Så här tycker vi

More documents

Recommendations

Info

ingsperioden fram till 2015, innebar att dubbelt så mycket pengar skulle gå till järnväg som till vägar. Denna principen (2:1) har nuvarande regering avskaf- fat. Inför åtgärdsplaneringen av den nationella planen för nya investeringar i infrastruktur 2010-2021 har regeringen beslutat att minst 50 procent av pengarna ska gå till nya vägar. Det är en princip som lägger krokben för en effektiv klimatpolitik. Över 71 järnvägssträckningar har lagts på is i brist på anslag på grund av den nuvarande regeringens politik. Trängselintäkter till klimatvärstingen Förbifart Stockholm Den moderatledda regeringen beslutade hösten 2006 att intäkterna från trängselskatten ska gå till att bygga nya klimatförstörande motorvägar, däribland Förbifart Stockholm. För Miljöpartiet är det självklart att det överskottet från trängselskatten i Stockholm istället ska användas till investeringar och underhåll i regionens kollektivtrafik. Flyget subventioneras Ett av de första besluten den nuvarande regeringen tog när de kom till makten var att slopa flygskatten. Flyget är det mest klimatpåverkande transportslaget och oro- väckande nog fortsätter det att öka. Detta beror delvis på att flyget är subventionerat genom att det inte belas- tas med någon koldioxidskatt. Den tidigare regeringen förslag på flygskatt var ett sätt att åtgärda detta och minska flygets klimatpåverkan. Den borgerliga allian- sen ger istället flygindustrin signalen att flyget inte ska påverkas. Avreglering försämrar tågtrafiken Regeringens avreglering av tågtrafiken har försämrat förutsättningarna för att driva en järnvägspolitik med klimatnytta som huvudfokus. Sverige blir det enda lan- det i Europa med en helt avreglerad järnvägsmarknad. Fler lastbilar på vägarna Regeringen agerar för att gynna lastbiltrafiken på flera sätt. Det största misstaget är att de inte agerat för att införa en kilometerskatt för tunga fordon, trots att Kli- matberedningen enades om ett införande senast år 2011. - 24 - Klimatfientlig politik i EU Nuvarande regering har på ett flertal sätt motverkat minskad klimatpåverkan inom EU, både genom att motverka smarta klimatåtgärder och genom att agera för lättnader till exempel flyget. Några exempel: Regeringen är pådrivande för att Sverige ska få använ- da ännu längre lastbilar, trots att vi redan har ett undan- tag från EU med tillåtelse om längre lastbilar. Längre lastbilar ger möjlighet att transportera mer gods på väg per lastbil, vilket i sin tur gör att järnvägens konkur- renskraft missgynnas. Regeringen har aktivt arbetat mot införandet av kilometerskatt i Danmark, med hänvisning till att den tunga trafiken inte får missgynnas. Regeringen har drivit på för att avreglera flygtrafiken i det så kallade OpenSkies-avtalet, ett flygavtal mellan USA och EU. Det nya flygavtalet väntas leda till 25 miljoner fler passagerare och därmed till att flygpla- nens utsläpp av växthusgaser ökar med 3,5 miljoner ton. Det motsvarar ungefär fem procent av Sveriges samlade utsläpp. Regeringen har motarbetat hårdare krav på bilars ut- släpp i EU. Resultatet blev ett urvattnat dokument, som ställer helt otillräckliga krav på bilindustrin. Regering- ens agerande har pinsamma kopplingar till den svenska bilindustrins produktion av energislukande bilar. Hur vi bemöter motargument - Miljöpartiets straffbeskattar bilisterna. Kommer Mil- jöpartiet att göra så att Sverige stannar? - MP: Att minska klimatpåverkan från trafiken innebär inte att alla transporter ska avstanna. Vi vill satsa på smarta transporter för både miljö och människor. Skat- terna på bensin och diesel är nödvändiga som styrmedel för att resmönstren ska ändras. Genom politiska beslut ska fler människor kunna pendla till jobbet och resa med transportslag som har lägre klimatpåverkan. Miljöpartiet vill också bygga ett mer transportsnålt samhälle genom en samhällsplanering som utgår ifrån att klimatpåverkan ska bli så liten som möjligt. Det handlar till exempel om att bygga nya bostäder i kol- lektivtrafiktäta stråk.
- Varför vill MP satsa på spårvägar som kräver dyra investeringar som bussar inte behöver? För att göra kollektivtrafiken mer populär behöver den vara attraktiv, snabb och ha en stor kapacitet så att många passagerare ryms och så att trängsel inte upp- står. Spårvagnen har många fördelar framför bussen. Den är energieffektiv, eftersom den går på räls. Man säger också att spårvagn strukturerar staden – det inne- bär att det blir tydligt var kollektivtrafiken är dragen – vilket underlättar för en transportsnål stadsplanering. Det är inget fel på bussar. Många spårvägslinjer kommer att ersätta busstrafik som finns i dag, men med tätare avgångar och bättre komfort. Anslutande busstrafik måste knytas ihop i knutpunkter med spårvägen. - Högt bensinpris slår mot dem som åker bil på landsbygden. Hur ska det gå för låginkomsttagare på landsbygden som vill ta sig till jobbet? - MP: Självklart ska det finnas möjlighet att bo på landsbygden. Om det är någonstans bilen behövs så är det där. Men koldioxidskatten är ett trubbigt verktyg för att kompensera låginkomsttagare. Dess viktigaste- funktion är att minska klimatpåverkan. Det finns andra styrmedel, i form av skatter och överföringar , som på ett mer träffsäkert sätt kompenserar de hushåll som har det knapert. Därtill behövs fler klimatverktyg parallellt med en höjd koldioxidskatt. Det finns självklart möjligheter att minska bilresandet även på landsbygden. Framför allt handlar det om att lanthandlar, skolor och andra samhälleliga funktioner ska finnas nära till hands även där, men det krävs också att man planerar sina transporter. Etableringen av ex- terna köpcentra utarmar möjligheter för lanthandlar att överleva vilket är mycket negativ, både ur ett socialt och ekologiska perspektiv. Det finns också möjligheter att utveckla kollektivtrafiken på landsbygden via till exempel anropsstyrd trafik. LÄS MER: Miljöpartiets riksdagsledamot i Trafikutskottet Karin Svensson Smith har samlat mycket bra informations- material och fakta på sin webbplats http://mp.se/karinsvenssonsmith - 25 - BAKGRUND OCH FAKTA Trafiken stod år 2007 för drygt 40 procent av Sveriges koldioxidutsläpp, varav inrikes transporter 27,6 procent och utrikes sjöfart och luftfart 13,0 procent8. Trafiken har ett stort oljeberoende, hela 95 procent av transpor- terna drivs med fossila bränslen. Trafiken påverkar inte bara klimatet. Utsläpp i form av kväveoxider, partiklar med mera är en stor hälsofara, i synnerhet i städerna. Vägtransporterna påverkar också möjligheten att uppfylla merparten av de nationella miljökvalitetsmålen och ett femtiotal av de drygt 70 delmålen9. Transporternas klimatpåverkan fortsät- ter att öka Sedan 1990 har utsläppen inom vägtransportsektorn ökat med 12 procent10. Under 2007 ökade utsläppen med nästan två procent11. Lastbilstrafiken stod för den största delen av ökningen men även den övriga vägtra- fiken ökade. Det är uppenbart att trafiksektorn är avgö- rande för hur Sverige ska kunna minska sin klimatpå- verkan. Vägtransporterna påverkar också möjligheten att uppfylla merparten av de nationella miljökvalitets- målen och ett femtiotal av de drygt 70 delmålen12. Det räcker inte att byta bränsle – trafiken måste minska Under 2007 ökade andelen biodrivmedel inom väg- transportsektorn till 4,5 procent från 3,5 procent 2006. Detta ledde till en minskning av koldioxidutsläppen på drygt 200 000 ton. Men trots denna utveckling ökade de totala utsläppen från vägsektorn med 300 000 ton under 2007. Orsaken ligger i en kraftigt ökad trafik på vägarna. Med anledning av detta konstaterar Vägverket att det inte räcker att byta bränsle och öka energieffek- 8 Sweden’s national inventory report 2009. 9 Strategi för minskat transportberende, MVB 2006:2, s 18 10 Vägverket, PM ”Största minskningen av bränsleförbrukningen på nya bilar någonsin men trots detta ökar utsläppen”, 2008-03-31 11 Vägverket, PM ”Största minskningen av bränsleförbrukningen på nya bilar någonsin men trots detta ökar utsläppen”, 2008-03-31 12 Strategi för minskat transportberende, MVB 2006:2, s 18
Page 1 and 2: Så här tycker vi - om Miljöparti
Page 3 and 4: Innehållsförteckning 1. MILJÖPAR
Page 5 and 6: MILJÖPARTIETS POLITIK FÖR FLER JO
Page 7 and 8: MILJÖPARTIETS POLITIK FÖR FOLKHÄ
Page 9 and 10: MILJÖPARTIETS MIGRATIONS- OCH ASYL
Page 11 and 12: Fossil energi Miljöpartiet avvisar
Page 13 and 14: Priset för att bygga nya kärnkraf
Page 15 and 16: duktionen är omoraliskt. Investeri
Page 17 and 18: BAKGRUND OCH FAKTA År 2006 bestod
Page 19 and 20: inte genomförts. Dessutom kan ytte
Page 21 and 22: den skull inteckna framtida tekniku
Page 23: denhet bör de faktiska utsläppen
Page 27 and 28: Miljöpartiets miljöpolitik Det h
Page 29 and 30: ella ämnen som Triclosan23. Det be
Page 31 and 32: tillräckligt med pengar till de l
Page 33 and 34: - 33- Så här tycker vi version 1.
Page 35 and 36: as. Istället har vi i våra budget
Page 37 and 38: litiken, med en fristående Riksban
Page 39 and 40: - MP: Att genomföra politik på kl
Page 41 and 42: ar utveckling rapporten ”Prosperi
Page 43 and 44: tiga till en ersättning motsvarand
Page 45 and 46: Totalt vill Miljöpartiet satsa 23
Page 47 and 48: Tagit bort ersättningen under stud
Page 49 and 50: Sverige har en tradition och histor
Page 51 and 52: Ersättningsnivån i sjukförsäkri
Page 53 and 54: En stor del av regeringens förslag
Page 55 and 56: Miljöpartiets barn- och familjepol
Page 57 and 58: Enligt regeringen är syftet med v
Page 59 and 60: Miljöpartiets skol- och utbildning
Page 61 and 62: Lärande En förutsättning för l
Page 63 and 64: Kårobligatorium Miljöpartiet har
Page 65 and 66: REGERINGENS POLITIK UNDER MANDAT- P
Page 67 and 68: - Friskolor är segregerande och in
Page 69 and 70: Högskolan Höstterminen 2007 var 3
Page 71 and 72: Miljöpartiets politik för folkhä
Page 73 and 74: måste kunna agera när man misstä
Page 75 and 76:
förändringar genomförs är vi do
Page 77 and 78:
Folkhälsomålen 1: Delaktighet och
Page 79 and 80:
Miljöbrott Arbetet för att utreda
Page 81 and 82:
HUR VI BEMÖTER MOTARGUMENT - Varf
Page 83 and 84:
just nu en process där många akt
Page 85 and 86:
ABC OM MILJÖPARTIETS JÄMSTÄLLD-
Page 87 and 88:
Om man kvoterar så leder det till
Page 89 and 90:
De skärpningar som gjorts av våld
Page 91 and 92:
BAKGRUND OCH FAKTA Kvinnofridspropo
Page 93 and 94:
och för att man saknat tydliga må
Page 95 and 96:
ta har utgjort en grundval för akt
Page 97 and 98:
Miljöpartiets EU-politik Miljöpar
Page 99 and 100:
REGERINGENS POLITIK EU-politiken Re
Page 101 and 102:
Anhöriginvandring Vi vill inte ha
Page 103 and 104:
samband med införandet av migratio
Page 105 and 106:
Miljöpartiets kulturpolitik Politi
Page 107 and 108:
Internet En fråga som blivit allt
Page 109 and 110:
Ett problem som egenanställda är
Page 111 and 112:
och människans behov av praktiska
Page 113 and 114:
Fri programvara Fri programvara bes
Page 115 and 116:
INDEX A Afghanistan................
Page 117:
O obligatorisk arbetslöshetsförs
show all

Så här tycker vi

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?