Så här tycker vi
Så här tycker vi
Så här tycker vi
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
och för att man saknat tydliga mål för insatsen. Vi har<br />
kritiserat att alltför stora resurser har lagts på den militära<br />
insatsen och för lite på ci<strong>vi</strong>lt bistånd.<br />
I november 2009 kom Miljöpartiet överens med Social-<br />
demokraterna om att en rödgrön regering ska genomföra<br />
en översyn av det samlade svenska engagemanget i Af-<br />
ghanistan. Översynen ska slutföras under hösten 2011 och<br />
ligga till grund för kommande riksdagsbeslut hösten 2011<br />
om en eventuell förlängning eller ett tillbakadragande av<br />
Sveriges militära insats i Afghanistan. Översynen ska även<br />
innefatta humanitärt bistånd, utvecklingssamarbete och<br />
möjligheten att öka Sveriges stöd till ci<strong>vi</strong>l säkerhet, exem-<br />
pel<strong>vi</strong>s genom ökad satsning på polisutbildning.<br />
Givet<strong>vi</strong>s ska även de militära delarna av Sveriges enga-<br />
gemang analyseras. Bland annat ska de nya strategier som<br />
började implementeras under 2009 utvärderas utifrån <strong>vi</strong>l-<br />
ken mån de medfört önskat resultat. Ska Sverige fortsätta<br />
delta i ISAF måste ci<strong>vi</strong>la afghanernas säkerhet öka. Efter<br />
genomförd översyn ska Sverige ha beredskap för två<br />
scenarier: Om den svenska truppens insats inte längre kan<br />
göra tillräcklig nytta ska ett ansvarsfull tillbakadragande<br />
inledas. Det andra scenariot är att den svenska truppens<br />
insatser kan anses uppnå sina mål och att den gör tillräck-<br />
lig nytta för utveckling och återuppbyggnad i Afghanistan<br />
i förhållande till kostnader och risker. Då ska den svenska<br />
militära insatsen kvarstå ytterligare ett par år. Oavsett <strong>vi</strong>l-<br />
ket scenario översynen kommer fram till ska humanitärt<br />
bistånd och långsiktigt utvecklingsarbete fortsätta på en<br />
långsiktig basis.<br />
Aktiv global politik för ökad rätt<strong>vi</strong>sa<br />
Om alla i världen använde lika mycket resurser som <strong>vi</strong> i<br />
Sverige skulle <strong>vi</strong> behöva tre eller fyra jordklot till. Miljö-<br />
partiet menar att grunden för en hållbar och rätt<strong>vi</strong>s utveck-<br />
ling är att jordens begränsade resurser fördelas jämnt. Ar-<br />
betet med att skapa en hållbar och rätt<strong>vi</strong>s utveckling börjar<br />
därför <strong>här</strong> hemma hos oss själva. Genom att ställa om det<br />
svenska samhället och bidra till omställning i EU i hållbar<br />
riktning minskar <strong>vi</strong> trycket på det globala resursutnyttjan-<br />
det samtidigt som ny teknik och nya lösningar utvecklas.<br />
Vi menar att fattiga länder behöver politiskt handlingsut-<br />
rymme för att kunna driva utvecklingsstrategier utifrån<br />
sina egna förutsättningar. Vårt agerande i WTO, Världs-<br />
banken med flera organisationer får inte begränsa detta<br />
handlingsutrymme. Fattiga länder behöver tillskott av re-<br />
- 93 -<br />
surser i form av kapital och kunskap för att utvecklas.<br />
Handel och privata investeringar kan tillföra detta, men<br />
även det globala biståndet behöver öka. Globala skatter<br />
kan dessutom bidra till en resursutjämning i världen.<br />
Ekonomisk tillväxt är nödvändig för att fattiga länder ska<br />
kunna ta sig ur sin fattigdom. Men global tillväxt måste<br />
bygga på hållbar grund. Tillväxt på samma resursintensiva<br />
nivå som gjort västvärlden rik, kommer att förgöra jordens<br />
ekologiska resurser och därmed dra undan mattan för en<br />
hållbar utveckling. Miljöpartiet ser ekologisk hållbarhet<br />
som en förutsättning för en ekonomiskt hållbar utveckling.<br />
Miljöpartiet stödjer Sveriges politik för global utveckling<br />
och delar uppfattningen att alla politikområden, inte bara<br />
biståndet, ska inkluderas för att Sverige på ett trovärdigt<br />
sätt ska kunna diskutera en rätt<strong>vi</strong>s och hållbar utveckling i<br />
världen. Principerna om rätt<strong>vi</strong>sa och hållbarhet måste få<br />
styra politiken. Vi menar att <strong>vi</strong> måste und<strong>vi</strong>ka att betrakta<br />
utvecklingsproblematiken som framför allt något internt i<br />
de fattiga länderna.<br />
Inte bara målkonflikter i vår egen politik behöver klarläg-<br />
gas. Den politik som har påt<strong>vi</strong>ngats länder i syd genom de<br />
krav som ställts av Världsbanken, IMF och WTO har i<br />
<strong>vi</strong>ssa fall förvärrat fattigdom och hunger. Globala institu-<br />
tioner ska arbeta för att minska fattigdom och hunger, inte<br />
tvärtom. Det som styrt den internationella politiken, inte<br />
bara den svenska, har byggt på antaganden om en utveck-<br />
ling som inte alltid har haft sin grund i verkligheten. Där-<br />
för måste politik som är direkt hungerskapande identifie-<br />
ras och de ansvariga ställas till svars.<br />
Global demokratisk utveckling<br />
Korruption är ett problem i många utvecklingsländer. I<br />
många utvecklingsländer exkluderas stora befolknings-<br />
grupper från beslutsprocessen exempel<strong>vi</strong>s på grund av<br />
kön, etnicitet, sexualitet eller funktionshinder. Köns-<br />
maktsordningen, som exkluderar k<strong>vi</strong>nnor från stora delar<br />
av samhällslivet, är ett av de allvarligaste hindren för en<br />
globalt hållbar och rätt<strong>vi</strong>s utveckling i världen. För att den<br />
fattiga människans perspektiv ska få genomslag krävs att<br />
<strong>vi</strong> arbetar aktivt för att alla indi<strong>vi</strong>der i samhället ska kunna<br />
göra sin röst hörd. <strong>Så</strong> länge svälten är utbredd kräver rät-<br />
tighetsperspektivet att <strong>vi</strong> prioriterar de mänskliga rättighe-<br />
ter som inryms i FN:s konvention om ekonomiska, sociala<br />
och kulturella rättigheter; bland annat rätten till mat.