Så här tycker vi

der hela 2000-talet. Andelen elever som är behöriga till
gymnasiet är mindre bland elever med utländsk bakgrund
(77 procent) än bland elever med svensk bakgrund (91
procent). Framför allt är det elever som kommit till Sveri-
ge sent som har svårt att nå målen, där är det bara 56 pro-
cent som klarar behörighetskraven.
Många studier visar på bristande likvärdighet i bedömning
och betygssättning i skolan. Skolverkets studier har visat
att det finns stora skillnader mellan skolor och även inom
skolor i hur man sätter slutbetyg i förhållande till de natio-
nella proven. I det här avseendet finns inga skillnader mel-
lan fristående och kommunala skolor.
Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen har
minskat från drygt 90 procent 1990 till 85 procent
2007/08. I kommunala grundskolan är andelen högre än i
fristående grundskolor.
I debatten om tillståndet i den svenska skolan hänvisas
ofta till internationella jämförelser av elevers kunskapsni-
våer, som PISA, PIRLS och TIMS. De visar sammantaget
att läsförmågan hos svenska elever är god. I PISA hade
fem OECD länder högre medelvärde än Sverige 2006.
Bland de nordiska länderna var Finland bättre medan de
andra hamnar under Sverige. I PIRLS hamnade Sverige på
sjätte plats.
Matematikkunskaperna har enligt TIMS försämrats i jäm-
förelse med andra länder. Enligt TIMSS 2007 ligger
svenska elever på genomsnittlig nivå i naturvetenskap,
men under genomsnittet i matematik både i årskurs 4 och
8, i jämförelse med övriga EU/OECD-länder. Jämfört med
förra TIMSS-undersökningen 2003 har resultaten för
årskurs 8-elever försämrats i både matematik och naturve-
tenskap.
Skolverket har under hösten publicerat en undersökning
där man pekar ut tre faktorer som avgörande för resultat-
försämringen i den svenska skolan. 1. Den ökande bo-
stadssegregationen, 2. Att skolor i svaga områden får för
lite ekonomisk kompensation i förhållande till sitt uppdrag
och 3. Att lärarna inte har lyckats individualisera under-
visningen på ett professionellt sätt.
Gymnasieskolan
I den svenska gymnasieskolan går drygt 375 000 elever. I
jämförelse med grundskolan är det något fler som går i
friskolor på gymnasienivån. 84 procent går i kommunala
- 68 -
gymnasieskolor och cirka 15 procent i friskolor. Även i
gymnasiet ökar antalet elever i fristående skolor.
98,6 procent av de elever som lämnade grundskolan 2007
gick vidare till gymnasiet. Nio procent började 2007 på
det individuella programmet. Nivån har legat på samma
nivå under den senaste tioårsperioden.
Av de elever som började gymnasiet 2003 hade 75 procent
fått slutbetyg fyra år senare. Nivån har legat däromkring
under hela 2000-talet (ett slutbetyg kan innehålla betyget
IG). Andelen som når behörighet till högskolan inom fem
år efter de börjat gymnasiet 2002 var 68 procent och har
ökat med cirka 5 procentenheter jämfört med 1997.
Många elever som går individuellt program (IV) når aldrig
fram till ett slutbetyg. Av dem som började på IV 2001 var
det bara 25 procent som fått ett slutbetyg efter fem år.
Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen i gymna-
siet är 74 procent i genomsnitt, varav 78 procent i kom-
munala skolor och 53,5 procent i fristående gymnasiesko-
lor. Andelen behöriga lärare är högre bland lärare som
undervisar i kärnämnen och där är också skillnaden mellan
kommunal och fristående skolor liten.
Flickor och pojkar väljer olika gymnasieutbildningar.
Samhällsvetenskapliga, naturvetenskapliga och mediepro-
grammen är relativt jämnt könsfördelade. Mest ojämn är
fördelningen inom energi, el, bygg och fordon, där ytterst
få flickor studerar. Andelen pojkar är låg inom hantverk
och omvårdnadsprogrammen, men inte lika låg som ande-
len flickor inom de mest pojkdominerade programmen.
Den genomsnittliga betygspoängen 2005/06 var 14,1 (max
20). Flickorna hade något högre genomsnittligt värde än
pojkarna. Elever i fristående skolor har något högre be-
tygsgenomsnitt än elever i kommunala gymnasieskolor,
vilket enligt Skolverket bland annat kan förklaras med att
de som söker till fristående gymnasieskolor har högre be-
tyg med sig från grundskolan.