Så här tycker vi

Ersättningsnivån i sjukförsäkringen är i dag ca 80 pro-
cent43 av en persons sjukpenninggrundande inkomst vid
sjukdom eller arbetslöshet, men bara upp till det som kal-
las taknivån. Storleken på taknivån skiljer sig för arbets-
löshet och sjukdom. Vi vill att den ska vara lika. En rimlig
nivå kan vara ungefär sju basbelopp, det vill säga en viss
sänkning av takbeloppet i sjukförsäkringen som idag är
7,5 basbelopp per år och en påtaglig höjning av den högsta
nivån i arbetslöshetsersättningen som idag är 680 kronor
per dag, vilket motsvarar 14 960 kronor per månad eller
cirka 4,2 basbelopp. Basbeloppet för 2010 är 42 400 kro-
nor.
Inriktningen för modellen om arbetslivstrygghet är att fler
ska omfattas, att kvalifikationsreglerna behöver förändras
och att reglerna bättre behöver passa olika livssituationer.
Samordning och samverkan. Finansiell samordning i olika
former mellan myndigheter har visat sig vara bra. Det har
Finsam och Socsamprojekten visat. Enligt nuvarande reg-
ler får fem procent av statens medel, via Försäkringskas-
san och Arbetsförmedlingen, användas friare för samver-
kansprojekt i olika former. Miljöpartiets förslag om ar-
betslivstrygghet inbegriper att Arbetsförmedlingen och
Försäkringskassan slås samman, och deras medel hamnar i
samma påse, tillsammans med försörjningsstödet som vi
vill ska förstatligas
Arbetsförmågan prövas
Vi vill ta bort regeln som regeringen infört om att en sjuk-
skriven persons arbetsförmåga ska prövas mot hela ar-
betsmarknaden redan efter ett halvår. Vi menar att det är
orimligt att kräva att en person ska behöva flytta till en
annan ort för att kunna ta ett annat arbete redan efter så
kort tid som ett halvår. Livssituationen, till exempel ifall
ens partner har jobb och barnen går i förskola/skola, måste
väga tyngre.
Deltidssjukskrivning
Vi kräver flexibla regler kring deltidssjukskrivning. I
dagsläget är det möjligt att bli sjukskriven enbart i tre sta-
tiska nivåer: 25, 50 eller 75 procent. Reglerna hindrar
människor att arbeta utifrånden förmåga som de har. Sjuk-
skrivning måste kunna vara helt flexibel och därför inte ha
43 Efter det förändrade beräkningssättet som regeringen
infört ska den sjukpenninggrundande inkomsten först multipliceras
med 0,97.
- 51 -
fasta steg. Reglerna för sjukersättning (tidigare kallat för-
tidspension) har ändrats så att det nu är möjligt att få det
på en flexibel nivå. Regeringen har dock sagt nej till det
gällande sjukpenning.
Karensdag vid sjukdom
Vi vill ta bort karensdagen och ersätta den med 50 procent
av sjukpenninggrundande inkomst de första två dagarna. I
dag har man en karensdag innan man får sjuklön. En dag
med 100-procentigt inkomstbortfall drabbar vissa personer
väldigt hårt. Det gäller framför allt de som har dåliga möj-
ligheter till flexibilitet och inflytande över sina arbetstider.
Det slår särskilt hårt mot dem som arbetar deltid förlagd
till få dagar. För dem kan en karensdag innebära löneav-
drag med mellan 1,64 till 3 dagar.
Närståendepenning för anhörigvårdare
Om en nära anhörig är i livets slutskede kan man upp till
60 dagar (i vissa fall 240 dagar) ta ledigt från arbetet för
vara anhörigvårdare och få så kallad närståendepenning på
samma nivå som sjukpenningen. I dagsläget kan man vara
det enbart på 25, 50 eller 100 procent. En person som
normalt arbetar 75 procent kan alltså inte vara anhörig-
vårdare på denna nivå. Det behöver ändras.
Pensionärerna
Vi vill förbättra för de pensionärer som har det sämst
ställt. . Regeringen har höjt grundavdraget och därmed
sänkt skatten för alla pensionärer vilket vi anser vara ett
steg i rätt riktning. Utöver detta vill vi höja garantipensio-
nen och fribeloppet i bostadstillägget. Vi vill också höja
den andel av bostadskostnaden som räknas in vid beräk-
ning av bostadstillägg, från idag 93 procent till 94 procent.
Att höja ersättningen i bostadstillägget är ett sätt att rikta
ersättning till dem som behöver, eftersom det är ett be-
hovsprövat bidrag.
Vi vill också höja den skäliga levnadsnivån från och med
2011 till 6 209 kronor per månad för ensamstående och 5
355 kronor per månad för sammanboende, motsvarande en
ökning med cirka 500 kronor i månaden jämfört med den
nuvarande nivån. Att höja den skäliga levnadsnivån är
viktigt för dem som har de allra sämsta ekonomiska vill-
koren. Det betyder att såväl äldreförsörjningsstödet som
det särskilda bostadstillägget höjs. Det gagnar dem som
inte ens kommit upp i full garantipension.