Så här tycker vi

vården som kan erbjuda denna mångfald. Det hänger inte
ihop.
- MP: Vår avsikt är inte att sätta upp hinder, men tydliga
regler behövs. Vi har sett alltför många dåligt gjorda upp-
handlingar inom vård och omsorgssektorn med förfärande
resultat. Vi vill ha ett regelverk som garanterar etik, goda
arbetsvillkor och att ett förebyggande och hälsofrämjande
perspektiv finns med i varje verksamhet. Tillgången till
vård behöver finnas på lika villkor för hela befolkningen,
vilket också kräver politisk styrning och hushållning med
landstingens resurser. Vård är inte vilken marknad som
helst, och så länge vi har en offentligt finansierad vård kan
det aldrig bli det.
- Ert förslag om Frisktandvård till fast pris verkar krång-
ligt. Ni säger att det finns en förebyggande tanke, men det
är bara till viss del man kan påverka sin tandhälsa. Dagens
system verkar enklare.
- MP: Vårt system är enkelt eftersom du som patient
kommer att veta exakt vad det kostar. Du behöver aldrig
vara orolig för att gå till tandläkaren för att det ska bli för
dyrt. Det främjar att man kan gå oftare och regelbundet.
Man riskerar inte att drabbas av oförutsedda kostnader.
Och visst kan förebyggande frågor få mycket större plats
än vad de har i dagens tandvård. Det handlar om mer än
tandborstning, tandtråd och fluorsköljning. Tandläkare
kan också bli mycket bättre på att t ex informera om ma-
tens betydelse för tandhälsan – vad man äter, hur man äter
och hur det inverkar på tänderna. Vi vill också att ungdo-
mar upp till 25 år ska ha fri tandvård.
- 76 -
BAKGRUND OCH FAKTA
I de flesta internationella jämförelser utmärker sig Sverige
som ett av de länder som har mycket effektiv och säker
hälso- och sjukvård.
Trots det är det stora skillnader i hälsa mellan olika grup-
per i samhället. Människors livsvillkor skiljer sig vilket
avspeglas i större ohälsa för dem med sämre förutsättning-
ar. Till exempel lever en man i Mörby sex år längre än en
man i Sundbyberg50. Utbildning, sociala och ekonomiska
faktorer, delaktighet och inflytande är faktorer som spelar
roll för skillnader i hälsa. Samtidigt vet vi att en stor del
av de sjukdomstillstånd vi har är orsakade av vår livsstil.
En del påverkar vi själva, såsom hur mycket vi rör oss,
vad vi äter, om vi röker eller inte. Men vi har svårare att
skydda oss ifrån till exempel kemikalier som finns i kläder
eller husgeråd, i luften vi andas eller vattnet vi dricker. I
vilken omfattning detta göra oss sjuka är inte enkelt klar-
lagt, men påverkan är stor. Enligt uppgifter från Folkhäl-
soinstitutet beräknas luftföroreningar som partiklar och
kvävedioxid i luft t ex orsaka uppskattningsvis 5 000 för-
tida dödsfall per år.
Ett mer hälsofrämjande samhälle skulle skapa mindre
ohälsa och färre sjukdomsfall. En hel del av sjukvårdens
resurser skulle därmed kunna avsättas till annat eller an-
vändas bättre. Att tydliggöra de faktorer som främjar hälsa
är ett viktigt strategiskt vägval istället för att inrikta alla
insatser mot enskilda individer.
När de elva målområdena för folkhälsopolitiken antogs av
riksdagen 2003 valdes de faktorer i samhällsorganisatio-
nen och människors levnadsförhållanden som bidrar till
hälsa och ohälsa. Fördelen med att utgå från dessa faktorer
är att målen blir åtkomliga för politiska beslut och kan
påverkas genom olika typer av samhällsinsatser. En jämlik
hälsa är ett av de mest angelägna politiska målen varför
det är av speciellt intresse att arbeta på lokal nivå med
samspelet mellan socioekonomiska förhållanden och häl-
sa. Det är ett mål som skall nås via insatser inom ett stort
antal politikområden som har anknytning till de elva mål-
områdena
50 ” Sex år kortare liv på en halvtimme”, Christer Hogstedt
mfl FHI 2007