oss möjligheter till vidgade marknader och nya affärsmöjligheter. 

Regionen har ett strategiskt läge i norra Europa, som inkörsport till Barentsregionen 

och Östersjöregionen och med central placering inom det utvecklingsområde 

som i öst-västlig riktning sträcker sig från Ryssland till Nordnorge. 

Som komplement till det nordsydliga samarbetet är en vidareutveckling 

öst-västsamarbetet av såväl företags- som offentliga kontakter liksom 

utbyggnad av infrastruktur och kommunikationer avgörande, för att det strategiska 

läget skall komma näringslivet till del. 

Regionen har också i övrigt ett utvecklat internationellt samarbete. Det gäller 

framför allt inom Kvarken, MittSkandia samt Nordkalottsamarbetet. Universiteten 

och högskolorna har etablerade internationella kontakter. Likaså 

finns i regionen företag med omfattande internationella kontakter. Intensifiering 

av gränsregionalt, transnationellt och interregionalt samarbete där 

olika aktörer deltar, kombinerat med ökad samverkan med övriga län i norra 

Sverige, är i hög grad avgörande för regionens framtida utveckling. 

Förbättrade förutsättningar för tillväxt genom ökat internationellt engagemang 

skapas genom ett mer strategiskt och medvetet arbetssätt, bl.a. genom 

ökade insatser för analys, kompetensutveckling, ökat erfarenhets-utbyte och 

stöd för utveckling av samverkansformer och nätverk. Det är strategiskt 

viktigt att offentliga aktörer möjliggör för företag att få tillgång till dessa 

nätverk och affärskontakter genom att skapa, upprätthålla och fördjupa internationella 

kontakter. Det är angeläget att sådana kontakter och relationer 

har en näringslivsanknytning med ett engagemang från näringslivet. 

För att företag i regionen skall kunna öka sin verksamhet genom nya marknader 

utanför Sverige krävs omfattande metodutveckling, nya samverkansformer 

mellan företag, forskning och offentlig sektor både inom och utanför 

regionen, nya finansieringslösningar samt större kunskap om EU, länder och 

marknader. Ett exempel på metodutveckling och nya samverkansformer är 

det arbete som pågår i regionen med att ta fram en innovationspolicy och 

som till en del kan genomföras genom ett samordnat agerande för de fyra 

nordligaste länen. Kunskapsbehovet omfattar bl.a. marknadskunskap, affärskultur, 

elektronisk handel och språk. Kunskap kan förmedlas genom 

erfarenhetsutbyte av olika slag och genom deltagande i större projekt där 

andra aktörer med erfarenhet kan ha en mentorsroll. 

Ett ökat internationellt engagemang följer också av Sveriges medlemskap i 

EU. Regionerna har en viktig roll i arbetet inom EU och för utvecklingen av 

Europa. Norra Norrland har ett gemensamt kontor – North Sweden European 

Office – i Bryssel samt hemmaorganisationer som utvecklas efterhand. 

22

Inom EU finns nätverksorganisationer av olika slag. Genom nätverken förmedlas 

kunskap och kontakter. Aktörer inom regionen har inte hittills deltagit 

i nätverken i tillräcklig utsträckning. Kunskaper om EU och unionens 

möjligheter har inte heller nått ut i regionen i den takt som är önskvärd. 

North Sweden som plattform för regionens EU-arbete behöver kompletteras 

dels med ökat deltagande av aktörer inom privat och offentlig sektor i Europeiska 

nätverk, dels med kraftfulla insatser för att kunskapen om EU och 

möjligheterna kommer alla till del. Först sedan nätverks-byggandet avsevärt 

ökat och avsevärt förbättrats kan Norra Norrland aktivt bidra till utvecklingen 

i Europa och tillvarata de möjligheter som medlem-skapet ger. Detta 

gäller såväl tillgången till inre marknaden som tillgång till nätverk, projekt 

och finansiering. 

Norra Norrland behöver profilera sig och ha en samlad beskrivning av möjligheter 

och förutsättningar för etablering i regionen. Som kompetens- och 

resurscentrum i nordligaste Europa, med bl.a. universiteten, Norrlands universitetssjukhus, 

FOA, rymdforskning, ett omfattande och variationsrikt 

näringsliv och unika kulturella och turistiska kvaliteter torde en profilering 

och marknadsföring av regionen locka företagsetableringar, investeringar, 

inflyttning och besökare också från andra länder. 

Miljösituationen i regionen 

Allmänt 

Spår av mänsklig verksamhet finns i landskapet sedan 10 000 år tillbaka. 

Många kulturmiljöer är unika för landet – t.ex. kyrkstäder, nybyggen, industriminnen 

knutna till gruvnäring och träindustri och samiska vistesområden. 

Kulturarvet i miljön är en tillgång att vårda och att utveckla för dem 

som bor i området, men också för besöksnäringen. Natur- och kulturturism 

har goda förutsättningar att utvecklas i regionen. 

Den samiska kulturen och rennäringen har genom sitt nära samband kunnat 

överleva och anpassa sig till nya förhållanden. De samiska kulturmiljöerna 

har uppmärksammats under senare år och ett räddningsarbete har satts 

igång. 

Det subarktiska klimatet som råder i regionen innebär att miljön har en speciell 

karaktär och är särskilt känslig för miljöföroreningar och exploatering. 

Bioproduktionen liksom biodiversiteten är låg. Miljö-föroreningar som tillförs 

naturen bryts ej ner i samma takt som i varmare områden och blir därför 

kvar i naturen under längre tid och kan på så sätt koncentreras i högre grad. 

Dessutom kan föroreningar här uppe ofta ge större effekter än i mer produktiva 

områden eftersom den lägre bio-produktionen innebär att föroreningarna 

fördelas på en mindre biomassa. Det kärva klimatet bidrar även till att 

sjöar och vattendrag inom regionen är känsligare för försurande nedfall än 

vad som är normalt i Europa. 

Nästan all skogsmark har under de senaste 150 åren nyttjats för någon form 

av skogsbruk. Fortfarande finns dock områden där modernt skogsbruk inte 

23

edrivits. Dessa skogar hyser de arter som hör det ursprungliga norrländska 

skogslandskapet till. Om de bevaras finns möjlighet att upprätthålla den 

biologiska mångfalden i skogslandskapet. 

De för Europa unika miljöförhållandena som finns i regionen motiverar högt 

ställda krav på miljöhänsyn vid nyttjande av naturresurserna. För att säkerställa 

att samhällsutvecklingen är långsiktigt hållbar bör effekterna av planerade 

åtgärder följas upp genom en integrerad miljökontroll samt en fungerande 

miljöövervakning. Inom regionen finns mycket hög kompetens på 

dessa områden, bl.a. inom länsstyrelserna i regionen, Umeå universitet, Luleå 

Tekniska Universitet, Miljöhögskolan SLU, FOA och Miljö- och rymdforskningsinstitutet 

(MRI) i Kiruna. 

Fjällen 

Friluftslivets och turismens utnyttjande av fjällen som rekreationsområde 

liksom rennäringens markutnyttjandet har ökat under senare år. Denna påverkan 

på miljön bör med tanke på områdets höga naturvärden och känslighet 

för störningar av olika slag följas. 

I fjällområdet finns mycket intressanta kulturmiljöer av samiskt ursprung. 

Dessa visar på den långa markanvändningen i området och har stora bevarandevärden. 

Fjällens natur- och kulturvärden är en unik resurs som bör 

kunna utgöra grunden för en uthållig utveckling av turismen i området. Det 

är nödvändigt att en sådan utveckling sker så att dessa värden inte påverkas 

negativt. Bl.a. måste användningen av terrängfordon som skoter och fyrhjuling 

och det slitage på marken de åstadkommer följas noga. 

Havet 

De olika havsområdena som omger Sverige erbjuder mycket varierande 

miljöer. Bottenviken skiljer sig på ett avgörande sätt från de andra havsbassängerna 

vad gäller bland annat artsammansättning och produktionsförhållanden, 

vilket gör att även miljöproblem och hotbilder varierar. 

Bottenviken tillförs årligen stora mängder sötvatten genom de älvar som 

avvattnar regionen. Havsvattnet blir därför starkt utsötat. Tillsammans med 

den ständigt pågående landhöjningen samt den låga näringstillgången skapar 

detta en speciell miljö med flera unika särdrag. Den näringsfattiga miljön 

och den låga salthalten leder till att såväl bioproduktionen som artdiversiteten 

är låg. Förekommande miljögifter kan därför få en proportionellt 

större biologisk effekt än i andra mer produktiva områden. 

Bottenvikens större punktartade utsläppskällor är koncentrerade till de stora 

älvarnas mynningsområden där stora basindustrier såsom skogs- och stålindustrier 

finns etablerade. Utsläppen har under tidigare decennier varit betydande, 

men under det senaste decenniet har åtgärder vidtagits som avsevärt 

förbättrat situationen. 

Det i huvudsak småskaliga kustfisket bedrivs miljövänligt med korta gångavstånd 

till och från fångstområdena. Omfattningen av fisket innebär inget 

24

hot mot förekommande bestånd utan skulle tvärtom kunna öka för vissa 

arter. Vattenbrukets förutsättningar är gynnsamma med friska vatten och 

som regel utan störningar för omgivningen. Vattenbruket kan vidare ha positiva 

miljöeffekter, genom att lokalisering till vattenmagasin med lågt näringsinnehåll 

kan bidraga till smärre näringstillskott. 

Jordbruksmarken 

Det allvarligaste hotet mot jordbruksmarken i regionen är den mycket kraftiga 

minskningen av den brukade arealen. Sedan 1950-talet då arealen var 

som störst har den brukade arealen halverats. I inlandet har redan jordbruket 

försvunnit helt i många byar och utvecklingen fortsätter med ytterligare nedläggningar. 

Mindre än 1 % av den totala markarealen inom regionen används till jordbruksmark. 

Jordbruket bedrivs relativt extensivt med mjölkproduktion som 

dominerande driftsinriktning. Större delen av den brukade arealen används 

för foderproduktion (vall och bete). Användningen av växtskyddsmedel är 

låg och minskar stadigt. Intensiteten i brukningen r genomgående låg. Jordbrukets 

påverkan på miljön är liten och problem med växnäringsläckage kan 

möjligen uppträda lokalt i något enstaka vattendrag i de mest intensiva jordbruksbyarna. 

Inom regionen finns rester av ett kulturlandskap som härrör från ett mycket 

småskaligt jordbruk. Detta hotas mest av nedläggningen av åkermark men 

också av dagens mera storskaliga jordbruks krav på rationell brukning .Att 

hävden upphör leder till stark förändring av landskapet. I vissa delar av regionen 

har brukandet av naturliga slåttermarker varit ett viktigt inslag i jordbruket. 

Återställande av en del av dessa är en angelägen del i vårdandet av 

kulturarvet. 

Odlingsformerna förändras, bl.a. används i allt större omfattning ensilering 

som ger möjlighet att ta ut fler skördar. Det allt intensivare markutnyttjandet 

leder till att mer konstgödnings- och bekämpningsmedel används. Därmed 

ökar risken för utläckage av näringsämnen och kemikalier från markerna. 

Arter som är knutna till restbiotoper från det äldre jordbrukslandskapet och 

kvävefattiga marker trängs därmed undan ytterligare. 

Luften 

Luftkvaliteten i regionen är mycket hög i ett europeiskt perspektiv. Klimatet 

i regionen är dock kallt, vilket gör att stillastående luftmassor med stabila 

luftskikt, s k inversion, lätt bildas vintertid. Under sådana perioder kan det 

lokalt bildas höga halter av föroreningar i luften. 

Skogen 

Skogsekosystemet påverkas i hög grad av människans aktiviteter. Markanvändning 

och luftföroreningar kan bidra till förluster av såväl biologisk 

mångfald som produktionsförmåga. 

25

Under det senaste århundradena har regionens skogslandskap ändrat karaktär. 

Det brandpräglade naturskogslandskapet har till stor del ersatts av ett 

ensartat skogsbrukslandskap. Arter som förut var vanliga är idag sällsynta 

och återfinns främst i skyddade områden. Det intensiva mark-utnyttjandet 

har dessutom lett till förändringar i mark- och vattenkemi. 

Fortfarande finns dock landets största områden med mer ursprunglig skog 

kvar i regionen. Dessa områden är belägna i delvis lågproduktiva, fjällnära 

skogar som varit mindre lönsamma att avverka. Många av dem är skyddade 

i reservat, men det finns även rester av naturskogar kvar i det brukade 

skogs-landskapet. Regionen har därför, i jämförelse med övriga landet, en 

god möjlighet att kunna bevara skogslandskapets biologiska mångfald. 

Sjöarna och vattendragen 

Regionen är i förhållande till landet i övrigt rikt på sötvatten och hyser en 

stor mängd sjöar samt Västeuropas största outbyggda älvar. Vissa av skogsälvarna 

är unika p g a dess unika geologi och motsvarigheter finns endast på 

några få platser i världen. På grund av klimat och mark-förhållanden är dock 

en stor del av sjöarna och vattendragen känsliga för påverkan. 

Nedfallet av försurande ämnen från utlandet följer en gradient från öst till 

väst respektive från syd till nord. Detta innebär att den södra delen av regionens 

kustområde är mest utsatt. För kustområdet förstärks detta av 

punktutsläpp från massaindustri och smältverk. Nedfallet härrörande från 

såväl utländska som inhemska källor har minskat kraftigt sedan kulmen vid 

slutet på 1970-talet. Fortfarande kvarstår dock betydande försurningsproblem 

i framför allt vattendragen inom Västerbottens kustområde, där en 

ganska omfattande kalkningsverksamhet bedrivs. Övergödning utgör endast 

ett lokalt problem, där enstaka sjöar eller vattendrag kan vara påverkade 

från närliggande jordbruk. 

Skogsbruket påverkar också vattenkvaliteten i sjöar och vattendrag. Denna 

verksamhet orsakar en bortförsel av närings- och spårämnen från mark samt 

ökad uttransport av bl.a. humus och näringsämnen till vattendrag. 

Våtmarkerna 

Påverkan på våtmarkerna i regionen är främst kopplad till skogsbruk, vägbyggnationer 

och torvbrytning. Skogsbruket kan påverka våtmarkernas hydrologi 

genom att avrinningen från omgivande marker ökar vid avverkning 

och eventuella dikningar. Även vägbyggnationer kan påverka hydrologin. 

Inom regionen pågår en inventering av våtmarker. 

Avloppsvattenrening 

Kommunernas reningsverk i regionens tätorter renar sitt vatten med kemisk 

fällning. De större avloppsreningsverken har dessutom biologisk rening för 

att effektivt avskilja organiskt material och fosfor ur avloppsvattnet. Övriga 

avloppsreningsverk kommer fram till år 2005 att installera sådan teknik. 

Särskild teknik för att avskilja kväve har inte krävts. 

26

Under de senaste 10-15 åren har de större industrierna gjort betydande investeringar 

i olika reningstekniker för att minska utsläppen av föroreningar. 

Situationen i älvar och älvmynningar/havsfjärdar har avsevärt förbättrats, 

men fortfarande kan påverkan avläsas i recipienterna, både vad gäller vattenkvaliteten 

och de akvatiska organismerna. Effekterna följs genom särskilda 

kontrollprogram som inkluderar fysikaliskt-kemiska och biologiska 

parametrar. 

Avfall 

Kommunerna har system för källsortering/återvinning av papper, kartong, 

glas, metall, hårdplast och organiskt material. Avfall som förs till deponi 

beläggs med en avfallsskatt. Miljöfarliga sopor samlas upp i särskilda servicestationer. 

Särskilt farliga avfall transporteras till destruktionsanläggningar 

utanför länet. 

Dricksvatten och grundvatten 

Kommunerna försörjer sina medborgare med dricksvatten från både yt- och 

grundvattentäkter, beroende på förutsättningar och lämplighet. Generellt är 

det god tillgång på dricksvatten och kvaliteten är i allmänhet mycket god. 

Miljöövervakning och recipientkontroll (environmental impact assessment) 

Regionala miljöövervakningsprogram med syfte att följa storskaliga miljöförändringar 

löper i olika delar av regionen och organiseras av länsstyrelserna. 

Några av de nationellt organiserade övervakningsprogrammen har 

stationer i regionen och kompletterar på så vis de regionala programmen. 

Det ska understrykas att regionen utgör en stor del av landets totala yta och 

de ekonomiska resurserna är små i förhållande till behovet av nödvändiga 

övervakningsinsatser. Utsläpp från punktkällor registreras i emissionsdatabaser. 

Databaser för miljöövervakningsdata samt recipientkontrolldata är 

under uppbyggnad. 

Enligt miljöbalken krävs miljökonsekvensbeskrivningar och uppföljande 

miljöstudier för alla typer av ingrepp och företag som kan åstadkomma miljöpåverkan, 

vilket även inkluderar de framtida projekt som kan komma att 

finansieras av Mål 1. Miljöbalken som infördes den 1 januari 1999 omfattar 

all miljöfarlig verksamhet samt andra verksamheter som påverkar land- eller 

vattenmiljön. EU s k PPP-direktiv (Polluters Pays Principle) följs och genom 

att ställa krav från myndigheterna i samband med omprövningar av 

verksamheter som omfattas av miljöbalken fås verksamhetsutövarna att betala 

för att minska utsläppen. Naturvårdsverket är ansvarig myndighet på 

central nivå. I mål 1 programmet ingår möjligheten för näringslivet att söka 

projekt som leder till en mer miljövänlig teknik eller process och det gäller 

främst för små och medelstora företag. Det finns också möjlighet till att öka 

kunskapen om miljösituationen och miljöövervakningen samt säkerställa att 

åtgärderna inte står i strid med nationella och lokala miljökvalitetsmål. De 

stora punktutsläppen reduceras genom att tillämpa miljöbalken på ett effektivt 

sätt. 

27

Hållbar utveckling är ett horisontellt mål och skall därmed avspeglas genom 

hela programmet och inte enbart vara knuten till eventuella delprogram. 

Varje insatsområde ska bedömas utifrån kriterier som syftar till att säkerställa 

en hållbar utveckling inom respektive område. Mål 1 programmet omfattar 

dock inte direkta åtgärder för att påverka de luft-, vatten- och avfallsförhållanden 

som berörts ovan. 

Kultur, kulturmiljö och kulturarv 

Till en god livsmiljö hör möjligheten att uppleva en meningsfull fritid med 

kulturella aktiviteter och friluftsliv. En väl utbyggd infrastruktur på dessa 

områden är därför angelägen och ger utdelning. Kulturen är en viktig drivkraft 

för att stärka människors kreativitet och skapa en lokal och regional 

identitet. Individens och samhällets förmåga att skapa nytt är ofta kopplad 

till historiska traditioner, värderingar, tillgång till mötesplatser, förmåga till 

omvärldsorientering och gränsöverskridande nätverk. Kultur spelar därför 

en viktig roll som en sammanhållande kraft i samhället. Den fungerar också 

som den länk mellan det förflutna och framtiden, som kan få nya förmågor 

och synsätt att utvecklas. 

Kultur, kulturmiljö och kulturarv har också en viktig potential för att utveckla 

regionens attraktivitet. Många av de viktigaste besöksmålen i området, 

är knutna till historiska miljöer. Genom att lyfta fram nätverk av sevärdheter, 

kan de goda förutsättningarna nyttjas än bättre. 

Ett rikt och stimulerande kulturutbud får en betydelse som konkurrensmedel 

både vid val av lokaliseringsort för näringslivets investeringar och enskilda 

personers val av bosättningsort. Detsamma gäller kvalitén på den miljö där 

man ska arbeta och bo, även ur rent estetisk synpunkt. 

Kultursektorn – konstarterna, media, kulturmiljön och kulturarvet – erbjuder 

dessutom en växande arbetsmarknad. Småföretag med kulturinriktning blir 

allt fler, en utveckling som det finns anledning att stimulera. 

Museer och arkiv har också andra delar av kulturarvet att ta vara på. Forskning, 

registrering, vård och publikarbete ger arbetstillfällen till samhällets 

nytta. 

Samiskt näringsliv 

Det samiska samhället finns mitt i det övriga samhället, med egna samiska 

institutioner som, sameskolor, sameförskolor, same-TV, sameradion, Sametinget, 

samiskt museum, samernas utbildningscentrum etc. Därtill kommer 

viktiga resurscentra som samiska informations- och kulturcentrum, samegårdar 

och sameföreningar. Dessa utgör stommen för det samiska kultur- 

och näringslivet. 

Sápmi är det samlande namnet för det samiska området i Sverige, Norge, 

Finland och Ryssland. I den svenska delen av Sápmi finns 51 samebyar, 

varav huvuddelen i Norra Norrland. En sameby är både en organisation som 

28

leder renskötseln inom ett visst betesområde och en benämning på detta 

geografiska område men även en ekonomisk sammanslutning och egen juridisk 

person. Någon folkräkning av samerna har aldrig skett men uppskattningsvis 

finns det totalt ungefär 20 000 samer. 

En tydlig tendens i hela den samiska regionen är minskad lönsamhet inom 

rennäringen. Strukturförändringar mot större företagsenheter pågår för att 

kunna bibehålla en rimlig lönsamhet. Det i sin tur leder till undersysselsättning, 

arbetslöshet och i en del utsatta fall till social utslagning. De samiska 

företagen är mestadels små familjeföretag med betydande inslag av 

säsongssysselsättning. På grund av sin speciella karaktär är dessa företag 

svåra att nå med traditionella företagsutvecklande- och arbetsmarknadspolitiska 

åtgärder. 

Tabell 3 Samisk verksamhet 

Norra 

Norrland 

Samer Samiska 

institutioner 

Sameföreningar 

29 

Samebyar 

Rennäringsföretag 

1 

Renägare 

2 

Renar 

12 000 12 18 39 833 4371 186 062 

Riket 20 000 15 21 51 932 4 654 227 150 

Källa: För rennäringen; företagsregistret 1998 

1 

Ett rennäringsföretag kan inrymma flera renägare (t.ex. maka, minderåriga barn) men bara en husbonde. 

2 

Renägare är alla som äger renar, även de som inte har egna rennäringsföretag. 

De disponibla inkomsterna från renskötseln är därmed blygsamma med stora 

regionala skillnader. De flesta renskötselföretag kombinerar renskötseln 

med andra inkomstkällor som jakt och fiske men även andra säsongssysselsättningar 

för att uppnå en godtagbar levnadsstandard. 

Riksdagens revisorer anger i sin rapport Stödet till rennäringen (Rapport 

1995/96:8), att inkomstnivån inom rennäringen är generellt sett låg. Den 

genomsnittliga sammanräknade förvärvs- och kapitalinkomsten var år 1993 

cirka 116 400 kronor, vilket motsvarar 9 700 kronor per månad. En sådan 

nivå ligger klart under genomsnittet för de flesta andra yrkesgrupper. 

En renskötarfamiljs inkomst från näringsverksamheten – renskötsel och 

eventuell annan näringsverksamhet – svarade för 46 procent av den sammanräknade 

förvärvsinkomsten. Näringsverksamheten var av för-hållandevis 

större betydelse bland de ensamstående och uppgick till drygt 66 procent 

av dessas förvärvsinkomster. Kvinnors förvärvsarbete utanför rennäringen 

samt kombinationssysselsättning är för många familjer ett måste för att kunna 

klara ekonomin.

Slutsatser och sammanfattning 

Norra Norrland är EU:s största region till ytan och kännetecknas av gleshet, mångfald 

och kontraster. 

För att motverka befolkningsminskning och demografisk obalans ska Norra Norrland 

erbjuda levnadsvillkor som tilltalar alla – såväl ung som gammal, kvinna som 

man – för att långsiktigt tillförsäkra regionen en hållbar tillväxt. 

Norra Norrland skall verka för en mer stabil och jämställd arbetsmarknad för att 

uppfylla regeringens mål om att den öppna arbetslösheten maximalt skall uppgår till 

4 procent och att andelen sysselsatta skall öka till 80 procent av befolkningen i åldern 

20-64 år. 

Norra Norrland skall utveckla fler kunskapsintensiva näringar som komplement till 

den råvarubaserade industrin för att öka sysselsättningen för kvinnor och män i regionen. 

Näringslivsstrukturen i Norra Norrland skall inom respektive område gå i riktningen 

mot ökad förädling och större kunskapsinnehåll. Även nya organisations- och arbetsformer 

skall nyttjas. 

Norra Norrland skall verka för en företagsmiljö som gör att fler kvinnor och män 

startar nya företag, att befintliga företag växer och att nya söker sig till regionen. 

Norra Norrland skall ha en kompetens- och utbildningsnivå minst i nivå med andra 

framgångsrika europeiska regioner. 

Norra Norrland skall nyttja den goda livsmiljön och kulturen som utvecklingskraft 

för att bidra till en hållbar tillväxt, attraktiva boendemiljöer, kreativitet, kompetens 

och jämställdhet mellan kvinnor och män. 

Norra Norrland skall värna om de rika värden som finns i regionens natur och kulturmiljöer, 

och nyttja dessa som en tillgång för regional identitet och attraktivitet. 

Den distansöverbryggande informationstekniken har en avgörande betydelse för 

Norra Norrland. Regionen skall inta en tätposition i landet när det gäller t.ex. infrastruktur, 

användning och utbildning inom området. 

För att överbrygga regionens läge och glesa struktur krävs effektiva transportsystem 

av högsta standard. 

En aktiv omvärldsbevakning och ett intensifierat internationellt engagemang, närvaro 

och utbyte, ger oss möjligheter till vidgade marknader och nya affärsmöjligheter. 

De rika naturtillgångarna kan bättre tas tillvara för att generera tillväxt och sysselsättning. 

30

Styrkor, svagheter, möjligheter och hot 

Norra Norrlands styrkor 

- En region präglad av mångfald och kontraster 

med unik naturmiljö – ”Europas sista vildmark” 

– och rik kulturmiljö. 

- Väl utbyggd offentlig service. 

- Lönsam råvarubaserad industri och rika naturtillgångar 

för förädling. 

- Tre framstående universitet och i övrigt god 

tillgång till utbildning och forskning. 

- Strategiskt läge i öst-västligt och nord-sydligt 

perspektiv. 

- En livskraftig landsbygdsrörelse 

- Ett miljöanpassat jordbruk med hög kvalité på 

produkterna 

Norra Norrlands möjligheter är att: 

- Utveckla kulturen som utvecklingskraft. 

- Nyttja och bygga ut informationstekniken för 

att överbrygga de långa avstånden. 

- Bättre nyttja arbetskraften. 

- Stimulera kreativitet, entreprenörsanda och 

innovationsförmåga. 

- Stärka samverkan mellan näringsliv och utbildning/FoU 

- Förbättra tillgången till högskole- och distansutbildning/flexibel 

utbildning. 

- Dra nytta av internationaliseringen. 

- Utveckla besöksnäringen. 

- Stimulera kunskapsintensiv produktion. 

- Nyttja nya organisations- och arbetsformer. 

- Öka förädlingen av regionens råvaror och ta 

tillvara möjligheten till lokal produktion. 

- Öka företagsamheten. 

- 

Norra Norrlands svagheter 

- Perifert läge och utmärkande gleshet. 

- Obalanser inom regionen, t.ex. befolkningsstruktur- 

och –utveckling, utbildningsnivå och 

sysselsättning. 

- Känslig naturmiljö. 

- Små lokala arbetsmarknadsregioner, särskilt i 

inlandet. Könsuppdelad arbetsmarknad. 

- För få entreprenörer och goda förebilder. Få 

nystartade företag, särskilt av kvinnor. 

- Brister i transportsystemen. 

- Lågt förädlingsvärde i vissa branscher. 

- För liten privat sektor och få nya tillväxtföretag. 

- Inlandets låga attraktionskraft på kvinnor. 

- Gles bebyggelse / långa avstånd 

- Svagt underlag för service och kulturell 

mångfald 

Norra Norrlands hot är: 

- Minskad befolkning och fortsatt demografisk 

obalans. 

- Brist på kvalificerad arbetskraft, särskilt i 

inlandet. 

- Otillräcklig infrastruktur, t.ex. IT i glesbygden. 

- Låg närvaro på den internationella marknaden. 

- Brist på strategi för att möta de snabba förändringarna 

i omvärlden. 

- Fortsatt hög arbetslöshet. 

- Fortsatt liten kritisk massa av ledare, entreprenörer 

och andra nyckelpersoner. 

- För få satsningar på tillväxtbranscher. 

- För få nya tjänsteföretag i regionen. 

- Fortsatt utflyttning med åtföljande försämrat 

serviceunderlag i glesbygden 

- Igenväxning av kulturlandskapet 

- Utveckling i jordbruket mot allt större företag 

31

- Utveckla transportsystemen, bl.a. genom Botniabanan 

och Norrbotniabanan 

- Utveckla de speciella förutsättningarna som 

finns inom klimat och kompetens för produktion 

av jordbruksprodukter 

- Ökat intresse för närproducerat 

både nationellt och internationellt försämrar 

jordbrukets konkurrensförmåga 

- Kustfisket drabbas i hög grad av den ökande 

sälstammen 

32

Erfarenheter av innevarande programperiod 

Framtagandet av programmen 

Processen vid framtagandet av de föregående programmen har kritiserats. 

Arbetet bedrevs under stor tidspress vilket medförde att det inte var möjligt 

att engagera partnerskapet fullt ut i planeringsarbetet. Grunden i det nya mål 

1-programmet är de regionala tillväxtavtalen. 

• Framtagandet av mål 1-programmet har utarbetats i partnerskap i bred 

samverkan 

• Tillväxtavtalen är ett resultat av de prioriteringar som gjorts av de regionala 

partnerskapen, vilket ger goda förutsättningar för genom-förandet 

av mål 1-programmet. 

Genomförandet av programmen 

Programmen som arbetades fram för programperioden 1995-1999 var alltför 

detaljerade vilket försvårade och ibland gjorde det omöjligt att genomföra 

bra projekt. De små, detaljerade åtgärderna resulterade i många små projekt 

och en orimligt omfattande administration. Den sammanslagning av åtgärder 

som genomfördes efter halvtidsutvärderingarna var bra men inte tillräcklig. 

• Ambitionen i arbetet med mål 1-programmet har varit att åstadkomma 

ett program med mindre detaljeringsgrad som möjliggör genomförandet 

av större och länsöverskridande projekt. 

I mål 6-området inrättades en särskild beslutsgrupp för länsöverskridande 

projekt inom områdena turism, FoU och IT – den Regionala beslutsgruppen. 

Länsöverskridande projekt inom andra områden var svåra att genomföra, 

eftersom det krävdes beslut av flera beslutsgrupper. Erfarenheterna är att 

huvuddelen av de projekt som beslutats av den regionala beslutsgruppen 

inte var länsöverskridande. 

• Länsöverskridande projekt skall vara möjliga att genomföra i samtliga 

insatsområden i mål 1-programmet. 

I mål 5b- och 6-programmen har funnits åtgärder för gles- och landsbygdsutveckling. 

Projekten har många gånger handlat om att stödja det lokala 

samarbetet för att upprätthålla en levande landsbygd och som breddar förutsättningarna 

för kommersiella aktiviteter. Det finns en stark vilja i kommunerna 

att utveckla landsbygden, både i byarna och i de kommunala förvaltningarna 

vilket har resulterat i en stor mängd projekt inom detta område. I 

mål 6-regionerna har man till en del arbetat med ramprogram inom insatsområdet 

Lokal utveckling. Till en början rådde stora oklarheter om hur arbetet 

med ramprogram skulle bedrivas men under program-periodens gång har 

33

arbetsformen utvecklats och det finns nu flera exempel på lyckade satsningar 

i kommunerna. 

• Ramprogram är en bra arbetsmodell för att kunna hantera en lång rad 

mindre projekt men även för att kunna hantera strategiska utvecklingsfrågor. 

• I mål 1-programmet finns förutsättningar att fortsätta stödja det lokala 

engagemanget. 

Jämställdhet är ett horisontellt mål i strukturfondsprogrammen. I projektens 

redovisning av förväntade effekter skall även effekter på jämställdhet redovisas. 

Både övervakningskommittéer och beslutsgrupper har påpekat brister 

i redovisningarna. En nackdel med detta är enligt SOU 1999:24 ”att jämställdhetsperspektivet 

riskerar att hamna i skymundan. En bättre lösning är 

därför att jämställdhet ingår både som konkreta åtgärder i programmen och 

som horisontellt mål”. 

• I mål 1-programmet skall arbetet med att uppnå ökad jämställdhet mellan 

kvinnor och män i regionen genomföras dels genom särskilda insatser 

för kvinnor och dels genom mainstreaming. 

Bidragen från strukturfonderna skall medfinansieras av nationella offentliga 

medel och huvuddelen av åtgärderna i programmen förutsätter även privat 

medfinansiering. I mål 6-regionen har EU-finansieringen varit mellan 50-75 

% av den offentliga finansieringen medan den i mål 2 och 5b har varit mellan 

30 och 50 % av de offentliga utgifterna. Under den senare delen av programperioden 

har svårigheterna att hitta nationell offentlig med-finansiering 

blivit tydliga. Det gäller såväl de små inlandskommunerna som 5bkommunerna 

i Västerbotten. Kommunerna är små och har en hårt ansträngd 

ekonomi vilket innebär att de har svårt att motivera annan verksamhet än 

den ordinarie kommunala verksamheten. Den ständigt minskande befolkningen 

medför minskade skatteintäkter vilket gör att kommunernas framtida 

möjligheter att medfinansiera EU-projekt inte kommer att öka. Även övriga 

myndigheter och offentliga organisationer har under programperioden fått 

kännas vid minskade anslag vilket har begränsat deras medfinansieringsmöjligheter. 

• En högre finansieringsandel från EG:s strukturfonder är nödvändig för 

ett framgångsrikt genomförande. 

Uppnådda resultat 

Strukturfondsarbetet har inneburit ett nytt arbetssätt i Sverige där aktörerna 

(partnerskapet) tillsammans i beslutsgrupper beslutat om hur medlen skall 

användas. Under programperiodens gång kan noteras en ökad samverkan 

mellan olika aktörer i länen och att nya aktörer har tillkommit i det regionala 

utvecklingsarbetet. 

34

Samverkan mellan företag är något som utvecklats väl under perioden vilket 

även fastslås i rapporten ”Från brukskultur till nätverkskultur”, en tematisk 

studie av nätverk och samverkan i mål 2 regionen, där Norra Norrlandskusten 

ingår. Studien är utförd av Forum for business Administration, 

(FDA). Av rapporten framgår att företagen är positiva till den satsning som 

gjorts på nätverk och samverkan i mål 2 programmen. För företagen har det 

främst inneburit nya affärskontakter och nya marknader. Mer än hälften av 

företagen uppger att man kommer att fortsätta att använda sig av nätverk 

och samverkan som arbetssätt. För att vidmakthålla och utveckla företagssamverkan 

kommer detta område att uppmärksammas i kommande mål 1 

program. 

IM-Gruppen har gjort en utvärdering av ”Växtkraft mål 4” nationellt. Hos 

en majoritet av stödmottagarna rapporterades positiva effekter för deltagarna 

vad gäller fördjupat yrkeskunnande, förmåga att utföra ny arbetsuppgifter, 

ökad motivation/förmåga för utvecklingsarbete och för att lära nytt. Hos 

en klar majoritet av stödmottagarna rapporteras positiva verksamhetseffekter 

vad gäller yrkeskompetens, kvalitetsmedvetande, kundrelationer, konkurrenskraft, 

ökad förändringsberedskap samt förbättrad arbetsorganisation. 

IM-gruppens utvärdering pekar på att om man kan finna en modell där man 

kan stimulera kompetensutveckling i samverkan mellan företag och inom 

ramen för affärsförbindelserna då skulle stora mervärden och spridningseffekter 

skapas. Vidare uppmärksammas att möjligheten att studera allmänna 

ämnen med arbetsplatsen som plattform ligger i vuxen-pedagogikens 

frontlinje. Dessa två utmaningar bör stödjas i framtida program. 

Nordregio har utvärderat vissa insatser i Fyrstadsregionen (rapport Företagsutveckling 

och Företagsstart Fyrstad). Rapporten redovisar vissa slutsatser 

som bedöms vara värdefulla i det kommande mål 1-arbetet. Man har 

exempelvis strävat efter att förenkla genomförandet genom att utforma ramprojekt. 

Medel från strukturfonderna och nationell medfinansiering förs 

samman till stora projekt eller program, för att inom ramen för sådana kunna 

genomföra samlade och koncentrerade insatser. Fördelarna uppges vara flera. 

För den enskilde sökande förenklas ansöknings- och redovisningsprocessen, 

medfinansieringen kan avtalas in i ett stort projekt i stället för 

många små projekt och personella resurser kan i högre grad användas för 

initiering, uppföljning, med mera. Enligt utvärderingen har utvecklingsarbetet 

bedrivits med framgång. En av förklaringarna är det valda arbetssättet. 

Eurofutures AB genomförde en halvtidsutvärdering av mål 2 Norra Norrlandskusten. 

Utvärderarens bedömning är att programmet ger en god grund 

för det fortsatta arbetet med att förbättra företagareklimatet, tillväxten och 

nyföretagandet och därmed lägga grunden för nya arbetstillfällen. Fokus bör 

enligt utvärderaren vara på insatser som främjar entreprenörskap och kommersiellt 

livskraftiga projekt och prioritet ges till privata stödmottagare. 

Ett antal utvärderingar av mål 6-programmet har genomförts (Nordlandsforsknings 

"halvtidsutvärdering av Sveriges mål 6 program", Nordregio´s 

35

"Effekterna av stöd till lands- och glesbygd i norra Sveriges inland", Bohlin 

och Strömberg Företagskonsult AB:s "Sysselsättnings-effekterna av mål 6programmets 

insatsområde företagsutveckling"). Dessa visar att mål 6programmets 

mål avseende sysselsättning i stort kommer att uppnås. I stödet 

till gles- och landsbygd är dock effekterna svagare än i näringslivsutvecklingsdelarna. 

Vidare bedöms IT-satsningarna som viktiga och framgångsrika 

samt att de bidrar till framtidstro vad gäller arbeten i IT-sektorn. 

Nordregios utvärdering pekar på vikten av att kommande program med kraft 

satsar på utvecklande av infrastruktur för nästa generation informationsteknologi. 

Vidare bör även åtgärder finnas för att långsiktigt säkra fundamentala 

serviceutbud i glesbygden. Breda satsningar bör göras för att öka 

glesbygdbefolkningens handlingsinriktade kompetens. Ramprogram är en 

bra lösning för genomförandet och utbetalningstakten bör snabbas upp. En 

analys bör göras för hur nästa generation stöd- och resurscentra för lands- 

och glesbygdsutveckling ska se ut. 

Bohlin och Strömberg pekar även på vikten av att programmets åtgärder bör 

ha starkare koppling till ny kunskap, att projekt som har och redovisar en 

logisk effektkedja bör prioriteras, samt att återföring och spridning av resultat 

och erfarenheter bör förstärkas och tydliggöras. Vidare bör arbetet med 

att utveckla metoder för effekt- och processanalyser intensifieras. 

Ledningskonsulterna i Stockholm AB har gjort en utvärdering av "Sysselsättningsfrämjade 

åtgärder inom mål 6" som motsvarar insatserna inom EUprogrammet 

mål 3. Insatserna har lett till ökade möjligheter att starta projekt 

för att motverka arbetslöshet också i andra mål 6-åtgärder. Åtgärderna har 

gjort det möjligt för gamla- och nya aktörer att arbeta, pröva och utveckla 

nya arbetsmarknadspolitiska åtgärder, nya metoder och ny pedagogik samt 

nya samarbetsformer. Målgrupper som under lång tid stått vid sidan av systemet 

har genom åtgärderna fått nya möjligheter att påverka sin framtid. 

I det fortsatta arbetet föreslår Ledningskonsulterna att åtgärderna koncentreras 

för att nå de mest marginaliserade individerna. Vidare föreslås att finansiärernas 

och projektgenomförarnas ansvar för spridning och återföring tydliggörs. 

I såväl mål 2 Norra Norrlandskusten som i mål 6 är beslut fattade för i det 

närmaste är 100% av medlen i programmen och i september 1999 är ca 45 

% av verksamheten slutredovisad. Utifrån detta perspektiv redovisas hittills 

uppnådda resultat . 

Av mål 6-programmet utgör Norrbotten och Västerbotten ca 50 %. med 

utgångspunkt från fördelade budgetar. De viktigaste kvantifierade målen för 

programmet är att skapa eller bibehålla ca 9500 arbetstillfällen och tillskapandet 

av 900 nya företag. Fördelat på Norra Norrland innebär detta 

• 4 750 nya eller bevarade arbetstillfällen 

• 450 etablerade företag 

36

För mål 2, Norra Norrlandskusten, så är motsvarande kvantifierade mål 

• 3 100 nya eller bevarade arbetstillfällen 

• 1 500 nyetablerade företag 

Nedan redovisas hittills uppnådda resultat för både mål 2 och mål 6 i ett 

sammanhang. Förutom nedan redovisade indikatorer finns en mängd andra 

indikatorer som använts och redovisats i projekt. 

Förväntade Utfall i avslutade 

Indikatorer effekter projekt 

Antal nya/bevarade arbetstillfällen 9023 4532 

Antal nya företag 4172 1896 

Antal deltagare i utbildningsinsatser 4544 2799 

Utbildningscentra (t ex lokala studiecentra) 23 13 

Antal nya servicefunktioner (främst daglig service 48 36 

Mineralfyndigheter 10 3 

Samverkansprojekt mellan företag 124 76 

Antal nya besökare 29850 40500 

Antal nyföretagarcentra 6 2 

Inom området bedrivs även mål 5b Västerbotten och 5b Skärgården. Uppnådda 

effekter hittills inom dessa program är 

Förväntat Utfall 

antal bevarade/nya arbetstillfällen 482 101.5 

antal nya företag 208 94 

antal besökare 19 850 10 237 

Erfarenheterna från den innevarande programperioden är att resultaten av 

åtgärderna i programmen inte alltid har kunnat utläsas av de uppsatta indika-torerna. 

Indikatorerna har varit alltför otydliga och öppnat för individuella 

tolkningar och godtycke. Indikatorverktyget har vidareutvecklats inför 

den nya programperioden vilket ger bättre förutsättningar att mäta resultaten 

av programmet. 

37

2. Strategi och prioriteringar 

I detta avsnitt redovisas ett antal utgångspunkter för de val och prioriteringar 

av åtgärder och finansiella åtaganden som föreslås i det följande. 

Avsnittet innehåller en kort återkoppling till de viktigaste slutsatserna i de 

inledande analysavsnitten, en introducerande argumentation för valet av 

insatsområden och åtgärdsinriktning samt synpunkter på formerna för att 

säkerställa genomförandet av programmet. 

Viktiga slutsatser från analysavsnittet är: 

Regionen präglas i olika mån av besvärande obalanser i befolkningssammansättning 

och befolkningsutveckling. Uppenbart måste utvecklingsarbetet 

inriktas mot att skapa grunder för en stabilare folkmängd och en mer varierad 

ålderssammansättning för att klara den grundläggande samhällsservicen 

som behövs för att ett samhälle skall ha goda livsvillkor i vid mening. En 

befolkningsutveckling med in- och utflyttningar i bättre balans än för närvarande 

skulle skapa dynamik och gagna regionen. Könsmässig balans och 

jämställdhet är omistliga villkor för en god regional utveckling. 

Den offentliga sektorn bedöms fortsätta att minska i området, främst beroende 

på en ogynnsam sysselsättningsutveckling inom den privata sektorn 

och därmed negativ befolkningsutveckling, vilket minskar underlaget för 

offentlig service. Den minskande sysselsättningen och befolkningen minskar 

i sin tur primärkommunernas och landstingskommunernas skatteintäkter. 

Samtliga landsting och de allra flesta kommuner i regionen har i dag 

underskott i sina ekonomier. En viss motvikt i den offentliga sektorns sysselsättningsnedgång 

kan dock följa av ett ökande vård- och omsorgsbehov 

för den äldre befolkningen. Beroendet av den offentliga sektorn har varit 

och är fortfarande stort i regionen. 

Sysselsättningsminskningen inom de primära näringarna, jord- och skogsbruk, 

har varit omfattande under låg tid. Framför allt inom skogsbruket har 

omfattande rationaliseringar skett genom att allt mer kvalificerade maskinella 

metoder används. Under 1990-talet har sysselsättningen i dessa näringar i 

stort sett halverats. Inom jordbruket kan i bästa fall sysselsättningsminskningen 

hejdas genom att kombinera verksamheter och öka den småskaliga 

förädlingen av jordbrukets produkter. 

Den tillverkande industrin i regionen har också minskat under 1990-talet, 

mycket beroende på kustlandets större basindustriers rationaliseringar , något 

som även gäller gruvnäringen i regionens inland. Sammantaget har 

branscherna tillverkning och utvinning minskat sin sysselsättning med nära 

8 000 personer (nära 20%) under 1990-talet Någon syselsättningsökning 

beräknas inte heller ske inom den traditionella verkstads- eller metallindustrin. 

Här kan dock en fortsatt minskning motverkas genom insatser för af- 

38

färs-, produkt- och kompetensutveckling vilket kan skapa nya nätverk och 

marknader. 

Behovet av lokalt och regionalt inriktade hushållstjänster minskar som en 

följd av befolkningsförändringarna. Regionala och nationella konsumentinriktade 

tjänstesektorn – olika former för teknisk support, bokningscentraler 

etc., tillsammans med näringslivsinriktade servicefunktioner har en positivare 

utveckling. En utmaning är att hålla hög kvalitet och fylla tjänsterna med 

kvalificerat innehåll, vilket kräver väl spridd tillgång till utbildning. 

Nyföretagandet varierar kraftigt i regionen. Vissa kommuner har stadigvarande 

låg etableringsfrekvens och hög arbetslöshet. De offentliga företagsstödjande 

organen uppfattas ibland som svåra att överskåda och varandra 

överlappande. Attityder till företagande och utbildning hos många enskilda 

påtalas som ett hinder för ett utökat entreprenörskap. Utbildningsnivån i 

många kommuner är förhållandevis låg. 

Förnyelsen av näringslivet sker framför allt genom tillväxt i vissa privata 

tjänstebranscher. Företag med högt kunskapsinnehåll bedöms ha bättre tillväxtmöjligheter 

än företag med lågt kunskapsinnehåll. Många kvalificerade 

yrkesgrupper är en bristvara, såväl i regionen som i landet. Tillgången till 

ett gott utbud av efterfrågad arbetskraft kan vara en viktig lokaliseringsfaktor. 

Infrastruktur i allmän mening är av stor betydelse för regionens utveckling. 

Långa avstånd såväl mellan orter inom regionen som till marknader utanför 

regionen, kräver väl fungerande strukturer för transporter och datakommunikation. 

Tillgången till en väl utbyggd social infrastruktur och ett flexibelt 

och kvalificerat utbildningssystem är av mycket stor betydelse, liksom regionens 

förmåga att skapa samspel mellan näringsliv och samhällets infrastrukturella 

resurser. 

Natur- och kulturmiljön är viktig för regionens utveckling på olika sätt. Dels 

som produktionsresurs för såväl basföretag som en växande besöksnäring, 

dels som allmän välfärdsfaktor vid kvinnors och mäns val av levnadsmiljö. 

Kulturproduktionen, exempelvis vad gäller musik, media m.m., representerar 

också en växande ekonomisk sektor. Samernas näringsfång och kulturtradition 

utgör ett viktigt inslag för regionens utveckling och framtid. En 

långsiktigt ekologiskt hållbar utveckling måste ligga till grund för allt utvecklingsarbete. 

Utgångspunkterna för förslagets programdel sammanhänger därför primärt 

med följande faktorer: 

• Befolkningen och dess sammansättning nu och på sikt. 

• De långsiktiga dragen i näringslivsutvecklingen och de krav dessa ställer 

på individer och samhällsstrukturen. 

• Arbetsmarknadernas möjlighet att utvecklas och fungera väl. 

39

• Samhällsstrukturen i vid mening och dess förmåga att skapa dynamik 

och attraktivitet för boende och produktion. 

Kust och inland 

Kustområdet i Norrbotten och Västerbotten har genom befolkningskoncentrationen 

och det mer differentierade näringslivet, samhällsservice mm helt 

andra utvecklingsbetingelser än inlandsområdena. En utveckling av de tydliga 

och mer starka regioncentra som kan identifieras, som Fyrkantsområdet 

i Norrbottens län och Umeå-, Skellefteåregionen i Västerbottens län, har 

dock en väsentlig betydelse för en positiv utveckling av regionen som helhet. 

Här kan man också peka på behovet av ett samspel internationellt mellan 

aktörer inom olika utvecklingsområden i regionen. Vikten av att utveckla 

samspelet mellan kust-inland har berörts i strategin och prioriteringar i 

SPD;n och återfinns konkret i flera av SPD;ns insatsområden. 

Här kan nämnas forskning och kunskapsutveckling kopplat till strategiska 

utvecklingsområden, samverkan mellan universiteten och dess omgivning 

samt vikten av att prioritera kunskapscentra inom områden med hög tillväxtpotential 

som rymd, miljö, biomedicin m.fl. Flera av dessa utvecklingsområden 

och kunskapscentra är belägna i inlandet. Utvecklingsinsatser 

inom infrastruktur- och kommunikationsområdet för att underlätta distansutbildning 

och användningen av informationsteknik inom regionens näringsliv 

är områden där betydande satsningar genomförts inom ramen för 

Mål 6 och Mål 2. I Mål 1 skall satsningar på detta område fortgå och vidareutvecklas. 

Resurs- och kompetenscentra samt olika intermediärer i kustområdet är betydelsefulla 

aktörer i olika utvecklingsprojekt där målgruppen och bärare av 

projektnyttan i lika stor utsträckning återfinns i inlandet. På liknande sätt är 

deltagandet av större företag från kustområdet viktiga i olika utvecklingsprojekt 

för att stödja en god utveckling av de mindre företagen i direkta projekt 

men också mer generellt genom nätverkskontakter och kompetensöverföring. 

Samma perspektiv kan på motsvarande sätt appliceras på frågan om samspelet 

mellan stad och mer avlägset belägen landsbygd. Centralorterna i Norra 

Norrlands inlandsområden har i det sammanhanget en strategisk betydelse 

för bibehållandet av kommersiell och offentlig service för den mer utpräglade 

landsbygden. Utveckling av mer bärkraftiga företag i dessa centra har 

stor betydelse för mindre företag i omgivande landsbygd. 

Regionala tillväxtavtal 

De regionala tillväxtavtalen utgör en konkretisering av den nationella regionalpolitiken, 

sådan den föreslogs och beslutades av regering och riksdag 

våren 1998. Det grundläggande syftet med tillväxtavtalen är att genom samordning 

av ekonomiska, personella och andra resurser stimulera tillväxt och 

ökad sysselsättning. Proposition 1997/98:62 om regionalpolitik redovisar 

detta motiv närmare. Regeringens erbjudande till regionerna att medverka i 

tillväxtavtalen har inneburit en relativt omfattande planeringsprocess. Två 

40

processmässiga syften har således funnits med tillväxtavtalen: Dels att engagera 

många parter i utvecklingsarbetet varvid stora likheter finns med 

EU:s regionalpolitik, dels att förbereda programarbetet för denna politik. 

Det finns en god samstämmighet mellan tillväxtavtalen och programförslagen. 

I stort sett allt som upptas i tillväxtavtalen ingår i SPD, vilket gäller 

såväl mål, som strategier och åtgärder, liksom medverkan av partnerskap. 

Finansiellt råder motsvarande överensstämmelse. Strukturfonderna utgör en 

väsentlig del i finansieringen av tillväxtavtalen och vice versa, de offentliga 

resurser som redovisas i tillväxtavtalen kommer att utgöra nationell medfinansiering 

till strukturfonderna. En tydlig synergi finns således mellan tillväxtavtal 

och SPD vad avser mål, innehåll, inriktning, partnerskap och finansiering. 

I ett avseende skiljer sig tillväxtavtalen innehållsmässigt från 

SPDn nämligen att stöd till de areella näringarna, som är en del av SPDn, 

ingår inte i tillväxtavtalen. Vidare är tillväxtavtalen i ett inledningsskede 

treåriga medan SPD:n täcker en sjuårsperiod. 

Vision, mål och strategier 

De mål som åsätts utvecklingen har olika dimensioner och räckvidd. Det 

som uppfattas som mål på en nivå kan utgöra medel för att uppnå mål på en 

mer övergripande nivå. Alla dessa hierarkiska samband kan inte fångas in i 

korta och översiktliga programunderlag. Däremot måste analysen och sambandsbeskrivningarna 

av dem på olika sätt återkomma i de fördjupade handlings- 

och genomförandeprogram som löpande kommer att utvecklas för att 

långsiktigt säkerställa genomförandet av programmet och de Tillväxtavtal 

som skall samspela för en god regional utveckling. 

Punkterna ovan kan i detta sammanhang uppfattas både som mål och som 

strategier för målgenomförande. 

Visionen för regionen Norra Norrlands utveckling är att: 

Norra Norrland är en attraktiv region att leva i. Här finns bra boendemiljöer 

med god samhällsservice, livskraftiga företag samt ett jämställt samhälle. 

Regionens dynamiska utveckling bygger både på regionens unika resurser 

och på kvinnors och mäns kompetens och vilja att forma en god tillvaro. 

Invånarna är öppna mot omvärlden och samarbetar såväl inom regionen som 

över gränserna. Detta leder sammantaget till en hållbar tillväxt och sysselsättning 

i Norra Norrland. 

Övergripande mål och strategi 

Det övergripande målet för programmet är att Norra Norrland ska ha ett 

näringsliv med minst samma tillväxt som andra framgångsrika regioner i 

landet och Europa och att full sysselsättning nås inom ramen för en hållbar 

utveckling och ett jämställt samhälle. 

41

Regionens fortlevnad och utveckling skall säkerställas genom att fler och 

växande företag bidrar till en förbättrad inomregional balans. Strategin för 

detta bygger i allt väsentligt på att befintliga och nya företag präglas av hög 

kompetens, hög utbildningsnivå samt väl utvecklade produktionsmetoder 

med nya tekniska lösningar för en effektiv produktion av varor och tjänster. 

Näringslivets produkter och tjänster måste äga kvaliteter som gör dem efterfrågade 

på större internationella marknader. Detta förutsätter att företagen 

också utvecklar sin affärsverksamhet, produkter, miljö och ledningssystem. 

Former för samverkan mellan enskilda företag måste ständigt utvecklas och 

anpassas till de skiftande villkor som marknader och samhällsförändringar 

motiverar. 

Samspelet mellan näringslivet och det omgivande samhället vad avser forskning, 

utbildning, kommunikationer och annan grundläggande samhällsservice, 

måste ständigt utvecklas. I detta ligger också en förmåga att se och 

påverka attityder för att skapa värdegemenskap kring riktningen på regionens 

utveckling och formerna för detta. 

Vidare är det angeläget att utveckla samspelet mellan regionens olika delar. 

Det innebär bl.a. att insatser inom t.ex. forskning och utveckling som görs i 

de utvecklingscentra som huvudsakligen finns i regionens kuststäder bör ges 

en sådan inriktning att de också är till nytta för utvecklingen i övriga delar 

av regionen. 

Öppethållande av odlingslandskapet genom bibehållen jordbruksdrift spelar 

en avgörande roll för landsbygdens överlevnad i norra Sveriges glest befolkade 

områden. Den snabba nedläggningen av jordbruksföretag bör bromsas 

genom ny användning av åkermarken och genom en ny och konkurrenskraftig 

användning av de resurser och den kompetens som frigörs när jordbruket 

tvingas till omställning. Den totala livsmedelsproduktionen är liten 

inom det geografiska område som Mål1 Norra utgör och bör inte tillåtas 

minska så mycket om förädlingsindustri och nödvändig service till jordbruksföretagen 

skall kunna upprätthållas. 

Ett ytterligare viktigt strategiskt inslag är att stärka och vidareutveckla de 

delar av natur- och kulturmiljövärden som påverkar individens upplevelse 

av regionen som attraktiv, dynamisk och rik på upplevelser och skönhetsvärden. 

Rennäringen skall vidareutvecklas både som grund för sysselsättning och 

som bas för samekulturen. Generella tillväxtåtgärder når i liten utsträckning 

fram till den samiska befolkningsgruppen. Det är därför viktigt att kraftfulla 

utvecklingsinsatser görs både inom näringen och inom verksamhetsområden 

som ligger nära eller kompletterar samisk tradition och kultur. Även nya 

näringar måste utvecklas. Satsningar på såväl baskompetensnivå som 

”spetskompetens” är viktiga instrument för att åstadkomma detta. 

42

Hållbar utveckling 

Vikten av att arbeta med omställning till hållbar utveckling blir alltmer betydelsefull 

och är ett uttalat mål inom EU. Grunderna till den inställningen 

återfinns i fördragen som tecknades i Maastricht och i Amsterdam. Begreppet 

hållbar utveckling definieras som ”en utveckling som tillfredsställer 

dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa 

sina behov” (Bruntland 1992). Vanligt är att begreppet indelas i 

tre sfärer; den ekonomiska, den sociala samt miljösfären, som ofta kallas 

ekologisk hållbar utveckling. Ett program med miljöprofil kännetecknas av 

att den innehåller de tre sfärerna och att dessa betraktas som jämbördiga och 

inbördes beroende av varandra. Detta innebär att åtgärder inom de ekonomiska 

och sociala sfärerna kan ha stor betydelse för miljösfären och tvärtom. 

Hållbar utveckling är ett horisontellt mål och skall därmed avspeglas genom 

hela programmet och inte enbart vara knuten till eventuella delprogram. 

Varje insatsområde ska bedömas utifrån kriterier som syftar till att säkerställa 

en hållbar utveckling inom respektive område. Som exempel kan nämnas 

att företag ofta påverkar miljön i form av utsläpp och förbrukning av naturresurser. 

Dessa företag ökar sin konkurrenskraft genom att visa på att företaget 

arbetar med miljöfrågor och därigenom försöker minimera miljöpåverkan 

i omgivningen. Processer skall utvecklas så att användningen av 

råvaror och energi minskar. 

De svenska myndigheterna garanterar att Mål 1 programmen överensstämmer 

med skyddet av föreslagna Natura 2000 områden, och kommer att säkerställa 

att bevarandevärdena i dessa områden inte kommer att påverkas 

negativt i samband med insatser som medfinansieras av strukturfonderna. 

Sverige kommer också att underrätta kommissionen, senast i programkomplementet, 

om de åtgärder som vidtagits för att förhindra negativ påverkan. 

De svenska myndigheterna kommer att begära en miljöbedömning i enlighet 

med Rådsdirektiv 92/43 EEG, 21 maj 1992, rörande bevarandet av naturliga 

habitat och av vild flora och fauna, för alla projekt belägna i känsliga eller 

utvalda områden och även i områden som finns med på indikativa listor 

presenterade för kommissionen. Ett tillräckligt antal områden i de nordligaste 

(boreala) regionerna har ännu inte officiellt föreslagits av Sverige. Därför 

kommer de svenska myndigheterna att presentera en indikativ lista med 

ytterligare områden till 15 april 2000, för att göra det möjligt för kommissionen 

att bedöma aktiviteter som har effekt på markanvändningen. Senast i 

juni 2000 kommer Sverige att presentera ett komplett förslag, vilket kommer 

att ske parallellt med diskussionerna om programkomplementet. 

För närvarande pågår ett pilotprojekt inom generaldirektoratet för regionalpolitik 

som syftar till att redovisa rekommendationer och åtgärder för hur en 

hållbar utveckling av regioner ska kunna genomföras under programperioden. 

Tolv regioner inom EU ingår i projektet, däribland Norra Norrlandskusten 

(mål 2). En partnersammansatt grupp tillsätts och knyts till projektet 

som en referensgrupp. Gruppen kvarstår under programperioden och funge- 

43

ar som ett diskussionsforum för idéer och kontinuerlig uppföljning av att 

regionen utvecklas enligt de intentioner som finns i det samlade programdokumentet. 

Jämställdhet 

Det finns ett övergripande jämställdhetsmål som innebär att kvinnor och 

män skall ha samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga 

områden i livet. Ekonomisk tillväxt och ökad sysselsättning hänger 

samman med möjligheterna att fullt ut ta till vara både kvinnors och mäns 

resurser i arbetsliv, familjeliv och samhälle. 

Ett viktigt instrument i arbetet med att uppnå en ökad jämställdhet mellan 

kvinnor och män i regionen utgörs av detta strukturfondsprogram. Såväl 

mainstreaming som särskilda insatser kommer att genomföras i syfte att 

bland annat stärka kvinnors position på arbetsmarknaden, att öka kvinnors 

företagande och för att uppnå en ökad delaktighet bland kvinnor i det lokala 

och regionala utvecklingsarbetet. 

Mainstreaming innebär att jämställdhetsperspektivet skall integreras inom 

alla områden och på alla nivåer, vilket i sig innebär att strukturfondsprogrammet 

som helhet, respektive insatsområde, respektive åtgärd och senare 

även respektive projekt aktivt skall verka för ökad jämställdhet mellan kvinnor 

och män i regionen. Jämställdhetsperspektivet innebär att det inom respektive 

område och nivå ställs krav på en könsbalanserad representation 

och resursfördelning. 

Kravet på representation innebär att det skall råda könsbalans (40/60 procent) 

i de grupper som utarbetar programmet, i de arbets- och beslutsgrupper 

mm som skapas för programmets genomförande och i de olika styr- och 

arbetsgrupper som knyts till de projekt som programmet resulterar i. Kravet 

på representation omfattar även att i möjligaste mån uppnå en jämn könsbalans 

bland projektägarna. 

Vid fördelningen av de finansiella medel som finns tillgängliga för programmets 

genomförande, skall särskild uppmärksamhet riktas mot fördelningen 

mellan traditionellt kvinnliga och manliga verksamheter och ytterst 

mellan kvinnor och män i regionen. Det är viktigt att det av den information 

som lämnas, tydligt framgår att projektansökningar redan på planeringsstadiet 

skall genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv. Könsuppdelad statistik 

är därför nödvändig. 

Förutom att ett jämställdhetsperspektiv skall integreras inom respektive insatsområde, 

åtgärd och projekt skall programmet i enlighet med Kommissionens 

riktlinjer även omfatta särskilda insatser till förmån för kvinnor. 

44

Slutsatser för programförslagets inriktning 

Trots den bredd som måste prägla den regionala utvecklingen måste programförslaget 

– liksom tillväxtavtalen – ha ett fokus och en koncentration i 

sin inriktning. Följande skall gälla i dessa sammanhang: 

• Insatser som skapar tillväxtmöjligheter skall särskilt beaktas 

• Fokus skall läggas på branscher och verksamheter med tillväxtpotential 

• Insatserna skall stärka regionens och företagens förmåga till förnyelse 

och flexibilitet, 

t.ex. genom utbildning, kompetensutveckling, forskning och utveckling 

av nya affärsidéer. 

• Former för samverkan skall utvecklas och insatserna skall underlätta 

samarbete, nätverksbyggande och gränsöverskridande 

• Verksamheter som nått eller kan bli kritiska massor skall stödjas 

• Regionens infrastruktur måste stärkas vad gäller teknisk kvalitet, hög 

prestanda och konkurrenskraftiga prisbilder 

• Insatser skall stärka natur- och kulturvärden, bl.a. som grund för besöksnäringen 

Skapande av arbetstillfällen samt jämställdhet och ekologisk hållbarhet är 

horisontella mål som skall genomsyra programförslaget och kommer att 

beaktas vid projekturvalet . 

De orter som drabbas av försvarsnedläggningar kommer under den period 

omstruktureringarna sker att prioriteras vid fördelningen av medel. I de fall 

liknande omstruktureringar sker på andra orter kan en omprioritering behöva 

göras. På motsvarande sätt kommer nationella medel att prioriteras. 

Val av insatsområden 

Länen och partnerskapen har utifrån den inledande analysen och slutsatserna 

ovan enats om att programdokumentet skall inriktas på åtgärder inom 

följande insatsområden: 

1. Utveckling av infrastrukturen 

2. Näringslivsutveckling 

3. Kompetensutveckling och sysselsättning 

4. Landsbygdsutveckling 

5. Natur, kultur och livsmiljö 

6. Samiskt program 

1. Utveckling av infrastrukturen 

Regionens stora yta, delvis glesa befolkning och strukturen på arbetsmarknader 

och näringsliv ställer särskilda krav på en effektiv och ändamålsenlig 

infrastruktur i vidare mening. I infrastrukturen inräknas här såväl kommunikationer 

till lands, sjöss och i luften som anordningar för ett högpresterande 

45

IT-lösningar och de stödjande systemen för utbildning, forskning, företagsutveckling 

m.m. 

Universitetens viktiga roll som kvalificerade FoU-aktörer, förutsätter att de 

har en stark nationell och internationell ställning. Universitetens fortsatta 

tillväxt och kvalitetsutveckling är därmed ett viktigt mål i sig liksom det är 

ett viktigt medel för att understödja en långsiktigt stark tillväxt och näringsutveckling 

i hela regionen. Teknikspridning, nätverksbyggande och andra 

insatser som utvecklar samarbete och erfarenhetsutbyte är exempel på viktiga 

åtgärdstyper kopplade till infrastrukturen och som påverkar regionens 

förmåga till nyskapande och innovativ näringslivs- och annan utveckling. 

Insatsområdet ”infrastruktur” äger därmed mycket hög giltighet för att säkerställa 

regionens konkurrensförmåga i en situation där närhet och snabbhet 

i tillgången till kompetens kan spela avgörande roll för ny-utveckling av 

näringsverksamhet och att skapa attraktivitet i den omvärld som skall attrahera 

näringsverksamhet och enskilda individer. Särskilt IT-strukturerna i 

vidare mening – d v s fysiska nät, kompetens att driva och utveckla ITsystem 

etc – utgör grund för nästan all annan utveckling. Insatsområdet omfattar 

med dessa utgångspunkter i lika hög grad fysiska strukturer som förmågan 

att tillgodogöra sig strukturernas tekniska mm nytta. 

De faktiska skillnaderna i utvecklingsbetingelser som råder i regionens kust- 

respektive inland motiverar i allt väsentligt också ett fokus på infrastruktursatsningar. 

Kuststädernas större utbud av utbildning, större företag, mer 

differentierad samhällsservice etc mm måste kunna nyttiggöras av inlandet, 

samtidigt som regionen kan kraftsamla på enskilda kunskaps- och kompetenscentra. 

Högkvalitativ distansutbildning är ett bra exempel på infrastrukturens 

betydelse ur alla dessa olika aspekter. 

Infrastruktursatsningar har också ett mycket viktigt jämställdhetsperspektiv 

därest de ökar flexibiliteten på och tillgängligheten till utbudet på arbets- 

utbildnings- och kulturmarknaderna. Det är också viktigt att den sociala 

infrastrukturen vidareutvecklas så att både kvinnor och män erhåller ökade 

möjligheter att förena familjeliv och förvärvsarbete. 

En hög kvalitet på miljön – t.ex. vatten, luft och jord – har en långsiktigt 

helt avgörande betydelse för samhällsutvecklingen i Norra Norrland. En 

effektiv avfallshantering minskar påfrestningarna på miljön. Energisektorn 

är mycket betydelsefull i regionen, både i ett producent- och konsumentperspektiv. 

Energitillgång till låga kostnader har betydelse för konkurrenskraften 

i den energikrävande processindustrin. 

Det övergripande målet är att Norra Norrland har en god tillväxt och 

konkurrenskraft genom en effektiv och ändamålsenlig infrastruktur. 

46

2. Näringslivsutveckling 

Näringslivets förmåga till nyskapande och nyorientering i en snabbt föränderlig 

omvärld, är grundläggande för regionens möjlighet att utveckla och 

konsolidera attraktiva livsmiljöer. 

Regionens näringsliv måste i mycket hög grad stärkas med företag inom de 

nya tillväxtbranscherna. Basindustriernas viktigaste bidrag i den regionala 

näringsutvecklingen består dels i den egna förmågan att anamma ny teknik 

och ny kunskap för att vinna nya marknader -baserade på nya eller vidareförädlade 

produkter - dels i att samspela i teknik- och annan kunskapsöverföring 

till regionens andra företag. 

Regionen har ett antal nätverk eller kritiska kompetensmassor med goda 

styrkepositioner på nationella och internationella marknader. Deras utveckling 

måste ges särskild prioritet i användningen av regionens samlade näringsstödjande 

resurser. 

Många branscher i regionen är mycket konkurrenskraftiga såsom t.ex. gruv- 

och malmmineralindustrin, rymd- och miljöforskningen, medicinsk bioteknik, 

molekylär- och mikrobiologi, geografisk informationsteknik, testverksamhet 

av fordon och komponenter samt energiproduktion. Inom dessa 

branscher kan man i varierande utsträckning tala om kluster i vilka forskning 

och utveckling utgör en viktig del. Exempel på andra branscher där 

regionen redan ligger långt framme, eller har förutsättningar att bli framgångsrik 

inom, är skog och trä, medicinteknik, musik- och mediaproduktion, 

besöksnäringen i vid mening, finmekanik, elektronik och livsmedelsproduktion 

samt inom området kommunikationer. Inom samtliga av dessa branscher 

finns det goda möjligheter till en utveckling som kan bidra till ökad 

tillväxt i regionen. 

Några av de viktigaste branscherna baseras på regionens naturtillgångar. I 

många fall är förädlingsgraden låg, varför en ökad förädling av de egna råvarorna 

är en möjlighet som bör tas tillvara bättre. 

För att stärka näringslivet måste forskning, teknisk utveckling och innovationer 

bli mer tillgängliga för regionens näringsliv. Formerna för detta liksom 

inriktningen på olika insatser kan skilja sig beroende på företagens olika 

villkor och behov i regionen. 

Insatsområdet representerar därmed både insatser riktade till enskilda företag 

och insatser som stärker samspelet mellan företag och verksamheter i 

den omgivande miljön. Särskilda insatser behövs för att stärka kvinnors 

företagande. 

Miljöprofilering och miljökvalitetsarbete lönar sig och krävs för att långsiktigt 

klara konkurrensen både regionalt, nationellt och internationellt. 

Norra Norrland är den enda region i Sverige som direkt gränsar mot två länder 

och samarbetet med Finland och Norge har en lång historisk tradition. 

47

Liberaliseringen i Östeuropa har dessutom förstärkt värdet av en gräns mot 

öst. Regionen skall därför i sitt näringsutvecklande arbete utnyttja internationaliseringen 

för att överbrygga problemet med en liten närmarknad. 

Det övergripande målet är att Norra Norrland har god tillväxt och 

sysselsättning genom ett näringsliv med förmåga till nyskapande och 

nyorientering i en snabbt föränderlig värld. 

3. Kompetensutveckling och sysselsättning 

Utbildning och lärande är en förutsättning både för kvinnors och mäns konkurrenskraft 

på en framtida arbetsmarknad, etablering av nya företag och för 

förnyelsen av arbetsorganisation och kompetensutveckling i företagen. Insatser 

med denna inriktning blir därmed en nyckelfaktor för regionens totala 

konkurrenskraft och utvecklingsmöjligheter. Insatsområdet är dessutom 

nära kopplat till insatsområde två – näringslivsutveckling - som i sig förutsätter 

en ständig kompetensutveckling. 

Kompetensutveckling förutsätter ett nära samarbete mellan utbildningsanordnare, 

mellan enskilda personer respektive mellan enskilda företag och 

mellan företag och olika företagsstödjande system i omvärlden. Attityder till 

utbildning både som kvalificerande karriärkriterium för den enskilde och 

som villkor för organisationens och företagets kompetensutveckling blir allt 

viktigare. Framför allt män i inlandet har en lägre motivation för gymnasial 

och eftergymnasial utbildning. 

Andra viktiga aspekter för att stimulera kompetensutveckling rör utbildningssystemets 

förmåga att pedagogiskt och tekniskt svara mot de skilda 

förutsättningar som företag och enskilda har inom regionen. 

Insatser inom området måste således kunna rikta sig såväl mot enskilda som 

mot företag och utbildningssystemen. I arbetet med att skapa tillväxt och 

sysselsättning ingår också att skapa jämställdhet mellan kvinnor och män på 

arbetsmarknaden. De könsbetingade utbildningsvalen och den könsuppdelade 

arbetsmarknaden skall i möjligaste mån brytas för att erhålla en dynamisk 

arbetsmarknad, där såväl kvinnors som mäns kompetens tas till vara 

inom olika sektorer och på olika nivåer inom respektive sektor. Kompetensutvecklingen 

skall vara gränsöverskridande till sin karaktär och anlägga ett 

jämställdhetsperspektiv. 

Särskilda medel avsätts till insatser som huvudsakligen riktar sig till kvinnor. 

Syftet är att öka kvinnors deltagande och avancemangsmöjligheter 

inom såväl arbetslivet som politiken. 

Den nya Europeiska sysselsättningsstrategin är en grundsten för den Europeiska 

socialfonden – det gäller särskilt kapitlet om sysselsättning i Amsterdamfördraget 

och de årliga riktlinjerna för sysselsättningen, i samband med 

vilka medlemsstaterna överlämnar en årlig handlingsplan för sysselsättningen. 

De allmänna politikområden där socialfonden kan agera motsvarar också 

48

huvudlinjerna i den europeiska sysselsättningsstrategin (anställbarhet, företagsanda, 

anpassningsförmåga och lika möjligheter). 

Referensramen för socialfondsinsatserna återfinns som bilaga till programmet. 

Det övergripande målet är att Norra Norrland har god tillväxt och 

sysselsättning med en stabil och jämställd arbetsmarknad och en hög 

kompetens- och utbildningsnivå. 

4. Landsbygdsutveckling 

Utvecklingen för landsbygden som helhet har som mål att återställa och 

höja landsbygds- och glesbygdsområdenas konkurrenskraft och därigenom 

bidra till att bevara och skapa sysselsättning , tillväxt och bosättning på 

landsbygden. Detta kan endast ske genom ett brett spektrum av åtgärder där 

små- och medelstora företag ges möjlighet att på samma sätt som i de större 

orterna kompetensutveckla sig, tillgodogöra sig utvecklingen av de tekniska 

m fl infrastrukturer som uttrycks inom de övriga insatsområdena 

Särskilt viktiga är åtgärder som stimulerar till nätverksbyggande och gemensamt 

agerande på marknaderna. Utvecklingen av ny teknik och landsbygdsbornas 

möjligheter att utnyttja tekniken, måste ges särskild prioritet 

för att säkerställa långsiktigt utvecklingsvillkor. 

Även jämställdheten mellan könen kräver särskild uppmärksamhet på 

landsbygden, bl.a. med tanke på de större könsmässiga obalanser som finns 

där och skillnaderna i utbildningsnivå där männen är överrepresenterade 

bland de lägst utbildade. 

Lantbruket i regionen genomgår en mycket snabb omvandling. Under perioden 

1990 - 97 har sysselsättningen inom jord- och skogsbruk, jakt och 

fiske minskat med 49%. Uppgiften avser sysselsättningen i primärproduktionen. 

Takten i sysselsättnings-minskningen är större inom skogsbruket än 

inom jordbruket beroende på den mycket snabba tekniska utvecklingen 

inom skogen. I dag är storskogsbruket helt mekaniserat bortsett från visst 

manuellt arbete vid återbeskogningen (plantering och röjning). Även det 

skogsbruk som bedrivs i kombination med jordbruk sker i stor utsträckning 

med samma metoder som inom storskogsbruket. Jordbruket har i dag relativt 

sett fått större betydelse för sysselsättningen på landsbygden. 

Lantbruket i Norr- och Västerbotten bedrivs under mycket speciella omständigheter 

på grund av klimat och struktur. Klimatet styr produktionen 

emot vall som huvudgröda. Den dominerande produktionsinriktningen är 

därför mjölk- och viss nötköttsproduktion. Inriktningen har varit stabil under 

mycket lång tid. Förutsättningarna för lantbruk är betydligt sämre i inlandet 

än i kustområdena. Lantbruket är därför koncentrerat till kusterna. Ca 

85 % av regionens jordbruk finns i kustområdena och endast ca 15 % i inlandet. 

Inlandslantbruket har betydligt svårare att anpassa sig till de nya 

49

kraven. Behovet av åtgärder för anpassning eller omställning är därför större 

i inlandet än i kusten. 

Trots att lantbruket bedrivs under de speciella förhållanden som klimatet 

och den mycket glesa strukturen sätter har det stor betydelse för sysselsättningen 

och miljön på landsbygden. Livsmedelsprodukterna förädlas också 

till största delen inom regionen vilket också ger ett viktigt tillskott i sysselsättningen. 

Lantbruket arbetar hårt med att anpassa sig till de nya förutsättningar som 

uppkommer på grund av marknadsutvecklingen och miljö- och kvalitetskrav. 

Sedan 1995 har den brukade åkerarealen inom regionen i stort sett 

kunnat bibehållas i stället för att som under tiden före ha minskat kontinuerligt. 

Produktionen inom de viktigaste produktionsgrenarna har också kunnat 

bibehållas. Samtidigt har takten i strukturrationaliseringen varit mycket hög. 

Näringen har kunnat möta de nya kraven genom att storleksrationalisera och 

införa ny teknik. Fortfarande är dock genomsnittsstorleken på företagen 

betydligt mindre än i södra Sverige. 

Kustfiske och vattenbruk är uttalade gles- och landsbygdsnäringar. Särskilt 

kustfisket kännetecknas av småskalighet och bedrivs från i de flesta fall små 

samhällen ofta långt från varandra. Som framgått av analysen finns avgörande 

hot mot det småskaliga kustfisket. Sälskador, långa avstånd, isläggning 

och ibland fångstrestriktioner utgör svårigheter. Rena vatten, liten risk 

för överfiskning samt möjligheter att vidareförädla fångsten ger förutsättningar 

för utveckling. Vattenbruket har utvecklats positivt med gynnsamma 

vattentillgångar och framgångsrika avelsprogram som grund. Även här utgör 

förädling en viktig grund för fortsatt utveckling, ofta i kombination med 

ökad turism. 

Inom regionen finns en stark livsmedelsförädlande industri som i samverkan 

med högskolor och universitet har varit framgångsrika med att utveckla nya 

produkter baserade på livsmedelsråvara från regionen. Inom regionen finns 

stark kompetens som spänner från primärproduktion med jordbruks- och 

trädgårdsforskning över närings- och hälsoforskning till livsmedelsteknisk 

och gourméutbildning. Insatser har påbörjats för att öka samverkan mellan 

dessa kompetenser. 

Strategin för utvecklingen inom regionen är att främja de areella näringarnas 

anpassning och omställning. Jordbrukets, trädgårdsnäringens, det småskaliga 

skogsbrukets, rennäringens och livsmedelsindustrins konkurrensförmåga 

skall bibehållas eller helst förstärkas. Vidare skall insatser göras för att bibehålla 

och utveckla småskaligt kustfiske. Fiskets och vattenbrukets förutsättningar 

skall tas tillvara, bland annat genom åtgärder för vidareförädling. 

Detta skall uppnås genom effektivisering av företag som har förutsättningar 

för att bestå på sikt genom utveckling av den areella verksamheten eller 

genom att komplettera med ny verksamhet . Den kraftiga strukturrationalisering 

som nu pågår bedöms fortsätta. Där lantbruket inte längre kan upprätthållas 

skall ny verksamhet utvecklas som kan ge konkurrenskraftig användning 

av de resurser och den kompetens som redan finns. Genom att 

utnyttja den samlade kompetens som finns inom livsmedelsområdet och 

50

som spänner från primärproduktionen över hälsoaspekterna till matens 

presentation framför konsumenten skall nya produkter utvecklas som tar 

ännu bättre vara på råvarorna som produceras inom regionen och förstärka 

deras möjligheter på marknaden. 

Det övergripande målet är att Norra Norrland har en levande landsbygd 

med god tillväxt och sysselsättning. 

5. Natur, kultur och livsmiljö 

Kulturområdet har betydelse på flera olika sätt i det regionala utvecklingsperspektivet. 

Dels representerar sektorn en omfattande ekonomisk aktivitet 

med ett växande antal sysselsatta. Svensk musikproduktion är exempelvis 

en av Sveriges största exportnäringar idag. Musik, dans och film finns väl 

representerade i regionen vilket sammantaget ger goda utgångspunkter för 

att utveckla ett företagande med kultur som bärande verksamhetsinriktning. 

Naturen och kulturen representerar också grundläggande värden såväl för 

den enskildes subjektiva uppfattning om regionens och orternas välfärd som 

för forskning, besöksnäringarna mm. Kulturutbudet är också en viktig faktor 

vid företagens val av etableringsort. 

Insatserna syftar därför till att göra regionens kulturmiljö och kulturarv mer 

tillgängligt ur alla dessa aspekter liksom för att bl.a. stärka den regionala 

identiteten. Insatserna kan t.ex. handla om skapande och upprätthållande av 

besöksplatser, kunskapsspridning och marknadsföring, men också för bevarande 

och kunskapsuppbyggande. 

Stärkandet av miljösituationen och utvecklandet av möjligheterna att ge 

regionen en stark miljöprofil, är en viktig del inom insatsområdet. Särskilt 

skall uppmärksammas insatser riktade mot ungdomar och deras speciella 

behov, intressen och önskemål om en attraktiv livsmiljö. 

Ett rikt kulturliv och en god fritid har stor betydelse för människornas förmåga 

att utveckla nya synsätt och nya idéer. Kreativiteten föds och utvecklas 

i mångfalden och mötet mellan människorna. 

Av tradition har kvinnors kulturarv uppmärksammats i mindre utsträckning 

än mäns, varför kvinnors kulturarv skall synliggöras i högre utsträckning. 

Det är viktigt med ett så varierat kultur- och fritidsutbud som möjligt för att 

tillgodose kvinnor och mäns behov och intressen. I syfte att skapa en livsmiljö 

som tilltalar alla och inte minst för att komma tillrätta med den demografiska 

obalansen inom vissa delar av regionen är det angeläget att särskilt 

ta hänsyn till kvinnors och ungdomars situation. 

Det övergripande målet är att Norra Norrland skall nyttja den goda 

livsmiljön som utvecklingskraft för en långsiktigt hållbar tillväxt. 

51

6. Samiskt program 

Det samiska folket har en egen historia, egna näringar och ett eget språk 

som sammanhållande kulturelement. Samerna har i alla tider försörjt sig på 

renskötsel, jakt och fiske och en kombination av dessa näringar. Dessutom 

har sami duodji (samiskt hantverk) för många samer utvecklats till en självständig 

näring. Dessa näringar är grunden för en levande samisk kultur, 

även om de flesta samer idag finner sin utkomst helt eller delvis inom andra 

näringar. En ökad lokal samverkan mellan samerna och övrig ortsbefolkning, 

är därför av stort värde. Det är också viktigt att i ökad utsträckning 

uppmärksamma de samiska kvinnornas livsbetingelser och kulturarv. 

Det övergripande målet är att stärka det samiska näringslivet 

och därmed bidra till en utveckling av samisk kultur och 

näringsliv. Att bevara samernas traditionella näringsanpassning 

och samtidigt skapa förutsättningar för nya livskraftiga 

verksamheter. 

Kvantifierade mål och indikatorer 

Indikatorer vid fördelning av resultatreserven 

Under programperioden finns ett särskilt budgetutrymme, den så kallade 

resultatreserven, som skall fördelas inom varje medlemslands respektive 

målområden. Syftet med dessa medel är att de, på bas av mätbara indikatorer, 

skall fördelas till de program som utvecklas enligt uppsatta mål. 

I de svenska mål 1programmen skall resultaten mätas på följande områden: 

Finansiell förvaltning, som skall visa andelen medel som utbetalats till 

slutlig stödmottagare av de beviljade projektbesluten. Bedömningen kommer 

att grunda sig på beslut fattade de två första åren, dvs åren 2000 och 

2001. Målet är att 80 % av de beviljade medlen skall vara utbetalade i juni 

2003. 

Förvaltning, som skall visa den adminstrativa kvaliteten genom att visa att 

projekten finns dokumenterade i Stins-systemet. Målet är att samtliga beslut 

t o m år 2002 skall finnas inrapporterade i Stins i juni 2003. 

Inom samma kategori skall också säkerställas att halvtidsutvärderingen är 

genomförd. 

Resultatet av verksamheten kommer att mätas för tre indikatorer, nämligen 

antal nya företag, antal nya arbetstillfällen och antal timmar för kompetensutveckling. 

Den kvantitativa målsättningen för respektive indikator kommer 

att fastställas av övervakningskommittén och redovisas i programkomplementet. 

52

Övervakningskommittén kommer fortlöpande att informeras om hur verksamheten 

utvecklas utifrån de ovan nämnda indikatorerna. Detta kommer 

också att redovisas i de årliga genomföranderapporterna. 

Under förutsättning att de uppställda målen nås inom de båda svenska mål 1 

programmen kommer resultatreserven att fördelas proportionellt mellan de 

två programorådena. I det fall att ett av programmen uppenbart inte klarat 

målsättningen kommer hela medelsramen att fördelas till det program som 

når det uppställda målen. 

Vid fördelningen av medel inom programmen kommer, baserat på de valda 

resultatkriterierna, företräde ges till åtgärder inom områdena mänskliga resurser 

och landsbygdsutveckling. 

Resultat i samband med halvtidsöversynen av programmet 

Finansiell förvaltning 

Målsättningen att 80 procent av beviljade medel avseende budgetåren 2000- 

2001 skulle vara utbetalade vid utgången av juni 2003 uppnåddes enligt 

nedan: 

Beslut registrerade i STINS t o m 2002-06-30 för budgetåren 2000-2001, 

samt utbetalningar gjorda t o m 2003-06-30 

Mål 1 

Norra Norrland 

53 

Södra Skogslänsregionen 

Beviljade EU-medel för 

åren 2000-2001 (Avstämnings-datum 

2002-06-30) 

Utbetalda EU-medel per 

627 484 497 617 840 661 

2003-06-30 993 838 268 891 786 585 

Utbetalt/beslut 158% 144% 

Förvaltning 

Målet att samtliga beslut t.o.m. år 2002 skall finnas inrapporterade i STINS 

senast den 30 juni 2003 uppnåddes. 

Halvtidsutvärderingen är genomförd.

Resultat 

Nedan redovisas utfall för respektive indikator på avslutade projekt per program. 

Inom parentes återfinns målsättningen enligt programmets skrivning. 


Norra Norr- Södra Skogslänsregilandonen 

Antal nya företag 601 (750) 789 (300) 

Antal nya arbetstillfällen 

Antal individer i kompe- 

2642 (2400) 2304 (2400) 

tensutveckling 7075 (6000) 11240 (6000) 

Utvärderarna anser inte att det har framkommit något i utvärderingen av 

Mål 1-programmen som talar för någon kvalitetsskillnad av det slaget att 

programmen som helhet inte skulle stå likvärda. De anser vidare att det inte 

heller i övrigt framkommit något i utvärderingarna av Mål 1-programmen 

som motiverar något annat än en proportionell fördelning av resultatreserven 

mellan programmen. Inget annat har heller framkommit vad gäller inrapporteringen 

till STINS och DIVA, eller att de indikatorer som ligger till 

grund för resultatreservens fördelning står för minst hälften av programmets 

utgifter. Sverige föreslog därmed en proportionell fördelning av resultatreserven 

mellan programmen, vilket även godkänts av Kommissionen. För 

Mål 1 Norra Norrland innebar det en tilldelning av 16 653 973 euro. 

Övervakningskommittén beslutade att resultatreserven fördelas enligt nedan: 

Kusten med 67,5 % av medlen till insatsområde 2 Näringslivsutveckling 

(67,5 % på åtgärd 2.2 Näringslivsutveckling), 15 % till insatsområde 3 

Kompetensutveckling och sysselsättning (8 % på åtgärd 3.1 Kompetensutveckling 

för anställda och 7 % på åtgärd 3.5 Kompetens, utbildning och 

riktade jämställdhetsinsatser), 9 % till insatsområde 4 Landsbygdsutveckling 

(3 % till åtgärd 4.1 Investeringar i jordbruks-trädgårds och rennäringsföretag, 

1 % till åtgärd 4.2 Startstöd till unga jordbrukare och rennäringsföretagare 

och 5 % till åtgärd 4.5 Landsbygdens utveckling), 6 % till insatsområde 

5 Natur, kultur och livsmiljö (3 % till åtgärd 5.1 Natur och kulturmiljö 

och 3 % till åtgärd 5.2 Livsmiljö, Kulturliv och lokal utveckling), 

samt till insatsområde 7 Tekniskt stöd 2, 5 % (1,7 % på regionalfonden, 0,5 

% på socialfonden och 0,3 % på jordbruksfonden). 

Inlandet med 62,5 % av medlen till insatsområde 2 Näringslivsutveckling 

(62,5 % till åtgärd 2.2 Näringslivsutveckling), 14 % till insatsområde 3 

Kompetensutveckling och sysselsättning (7 % till åtgärd 3.1 Kompetensutveckling 

för anställda och 7 % till åtgärd 3.5 Kompetens, utbildning och 

riktade jämställdhetsinsatser), 11,5 % till insatsområde 4 Landsbygdsutveckling 

(3,5 % till åtgärd 4.1 Investeringar i jordbruks-trädgårds och rennäringsföretag, 

1 % till åtgärd 4.2 Startstöd till unga jordbrukare och rennäringsföretagare, 

1 % till åtgärd 4.4 Kompetensutvecklingsinsatser och 6 % 

till åtgärd 4.5 Landsbygdens utveckling), 7 % till insatsområde 5 Natur, 

kultur och livsmiljö (3,5 % till åtgärd 5.1 Natur och kulturmiljö och 3,5 % 

54

till åtgärd 5.2 Livsmiljö, Kulturliv och lokal utveckling), 2,5 % till insatsområde 

6 Samiskt program (1,5 % till åtgärd 6.2 Samisk landsbygds- och 

kulturutveckling och 1 % till åtgärd 6.3 Kompetensutveckling), samt till 

insatsområde 7 Tekniskt stöd 2,5 % (1,7 % på regionalfonden, 0,5 % på 

socialfonden och 0,3 % på jordbruksfonden). 

Kärnindikatorer 

Kärnindikatorerna skall uppfylla kravet på ”mainstreaming”, d v s vara indelade 

efter män respektive kvinnor. 

Resultatmål 

Arbetstillfällen 

- antalet nya permanenta och antalet bevarade arbetstillfällen skall uppgå 

till 8 000 

- antalet tillfälliga arbetstillfällen uppgår till 4000 

Nyföretagande 

- antalet nya företag skall uppgå till 2 500 

Kompetensutveckling 

- 2 000 företag har deltagit i utbildningsinsatser finansierade av mål 1 

programmet 

- 20 000 personer har deltagit i utbildningsinsatser finansierade av mål 1 

programmet 

- antal timmar för kompetensutveckling riktade till arbetslösa uppgår till 

- antal timmar för kompetensutveckling riktade till anställda i företag 

uppgår till 

Finansiell förvaltning 

Andel beviljade medel som utbetalats till den slutliga stödmottagaren 

Förvaltning/administration 

Andel beslutade projekt dokumenterade i STINS – ekonomi och 

indikatorer 

Övriga horisontella mål 

Hållbar utveckling/miljöpåverkan pos effekt. ingen neg. effekt Jämställdheten 

pos effekt. ingen neg. effekt 

Mål och indikatorer på åtgärdsnivå 

- Universitetens forskning och utbildning, och annan eftergymnasial 

utbildning, skall under programperioden öka väsentligt snabbare än 

jämfört med de senaste fem åren 

- Antalet personer som övergår från gymnasie- till högskolestudier skall 

motsvara riksgenomsnittet vid programperiodens slut 

- Regionen skall ha utbyggda bredbandsförbindelser och Internetuppkopplingar 

till samtliga kommunhuvudorter vid programperiodens slut 

- Antalet projekt för förbättrad transportinfrastuktur skall uppgå till minst 

- Antalet projekt för hållbar utveckling skall uppgå till minst 

- Antalet riktade jämställdhetsprojekt skall uppgå till minst 

55

- Antalet projekt för Forsknings- och utvecklingsinsatser skall uppgå till minst 

- Antalet samverkansprojekt mellan företag skall uppgå till minst 

- Antalet företag som genomgått utbildning i elektronisk handel skall uppgå till minst 

- Antalet länsöverskridande samverkansprojekt skall uppgå till minst 

- Ökad avkastning i kg/ren 

Kvantifieringen av indikatorerna på åtgärdsnivå sker i programkomplementet 

och fastställs av ÖK. Listan på åtgärdsspecifika indikatorer kan då också 

kompletteras och utvidgas. En viktig förutsättning är att samtliga indikatorer 

är kvantifierbara, registreras i STINS och är löpande tillgängliga och ger 

möjlighet för ÖK m.fl. att löpande följa programgenomförande. Resultaten 

kommer även att redovisas i de årliga rapporterna. 

Genomförande av programmet 

Formerna för att genomföra mål 1-programmet är en del av strategin för 

regionens utveckling. 

I samband med framtagningen av länens tillväxtavtal ägnades stor kraft åt 

att skapa legitimitet åt programmens prioriteringar och inriktning. Detta 

möjliggjordes i hög grad av det processinriktade arbetssätt som valdes där 

ett brett partnerskap i de båda länen inbjöds medverka med synpunkter och 

värderingar, såväl i de analytiska faserna som i prioriteringsarbetet. 

Detta processinriktade arbetssättet skall stärkas och vidareutvecklas för genomförandet 

av mål 1-programmet. Flera aspekter berörs. 

Programmets mer generella inriktning måste fördjupas och konkretiseras. 

Detta sker genom att delprogram upprättas för olika verksamhetsområden 

där såväl genomförandeansvar som rutiner för utvärdering och uppföljning 

definieras tydligt. Bredden i partnerskapsmedverkan måste säkerställas för 

att få med lokala aktörer inom näringsliv, kultur m fl grupper som normalt 

inte brukar uppträda i planering och genomförande av utvecklingsarbetet. 

Jämn könsfördelning skall råda. 

Mål 1-programmet löper över sju år. Detta ställer krav på att såväl omvärldsanalys 

som programfördjupningar tar hänsyn till de förändringar som 

sker och som har betydelse för regionens utveckling. Systemet med programfördjupningar 

görs därför löpande med årliga kontrollstationer där såväl 

förvaltningsmyndigheten som andra ansvariga tar ställning till utfallet av 

gjorda utvecklingsinsatser. 

Kraven på ett delegerat ansvar för genomförande och uppföljning måste 

ställas högt. Möjligheterna att upprätta regionala och lokala ramprogram 

med beslutsrätt över medlen är ett sätt att minska byråkrati och öka tydligheten 

i systemet för enskilda projektägare. 

I den kommande programperioden skall eftersträvas fler större och sammanhållna 

aktiviteter som baseras på handlingsplaner, för t.ex. en bransch, 

56

ett geografiskt område eller ett tema, dvs områden med specifik potential. 

Handlingsplanerna kommer i formellt hänseende att genomföras som ramprogram 

(ett beslut med möjlighet för projektägaren att fatta beslut om stöd 

till underprojekt) eller storprojekt (ett beslut med sammanhållna aktiviteter 

”grouped activities” men utan möjlighet att fatta beslut om stöd till underprojekt). 

Ramprogram respektive storprojekt innebär att man utgår ifrån en helhetssyn 

där varje del i form av åtgärder står i stark samverkan med andra åtgärder 

för att avsedda effekter skall uppnås. Både ramprogram och storprojekt 

skall ha en handlingsplan som omfattar exempelvis en utpekad tillväxtbransch 

eller ett tema. Planerna skall innehålla en aktivitetsplan, organisationsstruktur, 

projektstyrning, informationsplan, utvärderingsplan, kostnadsbudget 

samt uppgift om hur man har integrerat åtgärder som beaktar 

jämställdhet, hållbar utveckling, förnyelse samt nya samverkanskluster. 

Handlingsplanerna är utformade av de aktuella intressegrupperna och är 

starkt förankrade bland deltagarna. Syftet är också att grupperingarna skall 

ta ansvar för genomförandet av projekten i någon sammanhållen organisation. 

En samlad organisation innebär gemensam strategiformulering och 

prioritering, möjligheter att skaffa kompetent projektledning för att tillföra 

aktuell kunskap och de bästa förutsättningarna för erfarenhetsåterföring. 

Specifikt för ramprogram är att högre krav ställs på kontrollsystem, uppföljningar 

och utvärderingar, organisatorisk uppbyggnad och tydlig rollfördelning 

jämfört med de krav som ställs på vanliga projekt. Ramprogram bygger 

på partnerskap där parterna t.ex. näringsliv, FoU-instanser och offentliga 

aktörer tillsammans tar ansvar för utformandet och genomförandet av programmet. 

Kontrollsystemen skall användas av finansiärerna för att ge full 

insyn i programmets genomförande och garantera att programmet får avsedd 

effekt. Ramprogram kan t.ex. genomföras inom områdena lokal utveckling 

eller stöd till små och medelstora företag. Vid urval av lokala utvecklingsprojekt 

måste krav ställas på de resultat som uppnås. 

Samverkan över geografiska och administrativa gränser skall stimuleras. 

Olika former av rådslag, seminarier mm kan övervägas som form för att 

samla och sprida erfarenheter mellan olika intressentgrupper och olika delar 

av målområdet. Inte minst viktigt är att föra en dialog med regionala och 

lokala aktörer för att skapa en medvetenhet om de möjligheter som ligger i 

samarbete och samling i utvecklingsarbetet. 

Samtliga de åtgärder som föreslås ingå i det slutliga programmet är av den 

arten att de med fördel kan initieras och drivas i gränsöverskridande projekt. 

Någon särskild precisering av vilka delmängder som lämpar sig för samverkan 

över läns- och andra gränser görs därför inte. 

Genomförandet av såväl tillväxtavtalen som mål 1-programmet måste preciseras 

för att säkerställa det självklara samband som finns dem emellan. Ansatserna 

i programmen får inte uppfattas vara olika eller skilda från varandra, 

även om programmen omfattar delvis olika verksamheter. Detta ställer 

57

krav på löpande preciseringar i båda programmen likaväl som en tydlighet i 

ansvarsfördelning, uppföljning mm. 

På länsstyrelserna finns mycket djup kompetens inom en lång rad olika 

fackområden. Som exempel kan nämnas limnologer, biologer, fiskeexperter, 

ekonomer, jurister, statistiker, jämställdhetsexperter, ingenjörer, arkitekter, 

agronomer, rennäringsexperter, veterinärer, geologer, samhällsplanerare, 

kommunikationsexperter, IT-experter, beteendevetare och kulturmiljöexperter. 

Dessa personer är inte direkt involverade i beslutsprocessen men den 

djupa kompetens som de besitter kommer att användas för beredning, bedömning, 

rådgivning, uppföljning och referenser av strukturfondsdelegationen 

och dess sekretariat. 

Den privata sektorn kommer att vara involverad i genomförandet av programmet 

genom sitt deltagande i regionens partnerskap. Näringslivet finns 

även representerat i tillväxtavtalen som avtalsslutande parter. Vissa av regionens 

kommuner har bildat lokala nätverk bland företagare s k lokala partnerskap 

och genom dessa finns engagemang även på det lokala planet. Dessa 

partnerskap är grunden för näringslivets engagemang även i detta program. 

De stora företagens roll 

Även om små och medelstora företag kommer att prioriteras inom ramen för 

detta program (och inom ramen för nationella förordningar) kommer de 

stora företagen i regionen inte att uteslutas. Deras kunskap och kompetens 

inom områden som t. ex forskning och utveckling, utbildning, marknadsföring 

och teknik utgör en viktig resurs för den regionala ekonomin som helhet 

och spelar en betydande roll i omställningsprocessen. Med tanke på detta 

kan stora företag medverka i den mån som 

• de är engagerade i utvecklingen av nätverk- och underleverantörssamarbete 

med små och medelstora företag 

• deras medverkan stödjer tekniköverföring och överföring av kompetens till 

små och medelstora företag 

58

3. Integrering av ex-ante utvärdering 

Länsstyrelserna har efter ett upphandlingsförfarande anlitat oberoende utvärderare 

för en ex-ante utvärdering av programförslaget enligt de direktiv 

som regeringen utfärdat. Uppdraget har genomförts av NordRegio (Nordic 

Centre for Spatial Development). 

Den stora tidspressen för programarbetet har medfört att en meningsfull 

dialog mellan utvärderare och programsekretariat i många stycken inte varit 

möjlig. Trots detta har utvärderarnas arbete varit värdefullt för utformningen 

av det förslag till program som nu föreligger. 

Förhandsgranskningen grundar sig på en analys av det utkast till SPD för 

mål 1 Norra Norrland 2000-2006 som fanns tillgängligt den 24 augusti 

1999. Granskningen indelades i två huvuddelar, dels en granskning av själva 

programförslaget med dess analyser och preliminära struktur för insatsområden 

och åtgärder, dels en bedömning av planerna för genomförandet. 

Uppdraget avrapporterades den 15 september. 

Utvärderarna har i analysarbetet använt sig av allmänt tillgänglig regional 

statistik, tidigare regionala programdokument och utvärderingar samt statistik 

om den regionala utvecklingen i Sverige. I analysen av genomförandesystemens 

lämplighet var också det insända dokumentet en utgångspunkt. 

Man har här också gjort en egen datainsamling, genom möten med 

representanter för programansvariga inom regionen. 

De synpunkter och frågeställningar som utvärderarna fört fram har varit 

konstruktiva och relevanta för arbetet med programmet. De har också så 

långt det varit möjligt tagits tillvara och inarbetats i dokumentet. Väsentliga 

delar av de analyser, bland annat av kust och inlandsproblematiken, och 

arbetsmarknadens utveckling är direkt inarbetade i programförslaget. Även 

andra delar av utvärderarnas förslag, såsom förslagen om löpande uppdateringar 

av branschanalyser m.m. under programgenomförandet är sådant som 

lagts till i programmet.. Till stora delar har det skett under den tidsperiod 

som utvärderarna arbetade men också efter det att deras rapport presenterats. 

Förhandsutvärderingen utgör därför en integrerad del av detta förslag 

till utvecklingsplan för Norra Norrland. 

Ex ante-utvärdering av avsnittet för fiskerinäringen har gjorts av Fiskeriverket. 

Eftersom fisket och vattenbruket ingår i den gemensamma fiskepolitiken 

och stödet till sektorn medfinansieras från en egen strukturfond har en 

särskild ex-ante utvärdering av åtgärdsområdet fiske utförts. 

Sammantaget anser utvärderingen att det nya programdokumentets nulägesanalys 

överlag ger en god bild av situationen för regionens fiske- och vattenbrukssektor 

och visar tydligt på behoven och möjligheterna. Åtgärderna 

har också ett mycket tydligt regionalt perspektiv. Detta är en stor förbättring 

i relation till tidigare program som inte hade lika utvecklade geografiska 

perspektiv. 

59

I vissa fall påpekas dock att det är en otydlig koppling mellan behov/möjlighet 

till strategier och mål. Vidare påpekar utvärderingen att de 

övergripande målen för sektorn borde innehålla en tydligare miljöansats. 

Detta har tydliggjorts i programmet. Även en tydligare koppling till den 

gemensamma fiskeripolitiken och svensk fiskeripolitik har gjorts. 

60

4. Utkast till åtgärder 

Fördjupning och precisering av åtgärderna inklusive formulering av särskilda 

mål för respektive åtgärd sker i samband med utarbetandet av , ”programkomplementet”, 

efter det att det samlade programdokumentet godkänts 

av kommissionen. 

Insatsområde 1. Utveckling av infrastrukturen 

Bakgrund 

Det samlade utbudet av grundläggande infrastruktur har en betydande inverkan 

på produktions- och livsmiljöernas kvaliteter. Till den grundläggande 

infrastrukturen räknas även fungerande post-, tele- och datakommunikationer 

samt natur- och miljöfaktorer. Norra Norrlands läge och geografi gör 

att bl.a. den informationstekniska infrastrukturen har stor betydelse. I regionen 

finns kompetens och tillväxt som är kopplad till modern informationsteknik. 

Dessa förutsättningar skall på bästa sätt tas tillvara inom näringslivet, 

distansarbete, utbildning, kultur, omsorg, socialt umgänge etc. Norra 

Norrland har insett informationsteknikens betydelse vilket bl.a. visar sig 

genom etableringar av IT Norrbotten samt Tele- och datanätet – AC-Net. 

Den grundläggande infrastrukturen vad gäller transporter, dataöverföringskapacitet 

och FoU-miljöer skall utvecklas, förstärkas och anpassas till de 

behov som ett konkurrenskraftigt näringsliv ställer. Möjligheterna att via 

t.ex. utveckling av applikationer inom olika områden, utbildning, GIS, elektronisk 

handel m.m., bidrar till att öka infrastrukturens användbarhet. 

Norra Norrland har goda förutsättningar för att skapa ett fungerande transportsystem 

trots det geografiska läget, kalla klimatet och de långa avstånden. 

En fungerande infrastruktur, som tar hänsyn till natur- och miljöfaktorer, 

är en av grundförutsättningarna för att ta tillvara de potentialer som 

finns för tillväxt i området. Kostnadseffektiva transporter är av stor betydelse 

för regionens näringsliv då Norra Norrland har liten närmarknad och 

långt till de större internationella avsättningsmarknaderna. 

En innovativ miljö för FoU-verksamhet spelar en betydelsefull roll för att 

stödja den ekonomiska utvecklingen och stärka konkurrenskraften. I regionen 

finns många kontaktytor mellan forskning, utbildning och näringsliv 

både inom regionen, mot övriga landet och internationellt. Dessa kontakter 

är av stor betydelse för Norra Norrlands tillväxt och behöver därför utvecklas 

ytterligare. 

61

Övergripande mål 

Norra Norrland har en god tillväxt och konkurrenskraft genom en effektiv 

och ändamålsenlig infrastruktur. 

Mål för respektive åtgärd 

- Norra Norrland har intagit en tätposition i landet när det gäller användning 

och utbildning inom området informationsteknisk infrastruktur. 

- Norra Norrland har ett långsiktigt hållbart transportsystemen med en 

nationellt och internationellt hög standard i enlighet med de transportpolitiska 

målen samt i linje med EU:s arbete inom transportområdet 

(t.ex. TEN-nätverk). 

- Norra Norrland har god konkurrenskraft och tillväxt genom ökad FoU 

kopplad till strategiska utvecklingsområden. 

Resultatmål 



till 500 

- antal tillfälliga arbetstillfällen uppgår till 200 


- antalet nya företag skall uppgå till 100 


- Universitetens forskning och utbildning, och annan eftergymnasial 

utbildning, skall under programperioden öka väsentligt snabbare än 

jämfört med de senaste fem åren 

- Regionen skall ha utbyggda bredbandsförbindelser och Internetuppkopplingar 

till samtliga kommunhuvudorter vid programperiodens 

slut 

- Antalet projekt för förbättrad transportinfrastuktur skall uppgå till minst 

Åtgärd 1.1 Informationsteknisk infrastruktur 

I Norra Norrland skall en utbyggnad av IT-infrastrukturen ske till alla användare 

– hushåll, företag, offentliga organisation m.m. Förutom nät med 

hög överföringskapacitet och säkerhet, samt tillhörande hård- och mjukvara 

krävs även en integrering av tekniken inom bl.a. utbildningssystemet, näringslivet, 

vård och service. De ekonomiska, sociala och kulturella fördelarna 

som kommunikations- och informationssamhället innebär måste göras tydliga 

för företag och befolkning. Det gäller t.ex. stimulering av nya tjänster 

och öka infrastrukturens användbarhet. Speciell uppmärksamhet kommer att 

ges till utvecklandet av nätverk, varvid man kommer att bygga på resultaten 

från bl. a. LocRegis-samarbetet. Kvinnor och män skall i lika mån kunna ta 

del av och nyttja de möjligheter som den nya tekniken medför. 

Inom regionen har näringslivet tagit initiativ till att samordna de resurser 

som finns inom företagen och den forskning och utveckling som sker vid 

universiteten i regionen. Större projekt som planeras har till syfte att stödja 

utveckling av produkter och tjänster inom fast och mobil internetteknik samt 

skapa en miljö för avknoppningar, tillväxt och entreprenörsanda. Man strävar 

också efter att visa lokalt, nationellt och internationellt vad som görs i 

62

egionen och verka för en infrastruktur av yppersta kvalitet, tillgänglig för 

alla företag. Dessa strävanden sker i samverkan runt Bottenviken, d.v.s. från 

Umeåområdet till Vasaområdet på den finska sidan. 

Huvudinriktningen för den nationella IT-strategin är att aktivt utnyttja den 

moderna informationsteknikens möjligheter och stimulera dess användning. 

Målet är att alla ska ha lika möjligheter att använda informationstekniken 

som ett medel för ökad kunskap, demokrati och rättvisa. 

Staten har ett ansvar för att en väl fungerande IT-infrastruktur finns tillgänglig 

i hela landet. Människor och företag bör ha tillgång till snabb dataöverföring 

till en rimlig kostnad. Det kräver investeringar i bredbandig ITinfrastruktur, 

vilket kan ske i både privat och offentlig regi. Att knyta samman 

samtliga kommuner i ett öppet stomnät kan bli ett viktigt steg för att 

hävda hela Sveriges konkurrenskraft. 

Åtgärden bygger vidare på den nationella IT-strategin och ambitionen att 

Sverige även fortsättningsvis ska vara en av de ledande IT-nationerna i 

världen. 


Norra Norrland har intagit en tätposition i landet när det gäller tillgänglighet 

och användning inom området informationsteknisk infrastruktur. 

Målgrupp 

Offentliga aktörer, näringslivet m fl. 

Organisation för genomförande 

Förvaltningsmyndigheten är ansvarig för genomförandet. 

Åtgärd 1.2 Transportinfrastruktur och transportlösningar 

Sammanlänkningen av gods- och persontransporter mellan orter i Norra 

Norrland samt till/från regionen skall utvecklas för att stärka regionens konkurrenskraft. 

Sammankopplingen, nationellt och internationellt, mellan regionens 

lokala arbetsmarknadsregioner skall förbättras genom att nyttja befintlig 

och ny infrastruktur tillsammans med effektivare transport-lösningar. 

Tvärkommunikationerna öst-västligt skall utvecklas. 

Insatser skall ske i den fysiska infrastrukturen för miljöförbättringar, ökad 

tillgänglighet, samverkan, effektivitet, kombinationer samt för att stärka 

kopplingen mellan tätort och landsbygd – kust och inland. Näringslivskontakter 

skall även förbättras genom att stödja etablerandet av nya trafiklinjer i 

syfte att ge dem förutsättningar att bli varaktiga och bärkraftiga. Besöksnäringens 

behov skall särskilt beaktas. 

En väl utbyggd kollektivtrafik underlättar arbetspendling, men är också en 

viktig miljöfråga och dess utbyggnad är av vikt inte minst för kvinnor eftersom 

de i nuläget utgör en stor nyttjandegrupp. 

63

Åtgärderna i transportinfrastrukturen för väg och järnväg planeras i tioåriga 

infrastrukturplaner. De gällande infrastrukturplanerna avser perioden 1998- 

2007. Planerna består av nationella väg- och järnvägsplaner samt regionala 

transportplaner. Det övergripande nationella målet för transportpolitiken är 

att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning 

för medborgarna och näringslivet i hela landet. 

Inriktningsplaneringen är ett instrument för att uppnå de mål som regeringen 

ställt upp för transportsystemet. Den pågående inriktningsplaneringen avslutas 

våren 2000 i och med att regeringen lägger en proposition om inriktningen 

av åtgärderna i transportinfrastrukturen för nästkommande 

planeringsperiod 2002-2011. 

Åtgärden har en tydlig koppling till infrastrukturplaneringen och den nationella 

transportpolitiken. 


Norra Norrland har ett långsiktigt hållbart transportsystemen med en nationellt 

och internationellt hög standard i enlighet med de transportpolitiska 

målen samt i linje med EU:s arbete inom transportområdet 

(t.ex. TEN-nätverk). 


Offentliga aktörer, näringslivet, utbildningsanordnare, trafikhuvudmän m fl. 



Åtgärden genomförs enligt den regionala transportplaneringen i Västerbottens 

och Norrbottens län. 

Åtgärd 1.3 Forskning och utveckling 

Forskning och kunskapsutveckling kopplad till strategiska utvecklingsområden 

och tillväxtnoder är viktig för regionens framtida utveckling. Nya 

forskarmiljöer, fler innovationer, ökad förädling och förbättrad design är 

några angelägna sfärer som särskilt bör beaktas i det fortsatta utvecklingsarbetet. 

Områden där regionen är framstående även i ett nationellt perspektiv 

är t.ex. naturresursnyttjandet, rymd, miljö, folkhälsan, informationsteknik 

och biomedicin. 

Ökad samverkan mellan universiteten och dess omgivning är viktig. Etablering 

av kvalificerade kunskapscentra inom områden med hög näringsmässig 

tillväxtpotential skall särskilt prioriteras. Forskningens förnyelse samt vidareutveckling 

skall stärkas. Insatser behövs för att snabbare kunna definiera 

nya behov och utvecklingsområden. Samverkan och nätverksbyggande, nationellt 

och internationellt, mellan företag och forsknings- och utvecklingscentra 

med målet att utveckla regionens konkurrensfördelar skall understöd- 

64

jas. Förbättrad tillgång till forskningsresultat, nya former för kunskapsöverföring 

och nya former för social infrastruktur är också exempel på insatser 

som ryms inom åtgärden. 


Norra Norrland har god konkurrenskraft och tillväxt genom ökad FoU kopplad 

till strategiska utvecklingsområden. 


Offentliga aktörer, utbildningsanordnare, näringslivet m fl. 



Insatsområde 2. Näringslivsutveckling 

Bakgrund 

Tillväxten i näringslivet sker främst i kunskapsintensiva branscher. Företag 

i sådana branscher svarar för närvarande för en relativt liten andel av regionens 

näringsliv. Näringslivet består till största delen av små företag och 

hälften av dessa företag har inte någon anställd. I ett nationellt perspektiv är 

företagandet i Norra Norrland lågt och få av företagarna är kvinnor. Här 

finns dock en stor utvecklingspotential som kan tas tillvara inom de båda 

länens näringsliv. Kvinnors företagande och utvecklingen i små lokala företag 

kan förbättras genom riktade insatser. Särskilda ungdomsinsatser kommer 

också att göras. 

Norra Norrlands industri har ett stort inslag av traditionella branscher med 

råvarubaserad produktion som skog, trä samt gruvor. Basindustrin har alltför 

låg förädlingsgrad, men goda förutsättningar finns för att förädlingen 

skall kunna öka i framtiden. Basindustrin har därför en fortsatt strategisk 

betydelse för tillväxten och sysselsättningen i de båda länen. Viktiga resurser 

är här bl.a. regionens skogstillgångar, malmen, jordbruket med utveckling 

inom livsmedelsområdet, energiområdet, besöksnäringen och nya turistiska 

produkter, det goda forskningskunnandet etc. 

Även om det är vanskligt att peka ut enskilda branscher med hög tillväxtpotential 

bör ett fokus ändå läggas på de företag och områden där man har ett 

påtagligt högt innehåll av hög- och/eller specialutbildad arbetskraft. Det 

finns goda möjligheter att i Norra Norrland utveckla ett nytt, starkt näringsliv 

genom de tillgångar som finns inom utbildnings- och forskningsområdet. 

Här kan bl.a. nämnas bioteknik, medicinsk teknik, rymd, livsmedel, musik 

och informationsteknik. 

En god företagsmiljö är en av förutsättningarna för att antalet små och medelstora 

företag skall öka. Regionen skall skapa bättre förutsättningar för 

företagande genom att utveckla entreprenörskapet, stimulera till samverkan 

och nätverk. Förmågan att utveckla nya produkter och innovationer är cen- 

65

tral för ett företags tillväxt och därför skall samspelet mellan 

FoU/kompetenscentra och företagen stimuleras. 

De fyra nordliga länens deltagande i kommissionens innovationsprogram 

RITTS 022 inför den förra programperioden har inneburit en stark positiv 

påverkan på innovations- och tekniköverföringsprocesser i regionen. Det 

finns ett stort mervärde i att fortsätta det påbörjade arbetet inför denna budgetperiod 

strukturfonder. Samma region deltar nu i ett RIS+ projekt baserat 

på RITTS 022 vilket, tillför strukturfondsprocessen ytterligare ett kraftfullt 

verktyg för utveckling av innovationsstödjande verksamhet, benchmarking, 

intereuropeiskt utbyte samt spridning av "goda exempel". Förutom detta 

bedrivs samarbete med Norra Finland/Technopolis Uleåborg i transregionala 

innovationsprogrammet (TRIPS) samt RIS+ Ostrobothnia. Dessa samarbeten 

kommer, tillsammans med tidigare och kommande Interregprogram, 

att ytterligare fördjupa samverkan över nationsgränserna på Nordkalotten. 

För att främja landsbygdens utveckling skall företagsidéer uppmuntras och 

stimuleras i syfte att skapa nya arbetstillfällen. Verksamheterna är här inriktade 

på lokala initiativ med ett nerifrån-och-upp perspektiv. Användningen 

av informationsteknologi skall öka i syfte att stärka lokal utveckling genom 

att småföretag därigenom får bättre tillgång till marknaden, nya samverkanspartners 

etc. 


Norra Norrland har god tillväxt och sysselsättning genom ett näringsliv med 

förmåga till nyskapande och nyorientering i en snabbt föränderlig värld. 


- Norra Norrland har ökad sysselsättning med fler och växande företag. 

- Norra Norrland har ökad tillväxt och sysselsättning med en god företagsmiljö, 

förbättrad konkurrenskraft och ökad samverkan mellan företagen. 

Resultatmål 



till 7200 

- antal tillfälliga arbetstillfällen uppgår till 3000 



- Antalet projekt för hållbar utveckling skall uppgå till minst 

- Antalet projekt med Forsknings- och utvecklingsinsatser skall uppgå till minst 

- Antalet samverkansprojekt mellan företag skall uppgå till minst 

66

Åtgärd 2.2 Näringslivsutveckling* 3 

A. Stöd till små och medelstora företag 

Insatser skall göras för att underlätta utveckling i befintliga företag samt 

nyetablering av företag genom bl.a. stöd till förstudier, upprättande av affärsplaner, 

samverkan mellan företag, materiella och immateriella investeringar. 

Insatserna i denna åtgärd skall ske inom ramen för de nationella och av 

kommissionen godkända stödsystemen. För närvarande är det stödformerna 

regionalt utvecklingsbidrag, landsbygdsstöd och småföretagsstöd som är 

aktuella inom åtgärden. 

I Norra Norrland kommer fokus beträffande insatsområde 2. Näringslivsutveckling 

att läggas på utveckling av redan befintliga företag. Under åtgärd 

2.1 kommer direkt stöd till företag att kanaliseras via de nationella företagsstöden. 

Företag med tillväxtmöjligheter och en marknad utanför den lokala 

prioriteras. Inom ramen för ”Landsbygdsstödet” kanaliseras en mindre del 

av stödet till grupper av företag i samverkan. Huvudsakligen lämnas stöd till 

samverkansprojekt och nätverk inom åtgärden 2.2. Av de direkta företagsstöden 

beräknas ca en tredjedel att riktas mot nyetableringar. Genom de 

direkta företagsstöden stimuleras investeringar i företag främst i inlandet 

och de mer glesbefolkade delarna av regionen. Av antalet beviljade stöd 

beräknas nyetableringar svara för ca en tredjedel. 


Norra Norrland har ökad sysselsättning med fler och växande företag. 


Små och medelstora företag, mikroföretag, potentiella företagare m fl. 

Organisation för genomförandet 

Förvaltningsmyndigheten är ansvarig för genomförandet. Länsstyrelserna i 

regionen ansvarar för de statliga stödsystemen i respektive län. 

B. Generella insatser för näringslivet 

Utveckling av nya och befintliga företag i de båda länen skall stimuleras 

genom olika former av information, samverkan mellan företag, nätverksbyggande, 

insatser för nyetableringar, internationellt erfarenhetsutbyte m.m. 

Företag och blivande företagare skall ges bättre service och förbättrade möjligheter 

för att bl.a. finna nya marknader, utveckla produkter och processer 

bl.a. genom ökad användning av informationsteknik, ökad kompetens samt 

ökad användning av miljövänlig teknik. 

3 Åtgärderna 2.1 Stöd till små och medelstora företag och 2.2 Generella insatser för näringslivet 

har slagits samman till en gemensam åtgärd 2.2 Näringslivsutveckling på Övervakningskommitténs 

sammanträde 27-28 november 2003. 

67

Samverkan mellan företag och kompetenscentra samt förbättring av infrastruktur 

(IT) och kompetensbas skall stärka företagens konkurrenskraft. 

Företagen skall få förbättrad tillgång till forskningsresultat, tillgång till akademiker 

och forskare samt möjlighet att deltaga i/utveckla mentorsprogram 

och företagskuvöser. 

Samverkan och nätverksbyggande, produktutveckling samt stöd till företagstjänster, 

särskilt i fråga om företagsledning, marknadsstudier och marknadsundersökningar 

samt tjänster som är gemensamma för flera företag 

skall särskilt stimuleras liksom uppfinnings- och innovationsverksamhet i 

övrigt. Företagande inom den sociala ekonomin t.ex. kooperativa företag 

skall stimuleras. 

Ny teknik inom miljöområdet skall utvecklas i regionen och tillämpas inom 

institutioner, företag och myndigheter. 

Inom åtgärd 2.2 riktas stöd av mer generell karaktär mot företag. Inriktningen 

är här företagssamverkan, nätverksbyggande, internationellt erfarenhetsutbyte, 

stöd för att finna nya marknader, underlätta nyetableringar och nyföretagande, 

samverkan mellan företag och kompetenscentra mm. Åtgärden 

riktar sig både till befintliga företag och nyetablerade. 

Vad gäller stöd till mer diversifierade mekanismer som riskkapital och mjuka 

lån kommer vissa insatser att riktas mot förstudier eller projekt som undersöker 

möjligheter att etablera sådana nya finansieringsformer. Programmet 

skall också möjliggöra, om behov finns, att skapa insatser för att utveckla 

nya kapitalförsörjningsmodeller. Sannolikt kommer en liten del av 

åtgärdsbudgeten att disponeras för dessa ändamål. 


Norra Norrland har ökad tillväxt och sysselsättning med en god företagsmiljö, 

förbättrad konkurrenskraft och ökad samverkan mellan företagen. 


Offentliga aktörer, näringslivet (inkl mikroföretag), potentiella företagare, 

utbildningsanordnare m fl. 



Insatsområde 3. Kompetensutveckling och sysselsättning 

Bakgrund 

En stabil och hållbar tillväxt förutsätter att samhället ständigt omvandlas. 

Långsiktigt är det befolkningens kompetensnivå som kommer att vara avgörande 

för den ekonomiska utvecklingen. Näringslivets förnyelse, förändringar 

i offentlig sektor samt etablering av nya kunskapsintensiva verksam- 

68

heter byggda på regionens förutsättningar ställer krav på ökad kompetens 

hos befolkningen. Utbildning och livslångt lärande blir nyckelfaktorer för 

regionens totala konkurrenskraft och utvecklingsmöjligheter. Kunskapen 

om detta förhållande behöver stärkas. Positiva attityder till utbildning och 

livslångt lärande är viktiga och bildar basen för ökade satsningar på utbildning 

och kompetensutveckling i de båda länen. Förutsättningar för livslångt 

lärande måste sedan återfinnas, på alla nivåer och för alla. 

För att tillväxt och sysselsättning skall öka i hela regionen, måste såväl 

skillnader i utbildningsnivå mellan regionen och riket, som inom regionen 

utjämnas. Den högre utbildningen måste stärkas. Männens lägre utbildningsnivå 

samt de traditionella utbildningsvalen och den könsbetingade segregationen 

på arbetsmarknaden är viktiga förhållanden att åtgärda för att få 

en mer dynamisk framtida arbetsmarknad. Att förbättra kvinnors tillträde till 

och ställning på arbetsmarknaden, inklusive befordringsmöjligheter och 

möjligheter att få nytt arbete alternativt starta eget utgör också viktiga insatser 

för att öka jämställdheten mellan kvinnor och män. 

De utbildningar som erbjuds måste anpassas till näringslivets och individers 

olika efterfrågan, samt vara av god kvalitet. Utveckling av kontaktnät och 

samverkan mellan olika aktörer, även utanför regionens gränser, är viktig. 

Nya vägar för att utveckla lärandet måste prövas, inklusive utveckling inom 

pedagogik, metodik och teknik. Även om utbildningsinfrastrukturen är förhållandevis 

god, innebär de stora geografiska avstånden att tillgängligheten 

behöver förbättras. 

Nytänkande, öppenhet och företagsamhet står för förnyelse och utveckling. 

Att på olika sätt stimulera entreprenörskap, främst hos ungdomar, företagsamhet 

och internationella kontakter blir därför viktigt inför framtiden i de 

båda länen. Detta kan ske inom utbildningsväsendets ram, inom folkbildningen, 

i arbetsmarknadsutbildningar och i olika näringslivssatsningar. 

Det är önskvärt att programmet under resten av innevarande programperiod 

har en strukturpåverkande ansats som genererar mervärden även efter programmets 

slut 2006. Nya modeller för kompetens- och verksamhetsutveckling 

leder till ökad konkurrenskraft, lönsamhet och tillväxt, vilket i sin tur 

genererar ökad sysselsättning och högre välstånd och välfärd. 

Programmet kommer också under återstående av programperioden att stödja 

målet om ökad sysselsättning och halverad sjukskrivning genom insatser 

som förebygger ohälsa och som stödjer långtidssjuka kvinnors och mäns 

återgång till arbete. 

Referensramen för socialfondsinsatser är vägledande för Mål 3 åtgärder i 

Mål 1. 

69


Norra Norrland har god tillväxt och sysselsättning med en stabil och jämställd 

arbetsmarknad och en hög kompetens- och utbildningsnivå. 

Norra Norrland har en ökad tillväxt och sysselsättning genom att individens 

ställning på arbetsmarknaden har stärkts. 

Norra Norrland får ökad sysselsättning och tillväxt genom höjd utbildnings- 

och kompetensnivå, utvecklad entreprenörsanda och en ökad internationell 

kompetens. 

I Norra Norrland har kvinnor och män samma rättigheter, möjligheter och 

skyldigheter inom alla väsentliga områden i livet. 

Mål 3 i Mål 1 skall bidra till regeringens mål att öka andelen reguljärt sysselsatta 

i befolkningen 20-64 år och minska frånvaron från arbetslivet på 

grund av sjukskrivning. 

Resultatmål 


- antalet tillfälliga arbetstillfällen uppgår till 750 


- 1750 företag, fördelade på storlek har deltagit i utbildningsinsatser 

finansierade av mål 1 programmet 

- 19400 personer, köns- och åldersfördelat, har deltagit i utbildningsinsatser 

finansierade av mål 1 programmet 

- antal långtidsinskrivna, funktionshindrade 



uppgår till 

- antal personer som övergår från gymnasie- till högskolestudier skall 

motsvara riksgenomsnittet vid programperiodens slut 

- antalet riktade jämställdhetsprojekt skall uppgå till minst 

- antalet företag som genomgått utbildning i elektronisk handel skall 

uppgå till minst 

Kvantifiering av indikatorerna sker i programkomplementet utifrån de förutsättningar 

som kommer att anges i Mål 3 programmet. 

Åtgärd 3.1 Kompetensutveckling för anställda 

Stöd till kompetensutvecklingsanalyser 

Företagens och verksamheterna i den offentliga sektorns analyser av verksamhet, 

arbetsorganisation och kompetensbehov för samtliga anställda utgör 

grunden för programmet. Målet med analyserna, som på sikt bör bli ett 

70

återkommande inslag i arbetsplatsernas verksamhet, är att stimulera en 

ökad förändringsbenägenhet, satsningar på kompetensutveckling och utveckling 

av strategier för kompetensförsörjning. Det finns även skäl att 

stimulera småföretag och ensamföretagare att tillsammans i nätverk 

genomföra kompetens- och verksamhetsanalyser. Även andra typer av nätverk, 

t.ex. baserade på särskild fokusering, geografisk närhet, branschtillhörighet 

eller att de utgörs av kvinnor, kan ha stor betydelse som utvecklingsförstärkare. 

Nätverken kan i förlängningen också bidra till att utveckla 

och förstärka företagarandan i företagen. 

Stödet kan avse förberedelser och genomförande av möten, seminarier och 

konferenser, uppsökande verksamhet, undersökningar, kontaktförmedling, 

utbildning, erfarenhetsutbyte, informationsverksamhet, studiebesök, attitydpåverkan 

etc. 

De attitydpåverkande projekten syftar till att öka arbetsgivares och fackliga 

företrädares m.fl. kompetens och handlingsberedskap bl.a. inom områdena 

jämställdhet, mångfald och tillgänglighet för funktionshindrade. De utgör ett 

komplement till de insatser som görs för målgrupperna inom åtgärd 3.3. 


Stöd skall kunna ges till anställda i små och medelstora företag, dvs företag 

med högst 250 anställda, men insatsen ska koncentreras till företag med 

mindre än 50 anställda. När det gäller den offentliga sektorn bör stödet 

riktas till små och medelstora verksamheter med eget resultat- och budgetansvar. 

Kompetensutveckling för sysselsatta 

Åtgärden syftar till att främja verksamhetsrelaterad kompetensutveckling 

för anställda och att få till stånd processer som bidrar till förnyelse och flexibilitet 

på arbetsplatsen. 

Det finns två huvudsakliga sätt att ta del av stimulansen: 

I de företag där det finns lokala fackliga organisationer är en överenskommelse 

grunden för stimulansen. Överenskommelsen skall baseras på en analys 

av kompetens- och verksamhetsbehoven i företaget. Små och medelstora 

företag kan ansöka om stöd för att genomföra analysen. I de företag där det 

inte finns lokala fackliga organisationer skall en handlingsplan beträffande 

kompetensutvecklingsinsatserna upprättas i samråd med arbetstagarna. 

Handlingsplanen skall grundas på en kompetens- och verksamhetsanalys. 

Stöd kan även ges till nätverk mellan mikroföretag och egenföretagare för 

att skapa förutsättningar för en mer dynamisk och ekonomisk kompetensutveckling 

Målgrupp: 

Anställda i privata företag, i offentlig sektor, i den sociala ekonomin och 

egenföretagare. 

71


Kompetensutveckling som bidrar till ökad tillväxt och sysselsättning. 



Åtgärd 3.2 Ökad anställbarhet och företagaranda 

Stöd till jobbrotation för långtidsarbetslösa och långtidssjuka kvinnor och män 

Med jobbrotation avses ett system där en eller flera anställda på en arbetsplats 

deltar i kompetensutveckling, samtidigt som den eller de som genomgår 

utbildning direkt eller indirekt ersätts på arbetsplatsen av en eller flera 

arbetslösa kvinnor och män som är eller riskerar att bli långtidssjuka. På 

kort sikt innebär jobbrotation en möjlighet för arbetsgivarna att vidareutveckla 

sin personal samtidigt som verksamheten upprätthålls med hjälp av 

ersättare. Företagen får också incitament att se över sin kompetensförsörjning 

och påbörja eventuell rekrytering tidigare än vad som annars varit fallet. 

Samtidigt underlättar systemet för arbetslösa och långtidssjuka kvinnor 

och män att komma in på arbetsmarknaden. 

Ökad anställbarhet och företagande 

Även personer som står långt från arbetsmarknaden skall få möjlighet att 

delta i de kompetensutvecklingsinsatser som görs. För dem skall dessa insatser 

ingå i en långsiktig plan. Avsikten är att en del av deltagarna under 

andra delen av programperioden skall kunna delta i Jobbrotation (åtgärd 2a). 

För att underlätta detta skall extra stöd riktas till dessa personer, t.ex. genom 

introduktionsutbildning för jobbrotation. Den närmare utformningen av 

jobbrotationsmodellen utarbetas regionalt utifrån de förutsättningar och behov 

som finns regionalt och lokalt. Denna typ av program är konjunkturkänsliga 

och behöver i regel branschanpassas för att nå stora volymer. Detaljer 

och kriterier bör därför utformas i nära samarbete med berörda arbetsmarknadsorganisationer. 

Målet för insatserna ska inte enbart inriktas på 

försörjning genom arbete som innebär anställning, utan lika väl till ett arbete 

som kan bedrivas i mer självständig form. Inom insatsområdet skall därför 

också bedrivas verksamhet som syftar till att underlätta eget företagande 

eller deltagande i kooperativa arbetsformer. 

Övergripande må1: 

Att stärka de grupper som under en längre tid stått utanför arbetsmarknaden 

till en egenförsörjning genom stöd till utbildning, jobbrotation eller starta 

eget. 


Arbetslösa kvinnor och män som är eller riskerar att bli långtidsinskrivna 

och har särskilda svårigheter att komma in på arbetsmarknaden. Kvinnor 

och män som är eller riskerar att bli långtidssjuka. 

72



Åtgärd 3.3 Integration, mångfald och jämställdhet 

Åtgärden ska stödja både socialfondens politikområden om social integration 

och om särskilda åtgärder för kvinnor samt sysselsättningsstrategins två 

pelare rörande företagaranda och jämställdhet. Åtgärden ska komplettera 

den allmänna utgångspunkten att jämställdhet mellan kvinnor och män ska 

beaktas i alla insatser som finansieras av socialfonden. Den ska också förbättra 

kvinnornas utvecklingsmöjligheter i regionen och öka kvinnors, funktionshindrades 

och invandrares deltagande i det lokala och regionala utvecklingsarbetet. 

Integration och mångfald 

De konkreta åtgärder som kan förstärka utomnordiska medborgares ställning 

utformas på regional och lokalnivå, med stöd av Integrationsverket, 

AMS, Rådet för Mångfald, samt förvaltningsmyndigheten. Insatserna ska 

utgöra ett komplement till den ordinarie arbetsmarknadspolitiken och innefattar 

bland annat att stödja nätverk som syftar till att underlätta för personer 

med svensk och utländsk bakgrund att driva företag. I åtgärden kan också 

ingå insatser för att funktionshindrade skall kunna få stöd genom insatser 

som syftar till att öka IT-kompetensen, stöd att driva eget företag eller kooperativ 

verksamhet. 

Jämställdhetsinsatser 

Den svenska arbetsmarknaden är påtagligt könssegregerad, vilket hindrar ett 

effektivt resursutnyttjande. Ökad medvetenhet om jämställdhet ingår i alla 

socialfondsfinansierade insatser, men utöver dessa generella insatser behövs 

ytterligare information och utbildning i jämställdhetsfrågor. Detta kan ske 

genom generell kompetensutveckling samt särskilt i nätverk för kompetensutveckling 

som syftar till kvinnligt företagande. Insatserna bör i övrigt utformas 

på regional och lokal nivå. 


Att främja integration och mångfald samt understödja jämställdhet mellan 

kvinnor och män. 




Arbetslösa kvinnor och män varav merparten har utländsk bakgrund samt 

arbetslösa kvinnor och män med funktionshinder, och om det ur integrationssynpunkt 

är motiverat kan även kvinnor och män som är sysselsatta/har 

anställning delta i åtgärden. Kvinnor och män med utländsk bakgrund som 

deltar i bristyrkesutbildning, Detta innebär att kvinnor och män med ut- 

73

ländsk bakgrund som har arbete men inte inom sitt yrkesområde kommer att 

kunna omfattas av projekt som syftar till att stimulera och underlätta deltagande 

i bristyrkesutbildning. Anställda i privata företag, i offentlig sektor 

och i den sociala ekonomin. 

Näringslivet, regionala och lokala myndigheter, utbildningsinstitutioner, 

ideella föreningar, resurscentra m fl 

Organisation och genomförande 


Åtgärd 3.4 Lokalt projektstöd 

Regionala och lokala aktörer i form av föreningar, kooperativ, etc. har ofta 

små resurser och därigenom svårigheter att tillgodogöra sig det stöd som ges 

bland övriga socialfondsfinansierade insatsområden. Förutom att åtgärden 

erbjuder en möjlighet till kompetensutveckling med mera öppnar den också 

för vidgad samverkan mellan dels olika grupper av lokala aktörer dels det 

lokala näringslivet. 

De lokala grupperna kan integrera insatser för egen informationsspridning 

om strukturfondsprogrammet i projekten. De kan även lägga in egen utbildning 

som ökar deras kompetens att förbereda och driva projekt, liksom samverkansinsatser 

med andra regionala eller lokala aktörer för att förbereda 

och genomföra gemensamma satsningar. 

Stödet skall förmedlas på ett enkelt och obyråkratiskt sätt som lokala projekt 

via en lokal eller regional förmedlande organisation, privat eller offentlig. 

Avsikten är att, via en öppen upphandling, finna en organisation som har 

god kännedom om lokala aktörer i regionen och som har förutsättningar att 

administrera stödet och sköta redovisning och uppföljning. Övervakningskommittén 

inom mål 3 utser ett särskilt utskott som tillsammans med förvaltningsmyndigheten 

medverkar till att utarbeta riktlinjerna för hur stödet 

ska administreras och som sedan följer verksamheten. Dessa riktlinjer kan 

vara vägledande även för åtgärden inom mål 1-programmet. 

Övergripande mål: 

Att stödja regionala/lokala aktörer med idéutveckling och planering av lokala 

projekt som i förlängningen bidrar till ökad sysselsättning och tillväxt. 


Organisationer (individer) inom den sociala ekonomin. 



74

Åtgärd 3.5 Kompetens, utbildning och riktade jämställdhetsinsatser* 4 

A. Kompetens och utbildning 

I regionen måste förutsättningar finnas för ett livslångt lärande på alla nivåer, 

och för alla. Åtgärder behövs för att bygga upp kunskapen om utbildningens 

värde för samhällelig utveckling. Ökad information, nya metoder, 

samt riktade insatser till nyckelgrupper skall bidra till att fler av regionens 

invånare utbildar sig på eftergymnasial nivå. Åtgärder för att bidra till att 

bryta traditionella, könsbundna val till utbildningar är angelägna. 

Genom att t.ex. skapa nya distributionssätt för utbildning, stödja utveckling 

av lärcentra på lokal nivå samt samverkansformer mellan relevanta aktörer 

skall tillgängligheten till utbildning öka. Därmed kan bl.a. de ökande behoven 

av högre utbildning från främst vuxna i kommuner utanför campusorter 

tillfredsställas. 

En ökad samverkan mellan utbildningsväsende och näringsliv är viktig. Utveckling 

av nya mötesplatser/nätverk mellan näringsliv och utbildningsväsende 

skall främjas. Nya högskoleutbildningar och kvalificerade yrkesutbildningar 

baserade på regionala eller inomregionala behov skall utvecklas. 

Behovsanpassade utbildningar och andra insatser behövs för att stärka kunskaper 

och kompetenser hos regionens företag. Trainee-program för akademiker 

i mindre företag och ledarutbildningar för företagare är exempel på 

andra insatser som ryms inom åtgärden, liksom kompetenshöjande insatser 

för att stärka lokalt utvecklingsarbete. Utbildning skall också kunna arrangeras 

inom specifika utvecklingsområden, t.ex. för att öka kunskapen om 

regionens natur- och miljövärden och om den sociala ekonomin. 

Informationstekniken ger nya möjligheter inom alla samhällsområden. Universiteten 

och andra relevanta utbildningsaktörer skall öka sin utbildningskapacitet 

inom informationsteknikområdet. Prioriterade kategorier för utbildningsinsatser 

inom IT-området är företag och utbildningsväsende. 

Internationaliseringen är en viktig utvecklingskraft. Ökad internationell 

kompetens behövs inom många samhällsområden. Språkkunskaper, kunskaper 

om EU och nya affärsmarknader liksom kunskaper i att generera och 

driva EU-finansierade projekt samt implementera resultaten till permanent 

verksamhet behöver utvecklas. Medverkan i internationella nätverk och 

projekt är exempel på viktiga områden där utbildningsinsatser behövs. 

Åtgärder för att integrera företagsamhet och entreprenörskap i hela det ordinarie 

utbildningsväsendet i regionen är angelägna och skall understödjas. 

Attityder, hos främst ungdomar, till utbildning och företagsamhet skall påverkas. 

4 Åtgärderna 3.3.3 Riktade jämställdhetsinsatser och 3.5 Kompetens och utbildning har slagits 

samman till en gemensam åtgärd 3.5 Kompetens, utbildning och riktade jämställdhetsinsatser på 

Övervakningskommitténs sammanträde 27-28 november 2003. 

75

I regionen finns brist inom vissa områden/branscher på välutbildade nyckelgrupper. 

Det är därför viktigt att utifrån regionala behov och strategiska 

prioriteringar initiera och utveckla (ev genomföra) utbildningar som kan 

leda till näringslivsutveckling och tillväxt inom dessa områden/branscher. 

Utbildningsanordnarna bör ges möjlighet att bedriva sådant utvecklingsarbete. 

Att utveckla företagarandan i enlighet med Amsterdamfördraget, är ett arbete 

som bör påbörjas redan inom skolans ram. 

B. Riktade jämställdhetsinsatser 

Genom framför allt utbildningsinsatser men även informationsinsatser, resurs- 

och nätverksverksamhet skall kvinnors deltagande i det lokala och 

regionala utvecklingsarbetet öka för att stärka kvinnorna i regionen. Utbildningsinsatser 

skall genomföras för att förbättra jämställdheten mellan kvinnor 

och män. Insatserna skall inriktas på att förbättra kvinnors möjligheter 

till avancemang, öka andelen kvinnliga företagare samt förbättra befintliga 

företagares utvecklingsmöjligheter. Könsuppdelning inom arbetsmarknad 

och andra områden skall minska. Könsrelaterad snedfördelning på ledande 

positioner skall minska. 

Det är viktigt att fler män blir aktiva i jämställdhetsarbetet. Ett jämställt 

samhälle förutsätter både kvinnor och mäns delaktighet i förvärvsarbete och 

familjeliv. Insatser behövs för att öka mäns möjligheter att aktivt arbeta för 

ett mer jämställt samhälle. Likaledes behövs insatser för att öka framför allt 

mäns motivation för studier i inlandet. 

Insatser för att komma tillrätta med traditionella könsroller och för att sprida 

kunskap om strategiskt jämställdhetsarbete är angelägna liksom utökad nätverksskapande 

internationell verksamhet. 


Norra Norrland får ökad sysselsättning och tillväxt genom höjd utbildnings- 

och kompetensnivå, utvecklad entreprenörsanda och en ökad internationell 

kompetens. Att understödja jämställdhet mellan kvinnor och män. 




Offentliga aktörer, skolungdom, lokalt bundna personer, näringslivet, utbildningsanordnare, 

ideella föreningar, resurscentra m fl. 



76

Insatsområde 4. Landsbygdsutveckling 

Bakgrund 

Stora delar av regionen utgörs av utpräglad gles- och landsbygd. Näringslivet 

består främst av små företag inom en rad olika branscher alltifrån råvarubaserade 

sågverk, snickerier och livsmedelsföretag till elektronik- och 

dataföretag. I vissa delar av denna gles- och landsbygd har jord- och skogsbruket 

stor betydelse för sysselsättningen men också för miljö- och kulturlandskapet. 

Ett konkurrenskraftigt jordbruk och därtill hörande livsmedelssektor, annan 

diversifiering av jordbruksföretagen samt stöd till rennäringen bidrar till att 

hålla landskapet öppet och att rusta upp och upprätthålla värdefulla natur- 

och kulturmiljöer, vilket är en viktig förutsättning för boende och turism. 

Rationaliseringen och därmed minskningen av antalet producenter inom 

primärproduktionen kommer att fortsätta men bedömningen är att det är 

fullt möjligt att bibehålla produktionsvolymen inom jordbruket. Nyrekryteringen 

inom primärproduktionen behöver stimuleras. Det är angeläget att 

ungdomar ges en bra möjlighet att etablera sig som jordbrukare. Genom 

ökad förädlingsgrad kommer antalet sysselsatta i förädlingsledet att kunna 

bibehållas. 

Genom att kompensera för permanenta, naturbetingade nackdelar och genom 

stöd till investeringar m.m. kan ett fortsatt jordbruk säkerställas och 

utvecklas. Gles- och landsbygdens utveckling måste emellertid i allt väsentligt 

baseras på insatser för att främja övrigt näringsliv liksom på utbildning, 

kompetensutveckling m. m. i vid mening. Satsning på FoU och ökad kunskap 

är viktig för utvecklingen av de areella näringarna och tillhörande förädlingsindustrier. 

Sådan forskning kan komma att stödjas inom åtgärd 1.3. 

Åtgärderna 4.1 – 4.6 kommer att utformas inom ramen för de krav och villkor 

för stödberättigande som anges i rådets förordning (EG) nr 1257/1999 

av den 17 maj 1999 om stöd från Europeiska utvecklings- och garantisektionen 

för jordbruket (EUGFJ) till utveckling av landsbygden. De hänvisningar 

till artiklar som görs i detta avsnitt gäller nyss nämnda förordning. 

Sammanfattning av strategier för landsbygdsutveckling 

• Ge landsbygden tillgång till den nya tekniska infrastrukturen ( t.ex. IT) 

• Ge landsbygdens småföretag möjlighet till kompetensutveckling på 

samma sätt som i de större orterna 

• Stimulera närverksbyggande och gemensamt agerande på marknaderna 

• Jämna ut de könsmässiga obalanserna, bl. a. skillnaderna i utbildningsnivå 

mellan kvinnor och män 

• Bibehålla den attraktionskraft som ett aktivt brukande av åkermarken 

skapar 

• Öka lantbrukets och rennäringens konkurrenskraft genom fortsatt strukturomvandling 

och anpassning till nya marknadskrav 

• Utveckla ny verksamhet som tar tillvara de fysiska resurser och den 

kompetens som frigörs vid lantbrukets omställning 

77


Norra Norrland har en levande landsbygd med god tillväxt och sysselsättning. 


- Norra Norrland har säkerställt ett aktivt jordbruk med ökad förädlingsgrad 

som vårdar och bevarar det öppna odlingslandskapet. 

- Norra Norrland har en hållbar utveckling på landsbygden med ett ökat 

antal livskraftiga företag. 

- Norra Norrland har livskraftiga företag med ökad förädlingsgrad inom 

fiske-, beredningsnäringarna och vattenbruket. 

Resultatmål 



till 100 




- 200 företag har deltagit i utbildningsinsatser finansierade av mål 1 

programmet 

- 400 personer har deltagit i utbildningsinsatser finansierade av mål 1 

programmet 

Planerade åtgärder för landsbygdsutveckling. 

De åtgärder som föreslås som medel för att utveckla landsbygden som har 

koppling till jordbruket och beskrivs i detta avsnitt. I programmet kommer 

också insatser för landsbygden att kunna stödjas inom i princip alla insatsområden. 

Speciellt insatsområde 2, Näringslivsutveckling och insatsområde 

5 Natur, Kultur och Livsmiljö kommer att kunna bidra med medel till landsbygdens 

utveckling. 

De grundläggande kraven för stödåtgärder för landsbygdens utveckling 

finns i den nya gemensamma stödförordningen (EG) nr 1257/99. I beskrivningen 

för respektive åtgärd nedan ges en allmän beskrivning av åtgärdens 

innehåll, mål, målgrupp och organisation för genomförandet. I programkomplement 

kommer mera i detalj att beskrivas villkor för stöden med stödnivå- 

och belopp, villkor för stöd, kriterier för prövningen, andra krav som 

miljö- och djurskyddskrav och krav på yrkesskicklighet samt en finansiell 

plan uppdelad på åtgärd. I komplementet kommer också särskilda prioriteringar 

av stödet till inlandet och fjälljordbruket att behandlas. 

78

Strukturstöd till jord- och skogsbruket 

Resurser för ekonomisk förnyelse och utveckling skapas i första hand genom 

egen verksamhet. Den egna verksamheten kan dock om så är angeläget 

förstärkas genom stödinsatser av olika slag. 

Viktiga mål är uthållig tillväxt, landsbygdsutveckling och ökad sysselsättning. 

Jordbruket skall ges möjlighet att utvecklas och anpassas till nya förhållanden 

och vara en del av en integrerad utveckling av hela landsbygden. 

Genom satsningar på kvalitet och miljöanpassning kan jordbrukets och 

livsmedelsindustrins konkurrensförmåga förstärkas. Åtgärderna i programmet 

bör vidare underlätta och främja en diversifiering av jordbruket. 

Omfattningen och inriktningen av åtgärderna bör styras av de skilda förutsättningar 

för jordbrukets och landsbygdens utveckling som föreligger i 

olika delar av regionen. Speciella insatser avses göras för det fjällnära jordbruket. 

Övergripande mål för insatsområdet är att säkerställa ett aktivt jordbruk 

med ökad förädlingsgrad som vårdar och bevarar det öppna odlingslandskapet. 

De åtgärder som planeras för att öka jordbrukets konkurrenskraft och för att 

skapa en positiv utveckling av landsbygden följer Europeiska Rådets förordning 

(EG) nr 1257/1999 om stöd från EUGFJ till utveckling av landsbygden. 

Stödåtgärderna följer också Gemenskapens riktlinjer för statligt 

stöd till jordbrukssektorn. 

Tillräcklig bedömning av förekomsten av normal avsättning enligt artikel 

6 och 26 i rådets förordning (EG) nr 1257/1999 och artikel 3.1 och 

22.1 i kommisionens förordning (EG) nr 445/2002. 

Generellt gäller att Sverige inte kan stödja en kapacitetsutbyggnad som leder 

till produktion för vilken saknas normal avsättning. Denna restriktion 

gäller inte för investeringar som leder till utveckling av nya produkter och 

produkter som efterfrågas på nya marknader. 

I enlighet med artikel 142 i anslutningsfördraget ges Sverige rätt att lämna 

långsiktigt nationellt stöd för att säkerställa att traditionell jordbruksverksamhet 

kan bibehållas i de nordliga områdena i Sverige. De aktuella områdena 

omfattar jordbruksområdena norr om den 62 breddgraden och några 

näraliggande områden söder om den breddgraden. Hela mål 1 Norra Norrland/mål 

1 Södra Skogslänsregionen omfattas av det nationella stödet till 

jordbruket. Kapacitetsförändringar som inte leder till att produktionen 

överskrider de volymer inom vilka det långsiktiga nationella stödet får lämnas 

är stödberättigade. De sektorer som omfattas av det nationella stödet är 

mjölk, slaktsvin, suggor/smågrisar, äggproduktion samt bär och grönsaker. 

Så länge produktionen av mjölk i primärledet ligger under den nationella 

mjölkkvoten och inom ramen för det nationellt tillåtna stödet kan stöd lämnas 

till utökning av kapacitet både vid jordbruksföretag och i förädlingsle- 

79

det. Marknaden för både konventionellt framställt nötkött, fågelkött och 

ekokött bedöms för närvarande vara under tillväxt och så länge efterfrågan 

ökar kan stöd utgå till utökning av kapaciteten utan att avsättningsproblem 

uppstår. Motsvarande gäller för får- och lammköttproduktion eftersom Sverige 

ej utnyttjar landskvoten för bidragsrätter. Vad gäller svinsektorn är den 

allmänna principen att stöden inte får leda till produktionsökning. Stöd kan 

lämnas för investeringar som förbättrar miljön, hygienförhållanden och djurens 

välfärd. Produktionen av griskött och smågrisar ligger för närvarande 

under den för nationellt stöd tillåtna volymen. Utbudet av de exklusiva 

nischprodukterna ren- och viltkött kan inte tillgodose den marknadsefterfrågan 

som finns. 

För att verifiera att stöd inte beviljas för investeringar som syftar till att öka 

en produktion för vilken det inte finns någon normal avsättning på marknaden 

kommer Sverige årligen att göra avstämningar av marknadsutvecklingen. 

Marknadsutrymmet för berörda jordbruksprodukter kommer att dokumenteras 

och ingå som beslutsunderlag för tillämpningen av de stöd som 

faller under kapitel I och VII i rådets förordning (EG) nr 1257/1999. I de 

fall det kommer att finnas uppgifter rörande marknadsordningarnas verksamhet 

som har relevans i sammanhanget kommer även dessa att ingå i underlaget 

för bedömningarna. I Statens jordbruksverks föreskrifter för respektive 

stödform anges inom vilka sektorer och delar av sektorer som stöd 

till utökad kapacitet inte kan ges. Ändringar i föreskriften kommer att redovisas 

i Övervakningskommittén. 

Strukturstöd till fiskerinäringen 

Övergripande mål är att regionen skall ha en väl fungerande fiskerinäring 

med främst småskalig verksamhet. Det framtida fisket bör fortsatt inriktas 

mot ett småskaligt, kustnära, energisnålt fiske som kan tillvarata de arter 

som finns i regionen. En övergång till att fiska efter fiskarter som medför 

mindre sälskador är viktigt. En högre förädlingsgrad och ökad samverkan i 

distributions- och marknadsföringsleden är nödvändig för att förbättra lönsamheten 

och skapa bärkraftiga företag. En viktig del i detta är ambitionen 

att få till stånd miljömärkning av så många fiskprodukter som möjligt. Denna 

typ av satsningar kommer även att gynna länets vattenbruksnäring. 

Framtida utvecklingsmöjligheter för vattenbruk och beredning finns såväl 

för kustarter som sötvattensarter. En ökad produktion av bland annat regnbåge 

och röding har goda möjligheter att förverkligas under kommande programperiod. 

Nyetableringar bör lokaliseras till vattendrag utbyggda för vattenkraftsproduktion. 

EG:s fiskefond stöder insatser i syfte att anpassa fiskeinsatserna till vad som 

är möjligt från naturresurs- och hushållningssynpunkt. Det är ett villkor att 

fiskeresurserna inte beskattas mer än vad som medges för att livskraftiga, 

ekologiskt och ekonomiskt hållbara bestånd skall finnas. Bottniska viken 

har som tidigare redovisats ett litet antal fiskarter, med strömming som dominerande 

art. Den årliga svenska kvoten för strömmingsfångst i Bottniska 

80

viken uppgår till 15 300 ton, samtidigt som fångsten uppgår till 900 ton i 

Mål 1-området. Det existerar därför inte någon risk för att beståndet, på liknande 

sätt som i andra delar av Unionen, skulle skattas för hårt. 

Ett ytterligare faktum är att antalet yrkesfiskare har minskat under lång tid. 

Som nämnts i analysen har antalet licensierade fiskare minskat från 206 till 

95 under de senaste fyra åren. Antalet fartyg har minskat från 196 till 157 

fartyg. Det finns således inte behov av att minska antalet fiskefartyg eller 

fiskare. Aktiva fiskare i kustområdena fullgör utöver sin yrkesverksamhet 

också en angelägen samhällsuppgift. De skapar liv och rörelse i små samhällen, 

de bidrar till att ge servicenäringar underlag. För mål 1 Norra Norrland 

är det därför av största vikt att det antal fiskare som nu finns kan fortsätta 

och att nya tillkommer. 

Regionens klimatmässiga och demografiska förhållanden samt den stora 

geografisk spridningen av verksamheterna inom fiskerinäringen medför ett 

antal betydande konkurrensnackdelar. Dessa omfattar exempelvis förkortade 

fiskeperioder, förkortade odlingssäsonger, isproblem för fisket och vattenbruket, 

logistiska problem, fördyrade transporter och därigenom betydligt 

ökade kostnader för såväl yrkesfiske som vattenbruk och beredningsindustrin. 

Särskilda förutsättningar beträffande stöd till fiskerinäringen 

Strukturåtgärder som genomförs inom ramen för denna SPD i fiskeri- och 

vattenbrukssektorn och för beredning och avsättning av dess produkter måste 

överensstämma med målen i den gemensamma fiskeripolitiken. Detta 

avser särskilt de speciella villkor som föreskrivs i rådets förordning (EG) nr 

1263/1999 och nr 2792/1999, även om en annan strukturfond än FFU i undantagsfall 

medfinansierar åtgärden. 

Åtgärder för förnyelse av flottan och modernisering av fiskefartyg måste 

överensstämma med rådets beslut i enlighet med artikel 12 i rådets förordning 

(EG) nr 2371/2002 om bevarande och hållbart utnyttjande av fiskeresurserna 

inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken samt rådets förordning 

(EG) nr 2369/2002. För att uppfylla detta kommer genomförandet 

av åtgärder för att anpassa fiskeansträngningen att prioriteras nationellt, 

särskilt de som avser definitivt avlägsnande av fiskekapacitet, vilket utgör 

en prioriterad åtgärd inom sektorn. 

Åtgärder avseende skydd och utveckling av akvatiska resurser, vattenbruk, 

utrustning i fiskehamnar, beredning och saluförande och insjöfiske måste 

bidra till varaktig ekonomisk nytta från åtgärden ifråga, erbjuda en tillräcklig 

garanti för teknisk och ekonomisk livskraftighet, och får särskilt inte 

skapa överskott i produktionskapaciteten. 

De övergripande målen för såväl den gemensamma fiskepolitiken som den 

svenska nationella fiskepolitiken, nämligen att näringens utveckling och 

dess nyttjande av fiskeresurserna skall balanseras mot den biologiska tillgången, 

är dock vägledande. Detta förhindrande av negativa miljöeffekter 

81

gäller såväl för yrkesfisket som för de landbaserade verksamheterna inom 

fiskerinäringen. 

Nationellt författningsstöd för strukturåtgärder inom fiskerinäringen är lagen 

(1994:1709) om EG:s förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken, 

förordningen (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen 

samt Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2001:1) om statligt stöd till fiskerinäringen. 

Bestämmelser om stöd som särskilt riktar sig till fiskerinäringen är samlade 

i förordningen (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen. I 4 

kap. i nämnda förordning anges generella villkor för beviljandet av stöd för 

respektive åtgärdsområde. Stöd enligt denna förordning har vid tidigare tillfälle 

notifierats till kommissionen i enlighet med gällande regler (Skrivelse 

från Europeiska kommission den 25 september 1997 (Statligt stöd E/18/95). 

Svar från Jordbruksdepartementet den 20 januari samt den 30 mars 1998 

(EUJo98/509).). Utöver gemenskapsfinansierat stöd ges enligt förordningen 

möjlighet att bevilja nationellt stöd till isbrytarhjälp och, under förutsättning 

att villkoren i kommissionens riktlinjer (97/c 100/05) är uppfyllda, till förvärv 

av begagnat fartyg. 

I Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 1997:27) om statligt stöd till fiskerinäringen 

fastställs, för respektive åtgärd, detaljerade villkor för bidragsform, 

krav på dokumentation, icke stödberättigade kostnader samt förfarandet vid 

ansökan, beviljande och utbetalning. 

Såväl förordningen (1994:1716) som föreskrifter (FIFS 1997:27) kommer i 

samband med implementeringen av de svenska mål 1-programmen och 

strukturplanen utanför mål 1 att ändras utifrån nya förhållanden. 

Åtgärd 4.1 Investeringar i jordbruks-, trädgårds- och rennäringsföretag 

(artikel 4-7) 

Åtgärden ansluter till och genomförs i enlighet med kraven i Rådets förordning 

(EG) nr1257/1999, artikel 4-7. Åtgärden förtydligas ytterligare i programkomplement 

bl.a. vad avser stödnivåer, stödtak och krav på miljö, 

djurmiljö och livsmedelshygien m.m. enligt Rådets förordning (EG) 

1257/1999 och tillämpningsföreskrifter enligt Kommissionens förordning 

(EG) nr 445/2002. De maximala stödintensiteter som anges i artikel 7 i Rådets 

förordning kommer inte att överskridas. 

Möjligheter bedöms finnas för normal avsättning av de jordbruksprodukter 

som produceras inom regionen. Stöd kommer endast att lämnas till investeringar 

i produktion för vilken de normala förutsättningar för avsättning 

enligt kraven i artikel 6 i Rådets förordning (EG) nr 1257/1999 är uppfyllda. 

I Statens jordbruksverks föreskrifter om investeringsstöd till jordbruks-, 

trädgårds-, och renskötselföretag anges inom vilka sektorer och delar av 

sektorer som stöd till utökad kapacitet inte kan ges. Stöd avses kunna lämnas 

till investeringar i mjölkproduktion, köttproduktion (nöt, gris, får, get, 

ren och vilt), ägg- och fågelköttproduktion, spannmål, grönsaker, frukt och 

82

är, blommor och plantor, potatis samt till kompletterande verksamheter. 

Produktionen av mjölk, kött och ägg, som är de huvudsakliga produkterna, 

minskar för närvarande. Produkterna från regionen har en stark ställning på 

marknaden i regionen och utrymme finns för ökad försäljning av kvalitetsprodukter. 

Stöd kommer inte att lämnas till åtgärder som är oförenliga med stödordningar 

enligt den gemensamma marknadsorganisationen ( 1257/1999 artikel 

37 (3):2). Något statligt stöd utöver de av gemenskapen medfinansierade 

stöden eller stödnivåerna kommer inte att lämnas. Därmed beaktas artikel 

51-52 i förordningen och andra statsstödsregler. 


Det övergripande målet för stödet är att höja landsbygdsföretagens 

konkurrensförmåga, bibehålla sysselsättningen på landsbygden och 

underlätta och påskynda anpassning till ett ekologiskt hållbart jordbruk. 

Åtgärden skall påskynda företagens omställning till nya marknadsmässiga 

och institutionella förutsättningar, stimulera diversifiering av 

jordbruksverksamhet, till viss del kompensera jordbrukarna för kostnader 

förknippade med höga miljö- och djurskyddskrav, reducera kväveinnehållet 

i vattendrag i jordbruksområden, fortlöpande förbättra djurskyddet och förbättra 

arbetsmiljön i jordbruksföretag. Stödet bör påskynda en ekonomiskt 

motiverad diversifiering av jordbruksföretagen. Kvinnornas möjlighet till 

egenföretagande skall särskilt beaktas. 


Jordbrukare, trädgårdsföretagare och renskötare. 


Jordbruksverket, länsstyrelserna samt förvaltningsmyndigheten är ansvariga 

för olika delar av genomförandet. Se avsnittet ”Särskilda regler för vissa 

stöd”. 

Åtgärd 4.2 Startstöd till unga jordbrukare och rennäringsföretagare 

(artikel 8) 


(EG) nr1257/1999, artikel 8. Åtgärden förtydligas ytterligare i programkomplementet 

bl.a. vad avser stödnivåer, stödtak och krav på miljö, 

djurmiljö och livsmedelshygien m.m. i samband med stödgivning enligt 

kraven i Rådets förordning (EG) 1257/1999 och tillämpningsföreskrifter 

enligt Kommissionens förordning (EG) nr 445/2002. De maximala stödintensiteter 

som anges i artikel 8 i Rådets förordning kommer inte att 

överskridas. 



37 (3):2). 

83


Åtgärden skall underlätta och påskynda generationsväxling i jordbruket och 

därmed en föryngring av jordbrukarkåren. Stödet skall medverka till att 

bromsa utglesningen av företag och befolkning på landsbygden. Genom 

stödet skall det också bli möjligt för yngre lantbruksutbildade personer att 

etablera sig som jordbrukare även om det egna kapitalet är litet. 


Unga nystartande jordbrukare, trädgårdsföretagare och renskötare. 




stöd”. 

Åtgärd 4.3 Bearbetning, saluföring av jordbruksprodukter (artikel 25-28) 


(EG) nr 1257/1999, artikel 25-28 . Åtgärden förtydligas ytterligare i 

programkomplement bl.a. vad avser stödnivåer och stödtak och krav på 

miljö, djurmiljö och livsmedelshygien m.m. i samband med stödgivning 

enligt kraven i Rådets förordning 1257/1999 och tillämpningsföreskrifter 

enligt Kommissionens förordning (EG) nr 445/2002. De maximala stödintensiteter 

som anges i artikel 28 i Rådets förordning kommer inte att 

överskridas. För specifikt åtgärdsinnehåll se förordning (SFS 2000:577) om 

stöd för miljö- och landsbygdsutvecklingsåtgärder. Stöd avses kunna lämnas 

till investeringar i sektorerna mjölk och mjölkprodukter, nöt, gris, ren, får 

och lammkött, hägnat vilt, ägg, fågelkött, spannmål, oljeväxter, grönsaker, 

frukt och bär, blommor och plantor, potatis exklusive stärkelse och stärkelseprodukter. 

Möjligheter bedöms finnas för normal avsättning av de jordbruksprodukter 

som produceras inom regionen vid en bedömning enligt 

artikel 26 i Rådets förordning (EG) nr 1257/1999. Produktionen av mjölk, 

kött och ägg, som är de huvudsakliga produkterna i regionen, minskar för 

närvarande. Produkter från regionen har en stark ställning på marknaden i 

regionen och utrymme finns för viss ökad förädling och försäljning av kvalitetsprodukter. 

I Statens jordbruksverks föreskrifter om stöd till investeringar 

som avser förbättrad bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter anges 

inom vilka sektorer och delar av sektorer som stöd till utökad kapacitet 

inte kan ges. 



37 (3):2). Något statligt stöd utöver de av gemenskapen medfinansierade 

stöden eller stödnivåerna kommer inte att lämnas. Därmed beaktas artikel 

51-52 i förordningen och andra statsstödsregler. 


Främja en hållbar utveckling av jordbruket och sysselsättningen på landsbygden 

genom ökad förädlingsgrad av jordbruksprodukter. Stödet till förbättrad 

bearbetning och saluföring riktas både till den småskaliga livsme- 

84

delsförädling och livsmedelsindustri. Utveckling av nya produkter samt 

innovativa satsningar på nya marknader och produkter prioriteras. Stödet 

skall främja en konkurrenskraftig förädlingsindustri och främja varaktigt 

nya avsättningsmöjligheter för högförädlade produkter baserade på råvaror 

producerade inom regionen. 


Förädlingsföretag av jordbruksprodukter, trädgårdsprodukter och renköttsprodukter, 

jordbruksföretag, trädgårdsföretag samt renskötselföretag. 




stöd”. 

Åtgärd 4.4 Kompetensutvecklingsinsatser (artikel 9) 


(EG) nr 1257/1999 artikel 9. Åtgärden förtydligas ytterligare i programkomplementet 

bl.a. vad avser åtgärder som berättigar till stöd och 

stödmottagare samt säkerställandet av att stöd inte lämnas till normalt förekommande 

utbildningssystem (Kommissionens förordning (EG) nr 

445/2002). 

Stöd kommer inte att lämnas till åtgärder som omfattas av stöd enligt stödordningar 

inom den gemensamma marknadsorganisationen (1257/1999 artikel 

37 (3):2). 


Ersättning skall kunna beviljas för att organisera och genomföra 

kompetensutvecklingsåtgärder i syfte att motivera och utbilda lantbrukare 

och andra personer verksamma inom jord- och skogsbruket att använda miljömässigt 

och ekonomiskt långsiktigt hållbara produktionsmetoder. Ersättning 

skall också utgå till kompetensutveckling av etablerade jordbrukare i 

syfte att förnya deras kunskap för att uppnå ökad stabilitet i företaget. Åtgärden 

ska höja effekten av andra jord- och skogsbruksåtgärder inom programmet 

och höja kompetensnivån hos lantbrukare och 

andra personer verksamma inom jord- och skogsbruket. 

Kompetensutveckling med miljöinriktning inom jordbruket skall genomföras 

för att bevara och utveckla odlingslandskapets biologiska mångfald och 

kulturvärden, minska förlusterna av växtnäring, minska hälso- och miljöriskerna 

vid användning av kemiska bekämpningsmedel, främja det ekologiska 

lantbruket samt i övrigt understödja utvecklingen mot ett ekologiskt och 

ekonomiskt långsiktigt hållbart jordbruk. Särskild vikt skall läggas vid sådan 

utbildning och rådgivning som underlättar för jordbrukarna att fullgöra 

de miljöåtaganden som finns i det horisontella landsbygdsprogrammet. 

Denna utbildning genomförs i ett särskilt 

85

program (KULM) som genomförs på liknade sätt som motsvarande program 

inom det horisontella landsbygdsprogrammet i Sverige. 

Kompetensutvecklingen till skogsbruket skall leda till att skogsbrukarna 

motiveras till att bedriva ett skogsbruk som tillgodoser de skogspolitiska 

målen. Det innebär att den biologiska mångfalden bevaras eller utvecklas, 

värdefulla kulturmiljöer samt sociala och estetiska värden värnas samtidigt 

som skogen utnyttjas effektivt och ger en uthålligt god avkastning. 


Intresseföreningar, utbildningsanordnare m fl. 




stöd”. 

Åtgärd 4.5 Landsbygdens utveckling (artikel 33) 


(EG) nr 1257 /1999 artikel 33. De tillämpade delåtgärdena omfattas 

inte av någon annan åtgärd (kapitel II i förordning 1257/1999) i programmet 

utanför artikel 33. Samtliga delåtgärder medfinansieras av jordbruksfonden 

och villkoren för stöd från EUGJF enligt artikel 35.3 i rådets förordning 

kommer att beaktas. Åtgärdens innehåll kommer att förtydligas ytterligare i 

programkomplement med beaktande av villkoren i Rådets förordning 

1257/1999 och tillämpningsföreskrifter enligt Kommissionens förordning 

445/2002. 

Sysselsättningsminskningen inom jordbruket har inneburit försämrade utkomstmöjligheter 

på landsbygden. Åtgärderna för att främja anpassning och 

utveckling av landsbygden är viktiga insatser för att säkerställa en positiv 

utveckling. Åtgärden skall medverka till att skapa nya arbetstillfällen för 

kvinnor och män på landsbygden i samband med de förändringar som följer 

av utvecklingen inom jordbruket och i samhället. 

Åtgärdsmål 

Det övergripande målet för åtgärderna är att främja sysselsättning, tillväxt 

och bosättning på landsbygden. Norra Norrland har en hållbar utveckling på 

landsbygden med ett ökat antal livskraftiga företag. Syftet med denna åtgärd 

är att uppnå bästa samlade effekt för en hållbar utveckling av landsbygden. 

• stärka konkurrenskraften och öka diversifieringen av verksamhet inom 

och med anknytning till lantbruket 

• ökad vidareförädling och marknadsföring av kvalitetsprodukter 

• höja kompetensnivån i frågor som rör landsbygdens utveckling 

• främja småskalig turism på gårds- och bynivå 

• öka bevarandet av värdefulla natur och kulturmiljöer 

• förbättra brukningsstruktur av åkermarken 

86

• stärka byutvecklingen genom nya nätverk och utveckling av den sociala 

ekonomin 

Åtgärdsinnehåll 

Stora delar av regionen utgörs av utpräglad gles- och landsbygd. Lantbruksverksamhet 

med jordbruk, skogsbruk och trädgårdsodling har stor betydelse 

för såväl sysselsättning som för att upprätthålla den sociala infrastrukturen i 

kombination med annat företagande och boende på landsbygden. Anpassningen 

av jordbruket till en fri inre marknad med den strukturrationalisering 

av primärproduktionen detta medför gör att många lantbrukare måste hitta 

nya utvecklingsvägar. Utvecklingspotentialen för lantbruket inom norra 

Norrland ligger i ökad vidareförädling av sina resurser, särskilt på gårds- 

och bynivå, ökad diversifiering av företagandet bl.a. inom turismsektorn 

samt samordnad marknadsföring av de kvalitetsprodukter regionen utvecklar. 

Den snabba utvecklingen inom jordbruket mot allt större företag kräver 

insatser för att förbättra brukningsstrukturen av åkermarken. 

Olika former av kombinationsverksamhet, ökad småskalig förädling, turistverksamhet 

liksom IT-baserade tjänsteföretag kommer att vara viktiga för 

landsbygdens framtida näringsliv. Åtgärder för att främja landsbygdsturism 

har som specifikt mål att vidareutveckla landsbygdsturism med anknytning 

till areella näringar. Utveckling av nya turistprodukter i form av upplevelse, 

kultur-, vildmarks- och ekoturism bör främjas. Intressanta kopplingar mellan 

matupplevelser, småskalig livsmedelsförädling och turism bör förbättras. 

Jordbruket ensamt har allt svårare att utgöra underlag för service och 

infrastruktur och bidra till en livskraftig bygd. Även nya former att utveckla 

lokal samhällsservice, t.ex. inom ramen för den sociala ekonomin, är viktig. 

Åtgärden fokuserar även på att bevara och återskapa traditionella landskaps- 

och kulturmiljöer samt att utveckla kommersiell verksamhet i anslutning till 

dessa. Den sociala ekonomins utveckling är väsentlig även i detta sammanhang. 

Denna tar vara på ett stegrande intresse för småskaliga lösningar som 

deltagande i mindre gemenskaper och byutveckling och fyller en roll för att 

skapa nya lösningar inom olika samhällsområden som efterfrågas i skiftet 

mellan industri- och kunskapssamhälle. 

För att övervinna svårigheter som bland annat består i en mycket lokal 

marknad samt bristande finansiell styrka fokuserar åtgärden Landsbygdens 

utveckling på aktiviteter som understödjer övergången till ekonomiskt bärkraftig 

verksamhet. 

Stöd lämnas huvudsakligen till utvecklingsprojekt. Projektstöd lämnas till 

verksamheter som har anknytning till jordbruket och dess omställning samt 

för verksamheter för landsbygdens utveckling. 

Stöd kan ges till utveckling av: 

• Marknadsföring av kvalitetsprodukter 

• Diversifiering av verksamheter inom och med nära anknytning till jordbruket. 

• Främjande av turism 

87

• Byautveckling och bevarande av kulturarvet på landsbygden 

• Markförbättringar 

• Omarrondering 

• Tillhandahållandet av tjänster för att ombesörja de grundläggande behoven 

ekonomi och befolkning 

• Förbättad infrastruktur i samband med jordbrukets utveckling 

• Skydda miljön i samband med jordbruk, skogsbruk och bevarande av 

landskapet samt förbättring av djurmiljön (Återsapande av slåtterängar 

och betesmarker) 


Norra Norrland har en hållbar utveckling på landsbygden med ett ökat antal 

livskraftiga företag. 


Offentliga aktörer, näringslivet, landsbygdsföretagare, lokala utvecklingsgrupper, 

intresseorganisationer 

m fl. 



Åtgärd 4.6 Miljöåtgärder inom skogsbruket (artikel 30) 


(EG) nr 1257/1999 artikel 30. De maximala stödintensiteter som anges 

i artikel 30 i Rådets förordning kommer inte att överskridas. Åtgärden förtydligas 

ytterligare i programkomplement. 


Åtgärderna bör inriktas på att stödja den svenska skogspolitikens miljöåtgärder 

i det aktiva skogsbruket. Stödet syftar till att bevara och utveckla den 

biologiska mångfalden i skogen genom att stimulera skogsägare att aktivt 

utveckla och bevara höga naturvärden på sin skogsmark. Stöd skall även 

kunna utgå till intrångsersättning för biotopskydd om skyddet medför att 

pågående markanvändning avsevärt försvåras, samt till plantering av lövskog 

på nedlagd åkermark. 


Skogsägare, skogsentreprenörer, jordbrukare, sammanslutningar av jord- 

och skogsbruksorganisationer, skogsvårdsorganisationer. 



88

Åtgärd 4.9 Utveckling av fiskerinäringen * 5 

A. Anpassning av fiskeansträngningen 

Fiskeflottan i mål 1 Norra Norrland är med hänsyn till fiskebestånd och 

skattning inte i behov av någon minskning. Emellertid kan det inte med fullständig 

säkerhet uteslutas att behov av att använda medel för att anpassa 

fiskeflottan kan uppkomma. För att underlätta en sådan aktivitet bör bidrag 

kunna lämnas enligt gällande regelverk. 

Medel avsatta för anpassning av fiskeansträngningen är baserad på den 

skrotningspremie per bruttoton som varit gällande under programperioden 

1995-1999. Om denna premie ökas väsentligt under nuvarande programperiod, 

bör beloppet avsatt för åtgärden bli föremål för eventuell revision i 

samarbete med Kommissionen. 

Stöd för anpassning av fiskeansträngningen sker genom åtgärderna skrotning 

av fiskefartyg eller överförande av fartyg till tredje land / permanent 

användning av fartyget för andra ändamål än fiske. 


Fiskeflottans kapacitet skall vara anpassad till tillgängliga fiskeresurser. 

Antalet yrkesfiskare och yrkesfisket skall bibehållas på nuvarande nivå, 

d.v.s. motverka nuvarande minskning. 

Urvalskriterier 

Fastställs i programkomplementet 


Företag inom fiskesektorn 

Fond 

Fiskefonden 

Indikatorer 

Indikativt kan det bli aktuellt med en kapacitetsreduktion på 100 BT och 

1500 kW. 


Fiskeriverket, länsstyrelserna samt Förvaltningsmyndigheten är ansvariga 

för olika delar i genomförandet. Se avsnittet ”Särskilda regler för vissa 

stöd”. 

5 Åtgärderna 4.7 Anpassning av fiskeansträngningen och 4.8 Utveckling av fiskerinäringen har 

slagits samman till en gemensam åtgärd 4.9 Utveckling av fiskerinäringen på Övervakningskommitténs 

sammanträde 27-28 november 2003. 

89

B. Utveckling av fiskerinäringen 

Kustfisket, vattenbruket och den därtill kopplade beredningen och förädlingen 

skall utvecklas. Fiskeflottan skall moderniseras för att förbättra konkurrenskraften, 

förbättra arbetsvillkoren och utveckla ett mer flexibelt fiske. 

Vattenbruket skall moderniseras och utvecklas både vad avser anläggningar 

och befintliga och nya fiskestammar bland annat för att ge sysselsättning i 

regionens glesare befolkade delar. Vissa marina områden skyddas och bestånden 

av arter i kustfisket stärks. Utrustningar i fiskehamnar förnyas för 

att nå en rationellare och kvalitativt god hantering av fisken vid landning. 

De problem som uppstår p.g.a. isförhållandena, förstörelse av kajer, pirer 

och bryggor samt genom landhöjningen skall kunna åtgärdas. För att ”hamnarna” 

skall kunna nyttjas krävs att landhöjningen kompenseras genom 

muddringar. Förädling och marknadsföring skall understödjas. 


Målsättningen för utvecklingen av fiskerinäringen för programperioden är 

att: 

- bibehålla antalet yrkesfiskare och yrkesfisket på nuvarande nivå, d.v.s. 

motverka nuvarande minskning, 

- regionens fiskeflotta skall vara flexibel och väl anpassad även till det småskaliga 

kustfisket, 

- redskap och fiskemetoder som minskar sälens skadeverkningar utvecklas, 

- vattenbruket produktion skall ökas och bedrivas i moderna anläggningar 

med modern teknik. Avelsprogrammen för röding och regnbåge genomförs 

tillsammans med branschmedlemmar. 

- förädlingsföretag inom beredningsindustrin skall utvecklas och nyetableringar 

stimuleras. Särskilda insatser för småskalig beredning och saluförande 

skall genomföras. 

- hamnarna, utrustning i hamnarna och mottagningsförhållanden skall få 

mer ändamålsenlig struktur och utvecklas för det småskaliga fisket. Framkomligheten 

i mindre hamnar/bryggor som drabbats av landhöjningen skall 

förbättras. 

- stimulera såväl utvecklingsprojekt som innovativa åtgärder inom fiskeområdet. 

Resultatmål 

- bibehålla antalet yrkesfiskare och yrkesfisket på nuvarande nivå, d.v.s. 

motverka nuvarande minskning (ca 10 yrkesfiskare förväntas stanna i näringen), 

- förnya och modernisera 80 BT/1300 kW i fiskeflottan (motsvarande utförsel 

utan stöd), 

- öka vattenbrukets produktion av röding (+1500 ton) och regnbåge (+500 

ton), ökat antal odlingar med 8 anläggningar och öka antalet anställda med 

30 personer. 

- öka beredningsindustrins produktion (+ 1500 ton i ingående råvara), ökat 

antal företag med 3 stycken och öka antalet anställda med 10 personer. 

Åtgärder 

90

Hänvisning till rådets förordning (EG) nr 2792/1999. 

Urvalskriterier 

Fastställs i programkomplementet 


Företag inom fiskerinäringen: Yrkesfiske, vattenbruk, förädling samt föreningar, 

intresseorganisationer, branschmedlemmar, samverkansgrupper, 

sammanslutningar, institutioner, länsstyrelser m fl. 

Fond 

Fiskefonden 

Indikatorer 

Fastställs i programkomplementet. 


Fiskeriverket, länsstyrelserna samt Förvaltningsmyndigheten är ansvariga 

för olika delar i genomförandet. Se avsnittet ”Särskilda regler för vissa 

stöd”. 

Insatsområde 5. Natur, kultur och livsmiljö 

Bakgrund 

Till de kännetecken som präglar Norra Norrland, hör ett unikt och mångfacetterat 

natur- och kulturarv och en god livsmiljö. Här lever och har levt 

människor från tre kulturer med tre språk – svenska, finska (främst tornedalsfinska) 

och samiska. Landskapet har präglats av stora ytor med endast 

lågintensivt landskapsutnyttjande och en variationsrikedom med fjäll, skog, 

älvdalar, odlingslandskap och kustland. Detta har gjort att bl.a. fjäll-området 

har, ur ett europeiskt perspektiv, mycket höga värden och en stor attraktivitet. 

Den unika miljön med storslagen natur, frisk luft och vatten, mångfald av 

växter och djur samt en djup historisk dimension, är en mycket stor potentiell 

tillgång för att utveckla regionens attraktivitet. Norra Norrland har, i ett 

europeiskt perspektiv, mycket höga kvaliteter för rekreation och turism. 

Området har också värdefulla biotoper och kulturmiljöer. Naturen, naturresurserna 

och det rika kulturarvet innebär en styrka för området. 

Genom att stärka regionens miljöprofil kan natur- och kulturmiljövärden bli 

en tillgång för att skapa ett framgångsrikt näringsliv, ökad sysselsättning, 

större utbud på fritidsaktiviteter och ökad lokal utveckling. Ett rikt och varierat 

kulturliv stärker också möjligheterna att få aktiva kulturskapare att verka 

i regionen för att därmed ytterligare öka regionens attraktivitet. 


Norra Norrland skall nyttja den goda livsmiljön som utvecklingskraft för att 

bidra till hållbar tillväxt. 

91


- Norra Norrlands natur- och kulturarv är en tillgång som ökar regionens 

attraktivitet och stärker den regionala identiteten. 

- Norra Norrland har ett rikt och varierat natur-, kultur- och fritidsutbud 

som stimulerar till nya idéer och kreativa lösningar på lokal nivå. 

Resultatmål 



till 100 

- antalet tillfälliga arbetstillfällen skall uppgå till 50 



Åtgärd 5.1 Natur- och kulturmiljö 

Åtgärden syftar till att genomföra insatser för att vårda, bevara och utveckla 

natur- och kulturarvet samt att bredda kunskaperna och informera om miljövård 

samt kulturmiljöer. Attraktioner, aktiviteter och kulturella miljöer skall 

utvecklas till värdefulla sevärdheter. Uppföljning, övervakning och förbättringar 

av miljötillståndet i ett brett perspektiv, även kopplat till befolkningens 

hälsoläge är angeläget. Vidare skall utveckling av system främjas, för 

att med stöd av ny teknik bygga upp, lagra, distribuera och förmedla kunskap 

om natur- och kulturarv för att bl.a. stärka samverkan inom regionen 

för genomförandet av regionala miljömål. 


Norra Norrlands natur- och kulturarv är en tillgång som ökar regionens attraktivitet 

och stärker den regionala identiteten. 


Offentliga aktörer, näringslivet, utbildningsanordnare, museer, intresseorganisationer 

m fl. 



Åtgärd 5.2 Livsmiljö, Kulturliv och lokal utveckling 

Stärkandet av den regionala och lokala kulturen skall ske genom att utveckla 

kulturinstitutioner, kompetensutveckling för kulturföretagare, samt skapandet 

av mötesplatser mellan kulturskapare och företag. Insatser för ett 

bättre, ett samordnat och mer tillgängligt natur- och kulturliv till gagn för 

näringsverksamhet och fritidsaktiviteter är viktigt. Förutsättningar skall 

skapas för en aktiv fritid med differentierat fritidsutbud. Insatser skall främja 

den lokala utvecklingen och skall stimulera utvecklandet av samverkans- 

92

lösningar mellan olika aktörer. Den regionala identiteten skall stärkas och 

även öppenhet för andra kulturer skall främjas. 

Exempel på viktiga kulturområden är film, teater, dans, musik, litteratur, 

bild, form och media (multimedia). 


Norra Norrland har ett rikt och varierat natur-, kultur- och fritidsutbud som 

stimulerar till nya idéer och kreativa lösningar på lokal nivå. 


Offentliga aktörer, utbildningsanordnare, intresseorganisationer, föreningar, 

näringslivet m fl. 


Förvaltningsmyndigheten är ansvarig för genomförandet 

Insatsområde 6. Samiskt program 

Bakgrund 

Rennäringen är en bas för all samisk näring och samebyarna bildar med 

utgångspunkt från detta en plattform för ett samiskt differentierat näringsliv. 

Större delen av landets rennäringsföretag finns i Norra Norrland. Rennäringen 

kan utvecklas och bli en mer livskraftig näring på 2000-talet. Genom 

vidareutveckling av små och medelstora företag, samverkansformer och 

lokala initiativ i området kan också andra sysselsättningsmöjligheter än renskötseln 

skapas. Kännetecknande för det samiska näringslivet är den rikliga 

förekomsten av olika näringskombinationer och småskalighet. De samiska 

företagen är mestadels små familjeföretag med betydande inslag av säsongsysselsättning, 

vilket gör att det finns behov av alternativa förtjänstmöjligheter. 

För att öka möjligheterna för samerna att diversifiera och utveckla 

nya näringar krävs särskilda insatser för att höja utbildningsnivån genom 

kompetensutveckling, utbildning och forskning. 

Den samiska hantverkstraditionen har en kvalitet som måste tas tillvara. 

Besöksnäringen med inriktning mot samisk livsstil, kultur och näring kan 

utvecklas till en viktig ekonomisk resurs. Kulturindustrin har mycket goda 

förutsättningar att utvecklas inom det samiska området. Det gäller t.ex. 

verksamheter som producerar och distribuerar kulturprodukter som musik, 

teater, bokutgivning, hantverksdesign, inspelningsstudios, foto, konst mm. 

Det finns även underlag för satsningar inom eko- och kulturturism. Utvecklingen 

skall ha sin utgångspunkt från samisk kultur, språk, traditioner och 

synsätt. Det är särskilt viktigt att uppmärksamma de samiska kvinnornas 

och ungdomarnas livsbetingelser. 

93


Att stärka det samiska näringslivet och därmed bidra till en utveckling av 

samisk kultur och näringsliv. Att bevara samernas traditionella näringsanpassning 

och samtidigt skapa förutsättningar för nya livskraftiga verksamheter. 


- Skapa förutsättningar för en utveckling av en livskraftig näring och 

främja utveckling av samebyarna. 

- Skapa förutsättningar för en utveckling av samiska lokalsamhällen för 

att ge möjlighet för fler samer att bo och arbeta i det samiska området. 

- Etablera kunskap genom kompetensutveckling, utbildning och forskning 

för att skapa förutsättningar för ett livskraftigt samiskt samhälle. 

Resultatmål 



till 100 




- 50 företag har deltagit i utbildningsinsatser finansierade av mål 1 

programmet 

- 200 personer har deltagit i utbildningsinsatser finansierade av mål 1 

programmet 



uppgår till 

Åtgärd 6.1 Utveckling av rennäringen och samebyarna 

Samebyarnas anläggningar och övrig infrastruktur måste bli föremål för en 

kvalitetsförbättring som ger framtida driftsvinster för såväl rennäringen som 

småskalig samisk turistverksamhet. Långsiktiga och fortlöpande marknadsoch 

kvalitetsinsatser är ett villkor för att minska sårbarheten och öka lönsamheten 

inom rennäringen. Förutsättningar måste skapas för att få en gynnsam 

utveckling rent affärsmässigt men också att profilera på det som är näringens 

kännemärke – hälso- och miljöanpassning. Produktutveckling och 

utveckling av ny produktionsteknik är en viktig del. 

De regionala skillnaderna är stora och aktiviteterna måste anpassas till regio-nens 

specifika förutsättningar. Hög prioritet måste därför ges till genomförande 

av samebyarnas utveckling på deras egna villkor. Traditionella kunskaper 

om renen och dess förutsättningar måste tillvaratas och utvecklas i 

det moderna renskötselarbetet. Bättre samordning och samarbete mellan 

olika lokala och regionala intressenter, både internt och externt skall främ- 

94

jas. Samekvinnans roll i det samiska samhället skall uppmärksammas. Speciella 

satsningar för unga renskötare skall också prioriteras. 

Åtgärden innehåller insatser enligt rådets förordningen (EG) nr 1257/99 

kapitel IX artikel 33. Samtliga delåtgärder medfinansieras av jordbruksfonden 

och villkoren för stöd från EUGJF enligt artikel 35.3 i rådets förordning 

kommer att beaktas. Artikelns insatser är utformade att i första hand passa 

för utveckling av jordbruk med binäringar. De strecksatser i artikeln som det 

hänvisas till nedan antas kunna omfatta insatser som också kan hänföras till 

rennäringens utveckling även om det i vissa fall inte går att direkt översätta 

formuleringarna till rennäringens förhållanden. Följande strecksatser avses 

tillämpas: 

- markförbättring 

- etablering av avbytartjänster samt företagsledningstjänster avseende 

jordbruksföretag 

- saluföring av kvalitetsprodukter från jordbruket 

- tillhandahållande av tjänster för att ombesörja de grundläggande behoven 

för landsbygdens ekonomi och befolkning. 

- restaurering och utveckling av byar samt skydd och bevarande av 

kulturarvet på landsbygden 

- diversifiering av jordbruket och verksamheter i nära samband med 

jordbruket så att tillfälle ges till att ha flera olika sysselsättningar eller 

erhålla alternativa inkomster 

- utveckling och förbättring av infrastrukturer som har samband med 

lantbruket utveckling 

- främjande av verksamhet inom turism och hantverk 

- skydd av miljön i samband med jordbruk, skogsbruk och bevarande av 

landskapet, samt med förbättringen av djurens välfärd 

- återställande av produktionspotential inom jordbruket som skadats i 

samband med naturkatastrofer samt införande av erforderliga skyddsåtgärder 

- att finna finansiella lösningar 

Strecksatserna markförbättring, skydd av miljön i samband med rennäring 

och bevarande av landskapet samt med förbättringen av djurens välfärd, 

finansiella lösningar samt återställande av produktionspotential och 

skyddsåtgärder skall främja aktiviteter som bl.a. bidrar till utveckling av 

hälso- och miljöfrämjande samt resursbevarande metoder för rennäringen. 

strecksatserna etablering av företagsledningstjänster, restaurering och utveckling 

av byar samt bevarande av kulturarvet, diversifiering av rennäringen 

så att tillfälle ges till flera olika sysselsättningar utveckling och förbättring 

av infrastrukturer, saluföring av kvalitetsprodukter, främjande av 

verksamhet inom turism och hantverk samt skydd av miljön, bevarande av 

landskapet och förbättring av djurens välfärd skall främja aktiviteter som 

bl.a. bidrar till att utveckla en egen samisk resursförvaltning, effektivare 

organisationsstruktur för rennäringen och samebyarna, förbättrade driftsformer 

och infrastruktur, breddad kompetens i småföretagsverksamhet samt 

speciella satsningar på samekvinnors och ungdomars företagande. Strecksatsen 

tillhandahållande av tjänster för att ombesörja de grundläggande 

95

ehoven för landsbygdens ekonomi och befolkning skall främja aktiviteter 

som bl.a. bidrar till ökad samverkan med lokala och regionala intressenter. 


Att skapa förutsättningar för utveckling av en livskraftig näring och att 

främja en utveckling av samebyarna. 


Samebyar, rennäringsföretag, enskilda, branschorganisationer etc. 


Sametinget och förvaltningsmyndigheten är ansvariga för genomförandet. 

Åtgärd 6.2 Samisk landsbygds- och kulturutveckling 

Åtgärden fokuserar på att skapa förutsättningar för en utveckling av samiska 

lokalsamhällen. Dessa kan utgöra en sameby, en ort inbegripande flera näraliggande 

samebyar och/eller sameföreningar eller annat naturligt samiskt 

område där flera samebyar, sameföreningar och/eller enskilda samer samverkar. 

Det samiska området bör utvecklas för att ta vara på outnyttjade 

resurser för ett mera differentierat samiskt näringsliv och en breddad samisk 

arbetsmarknad. Detta kan motivera yngre välutbildade samer att stanna kvar 

och lockar tillbaka erfarna personer med bred kompetens, där många är 

kvinnor, till sin hembygd. 

Sameslöjden och konsthantverket måste ges möjligheter och verktyg för att 

utvecklas under marknadsmässiga förhållanden. Nya uttrycksformer för 

samisk kultur har tillkommit under de senaste årtiondena vilket innebär att 

det skapats nya utvecklingsmöjligheter att arbeta med och leva av den samiska 

kulturen. Det kan vara allt från teater, film, musik, litteratur, bildkonst, 

dans, IT-produktion, nya media etc. Förutsättningar skall skapas för 

att i ökad utsträckning få ett eget samiskt engagemang i turismen och stå 

som producenter av en attraktiv eko-, kultur- och naturturism. Den nya ITtekniken 

ger förutsättningar för att öka tillgängligheten och nyttjandet av en 

tämligen okänd samisk kulturskatt. Viktigt är också att satsa på teknikutvecklande 

åtgärder för främst kvinnor och ungdomar och därmed medverka 

till teknikspridning och förbättrad infrastruktur. 


Skapa förutsättningar för en utveckling av samiska lokalsamhällen för att ge 

möjlighet för fler samer att bo och arbeta i det samiska området. 


Samiska organisationer och institutioner, företag , kulturarbetare, näringsutövare 

etc. 

96



Åtgärd 6.3 Kompetensutveckling - forskning och utbildning 

För den samiska utvecklingsprocessens genomförande krävs att utbildningsnivån 

höjs, såväl vad gäller allmän baskunskapsnivå som till den mer 

specialiserade och behovsinriktade utbildningen avseende specifika kunskapsområden. 

Avgörande är att befintliga och potentiella samiska företag 

är öppna för att utvecklas och expandera. Utbildningsinsatser bör inriktas på 

att skapa en förändrad syn på samisk näringsutveckling och att inriktning 

mot ökad självverksamhet och ökat ansvarstagande vävs in som en naturlig 

del i utbildningen. 

Forskning och utbildning måste ses från ett helhetsperspektiv och resurser 

måste satsas på att öka tillgängligheten och tillämpningen av forskningsresultaten. 

Det samiska samhället är i behov av dokumentation, utbildning 

och forskning inom många områden. Det kan vara om samernas historia, 

renen, rovdjuren, samisk turism, traditionell markanvändning, nya tekniker, 

arbetsmiljö, rättsfrågor etc. Det samiska språket intar en central roll i 

det samiska samhället. Därför måste det samiska språket ges en framträdande 

plats i det samiska programmet. 


Etablera kunskap genom kompetensutveckling, utbildning och forskning för 

att skapa förutsättningar för ett livskraftigt samiskt samhälle. 


Utbildnings- och forskningsinstitutioner, samiskt näringsliv, bransch- och 

intresseorganisationer, enskilda samer etc. 



Insatsområde 7. Tekniskt stöd 

Tekniskt stöd kan lämnas för att programmet skall kunna genomföras på ett 

effektivt, säkert och ansvarsfullt sätt och för att informera om och stimulera 

ett brett deltagande i programmet. Tekniskt stöd kan finansiera en rad aktiviteter, 

däribland programförberedelser, erfarenhetsutbyte och information 

till partnerskapet, slutliga stödmottagare och allmänheten. Stöd kan ges till 

försöks- och pilotprojekt. Dessa kan om de visar sig vara framgångsrika 

utvecklas till fullskaleprojekt under programperioden. Vidare kan stöd lämnas 

för utveckling, drift och samkörning av datasystem för förvaltning, 

övervakning, utvärdering och kontroll, liksom för metod-utveckling och 

erfarenhetsutbyten inom dessa områden. Aktiviteter inom ramen för tekniskt 

stöd som initieras av Kommissionen kan betalas till 100 % av EU. 

97

Tekniskt stöd kan i första hand lämnas för 

• att finansiera administrativa kostnader direkt hänförliga till programmets 

genomförandeorganisation 

• att genomföra studier inom särskilda programområden i syfte att öka 

kvaliteten på enskilda projekt och programmet i sin helhet och därmed 

det ekonomiska utbytet 

• att etablera och stödja uppföljnings-, utvärderings- och kontrollsystem, 

särskilt genom att utveckla mjukvara, nätverk, tillgång till data samt 

kvantifiering av indikationer. Även anlitande av extern expertis kan 

stödjas 

• att tillförsäkra information om och lokal medverkan i programmet 

• specialkompetens för värdering av ansökningar 

• framtagande av rapporter, förberedelse och uppföljning av åtgärder 

Ansvarigt organ 

Övervakningskommittén 

98

5. Finansiering 

Bifogade tabeller innehåller finansieringsplaner för regionen Norra Norrland 

för hela programperioden 2000-2006 med en uppdelning på kustområdet 

respektive inlandet. 

De föreslagna beloppen på insatsområdesnivån är de som det samlade partnerskapet 

enats om att prioritera. Angivna belopp för respektive åtgärd har 

därvid givetvis diskuterats och legat till grund för dessa prioriteringar. 

Finansieringsgraden för medlen från strukturfonderna har av partnerskapet 

generellt föreslagits till 50 procent för kustlandet och till 65 procent för inlandet. 

Detta ställningstagande bygger på erfarenheterna från genomförandet 

av tidigare Mål 6, 5b och Mål 2 program i regionen. Det är viktigt att de 

lokala aktörerna i inlandet, vars egna resurser för medfinansiering oftast är 

mindre än kustområdets, ges möjligheter att äga och driva projekt utan att 

vara helt beroende av nationell finansiering utifrån. 

Undantaget är strukturstödet till jord- och skogsbruket och stödet till fiskerinäringen 

där EU:s medfinansieringsandel av stödet är högre. Procenttalen 

avser andelen av den totala offentliga finansieringen d v s exklusive privata 

insatser. 

Den nationella medfinansieringen redovisas som totalbelopp, ännu ej uppdelade 

på andelar nationella, regionala eller lokala bidrag. En sådan uppdelning 

skulle redan nu kunna göras vad gäller vissa åtgärder men bör anstå till 

programmets överarbetning på åtgärdsnivå. 

Den privata finansiering som redovisas i tabellerna skall ses som indikativ. 

Graden av privat medfinansiering varierar mellan olika åtgärder och insatsområden 

beroende på vilken typ av insatser som förekommer. 

Förhållandet till EG:s statsstödsregler 

De nationella stödordningar som kommer att användas inom respektive åtgärd 

framgår av följande tabell: 

99

Tabell över statligt stöd, Norra Norrland 

Åtgärd Titel på statstödsåtgärd, ad hoc stöd Nummer Kommissionsbrev för 

godkännande 

T.o.m. 

1.1 Endast försumbart stöd/Inte statsstöd - - - 


1.3 1) Förordning (2003:262) om statliga 

bidrag till klimatinvesteringsprogram 

2) Förordning (SFS 1995 :1254) om 

statligt stöd till teknisk forskning, in- 

N408/02 2003-03-28C(2003)220 2006-12-31 

dustriellt utvecklingsarbete och uppfin- E 93/125 1996-02-22 D/12669 Ingen benarverksamhet.gränsning 

i 

tid 

2.1 1) Stöd genom Industriella Utvecklingscentra 

(IUC) 

2) Förordning (SFS 2000:279 ) om regionalt 

utvecklingsbidrag 

3) Förordning (SFS 1998 :996) om sysselsättningsbidrag 

4) Förordning (SFS 2000:283) om 

landsbygdsstöd 

2.2 1) Stöd genom Industriella Utvecklingscentra 

(IUC) 

2) Förordning (2003:262) om statliga 

bidrag till klimatinvesteringsprogram. 

3) Förordning (SFS 1995 :1254) om 

statligt stöd till teknisk forskning, industriellt 

utvecklingsarbete och uppfinnarverksamhet. 

4) Stöd till svensk film genom 2000 års 

filmavtal 

100 

N685/99 

N646/99 

E 23/95 

N685/99 

N408/02 

E 93/125 

N748/99 

Här tillämpas reglerna om 

försumbart stöd 

SEC(2000)686 

SG(97)D4397 





2003-03-28C(2003)220 

1996-02-22 (D/12669) 

SG(99)D/430017 

2004-12-31 

Ingen begränsning 

i 

tid 

2006-12-31 


i 

tid 

2004-12-31

2.2 (ny 1) Stöd genom Industriella Utvecklings- 

fr.o.m. centra (IUC) 

2004-01- 2) Förordning (SFS 2000:279 ) om regi- 

01) onalt utvecklingsbidrag 

3) Förordning (SFS 1998 :996) om sysselsättningsbidrag 


landsbygdsstöd 

5) Förordning (2003:262) om statliga 

bidrag till klimatinvesteringsprogram 


statligt stöd till teknisk forskning, industriellt 

utvecklingsarbete och uppfinnarverksamhet. 

7) Stöd till svensk film genom 2000 års 

filmavtal 

101 

N685/99 

N646/99 

E 23/95 

N408/02 

E 93/125 

N748/99 



SEC(2000)686 

SG(97)D4397 



2003-03-28C(2003)220 

1996-02-22 (D/12669) 

SG(99)D/430017 

2004-12-31 


i 

tid 

2006-12-31 


i 

tid 

2004-12-31 

3.1 Endast försumbart stöd/Inte statsstöd 





4.1 Statsstöd som kommer att ges under 

denna åtgärd som inte faller under varken 

de speciella reglerna för jordbruk 

eller fiske (Bilaga 1 till EG-fördraget) 

- - - 

kommer att ges som försumbart stöd 





















- - - 

- - - 

- - - 

- - -





kommer att ges som försumbart stöd (bl. 

a genom förordningen (SFS 1993:555) 

om statligt stöd till skogsbruket.) 

4.7 1)Förordning (1994:1716) om fisket, 

vattenbruket och fiskerinäringen. 

2)Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 

2001:1) om statligt stöd till fiskerinär- 

ingen 

4.8 1)Förordning (1994:1716) om fisket, 


4.9 (ny 

fr.o.m. 

2004-01- 

01) 



ingen 

1)Förordning (1994:1716) om fisket, 




ingen 

102 

- - - 

E/18/95 

- 

E/18/95 

- 

E/18/95 

- 

1997-09-25 

2002-09-04 

1997-09-25 

2002-09-04 

1997-09-25 

2002-09-04 


i 

tid 

- 


i 

tid 

- 


i 

tid 

- 






7 Endast försumbart stöd/Inte statsstöd - - - 

I överensstämmelse med dess skyldigheter under Artikel 34(1)(g) i Rådsförordningen 

nr1260/1999kommer Förvaltningsmyndigheten att hålla ovanstående 

statsstödstabell aktuell och kommer att informera Kommissionen om varje modifiering 

av tabellen. 

Introduktion av en ny statsstödsform eller ett ad hoc stöd kräver en ändring av 

SPDn genom ett formellt Kommissionsbeslut. 

Artikel 4 i Kommissionens beslut avseende detta program (upphävandebestämmelse 

beträffande statsstöd) är tillämplig på åtgärder som omfattar statsstödsformer 

som är föremål för förslag till lämpliga åtgärder eller inte har godkänts. 

Förvaltningsmyndigheten kommer att kontrollera att regeln om försumbart stöd 

efterlevs. Företagen kommer att i ansökningshandlingen få uppge om och hur 

mycket de beviljats i stöd under de tre närmast föregående åren.

6. Additionalitet 

Additionaliteten skall kontrolleras vid tre tillfällen under programperioden: 

en förhandskontroll, en kontroll efter halva tiden och en kontroll i slutet av 

programperioden. 

Förhandskontroll 

Kommissionen och Sverige skall fastställa den nivå för offentliga eller motsvarande 

utgifter för strukturåtgärder som den berörda medlemsstaten skall 

upprätthålla inom de regioner som omfattas av mål 1 under programperioden. 

Sveriges årliga genomsnittliga offentliga utgifter uppgår till 2 776 miljoner 

euro i mål 1-området för perioden 1995-1999 i 1999 års kostnadsläge. Dessa 

utgifters fördelning redovisas i tabellen nedan. Den växelkurs som används 

är ett genomsnitt av första halvåret 1999. 

De offentliga utgifter som redovisas är framräknade enligt samma metod 

som använts vid additionalitetsredovisningarna för programperioden 1994- 

1999 avseende mål 6, förutom redovisningen av den statliga lånegarantin 

för Botniabanan. Materialet har uppdaterats och omfattar mål 1-området. 

Uppgifterna har erhållits av offentliga myndigheter på central och regional 

nivå. 

Sverige skall under programperioden underrätta kommissionen om det sker 

en utveckling som skulle kunna förändra nivån på de nationella offentliga 

utgifterna som fastställdes i förhandskontrollen. 

Tabellen visar att de beräknade genomsnittliga årliga nationella offentliga 

utgifterna under åren 2000-2006 uppgår till 2 776 miljoner euro, vilket innebär 

att de genomsnittliga årliga nationella offentliga utgifterna beräknas 

överensstämma med det årliga genomsnittet åren 1995-1999. Utgifterna för 

aktiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder beräknas bli lägre under åren 2000- 

2006, medan övriga utgifter i stort sätt beräknas vara oförändrade. Utgifterna 

för infrastruktur förväntas dock bli högre när den statliga lånegarantin för 

Botniabanan räknas med. 

En förklaring till utgiftsminskningen för aktiva arbetsmarknadspolitiska 

åtgärder är de allmänt förbättrade makroekonomiska förhållandena i form av 

en väsentligt gynnsammare utveckling i ekonomin och på arbetsmarknaden. 

Här bör särskilt nämnas en ökad ekonomisk tillväxt, en kraftigt ökad sysselsättning 

och en minskning av den öppna arbetslösheten. Andelen öppet arbetslösa 

uppgår för perioden 1995 - 1999 till i genomsnitt 7,1 % och beräknas 

under åren 2001 och 2002 ha minskat till 4,2 %. Dessutom beräknas 

genomsnittligt antal deltagare i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska 

åtgärder minska med 15 %, jämfört med föregående programperiod. För 

perioden 2003 -2006 har i beräkningen av utgifterna antagits att omfattning- 

103

en av de arbetmarknadspolitiska åtgärderna är densamma som under året 

2002. 

Ytterligare en delförklaring till den redovisade minskningen av de nationella 

offentliga utgifterna för aktiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder är den tidsbegränsade 

satsningen Kunskapslyftet (vuxenutbildning), vilken är en femårig 

satsning som inleddes under år 1997. 

Kontroll efter halva tiden 

För att möjliggöra en uppföljning av de offentliga utgifterna kommer Sverige 

att tillställa kommissionen en sammanställning över de offentliga utgifterna 

i samma form som i tabellen nedan senast tre år efter att programmet 

godkänts och senast den 31 december 2003. Det årliga medeltalet för de 

offentliga utgifterna skall omfatta åren 2000-2002. Om det saknas en metodbeskrivning 

i det material som tillställs kommissionen anses inte kraven 

vara uppfyllda. Sverige kommer presentera informationen enligt följande 

tidsplan: 

* Senast den 31 juli 2003: presentation av aggregerade och årliga tabeller 

med slutliga uppgifter för åren 2000 och 2001 och preliminära för år 2002; 

* Senast den 31 oktober 2003: Om det är nödvändigt, förbättring av 

metodbeskrivningen; 

* Senast den 31 december 2003: sista dag för inlämnande av eventuella 

ytterligare uppgifter. 

Om detta underlag inte lämnas kommer kommissionen inte att fatta något 

beslut om halvtidsöversynen. För att undvika förseningar i programgenomförandet 

kan kommissionen i undantagsfall införa en bestämmelse i beslutet 

om halvtidsöversynen att inga nya åtaganden kan göras förrän all information 

avseende kontrollen av additionaliteten efter halva tiden tillhandahållits. 

Kommissionen och Sverige har träffat en överenskommelse om att det årliga 

medeltalet för de offentliga utgifterna på nationell nivå inte nämnvärt 

skall avvika från det årliga medeltalet för perioden 2000-2006, hämtat från 

tabellen. Om det sker betydande förbättringar gällande arbetsmarknadsvillkoren 

i mål 1- regionen kan det komma att leda till sänkta utgifter för den 

aktiva arbetsmarknadspolitiken senare under programperioden. Detta kommer 

att godkännas och inte leda till krav att kompensation sker genom en 

ökning av utgifterna för andra utgiftskategorier. 

Sverige kommer att informera övervakningskommittén om resultaten av 

kontrollen av additionaliteten efter halva tiden. Efter kontrollen efter halva 

tiden och mot bakgrund av det resultatet kan Sverige och kommissionen 

komma överens om en revidering av det årliga medeltalet för de offentliga 

utgifterna för den resterande delen av programperioden. Detta kan göras om 

den ekonomiska situationen har lett till att de offentliga inkomsterna utvecklat 

sig på ett sätt som väsentligt skiljer sig från vad som förväntades på förhand. 

I så fall kan det bli nödvändigt med en uppdatering av additionalitets- 

104

tabellen som lämnades i samband med förhandskontrollen. Denna begäran 

om revidering kan ställas från både Sverige och kommissionen. 

Sverige skall underrätta kommissionen om det sker en utveckling som skulle 

kunna förändra nivån på de nationella offentliga utgifterna som fastställdes 

i redovisningen efter halva tiden. 

Kontroll i slutet av programperioden 

För att möjliggöra en uppföljning av de offentliga utgifterna kommer Sverige 

att tillställa kommissionen en sammanställning över de offentliga utgifterna 

i samma form som i tabellen nedan senast den 31 december 2005. Det 

årliga medeltalet för de offentliga utgifterna skall omfatta åren 2000-2004. 

Additionaliteten skall anses säkerställd om det årliga genomsnittet av de 

stödberättigade nationella offentliga utgifterna under åren 2000-2004 åtminstone 

har nått upp till den utgiftsnivå som fastställts i förhandskontrollen 

eller efter halva tiden. Om det saknas en metodbeskrivning i det material 

som tillställs kommissionen anses inte kraven vara uppfyllda. Sverige kommer 

presentera informationen enligt följande tidsplan: 

* Senast den 31 juli 2005: presentation av aggregerade och årliga tabeller 

med slutliga 

uppgifter för åren 2000 - 2003 och preliminära för år 2004; 

* Senast den 31 oktober 2005: Om det är nödvändigt, förbättring av 

metodbeskrivningen; 

* Senast den 31 december 2005:sista dag för inlämnande av eventuella ytterligare 

uppgifter. 

Sverige kommer att informera övervakningskommittén om resultaten av 

kontrollen av additionaliteten, vilken kommer att beaktas i förberedelserna 

för påföljande programperiod. 

105

Förhandskontroll av additionaliteten för mål 1 

Offentliga eller jämförbara utgifter för strukturåtgärder i mål 1 ( i miljoner euro i 1999 års priser) 

Årligt genomsnitt 1994-99 Årligt genomsnitt 2000-2006 

Totalt varav: SPD Icke Totalt Totalt varav: SPD Icke Totalt 

off.ägda EU-sam- off.ägda EU-sam- 

företag finansierat företag finansierat 

Nat. + EU Nat. + EU EU Nat. Nat. Nat. Nat. + EU Nat. + EU EU Nat. Nat. Nat. 

1 2 3 4 5 6 7= 8 9 10 11 12 13=11+12 

106 

5+6=2-4 8-10 

1. Grundläggande infrastruktur 394,78 74,34 5,58 7,01 382,19 389,20 530,96 205,23 10,87 11,19 508,90 520,09 

Transporter 

Statlig lånegaranti 

Botniabanan 

188,19 9,47 2,82 3,59 181,78 185,37 190,06 

130,89 

9,47 

130,89 

4,69 5,67 179,70 

130,89 

Telekommunikationer 64,87 64,87 2,76 3,42 58,69 62,11 68,29 64,87 6,18 5,52 56,59 62,11 

Energi 4,74 0,00 0,00 4,74 4,74 4,74 0 0 4,74 4,74 

Miljö och vatten 33,59 0,00 0,00 33,59 33,59 33,59 0 0 33,59 33,59 

Hälsa 103,39 0,00 0,00 103,39 103,39 103,39 0 0 103,39 103,39 

2. Humankapital 1 726,11 15,87 16,89 1 693,35 1710,24 1608,96 33,16 28,62 1547,18 1575,80 

Utbildning 639,98 8,23 8,48 623,27 631,75 638,56 6,81 5,64 626,11 631,75 

Yrkesutbildning 871,82 5,68 6,14 860,00 866,14 746,32 14,62 13,13 718,57 731,70 

FoTU 214,30 1,95 2,27 210,08 212,35 224,08 11,73 9,85 202,45 212,35 

3. Produktionsmiljö 563,19 28,19 32,86 502,14 535,00 590,11 51,56 37,79 500,76 538,55 

Jordbruk/utveckling av landsbygd/fiske 66,82 10,42 9,42 46,98 56,40 75,40 19,00 8,45 47,95 56,40 

Industrin/tjänstesektor 470,09 13,83 18,96 437,30 456,26 484,12 24,31 21,58 438,23 459,81 

Turism 26,28 3,94 4,48 17,86 22,34 30,59 8,25 7,76 14,58 22,34 

4. Övrigt 144,59 2,84 3,3 138,45 141,75 149,17 7,42 5,87 135,88 141,75 

Totalt 2 828,67 74,34 52,48 60,06 2 716,13 2776,19 2879,19 205,23 103 83,47 2692,72 2776,19 

185,37 

130,89

7. Partnerskap 

Partnerskapets yttrande över förslag till mål 1-program för Norra Norrland 

Förslaget till mål 1-program för Norra Norrland har utarbetats av de två länsstyrelserna 

i regionen i nära samverkan med partnerskapet. Det breda partnerskapet består 

av representanter från alla delar av samhället; företag, intresseorganisationer, fackliga 

organisationer, arbetsgivarorganisationer, folkrörelseorganisationer, lokala utvecklingsgrupper, 

branschorganisationer, statliga myndigheter, försäkringskassor, 

primärkommuner, landstingskommuner, föreningar, kooperativ, universitet, högskolor, 

etc. 

Mål 1-programmets insatsområden och åtgärder baseras huvudsakligen på de regionala 

tillväxtavtal som samma parter har utarbetat under 1998 och 1999. Arbetet med 

tillväxtavtalen och mål 1-programmet kan därför ses som en sammanhållen process 

som också skall fortsätta i arbetet med programkomplement och slutligen i genomförandet 

av programmet. Medverkan har hittills omfattat en rad olika aktiviteter, från 

mycket aktivt och konkret arbete i till exempel tematiska arbetsgrupper som har utarbetat 

strategier, formulerat mål och skisserat åtgärder, till mer allmänna förslag, 

yttranden och synpunkter vid möten och i remisser. 

Under processens gång har ett stort antal sammankomster, i såväl mindre arbetsgrupper 

som stora informationsmöten, ägt rum, där idéer och förslag har presenterats och 

diskuterats. Detta arbetssätt har medfört att utvecklingsarbetets inriktning, så som det 

har formulerats i mål 1-programmet, har fått en bred förankring i samhället. 

Fiskerinäringen har inte varit direkt representerad i det stora partnerskapet men kontakter 

och överläggningar med enskilda, företag och organisationer förekommer och 

har förekommit regelbundet där också SPD-frågor har avhandlats. Något större, formellt 

möte eller referensgrupp inom enbart fiskerinäringen har dock inte varit aktuellt 

under utarbetandet av programmet. Detta sker dock i samband med arbetet med 

programkomplementet. 

Det samlade partnerskapet i regionen Norra Norrland bekräftar härmed mål 1programmets 

breda förankring och den kvalitetssäkring som det innebär att många 

olika synpunkter har beaktats i dess innehåll. Partnerskapet tillstyrker programförslaget 

och rekommenderar att det fastställs. 

107

8. Riktlinjer för programmets genomförande 

Mål 1-regionen Norra Norrland omfattar Norrbottens och Västerbottens län. Länsstyrelsen 

i Norrbottens län är utsedd att vara förvaltningsmyndighet och utbetalande 

myndighet för genomförande av det Samlade programdokumentet för Norra Norrlandsregionen. 

Vid Länsstyrelsen i Norrbottens län har en särskild strukturfondsdelegation 

inrättats med representanter från regional och lokal nivå i de båda länen. 

Regeringen utser ledamöterna i delegationen som representerar kommuner, 

landsting, länsarbetsnämnder och länsstyrelser. Landshövdingen är som chef för 

förvaltningsmyndigheten ordförande i strukturfondsdelegationen. 

Förvaltningsmyndigheten med sin strukturfondsdelegation skall ha det övergripande 

ansvaret för förvaltningen och genomförandet av programmet. Den ansvarar bl.a. för 

urvalet av projekt i enlighet med de kriterier som beskrivs i programkomplementet 

och som beslutas av övervakningskommittén. Strukturfondsdelegationen kommer i 

sitt arbete att biträdas av tjänstemän vid huvudsekretariatet på förvaltningsmyndigheten 

- Länsstyrelsen i Norrbottens län, men även tjänstemän från beredningssekretariatet 

vid Länsstyrelsen i Västerbottens län kan medverka. Förvaltningsmyndigheten 

har ansvaret för att utarbeta och föreslå förändringar i programkomplementet. 

Utbetalande myndighet ansvarar såväl för att rekvirera medel från kommissionen 

som för utbetalning av dessa medel, utom i de fall som anges nedan under Särskilda 

regler för vissa stöd. 

Huvudsekretariatet vid förvaltningsmyndigheten har ansvaret för att alla nödvändiga 

uppgifter för uppföljning, utvärdering och ekonomisk redovisning registreras i 

STINS. Förvaltningsmyndigheten har även ansvaret för att upprätta, och efter övervakningskommitténs 

godkännande, inlämna den årliga rapporten till Kommissionen. 

För urvalskontrollen enligt Kommissionens förordning (EG) nr 438/2001 artikel 10 

har en särskild funktion inrättats direkt under länsstyrelsens ledning och fristående 

från strukturfondsavdelningen. Förvaltningsmyndigheten tillsammans med granskningsfunktionen 

vid utbetalande myndighet vid Länsstyrelsen i Norrbotten ansvarar 

för de operativa kontrollåtgärderna enligt Kommissionens förordning (EG) nr 

438/2001 artikel 4. I kontrollarbetet ingår att förebygga, upptäcka och korrigera oegentligheter. 

Länsstyrelsen har inrättat en funktion för intern revision, direkt underställd länsstyrelsens 

styrelse. Funktionen är samordnad mellan flera svenska länsstyrelser, vilka 

utsetts till förvaltningsmyndigheter och utbetalande myndigheter och är enligt regeringsbeslut 

lokaliserad till Länsstyrelsen i Gävleborgs län. Internrevisionen skall utföra 

självständig granskning av länsstyrelsens kontroll i system, rutiner och organisation 

(internkontroll) och hur myndigheten fullgör sina ekonomiska redovisningsskyldigheter. 

Länsstyrelsens styrelse skall besluta om revisionsplan. Planen skall grundas 

på en inom internrevisionen genomförd analys av risken för väsentliga fel i den 

granskade verksamheten. Innan beslut fattas om revisionsplan skall samråd ske med 

Riksrevisionen. Internrevisorerna skall redovisa sina iakttagelser rörande den interna 

108

kontrollen och hur de ekonomiska redovisningsskyldigheterna fullgörs till länsstyrelsens 

styrelse. Styrelsen skall fatta beslut om åtgärder med anledning av internrevisorernas 

redovisning. Internrevisionen är ansvarig för att utfärda slutintyg enligt Kommissionens 

förordning (EG) nr 438/2001 artikel 15. 

Internrevisionen skall även beakta samordningsansvaret enligt Rådets förordning 

1260/99 artikel 38.3 första stycket. Internrevisionen kommer även att övervaka arbetet 

med implementeringen av Kommissionens förordning (EG) nr 438/2001. 

Sverige har fastställt sådana regler för förvaltningsmyndigheten, som erfordras enligt 

Rådets förordning (EG) nr 1260/1999 artikel 9n. Dessa finns i länsstyrelseinstruktionen 

(SFS 1997:1258, med ändring SFS 1999:1425) samt i Förordning (SFS 

1999:1424) med förvaltning av EG:s strukturfonder. 

De utbetalande myndigheterna kommer att ha ett separat redovisningssystem eller en 

särskild redovisningskod för alla transaktioner inom mål 1-programmet. De ansvarar 

även för att alla projekt och aktiviteter är förenliga med gemenskapens politik enligt 

artikel 12 i strukturfondsförordningen. 

Ansvarig för förvaltningsmyndigheten är landshövdingen i Norrbottens län med 

adress Länsstyrelsen, 971 86 Luleå. 

Vid förvaltningsmyndigheten inrättas en strukturfondsdelegation som fattar beslut 

om projektstöd. För det samiska insatsområdet skall dock Sametinget fatta besluten. 

Huvudsekretariat inrättas vid länsstyrelsen i Norrbottens län och beredningssekretariat 

vid länsstyrelsen i Västerbottens län och Sametinget. 

Huvudsekretariatet kommer organisatoriskt att placeras inom Sektor Näringsliv och 

funktionen Regional Utveckling. Fondansvaret och utbetalningsfunktionen organiseras 

inom Sektor Administration. 

Följande principskiss illustrerar länsstyrelsens organisatoriska uppbyggnad. De delar 

av organisationen som är direkt involverade i arbetet med mål 1 är markerade med 

fet stil. 

109

Organisation länsstyrelsen i Norrbottens län 

Strukturfondsdelegationen 

Miljöprövningsdelegationen 

Rennäringsdelegationen 

Sektor 

Näringsliv 

Förvaltningsmyndighet 

Funktion 

Regional utveckling 

Huvudsekretariat 


Utbetalande myndighet 

Gransknings funktionen 

110 

Länsstyrelsens styrelse 

Landshövding 

ordförande i 

strukturfondsdelegationen 

Sektor 

Livsmiljö 

Urvalskontroll 

Intern 

revision 

Sektor 

Administration 

Utbetalande myndighet 

Funktion 

Kassa och 

Redovisning, 

Utgiftsdeklaration 

Inom huvudsekretariatet kommer en informationsansvarig att utses vars uppgifter är 

att svara för planering, genomförande och uppföljning av informationsinsatser inom 

strukturfondsområdet. Den som är informationsansvarig skall även fungera som ansvarig 

tjänsteman gentemot EU-Kommissionen och därmed ansvara för genomförande 

av åtgärder i förordningen om information och publicitet om strukturfonderna i 

medlemsländerna. 

Särskilda regler om vissa stöd 

Administrationen av strukturstöd till jordbruket, enligt kapitel I, II, III och VII i rådets 

förordning (EG)1257/99 av den 17 maj 1999 om stöd till utveckling av landsbygden, 

skall ske på respektive länsstyrelse och Statens Jordbruksverk. Jordbruksverket 

är utbetalande myndighet för dessa stöd. Grundläggande stödvillkor fastställs i 

förordningar och föreskrifter i enlighet med vad som gäller för motsvarande stöd 

utanför mål 1-området. Stöd enligt kapitel III syftar till att uppfylla de av riksdagen 

fastställda övergripande miljökvalitetsmålen och jordbrukets miljömål varför deras 

utformning och tillämpning skall följa de riktlinjer som Jordbruksverket fastställer 

för hela riket. 

För åtgärder inom fiskeflottan kommer Fiskeriverket vara beslutsfattande myndighet. 

Därmed ligger ansvaret för flottans utveckling och uppfyllelsen av den gemensam-

ma fiskeripolitiken på central nivå. Avseende stödåtgärder inom de andra sektorerna, 

bl.a. beredningsindustrin, vattenbruket och hamnar är ansvarsfördelningen organiserad 

enligt samma modell i hela landet och regleras genom en nationell förordning. 

Fiskeriverket är utbetalande myndighet för stöd enligt rådets förordning (EG) 

1263/1999 av den 21 juni 1999 om Fonden för fiskets utveckling. Grundläggande 

stödvillkor fastställs i förordningar och föreskrifter i enlighet med vad som gäller för 

motsvarande stöd utanför mål 1-området. Fiskeriverket kommer därmed att svara för 

utbetalning av medel från FFU, såväl inom som utanför mål 1. Det innebär att en 

kontroll av åtgärderna och en övergripande bild av strukturåtgärder inom fiskerinäringen 

samordnas av Fiskeriverket. 

Sametinget skall handlägga och besluta om åtgärderna inom insatsområdet för det 

samiska området - Sápmi. Länsstyrelsen i Norrbottens län skall vara utbetalande 

myndighet för det samiska insatsområdet. 

Om det i Norra Norrlandsregionen bildas producentorganisationer inom sektorn frukt 

och grönt enligt rådets förordning (EG) nr 2200/96 skall reglerna om förenlighet och 

samverkan i artikel 37.2 i rådets förordning (EG) nr 1257/99 särskilt iakttas. De åtgärder 

som kan bli aktuella rör bl.a. kompetensutveckling inom miljöområdet i enlighet 

med artikel 37.3 i rådets förordning (EG) nr 1759/1999 samt stöd för åtgärder i 

enlighet med artikel 33 i rådets förordning (EG) nr 1257/1999. Den utbetalande 

myndigheten skall säkerställa att dubbel finansiering av samma aktivitet inte förekommer. 

Datasystem 

NUTEK skall tillhandahålla STINS för registrering, rapportering och uppföljning. 

Huvudsekretariatet vid förvaltningsmyndigheten har ansvaret för att alla nödvändiga 

uppgifter för projekten registreras i datasystemet STINS. Vidare har Nutek tillsammans 

med förvaltningsmyndigheterna ordnat en koppling mellan STINS och utbetalande 

myndighets utbetalningssystem.. Den datatekniska lösningen kan komma att 

förändras under programperioden. 

Datasystemet STINS bör svara mot en i förväg fastställd standard beträffande kvalitet, 

användande av standardkoder och elektronisk kommunikation med kommissionens 

databaser. De närmare detaljerna kommer att klargöras i programkomplementet. 

1. Ekonomiska data skall vara fullständiga till 95% innan slutet av 2001 och överensstämmande 

mellan nationell och regional nivå och baserade på den senaste 

versionen av den ekonomiska planen 

2. Bestämmelserna för EAGGF, ESF och ERDF - fonderna skall uppfyllas 

3. Alla projektrelaterade data (ekonomisk och utgångsinformation om kärnindikatorer) 

skall vara inmatade i STINS normalt inom en månad efter finansieringsbeslutet, 

utom i speciella välmotiverade fall (inmatning så snart som möjligt) 

4. Nomenklaturen bör överensstämma med EU-bestämmelserna 

5. Elektronisk överföring av data mellan STINS och EU-databaser bör säkerställas 

enligt överenskommelse mellan kommissionen och de svenska myndigheterna 

111

Med tanke på betydelsen av ett väl fungerande övervakningssystem, kan ett misslyckande 

att uppnå denna standard betraktas som systembetingade oegentligheter, i 

enlighet med Artikel 39 i Förordning 1260/1999. 

Medfinansiering och beskrivning av finansiella strömmar 

Den process som startats i regionerna genom arbetet med de regionala tillväxtavtalen 

gör att dessa blir en viktig utgångspunkt för medfinansieringen av mål 1programmet. 

Den största andelen av den svenska offentliga finansieringen utgörs 

av statliga medel som kanaliseras via det interna svenska budgetsystemet och som 

beslutas av myndigheter på regional eller central nivå. Därutöver tillkommer medel 

från kommuner, landsting och det privata näringslivet, vilka beslutas inom 

respektive organ. Innan förvaltningsmyndigheten fattar beslut om strukturfondsmedel 

skall den nationella medfinansieringen vara garanterad. 

Betalningar rörande strukturfonderna budgeteras och redovisas i den svenska statsbudgeten. 

Den svenska statsbudgeten är bruttoredovisad enligt Lag (1996:1059) om 

statsbudgeten. För strukturfonderna innebär detta att strukturfondsmedel från EUbudgeten 

redovisas på inkomsttitlar och medel för verksamhet inom strukturfonderna 

budgeteras på anslag på den svenska statsbudgeten. 

Överföringen av medel mellan EU och Sverige följer likvidmässigt den normala internationella 

transaktionsproceduren med Riksbanken som mellanled. När det gäller 

t.ex. regionalfonden sänder Kommissionen medlen till Riksbankens konto i Deutsche 

Bank, Frankfurt, och uppger samtidigt namnet på utbetalande myndighet samt dess 

kontonummer (se figur (a)). De erhållna medlen räknas om till svenska kronor enligt 

gällande valutakurs. Belopp i kronor överförs till statsverkets checkräkning på vilken 

ränta ej beräknas (b). Riksgäldskontoret registrerar inbetalningen i en reskontra och 

sänder ett kontoutdrag till utbetalande myndighet (c). Myndigheten redovisar därefter 

beloppet som inkomst på berörd inkomsttitel (d). 

För utbetalningar av stöd under året disponerar den utbetalande myndigheten medel 

under t.ex. anslaget A9 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2000-2006. 

Under villkor för anslagets användning står det att ändamålet för anslaget är utbetalningar 

från Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2000-2006, att medlen 

får användas till åtgärder inom de samlade programdokumenten för mål 1 Norra 

Norrland och mål 1 Södra Skogslänsregionen samt att medlen får användas enligt 

rådsförordningarna för strukturfonderna (1260/1999 och 1783/1999) samt de riktlinjer 

för strukturfondsarbetet som EG-kommissionen därefter fastställt. 

Granskningsfunktionen vid utbetalande myndighet skickar en utbetalningsorder till 

funktionen kassa och redovisning vid utbetalande myndighet som verkställer utbetalningen 

(e). Utbetalningen bokförs på anslaget A9 Europeiska regionala utvecklingsfonden 

perioden 2000-2006 (f). 

112

EU 

a 

Sveriges Riksbank 

b 

Statsverkets checkräkning - Riksgäldskontoret 

registrerar inbetalningen i en 

reskontra och skickar kontoutdrag med 

uppgift om insättning till utbetalande 

myndighet. c 

Funktionen kassa och redovisning vid 

Utbetalande myndighet verkställer utbetalningen 

via post- eller bankgiro anslutet 

till statsverkets checkräkning 

e 

Stödmottagaren 

113 

Utbetalande myndigheten redovisar mot 

inkomsttitel på den svenska statsbudgeten, 

t.ex. 63 11 Bidrag från EG:s regionalfond 

programperioden 2000-2006, länsstyrelsen i 

Norrbottens län d 

Utbetalningen bokförs på anslaget A9 Europeiska 

regionala utvecklingsfonden perioden 

2000-2006. 

Förvaltningsmyndigheten har det yttersta administrativa ansvaret för användningen 

av strukturfonderna och skall intyga att de använts i enlighet med artikel 280 i fördraget. 

Vid Länsstyrelsen i Gävleborgs län har en speciell internrevision skapats, 

vars uppgift är att kontrollera och revidera användningen av strukturfonderna. Internrevisionen 

är skild från den beredande och granskande verksamheten. Internrevisionen 

är ansvarig för att utfärda slutintyg enligt Kommissionens förordning (EG) nr 

438/2001 artikel 15. 

Förvaltningsmyndigheten kommer att särredovisa de särskilda medel som är avsatta 

för kustdelen inom programområdet. 

Det regionalpolitiskt ansvariga departementet är inom regeringskansliet ansvarigt 

för samordningen av strukturfonderna i Sverige. 

Från ansökan till beslut 

Följande flödesschema visar den normala vägen för en ansökan genom organisationen 

innan ett beslut fattas. 

f

Flödet från ansökan om Mål 1-medel till projektbeslut 

Ansökan 

1. 

AC-län 

Beredningssekretariat 

Sametingets 

sekretariat 

Samiska insatsområdet 

114 

2. 

3. 

Strukturfondsdelegationen 

Beslutsförslag Beslut 

BD-län 


Beslutsförslag 

4. 

3. 

SametingetB 

Stödmottagare 

4. 

Beslut 

1. Ansökan lämnas in till länsstyrelsen eller i förekommande fall det kommunala 

samverkansorganet i det län där verksamheten avses bedrivas. För det samiska insatsområdet 

lämnas ansökan till Sametinget. Huvudsekretariatet eller det berörda 

beredningssekretariatet gör därefter utredningar, begär in kompletteringar, värderar 

ansökan utifrån urvalskriterier, bedömer projektets kvalitet och överensstämmelsen 

med regelverk samt skriver ett beslutsförslag. 

2. Vid regelbundna möten mellan sekretariatens handläggare, samordnare och huvudsekreterare 

bearbetas beslutsförslagen och bedöms/prioriteras i förhållande till 

varandra. 

3. Beslutsförslagen föredras i strukturfondsdelegationen som beslutar om projektstöd. 

För det samiska insatsområdet föredras beslutsförslaget i Sametinget som 

beslutar om projektstöd. 

4. Huvudsekretariatet ,beredningssekretariatet och sametingets sekretariat registrerar 

beslutet i diariet och STINS-systemet och expedierar det till stödmottagaren.

Från rekvisition till utbetalning 

Följande flödesschema visar vilken väg genom organisationen en rekvisition går innan 

pengarna utbetalas. 


Rekvisition av 

mål 1-medel 

Sametinget 


AC-län 


X 

Flödet från rekvisition till utbetalning 

BD-län 


och 

Granskning av 

rekvisition till slutlig 

stödmottagare 

Beslut om 

utbetalning 

115 


Pengarna 

Utbetalande 

myndighet 

Kassa & 

redovisning 

Rekvisitionen för ESF, ERDF samt EAGGF, förutom det s k strukturstödet för jordbrukare 

lämnas in till länsstyrelsen eller i förekommande fall det kommunala samverkansorganet 

i det län där verksamheten bedrivs. För det Samiska insatsområdet 

lämnas rekvisitionen till Sametinget. Efter Sametinget granskat rekvisitionen sänds 

den för kontroll till Huvudsekretariatet för beslut om utbetalning. Huvudsekretariatet 

respektive Beredningssekretariatet i Västerbotten granskar underlaget, gör utredningar, 

begär in kompletteringar och kontrollerar överensstämmelsen med regelverk 

innan beslut om utbetalning fattas. 

Utbetalningsbeslutet sänds till funktionen kassa och redovisning vid utbetalande 

myndighet vid Länsstyrelsen i Norrbottens län som verkställer utbetalningen från 

anslaget A9 i statsbudgeten. Utbetalningen redovisas i Utbetalningsmyndighetens 

ekonomisystem Agresso. Utbetalningen registreras också i STINS av granskningsfunktionen 

vid respektive sekretariat och effektueras av Utbetalande myndighet.

Stöd från jordbruksfonden 

Riksbanken 

SJV:s 

bank- och 

postgiro 

Pilar: 

1. Ansökan 

5 

2. Beslut (oftast för både nat och EU 

medfin. i samma beslut) 

3. Utbetalningsrekvisition 

4. Verkställa utbetalning 

5. Utbetalning (EU-medel alltid f rån SJV) 

6. Rapporter etc. 

7. Utbetalning från EU 

7 

7 

FM 

4 

EU-kommissionen 

6 

SFC 

6 

6 

6 6 

papper papper 

6 

SFC 

ÖK 

Jordbruksverket (SJV) 

Ekonomienhet 

6 

Fack. 

enhet 

Stödmottagare 

116 

6 

1, 3 

6 

2* 

3 

6 

Stöd till jordbruket 

enl. kap. I, II, III 

och VII i rådets 

förordning 

(EG) 1257/1999 

2 

NUTEK 

6 

Länsstyrelsen 

Lantbruksenhet 

EU & Nat. medfin 

* vid KULM 

Ansökningar om strukturstödet inom EUGFJ (inom åtgärderna 4.1-4.6) lämnas in till 

länsstyrelsens lantbruksfunktion inom de län där verksamheten bedrivs och granskning 

sker enligt ovan. Det granskade underlaget skickas till Jordbruksverket för utbetalning 

till stödmottagaren. 

Stöd från Fiskefonden 

Ansökningar om stöd inom Fiskefonden lämnas in till länsstyrelsens fiskerifunktion 

inom de län som verksamheten bedrivs där granskning sker enligt en liknande modell 

som för EUGFJ. Det granskade underlaget skickas till Fiskeriverket för utbetalning 

till stödmottagaren. 

Stöd till företag 

Procedurerna för stöd till företag enligt de svenska stödsystem som är godkända för 

medfinansiering av Mål 1 programmet är mycket enkla för det sökande företaget vad 

gäller den nationella medfinansieringen. Då stödsystemen utnyttjas är den nationella 

finansieringen säkrad hos den myndighet (oftast länsstyrelserna) som ansvarar för 

stödet och beslutar om stöd till det enskilda företaget, eller företagen i samverkan. 

Strukturfondsdelegationen beviljar sedan stöd till det organ som förvaltar stödet. I 

dessa fall sker således beslut om strukturfondsmedlen och den nationella finansieringen 

vid ett och samma tillfälle och sökanden underrättas om att stöd beviljats enligt 

aktuellt stödsystem och att stödet är delfinansierat av medel från aktuell strukturfond. 

Denna ordning gäller för företagsstödet i åtgärd 2.1, regionala fonden, de huvudsakliga 

delarna av insatsområde 4, landsbygdens utveckling och fiske, jordbruks

esp. fiskefonden, samt de stora delar av insatsområde 3, kompetensutveckling, som 

riktas till företag och anställda, sociala fonden. 

Rekvirering av medel 

Rekvirering av medel från EU, ombesörjes av Utbetalande myndighet vid Länsstyrelsen 

i Norrbottens län, från ESF, ERDF, EAGGF. För fiskerifonden sker detta av 

Fiskeriverket samt för strukturstödet inom jordbruksfonden av Jordbruksverket. 

117

9. Övervakningskommitté 

Upprättande av övervakningskommitté 

Senast tre månader efter kommissionens beslut om SPD tillsätter regeringen en 

övervakningskommitté bestående av företrädare för ett brett partnerskap i mål 1området 

Norra norrlandsregionen. I detta ingår främst näringslivsorganisationer, 

arbetsmarknadens parter samt kommuner och landsting. Även representanter för 

centrala verk och andra myndigheter och organisationer kommer att vara företrädda. 

Kommittéen skall ha en balanserad fördelning mellan kvinnor och män. 

Företrädare för kommissionen och vid behov från Europeiska investeringsbanken 

deltar som rådgivare i övervakningskommitténs arbete. 

Övervakningskommittén fastställer sin egen arbetsordning efter samråd med förvaltningsmyndigheten. 

Övervakningskommittén skall bistås av ett permanent sekretariat, som inrättas vid 

NUTEK. Sekretariatet ansvarar för att förbereda dagordning och dokumentation 

inför övervakningskommittén sammanträden. Sekretariatet skall i samråd med 

förvaltningsmyndigheten ansvara för framtagning av det material som rör övervakning 

och utvärdering av programmets genomförande. Programmet kommer att 

utvärderas i sin helhet dvs kust- och inlandsdelen tillsammans. Övervakningskommitténs 

sekretariat ansvarar för upphandlingen av utvärdering efter halva 

tiden. 

NUTEK skall i egenskap av sekretariat för övervakningskommittén och som 

samordnande myndighet svara för samverkansformer mellan myndigheter och 

genomförandeorganisationer, svara för övergripande information om genomförandet 

samt svara för utbildnings- och kompetenshöjande insatser. NUTEK skall 

även ansvara för sammanställning av prognoser samt spridning av resultat och 

goda exempel på nationell nivå. NUTEK skall i arbetet med genomförandet av 

strukturfondsprogrammen utifrån sina verksamhetsområden tillföra kunskaper om 

näringslivs- och kompetensutveckling. 

Övervakningskommitténs uppgifter 

Övervakningskommittén ansvarar för att mål 1-programmet i Norra Norrlandsregionen 

genomförs effektivt och med kvalitet. Övervakningskommittén har därvid 

främst följande uppgifter: 

- Den skall besluta om programkomplementet, inklusive de fysiska och finansiella 

indikatorer, som skall användas vid uppföljning och utvärdering av programmet. 

Kommittén skall även godkänna alla eventuella senare ändringar i programkomplementet. 

- Den skall inom sex månader från det att SPD:n har godkänts granska och godkänna 

urvalskriterierna för de insatser eller projekt som finansieras inom varje 

åtgärd. 

118

- Den skall regelbundet utvärdera de framsteg som görs för att uppnå målen i programmet. 

- Den skall pröva resultaten från genomförandet, särskilt att målen för de olika 

åtgärderna uppnås samt resultaten från halvtidsutvärderingen enligt artikel 42 i 

rådets förordning (EG) 1260/99 om allmänna bestämmelser för strukturfonderna. 

- Den skall granska och godkänna den årliga och den den slutliga rapporten om 

programmets genomförande innan dessa sänds till kommissionen. 

- Den skall beakta och godkänna varje förslag till förändring av innehållet i kommissionens 

beslut om SPD:n. 

- Den kan när som helst föreslå förvaltningsmyndigheten varje förändring eller 

översyn av SPD:n som gör det möjligt att uppnå de mål som anges i artikel 1 i 

ovan nämnda strukturfondsförordning. Den kan även föreslå förbättringar både i 

förvaltningsmyndighetens administrativa och finansiella förvaltning. Alla förändringar 

av SPD:n eller programkomplementet skall genomföras i enlighet med artikel 

34.3 i strukturfondsförordningen. 

Vid sitt första möte skall övervakningskommittén fastställa detaljerade bestämmelser 

för hur arbetet skall bedrivas för att den skall kunna fullgöra de uppgifter 

den har ansvaret för. 

119

10. Åtgärder för att informera om SPDn. 

Genom att engagera ett brett partnerskap i utarbetandet av programmet har grunden 

lagts för att en bred förankring av det framtida arbetet i regionen. Detta kommer att 

följas upp genom en bred information om de grundläggande syftena med programmet. 

Dessa insatser kommer att kompletteras med riktade insatser till de olika målgrupperna 

på prioritets och åtgärdsnivå. 

I detta arbetet kommer de traditionella informationsvägarna (broshyrer, annonser, 

deltagande i möten och konferenser) att kompletteras med IT-baserad information. 

Formerna för hur informationen kommer över tid även att anpassas efter programmets 

utveckling. 

Särskild uppmärksamhet kommer att läggas på att informera organisationerna i de 

länsvisa partnerskapen. De har inom respektive organisation etablerade nätverk och 

informationskanaler som kommer att utnyttjas för informationsspridning. 

Förvaltningsmyndigheten kommer att utse en ansvarig tjänsteman vid huvudsekretariatet 

för att genomföra informationsinsatser i enlighet med förordningen för “information 

and publicity measures to be carried out by the Member States concerning 

assistance from the Structural Funds” som för närvarande är under utarbetande i 

Kommissionen. På grundval av denna förordning kommer en kommunikationsplan 

att upprättas, som beskriver informationens innehåll, omfattning, etc i detalj. 

NUTEK kommer att ansvara för övergripande information på nationell nivå. 

120

Mål 1 Norra Norrland - Norrbottens läns landsting

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?