Så här tycker vi

More documents

Recommendations

Info

der hela 2000-talet. Andelen elever som är behöriga till gymnasiet är mindre bland elever med utländsk bakgrund (77 procent) än bland elever med svensk bakgrund (91 procent). Framför allt är det elever som kommit till Sveri- ge sent som har svårt att nå målen, där är det bara 56 procent som klarar behörighetskraven. Många studier visar på bristande likvärdighet i bedömning och betygssättning i skolan. Skolverkets studier har visat att det finns stora skillnader mellan skolor och även inom skolor i hur man sätter slutbetyg i förhållande till de natio- nella proven. I det här avseendet finns inga skillnader mellan fristående och kommunala skolor. Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen har minskat från drygt 90 procent 1990 till 85 procent 2007/08. I kommunala grundskolan är andelen högre än i fristående grundskolor. I debatten om tillståndet i den svenska skolan hänvisas ofta till internationella jämförelser av elevers kunskapsni- våer, som PISA, PIRLS och TIMS. De visar sammantaget att läsförmågan hos svenska elever är god. I PISA hade fem OECD länder högre medelvärde än Sverige 2006. Bland de nordiska länderna var Finland bättre medan de andra hamnar under Sverige. I PIRLS hamnade Sverige på sjätte plats. Matematikkunskaperna har enligt TIMS försämrats i jäm- förelse med andra länder. Enligt TIMSS 2007 ligger svenska elever på genomsnittlig nivå i naturvetenskap, men under genomsnittet i matematik både i årskurs 4 och 8, i jämförelse med övriga EU/OECD-länder. Jämfört med förra TIMSS-undersökningen 2003 har resultaten för årskurs 8-elever försämrats i både matematik och naturvetenskap. Skolverket har under hösten publicerat en undersökning där man pekar ut tre faktorer som avgörande för resultat- försämringen i den svenska skolan. 1. Den ökande bo- stadssegregationen, 2. Att skolor i svaga områden får för lite ekonomisk kompensation i förhållande till sitt uppdrag och 3. Att lärarna inte har lyckats individualisera under- visningen på ett professionellt sätt. Gymnasieskolan I den svenska gymnasieskolan går drygt 375 000 elever. I jämförelse med grundskolan är det något fler som går i friskolor på gymnasienivån. 84 procent går i kommunala - 68 - gymnasieskolor och cirka 15 procent i friskolor. Även i gymnasiet ökar antalet elever i fristående skolor. 98,6 procent av de elever som lämnade grundskolan 2007 gick vidare till gymnasiet. Nio procent började 2007 på det individuella programmet. Nivån har legat på samma nivå under den senaste tioårsperioden. Av de elever som började gymnasiet 2003 hade 75 procent fått slutbetyg fyra år senare. Nivån har legat däromkring under hela 2000-talet (ett slutbetyg kan innehålla betyget IG). Andelen som når behörighet till högskolan inom fem år efter de börjat gymnasiet 2002 var 68 procent och har ökat med cirka 5 procentenheter jämfört med 1997. Många elever som går individuellt program (IV) når aldrig fram till ett slutbetyg. Av dem som började på IV 2001 var det bara 25 procent som fått ett slutbetyg efter fem år. Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen i gymnasiet är 74 procent i genomsnitt, varav 78 procent i kommunala skolor och 53,5 procent i fristående gymnasieskolor. Andelen behöriga lärare är högre bland lärare som undervisar i kärnämnen och där är också skillnaden mellan kommunal och fristående skolor liten. Flickor och pojkar väljer olika gymnasieutbildningar. Samhällsvetenskapliga, naturvetenskapliga och mediepro- grammen är relativt jämnt könsfördelade. Mest ojämn är fördelningen inom energi, el, bygg och fordon, där ytterst få flickor studerar. Andelen pojkar är låg inom hantverk och omvårdnadsprogrammen, men inte lika låg som andelen flickor inom de mest pojkdominerade programmen. Den genomsnittliga betygspoängen 2005/06 var 14,1 (max 20). Flickorna hade något högre genomsnittligt värde än pojkarna. Elever i fristående skolor har något högre be- tygsgenomsnitt än elever i kommunala gymnasieskolor, vilket enligt Skolverket bland annat kan förklaras med att de som söker till fristående gymnasieskolor har högre be- tyg med sig från grundskolan.
Högskolan Höstterminen 2007 var 322 000 personer registrerade på någon högskoleutbildning. Andelen kvinnor i grundut- bildning har successivt ökat till drygt 60 procent. Det finns stora skillnader i könsfördelning beroende på ämne. Kvin- norna är i majoritet inom sju av nio ämnesområden. Män- nen dominerar inom det tekniska området och könsfördel- ningen är jämn inom det konstnärliga området. Antalet forskarstuderande minskar. Sedan hösten 2003 har nedgången varit 15 procent. Könsfördelningen inom fors- karutbildningen är fortsatt jämn. Utbildningen vid universitet och högskolor har sedan 2007 en något förändrad struktur, som är en anpassning till den så kallade Bolognaprocessen. Utbildningen delas in i tre nivåer – grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. På grundnivån finns två examina – högskoleexamen och kan- didatexamen – och på avancerad nivå magisterexamen och masterexamen. På forskarnivå finns licentiatexamen och doktorsexamen. Yrkesexamina finns på både grundnivå och avancerad nivå. Samtidigt infördes ett nytt poängsy- stem där ett läsårs heltidsstudier motsvarar 60 högskole- poäng i stället för som tidigare 40 poäng. Forskning Den svenska staten lade 25,6 miljarder kronor på forskning 2008. Statens och övriga offentliga investeringar i FoU som andel av BNP är på 0,94 procent. Anslagen till forskning beräknas öka 2009 och framåt med drygt fyra miljarder. De privata satsningarna på forskning och utveckling är cirka 2 procent av BNP. Den offentligfinansierade forskningen bedrivs främst vid universitet och högskolor. Den största delen av medlen går direkt till lärosätena genom fakultetsmedel, men avsevär- da belopp fördelas via forskningsråden Vetenskapsrådet, FAS och Formas, samt Verket för Innovationssystem – Vinnova. År 2008 gick 11,5 av totalt 25,6 miljarder kronor direkt till universitet och högskolor, medan forskningsrå- den och Vinnova tilldelades 6,5 miljarder kronor. Reste- rande medel fördelades till andra civila myndigheter samt genom försvarsmyndigheterna. Det finns också ett antal forskningsinstitut och forskningsstiftelser som fördelar offentliga medel och/eller bedriver egen forskning. Insti- tutsektorn är jämförelsevis liten i Sverige. - 69 - LÄS MER: Riksdagsledamotens Mats Pertofts webbplats har en hel del information: www.mp.se/matspertoft Skolverkets hemsida för fakta: www.skolverket.se Skolinspektionens hemsida: www.skolinspektionen.se Skolportens hemsida för aktuell skolinfo: www.skolporten.se Kris i skolan. Kris i skolan: http://www.sr.se/sida/default.aspx?programid=3238
Page 1 and 2:
Så här tycker vi - om Miljöparti
Page 3 and 4:
Innehållsförteckning 1. MILJÖPAR
Page 5 and 6:
MILJÖPARTIETS POLITIK FÖR FLER JO
Page 7 and 8:
MILJÖPARTIETS POLITIK FÖR FOLKHÄ
Page 9 and 10:
MILJÖPARTIETS MIGRATIONS- OCH ASYL
Page 11 and 12:
Fossil energi Miljöpartiet avvisar
Page 13 and 14:
Priset för att bygga nya kärnkraf
Page 15 and 16:
duktionen är omoraliskt. Investeri
Page 17 and 18: BAKGRUND OCH FAKTA År 2006 bestod
Page 19 and 20: inte genomförts. Dessutom kan ytte
Page 21 and 22: den skull inteckna framtida tekniku
Page 23 and 24: denhet bör de faktiska utsläppen
Page 25 and 26: - Varför vill MP satsa på spårv
Page 27 and 28: Miljöpartiets miljöpolitik Det h
Page 29 and 30: ella ämnen som Triclosan23. Det be
Page 31 and 32: tillräckligt med pengar till de l
Page 33 and 34: - 33- Så här tycker vi version 1.
Page 35 and 36: as. Istället har vi i våra budget
Page 37 and 38: litiken, med en fristående Riksban
Page 39 and 40: - MP: Att genomföra politik på kl
Page 41 and 42: ar utveckling rapporten ”Prosperi
Page 43 and 44: tiga till en ersättning motsvarand
Page 45 and 46: Totalt vill Miljöpartiet satsa 23
Page 47 and 48: Tagit bort ersättningen under stud
Page 49 and 50: Sverige har en tradition och histor
Page 51 and 52: Ersättningsnivån i sjukförsäkri
Page 53 and 54: En stor del av regeringens förslag
Page 55 and 56: Miljöpartiets barn- och familjepol
Page 57 and 58: Enligt regeringen är syftet med v
Page 59 and 60: Miljöpartiets skol- och utbildning
Page 61 and 62: Lärande En förutsättning för l
Page 63 and 64: Kårobligatorium Miljöpartiet har
Page 65 and 66: REGERINGENS POLITIK UNDER MANDAT- P
Page 67: - Friskolor är segregerande och in
Page 71 and 72: Miljöpartiets politik för folkhä
Page 73 and 74: måste kunna agera när man misstä
Page 75 and 76: förändringar genomförs är vi do
Page 77 and 78: Folkhälsomålen 1: Delaktighet och
Page 79 and 80: Miljöbrott Arbetet för att utreda
Page 81 and 82: HUR VI BEMÖTER MOTARGUMENT - Varf
Page 83 and 84: just nu en process där många akt
Page 85 and 86: ABC OM MILJÖPARTIETS JÄMSTÄLLD-
Page 87 and 88: Om man kvoterar så leder det till
Page 89 and 90: De skärpningar som gjorts av våld
Page 91 and 92: BAKGRUND OCH FAKTA Kvinnofridspropo
Page 93 and 94: och för att man saknat tydliga må
Page 95 and 96: ta har utgjort en grundval för akt
Page 97 and 98: Miljöpartiets EU-politik Miljöpar
Page 99 and 100: REGERINGENS POLITIK EU-politiken Re
Page 101 and 102: Anhöriginvandring Vi vill inte ha
Page 103 and 104: samband med införandet av migratio
Page 105 and 106: Miljöpartiets kulturpolitik Politi
Page 107 and 108: Internet En fråga som blivit allt
Page 109 and 110: Ett problem som egenanställda är
Page 111 and 112: och människans behov av praktiska
Page 113 and 114: Fri programvara Fri programvara bes
Page 115 and 116: INDEX A Afghanistan................
Page 117: O obligatorisk arbetslöshetsförs
show all

Så här tycker vi

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?