Så här tycker vi

More documents

Recommendations

Info

undervisning är destruktivt, då både den professionella musiken och amatörmusiken har mycket av sina rötter där. Därför vill Miljöpartiet värna en aktiv kulturskola, som också har så låga avgifter att den blir öppen för alla barn och ungdomar som vill utöva musik. Vi vill också att folkhögskolor med musikutbildningar ska ha möjlighet till många utbildningsplatser och högkvalitativ lärarledd in- strumentalundervisning. Regionala kulturfonder Regionala kulturfonder ger förutsättningar för starka kul- turregioner och kulturens möjligheter att vara pådrivande i den regionala utvecklingen. Syftet med fonderna är att finansiera kulturprojekt, att göra kulturen tillgänglig för fler och att förbättra arbetsvillkoren för kulturarbetarna. Med de regionala kulturfonderna skapas utrymme för stöd både för kulturinstitutionerna och för de fria kulturutövar- na. Miljöpartiet har avsatt 760 miljoner kronor de kom- mande tre åren i vårt budgetförslag till regionala kulturfonder. Sverige har en stark nationell kulturpolitik, vi menar att det är viktigt att det blir så även i fortsättningen. Den statliga politiken är starkt normerande, inte minst eftersom det är på den statliga nivån som en stor del av landets samlade resurser finns. Den statliga nivån behövs också för att ga- rantera stöd till kulturinstitutioner av riksintresse samt för att stötta nationella kulturföreningar. All kulturpolitik kan ingalunda decentraliseras. Reklamskatt Med nuvarande utformning innebär reklamskatten en snedvridning mot skattefria medier (radio, tv, Internet och direktreklam). Vi vill därför undersöka möjligheterna att utveckla reklamskatten till att omfatta även tv, radio, In- ternet och direktreklam. Tidigare utredningar har inte lyckats presentera någon lämplig lösning för radio och tv, men då både Frankrike och Grekland har reklamskatt på radio och tv tycker vi att frågan bör kunna prövas tillsam- mans med möjligheterna att beskatta även Internetreklam och direktreklam. Det är rimligt att det finns en likformig- het i skattesystemet, även om det kan bli fråga om en skat- teteknisk komplicerad lösning. Scenkonst Scenkonsten är speciell eftersom det är konst som skapas i ögonblicket och i samspel med en publik. Det är en kul- - 108 - turform som är väldigt direkt. Dess innehållsmässiga ra- mar är inte givna och låsta utan upplevelsen skapas under föreställningens lopp. Miljöpartiet ser den enskilda männi- skan som kulturens mått och vill därför värna den levande, direkta, kultur som scenkonsten är. Dagens möjligheter till arrangörsstöd är mycket positivt, men stödet är alltför begränsat. Vi vill att flera ska ha möj- lighet att få del av stödet. Dessutom bör ett särskilt turné- stöd införas, som ger stöd till de kulturskapare som vill åka ut på turné. Turnéer bidrar till en levande kulturscen i hela landet, samtidigt som det ger möjlighet för okända kulturverksamma att finna sin publik och därefter lättare kunna stå på egna ben. Det finns dessutom anledning att tro att ett stöd skulle kunna kraftigt minska svartarbete på området. Småföretag i kulturbranschen Även om många redan arbetar med egna företag är det många som vill, men av olika anledningar inte tar steget att bli företagare. För att till fullo utnyttja potentialen hos småföretagare måste dessa stärkas i detta arbete. Stödet för småföretagare inom kulturen behöver dock inriktas på ett annat sätt än stöd till andra småföretagare, varför ett speci- fikt småföretagarstöd för kulturarbetare, kreativa småföre- tagare, måste erbjudas. Ett sätt att göra det enklare för kulturskapare att komma igång med sin kulturverksamhet kan vara att underlätta för egenanställning. Egenanställning är en smidig lösning för den som vill vara sin egen och vara anställd på samma gång. Egenanställningsföretaget fungerar som arbetsgivare medan det är kulturarbetaren som själv skaffar sina upp- drag. En sådan lösning innebär att bolaget har det juridiska ansvaret för den egenanställdes verksamhet vad gäller till exempel arbetsmiljö, produktansvar, skatteinbetalningar och andra lagstadgade åtaganden som alla företag har. Det är också egenanställningsföretaget som har F-skattsedel. På så sätt kan den enskildes administrativa ansvar, som idag skrämmer bort många potentiella entreprenörer, minskas till ett minimum. Egenanställning ger därmed en möjlighet att utvecklas successivt som kulturföretagare och efter hand kan man gå vidare och starta eget företag med ett upparbetat nätverk av kontakter och arbetstillfällen.
Ett problem som egenanställda är a-kassornas inställning. A-kassornas instruktioner försvårar idag för personer som blir egenanställda att ha kvar sin trygghet genom att kvar- stå i a-kassan. För att egenanställning ska vara ett sätt för potentiella företagare att mjukstarta måste reglerna för vem som kan få ut a-kassa förändras. Sponsring Miljöpartiet är positiva till sponsring, vi tror det är braa möjlighet till samverkan mellan näringsliv och kultur. Däremot är det viktigt att offentlig finansiering aldrig krä- ver sponsring som delfinansiering. Den offentliga finansi- eringen ska stå fri och oberoende av andra källor. Sponsring har än så länge en ganska blygsam del av finan- sieringen av kultursektorn. Detta beror till viss del på att det skattemässigt är svårt för företag att hävda en direkt nytta av de sponsorpengar man lägger på kultur, varför dessa pengar ofta beskattas fullt ut. Vi vill förändra dessa regler så att företags sponsring av kulturella aktiviteter inte missgynnas i förhållande till liknande sponsring av idrott. REGERINGENS POLITIK Regeringen har 2009 lagt fram en kulturproposition, Tid för kultur, med den framtida inriktningen för kulturpoliti- ken. De kulturpolitiska målen har förändrats och statens stöd till kulturverksamhet på regional nivå har utvecklats. Propositionen finns i sin helhet här: http://www.regeringen.se/content/1/c6/13/21/04/a7e858d4 .pdf BAKGRUND OCH FAKTA Den kreativa sektor som är kulturen berör alla. De allra flesta av oss är dagligen kulturkonsumenter och många av oss skapar dagligen kultur. Kulturbegreppet är väldigt brett. Här finns mycket av vår personliga identitet som individer, mycket av vårt arv från svunna tider och mycket av det stoff vi väver framtiden av. Här finns traditionella uttryckssätt som dans, måleri och musik och nya som digital design och de nya litterära uttryck som exempelvis sociala medier är på väg att mejs- la ut. Det är i den situationen vår uppgift att både bevara vårt kulturella arv och öppna dörrarna för nya kulturella uttryck. - 109 - De senaste 25 åren har exempelvis revolutionen inom in- formationsteknologin ändrat många av förutsättningarna inom de kulturella och kreativa sektorerna. Sätten vi kommunicerar på, hur vi skapar och hur vi konsumerar kultur har utvecklats på många sätt. Digitala verktyg och sociala medier har gjort skapandet av exempelvis film, litteratur och musik enklare och ofta billigare samtidigt som dessa verk lättare har kunnat spridas. Detta har skapat nya möjligheter men också nya problem när den kommer- siella verkligheten inte ändrats lika snabbt som den tek- niska verkligheten och marknaderna inte skapats lika snabbt som möjligheterna att sprida material. Idag har 83 procent av befolkningen över 16 år tillgång till dator och Internet hemma; 78 procent har bredband. År 1995 hade en tredjedel av befolkningen tillgång till mobil- telefon, nu är siffran över 90 procent. Självklart har denna utveckling påverkat hur vi lever våra liv, hur vi skapar och hur vi konsumerar och kultursektorn är snarast ledande på det området. ”Upplevelseindustrin”, har olika namn i olika länder. I England och USA kallas den ”Creative Industries”, och exempelvis Finland och EU-kommissionen använder begreppen ”Culture Industries” eller ”Creative and Culture Sectors”. I Sverige använder vi oftast begreppen ”upplevelseindustrin”, ”de kreativa näringarna” eller ”den kreativa sektorn” utan att göra någon vidare åtskillnad av dessa. Oavsett vad det kallas är det dock överallt mer eller mind- re samma områden som berörs: arkitektur, dator- och tv- spel, design, film, foto, konst, litteratur, marknadskommu- nikation, medier, mode, musik, måltid, scenkonst, tu- rism/besöksnäring och upplevelsebaserat lärande. Gemen- samt för dessa områden är att de bygger på en kreativ pre- miss, en möjlighet att överraska, glädja, skrämma, ge möjlighet att njuta, vila, engageras, eller på andra sätt er- bjuda en upplevelse i någon form. EU-kommissionen granskade 2006 den kreativa sektorn i en särskild studie. Enligt studien var omsättningen 654 miljarder euro 2006, att jämföra med bilindustrins 271 miljarder euro samma år. Antalet anställda inom sektorn var 5,8 miljoner människor, eller 3,1 procent av det totala antalet arbetande i EU-befolkningen. Enligt EU- kommissionens studie var de kreativa näringarnas tillväxt under perioden 1999–2003 12,3 procent högre än EU:s ekonomi i övrigt. Framför allt visade den att när syssel- sättningen i övriga EU sjönk 2002–2004, ökade den svagt
Page 1 and 2:
Så här tycker vi - om Miljöparti
Page 3 and 4:
Innehållsförteckning 1. MILJÖPAR
Page 5 and 6:
MILJÖPARTIETS POLITIK FÖR FLER JO
Page 7 and 8:
MILJÖPARTIETS POLITIK FÖR FOLKHÄ
Page 9 and 10:
MILJÖPARTIETS MIGRATIONS- OCH ASYL
Page 11 and 12:
Fossil energi Miljöpartiet avvisar
Page 13 and 14:
Priset för att bygga nya kärnkraf
Page 15 and 16:
duktionen är omoraliskt. Investeri
Page 17 and 18:
BAKGRUND OCH FAKTA År 2006 bestod
Page 19 and 20:
inte genomförts. Dessutom kan ytte
Page 21 and 22:
den skull inteckna framtida tekniku
Page 23 and 24:
denhet bör de faktiska utsläppen
Page 25 and 26:
- Varför vill MP satsa på spårv
Page 27 and 28:
Miljöpartiets miljöpolitik Det h
Page 29 and 30:
ella ämnen som Triclosan23. Det be
Page 31 and 32:
tillräckligt med pengar till de l
Page 33 and 34:
- 33- Så här tycker vi version 1.
Page 35 and 36:
as. Istället har vi i våra budget
Page 37 and 38:
litiken, med en fristående Riksban
Page 39 and 40:
- MP: Att genomföra politik på kl
Page 41 and 42:
ar utveckling rapporten ”Prosperi
Page 43 and 44:
tiga till en ersättning motsvarand
Page 45 and 46:
Totalt vill Miljöpartiet satsa 23
Page 47 and 48:
Tagit bort ersättningen under stud
Page 49 and 50:
Sverige har en tradition och histor
Page 51 and 52:
Ersättningsnivån i sjukförsäkri
Page 53 and 54:
En stor del av regeringens förslag
Page 55 and 56:
Miljöpartiets barn- och familjepol
Page 57 and 58: Enligt regeringen är syftet med v
Page 59 and 60: Miljöpartiets skol- och utbildning
Page 61 and 62: Lärande En förutsättning för l
Page 63 and 64: Kårobligatorium Miljöpartiet har
Page 65 and 66: REGERINGENS POLITIK UNDER MANDAT- P
Page 67 and 68: - Friskolor är segregerande och in
Page 69 and 70: Högskolan Höstterminen 2007 var 3
Page 71 and 72: Miljöpartiets politik för folkhä
Page 73 and 74: måste kunna agera när man misstä
Page 75 and 76: förändringar genomförs är vi do
Page 77 and 78: Folkhälsomålen 1: Delaktighet och
Page 79 and 80: Miljöbrott Arbetet för att utreda
Page 81 and 82: HUR VI BEMÖTER MOTARGUMENT - Varf
Page 83 and 84: just nu en process där många akt
Page 85 and 86: ABC OM MILJÖPARTIETS JÄMSTÄLLD-
Page 87 and 88: Om man kvoterar så leder det till
Page 89 and 90: De skärpningar som gjorts av våld
Page 91 and 92: BAKGRUND OCH FAKTA Kvinnofridspropo
Page 93 and 94: och för att man saknat tydliga må
Page 95 and 96: ta har utgjort en grundval för akt
Page 97 and 98: Miljöpartiets EU-politik Miljöpar
Page 99 and 100: REGERINGENS POLITIK EU-politiken Re
Page 101 and 102: Anhöriginvandring Vi vill inte ha
Page 103 and 104: samband med införandet av migratio
Page 105 and 106: Miljöpartiets kulturpolitik Politi
Page 107: Internet En fråga som blivit allt
Page 111 and 112: och människans behov av praktiska
Page 113 and 114: Fri programvara Fri programvara bes
Page 115 and 116: INDEX A Afghanistan................
Page 117: O obligatorisk arbetslöshetsförs
show all

Så här tycker vi

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?