Nummer - Tetra Pak

101 Tetra Pak 2012 

Tetra Pak 

Magazine 

Tema: Matslöseri 

Nummer 

1012012

Webbkällor 

http://www.fao.org/news/story/en/item/74192/icode/ 

http://www.fao.org/docrep/014/mb060e/mb060e00.pdf?bcsi_scan_ 

b6eba8e9bd81f969=0&bcsi_scan_filename=mb060e00.pdf 

http://www.europen.be/ 

www.gapminder.org 

http://www.lovefoodhatewaste.com 

http://www.europarl.europa.eu/ 

http://www.mckinsey.com/Insights/MGI/Research/Urbanization/Urban_world 

http://www.unhabitat.org 

http://www.wrap.org.uk 

http://www.tastethewaste.com/ 

http://www.nrdc.org/living/eatingwell/saving-leftovers-saves-money-resources.asp 

www.cityharvest.org/ 

http://www.feeding5k.org/businesses.php 

Tetra Pak Magazine Nummer 101, 2012 ISSN 0346-301X. 

Tetra Pak gruppens globala kundtidning produceras i Sverige och utkommer med två nummer per år. Den cirkuleras 

i mer än 150 länder och finns på tio språk; engelska, finska, franska, japanska, kinesiska, polska, portugisiska, spanska, 

svenska och tyska. Ansvarig utgivare: Christopher Huntley. Redaktör: Berit Schannong. Redaktionsråd: Khaled Ismail, 

Dan Martin, Berit Schannong, Rolf Viberg, Paul Wharton. Producerad av: Tetra Pak International, Ruben Rausings gata, 

221 86 Lund. Tel 046-362948, E-post berit.schannong@tetrapak.com Grafisk formgivning: Wahlgren & Hansson, Malmö, 

www.woh.se Papper omslag: Arctic Silk+ 250 g. Papper inlaga: Arctic Silk+ 130 g. Tryck: ExaktaPrinting Malmö. ISO 

14001och FSC certifieringar.

36 

40 

Kära läsare! 

Dina synpunkter är viktiga för att hjälpa oss kunna förbättra Tetra Pak Magazine 

och ge tidningen ett extra värde för Dig som läsare. Vi skulle därför uppskatta om 

Du genomförde en läsarundersökning som tar mindre än 5 minuter av Din tid. 

Var snäll och gå till följande länk på din dator: 

https://www.surveymonkey.com/s/TetraPakMagazine_SV 

eller scanna QR-koden hör på sidan med din telefon för at komma till enkäten. 

Dina svar är helt anonyma. 

Tack för att Du förmedlar Dina synpunkter till oss. 

Berit Schannong, Redaktör 

Tetra Pak International 

Enkäten är öppen mellan september och oktober, 2012. 

För att scanna QR-koden behövs en ’läsare’, som kan laddas ner på: 

http://reader.kaywa.com/ 

Innehåll Nummer 101 

Förpackningen är en 

del av lösningen 

Sopor kan bli business 

Vad vi kan göra 

32 

▲ 

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 

25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 

4 

22 

Hur ser världen ut egentligen? 

8 

Globalisering 

10 

16 

TETRA PAK Magazine 

Städernas dragningskraft 

Mat över alla gränser 

Bortkastad mat – ett gigantiskt slöseri 

1

2 TETRA PAK Magazine 

Välutvecklade länder 900 kg/pers 

450 kg 

Bortfall 

450 kg 181 kg 

Konsumtion 

”Världens produktion av livsmedel måste fördubblas till år 

2050 för att möta efterfrågan från en växande befolkning.” 

FAO/Food and Agriculture Organization (FNs livsmedelsorganisation). 

Är det möjligt att bedriva ett hållbart 

jordbruk, på ungefär samma yta som 

idag, och föda nio miljarder människor 

som vi beräknas vara 2050? 

Det går, men det kommer att krävas 

bra politik, hållbara investeringar och 

innovation – inte business as usual. 

Dilemmat är att det väldigt mycket 

också handlar om marknader och handelspolitik, 

om lagring och transport, 

om kunskapsbrist och inte minst om 

ett stort matsvinn i hela livsmedelskedjan. 

Utvecklingsländer 460 kg/pers 

279 kg 

 

Man säger att vi måste öka livsmedelsproduktionen, 

men pratar mindre ofta 

om att mer än en tredjedel av den 

mat som produceras i världen aldrig 

hamnar i våra magar. Hur och varför 

det är så, ska vi försöka belysa i det 

här numret av vår företagstidning. 

Den totala livsmedelsproduktionen för mänsklig 

konsumtion är ca 900 kg per person och år i 

välutvecklade länder – nästan dubbelt så mycket som 

de 460 kg per år som produceras i mindre utvecklade 

regioner. Nästan hälften går till spillo av olika skäl och 

det blir i själva verket bara ca 450 kg respektive 279 kg 

som konsumeras. 

Källa: FAO study Global Food Losses and Food Waste

Hur ser världen ut egentligen? 

Det finns länder på alla utvecklingsnivåer 

och det går inte att dra en skarp gräns 

mellan industriland och utvecklingsland. 

De flesta människor är också moderna, 

skaffar färre barn och lever allt längre.

Medellivslängden ökar globalt. 1960 

var den genomsnittliga livslängden i 

världen 52,5 år, idag är den nästan 70. 

(Källa: Gapminder World)

Under lång tid har vi delat in världen 

i I- och U-länder, vilket bygger på 

föreställningen att världens länder kan 

delas in i två grupper, en liten grupp 

rika länder och en stor grupp fattiga. 

Så är det inte längre – det finns länder 

på alla utvecklingsnivåer och det går 

inte att dra en skarp gräns mellan 

I-land och U-land. 

Det blir påtagligt om vi tittar på 

utbildning, hur många barn en kvinna 

föder och hur länge vi lever. Antalet 

civilingenjörer som tar examen i Kina 

respektive Indien är nu högre än i Västeuropa 

och USA tillsammans. I Brasilien 

och Vietnam har man på 45 år gått från 

att ha i genomsnitt sex till sju barn per 

familj till två barn per familj. I Oman 

och Vietnam har medellivslängden ökat 

med 26 år sedan 1970 och ligger nu på 

75 år.

På många håll pågår genomgripande 

förändringar av samhällsstrukturer och 

livsstilar beroende på urbanisering, 

marknadsekonomi, modern teknologi 

och sjukvård. Det leder också till förändrad 

matkultur med ökad efterfrågan 

på mejeriprodukter och kött. I dessa 

länder lever större delen av världens 

folk, runt fem miljarder människor. De 

är moderna, skaffar färre barn och lever 

allt längre. Men fortfarande lever en 

miljard människor i länder med dålig 

tillväxt, som är beroende av de andras 

stöd och välvilja för att kunna resa sig. 

1950 gick det 12 arbetsföra personer på varje 

person över 65 år. 2010 var siffran 9 och 2050 

förväntas den ha sjunkit till 4. Japan, Tyskland 

och Italien ligger idag sämst till med 3 arbets- 

föra personer per äldre invånare. 

(Källa: Population Reference Bureau 2010)


Urbanisering och globalisering 

– belastning eller utväg? 

Urbanisering och globalisering är två drivkrafter som i snabb takt förändrar 

människors sociala och ekonomiska villkor, oftast till det bättre. 

Världens länder blir alltmer integrerade 

och beroende av varandra för 

varor, tjänster, arbetskraft, kapital och 

information. Människors rörlighet över 

nationsgränserna ökar och tre procent av 

världens befolkning bor i länder där de 

inte är födda. Världen är också en plats 

där hälften av invånarna bor i städer 

och där få producerar den mat som alla 

ska leva av. 

Hälften av jordens sju miljarder 

människor bor i städer. År 2050 

kommer 75 procent att vara stadsbor 

– det får effekter, bland annat på 

livsmedelssystemen. 

Den ökande tonvikten på livsmedelssäkerhet 

och resurstillgänglighet får 

globala livsmedels- och dryckesföretag, 

ledande detaljhandelskedjor och 

beslutsfattare att ändra inriktning i 

viktiga frågor som rör: 

• konkurrensen om land och vatten 

(livsmedelsproduktion eller annat), 

• förebyggandet av livsmedelsavfall, 

• den privata sektorns ansvar för att 

möta miljömål och sociala mål.

Stadsodlingar växer sig allt starkare och innebär att 

människor producerar mat i ett urbaniserat område för 

sig själva och för stadens marknad. Brist på samordning 

och övergripande styrning kan dock medföra onödiga 

produktförluster och hygieniska problem.


Städernas 

dragningskraft 

Miljontals människor flyttar till städerna varje år, i synnerhet i utvecklingsländerna, men städerna blir 

alltmer ansträngda för att kunna erbjuda infrastruktur, service och beboelig mark. Stadstillväxten är 

oundviklig, skriver FN, men den kan ha en positiv potential som vida överstiger nackdelarna. Inget 

land har i modern tid uppnått ekonomisk tillväxt utan urbanisering och även om städer kan skapa 

många problem, så finns också lösningarna på dessa innanför stadsportarna. Städer är viktiga för en 

ekonomisk tillväxt och de ökar möjligheterna för energi- och miljöeffektiva lösningar som även kan 

bidra till bättre villkor för människor.


11


Paradoxalt nog kan städerna vara vår 

bästa chans till en hållbar framtid på 

lång sikt – bland annat för att större 

delen av jordens befolkning kommer 

att samlas på en allt mindre yta, och 

för att urbanisering i sig är en mäktig 

faktor för minskade födelsetal. 

Människor söker sig till städerna i jakten på utbildning, arbete, service och nöjen. 

Människor flockas i städerna i jakten på 

ett bättre liv – med utbildning, arbete, 

service och högre levnadsstandard. 

Rika på nätverk och möjligheter drar 

städerna till sig välbärgade som fattiga, 

talanger som lycksökare, unga som 

rika. Idag svarar ungefär hundra städer 

för 30 procent av världsekonomin och 

nästan all innovation. 

Hälften av världens 

befolkning bor på tre 

procent av jordens 

landyta. 

3 % 

De kommande decennierna kommer 

den mesta befolkningstillväxten att 

ske i urbana områden, framförallt i 

världens fattigare länder. I Afrika och 

Asien fördubblas antalet stadsbor mellan 

åren 2000 och 2030. 2050 kommer en 

miljard människor att bo i kinesiska 

städer, 900 miljoner i Indiens städer 

och Lagos i Nigeria får dagligen flera 

tusen nya invånare. Antalet afrikanska 

hushåll som ökar sin köpkraft förväntas 

växa med 50 procent de närmaste tio 

åren. (Källa: McKinsey 2010) 

För att garantera också de fattigas rätt 

att bo i städerna under drägliga förhållanden, 

konstaterar FN's medlems-

stater att det behövs en helhetssyn 

med ett kretsloppstänkande och att 

man planerar långsiktigt för utrymme, 

vatten, avlopp, livsmedelsförsörjning, 

utbildning och inte minst avfallshantering. 

De flesta städer i världens 

fattigare länder växer fort och ofta 

okontrollerat. Om villkoren i slumområden 

och kåkstäder förbättrades, 

skulle dess invånare bli en tillgång för 

landet, istället för en belastning. 


i 

Idag lever 41 procent av asiaterna och 

39 procent av afrikanerna i städer. 

Det kan jämföras med 70 procent i 

Europa, USA och andra industriländer. 

13


Storskaligt och 

småskaligt, sida vid sida 

Städerna breder ut sig över områden 

som tidigare har varit bra odlingsmark, 

och den närliggande odlingsarealen 

minskar. Det gör att stora mängder 

mat måste transporteras från en landsbygd 

allt längre bort, och avstånd och 

tid mellan produktion och konsumtion 

växer. Det i sin tur ökar kraven på koordinering 

i hela livsmedelskedjan och 

inte minst på ordentliga förpackningar 

och mer förpackad mat för att inte för 

mycket livsmedel ska gå till spillo på 

vägen. Urbaniseringen gynnar också 

människans värsta konkurrenter om 

födan; mikroorganismer, insekter och 

gnagare. 

Mycket matavfall från öppna marknader hamnar 

efter dagens slut på sophögen där det ruttnar och 

släpper ut metangas. 

Gatumaten fortsätter att 

utvecklas. En grov uppskatt- 

ning är att 2,5 miljarder 

människor runt om i världen 

köper färdiglagad mat och 

dryck "on-the-go" varje dag. 

Jämsides med utvecklingen av en 

storskalig, modern livsmedelshandel, 

frodas också en småskalig verksamhet 

med bland annat öppna marknader, 

som har stor betydelse för både säljare 

och konsumenter i storstäder, framförallt 

i Asien. Här ingår gatuförsäljning 

av färdiglagad mat, något som växer 

snabbt även globalt och med allt 

större och mer sofistikerat utbud.

Leveranssystem av typen just-in-time har gjort 

många storstäder sårbara, då de har en matreserv 

på endast några få dagar. 

Den centrala marknadsplatsen, Central de Abasto, i Mexico City 

är den största i landet och en av de största i världen. 


Den småskaliga handeln behöver mer 

förpackningar för att öka livsmedelssäkerheten, 

men också för att underlätta 

hanteringen, för konsumenternas 

bekvämlighet och för att reducera 

80% 

matavfallet. I Mexico City, till exempel, 

produceras dagligen 5 100 ton organiska 

sopor, varav 600 ton kommer från 

den stora grossistmarknaden CEDA. 

80 procent av marknadens avfall går 

till deponi och ruttnar bort med stora 

metangasutsläpp som följd. Lokalt 

arbetar man med att utbilda försäljarna 

i hur man komposterar avfallet och 

använder det i odlingarna. 

15


Ju längre väg maten rest, desto viktigare 

att inte slänga den i onödan, för då blir 

alla utnyttjade resurser på vägen helt 

bortkastade.

Mat över alla gränser 

Mat från fjärran länder fyller de flesta konsumenters skafferier 

och kylskåp. Utan den internationella handeln med livsmedel hade 

matutbudet på de flesta håll varit ganska magert. 

Handeln med livsmedel sker på bred, 

global basis. På grund av olikheter 

som rör klimat, naturresurser, arbetskraft, 

råvaror, etc., har det uppkommit 

något som brukar kallas en internationell 

arbetsfördelning. Tillgång och 

mångfald begränsas därmed inte av 

växtsäsonger eller vad som kan odlas 

lokalt. Idag finns alla möjligheter att 

frakta ömtåliga färskvaror över hela 

jordklotet. I en sådan livsmedelskedja, 

som kan vara lång och komplicerad, 

ställs det höga krav på alla led för att 

mat och dryck på ett säkert sätt, och 

med minsta möjliga spill, ska distribueras 

från produktionsplats till konsument. 

Alla länder är idag, delvis eller 

helt, beroende av livsmedelsimport 

och/eller livsmedelsexport. 

Ett distributionssystem av matvaror 

består av flera delar, som i kombination 

möjliggör en fungerande livsmedelskedja, 

till exempel: 


Hantering, teknik och lagstiftning: 

exempelvis lagring, förpackning, kylning. 

Transporter och infrastruktur: som 

vägar, fordon, järnväg, flygplatser och 

hamnar. 

Logistikutbud: till exempel marknader 

och butiker, baserat på efterfrågan och 

behov. 

17


Konsumenterna vill ha färska produkter av hög kvalitet, en hög servicegrad 

och ett brett sortiment. Det ställer både tillverkare och detaljhandel inför 

utmaningar i sin varulogistik. 

En ny världsordning 

Den internationella handeln med livsmedel 

ökar, och fler företag etablerar 

sig utanför hemlandet. Risken att 

investera i utvecklingsekonomier har 

minskat, eftersom ländernas finansiella 

tillgångar och välstånd ökar. Vi kan 

därför ana en ny världsordning med en 

mer diffus fördelning av den ekonomiska 

makten. På den globala livsmedelsmarknaden 

råder en osäkerhet om hur 

snart efterfrågan på livsmedel ska flytta 

sin tyngdpunkt från Europa och USA 

till allt rikare kunder och konsumenter 

i främst Kina och Indien. En sådan 

förflyttning kommer även att påverka 

utvecklingen av nya förpackningslösningar 

som kan minska matsvinnet. 

Allt du vill ha och när som 

helst 

I storstädernas enorma utbud finns 

alla kategorier livsmedel tillgängliga, 

förpackade som oförpackade, året om, 

ibland dygnet runt. Konsumenternas 

behov och önskemål växer och detaljhandeln 

infriar dem. Det ska finnas 

nybakat bröd på hyllorna, även sent på 

kvällen och frukt och grönsaker måste 

se fräscha ut; ett torkat salladsblad, en 

krokig gurka, en fläck på äpplet – allt 

sorteras bort i butikerna. Flygfrakt och 

lagringsteknik har gjort det möjligt för 

människor på nordliga breddgrader att 

äta färsk frukt även på vinterhalvåret. 

Aseptisk process- och förpackningsteknik 

gör att känsliga och närings- 

rika livsmedel, exempelvis mjölk, kan 

förpackas där korna finns och fraktas 

utan kylkedja till de platser där de flesta 

konsumenterna bor. Stora kvantiteter 

mat transporteras runt i världen för att 

ge fler valmöjligheter för konsumenter 

som vill betala för det, men också för 

att förse människor med näring och 

hälsosamma produkter som de annars 

inte hade haft tillgång till.

Det ligger en stor glädje och 

njutning i att kunna köpa 

mat från hela världen. 

Den globala livsmedelshandeln gör det 

möjligt för människor som flyttar till ett nytt 

land att ta med sig sin matkultur.

Transporter av mat 

Antalet livsmedelstransporter liksom 

transportavstånd ökar i takt med att 

produktionen specialiseras och blir 

alltmer storskalig. När klimatfrågorna 

debat-teras hävdar många att närproducerade 

varor är bättre för miljön; 

avståndet mellan producent och 

konsument krymper och produkter 

behöver inte lastas om eller lagras i 

energikrävande kylrum. Det stämmer 

om man enbart fokuserar på transporterna, 

men det är inte de som står för 

de största utsläppen av växthusgaser – 

det gör jordbrukets produktion. Transporterna 

svarar för ca 20-30 procent 

av livsmedelsproduktionens totala 

Konserv i kartong 

Nyckeln till effektiva och 

! 

hållbara varuflöden är välfyllda 

lastutrymmen och välanpassade 

förpackningssystem. Ett exempel 

är skiftet från konservburkar 

av plåt och glas till rektangulär 

kartongförpackning, som 

Tetra Recart. 

En del platser är mer lämpade än andra för att odla vissa produkter. 

utsläpp av växthusgaser. Istället bör 

man ta en helhetsbild och säkerställa 

att livsmedel produceras så miljöeffektivt 

som möjligt, på de bäst lämpade 

platserna. Det ger till exempel högre 

koldioxidutsläpp att odla tomater i 

uppvärmda växthus i norra Europa än 

att frakta dit dem från Spanien där de 

odlas på friland. Den bästa lösningen 

är energieffektiva transporter med 

välfyllda lastutrymmen och väl anpassade 

förpackningar, samt i större 

utsträckning utnyttja båt och tåg, de 

bästa miljöalternativen i förhållande 

till mängden transporterad produkt. 

Den största klimatbelastningen per 

kilo transporterade livsmedel står 

i själva verket vi konsumenter för. 

Många personbilstresor till och från 

mataffärer och gårdsbutiker har större 

negativ inverkan på miljön än vällfyllda 

långtradare på väg till stormarknader. 

Det finns naturligtvis fördelar med en 

ökad regionalisering av livsmedelsinköp, 

men det är omöjligt att producera 

alla livsmedel lokalt i en modern 

värld om vi ska klara av att föda en 

växande befolkning.

Internationell handel och effektiva förpackningar 

kan förse människor med näring och hälsosamma 

livsmedel som de annars inte hade haft tillgång till. 


21

Bortkastad mat 

– ett gigantiskt slöseri 

Mer än en tredjedel av alla de livsmedel som 

produceras blir fördärvade eller slängs i soptunnan. 

Det är ett enormt och onödigt slöseri 

med naturens begränsade resurser.

Otillräckliga marknadssystem orsakar 

stora matförluster i utvecklingsländer. 

Matbortfall är av olika karaktär och 

förekommer i alla delar av livsmedelskedjan, 

från odling, produktion, 

förädling och distribution till detaljhandels- 

och konsumtionsleden. Fattigare 

länder drabbas värst av förluster 

i de främre leden – ibland av klimatrelaterade 

orsaker, men oftare i brist på 

jordbruksteknik, lagringsmöjligheter, 

förpackningar och infrastruktur, samt 

även orätt politik och brist på utbildning, 

kunskap och rådgivning. 

I medel- och höginkomstländer sker 

det stora matbortfallet i de sista leden 

och den största andelen efter det att 

konsumenten inhandlat maten. Runt 

hälften är oundvikligt matavfall som 

ben, skal, kaffesump, etc. medan 

1,3 miljarder ton 

av den årliga livsmedelsproduktionen 

i världen når aldrig 

konsumenternas magar. 


resten är duglig mat som slängs i 

onödan, och gör att vi i slutändan 

måste producera mera än vi konsumerar. 

Detta s.k. svinn kan definieras 

som: livsmedel som slängs men hade 

kunnat konsumeras om de hanterats 

annorlunda. Svinn kan relateras till 

konsumentbeteende, kvalitetsregler, 

detaljhandelspraxis och dålig koordination 

i livsmedelskedjan. 

I Europa, Nordamerika och Australien 

slängs 95-115 kg mat per person och 

år, i Afrika söder om Sahara och i södra 

och sydöstra Asien, slängs 6-11 kg per 

person och år. Omkring dubbelt så 

mycket kasseras på odlingsfält, i fabriker 

och i detaljhandeln tillsammans. 

FN:s livsmedelsorganisation FAO refererar 

till en global siffra på 1.3 miljarder 

ton producerade livsmedel per år som 

aldrig konsumeras. 

23


Bortfall i primärproduktionen 

Det första bortfallet av mat sker i produktionsledet, hos bonden, fruktodlaren, 

bagaren, fiskaren, etc. och kan bero på väderproblem, insektsangrepp, mögel och 

liknande, eller på brister i hantering, transporter och lagring. Förluster av mjölk kan 

uppstå på grund av sjukdomar hos kor och leda till flera procents mindre avkastning. 

Kvalitetskrav är också en källa till svinn, som tyvärr inte har med smak eller 

näringshalt att göra. Detaljhandeln vill ha ”perfekta” varor framförallt när det gäller 

frukt, grönsaker, rötter och knölar som därför klassificeras efter storlek, form och 

utseende. Om inte utseendenormen uppfylls kasseras produkterna, och detta leder 

ofta till en överproduktion för att vara på den säkra sidan. 

Spill i förädlings- och grossistleden 

Produktspill i livsmedelsindustrin kan uppstå vid produktbyte i en processlinje eller 

vid fel i produktionen, eller för att man har fått skadade råvaror. I grossistledet kan 

förluster härledas till lagring, hantering, transporter och utgångna datum. För mjölk 

uppstår förluster på grund av spill och kvalitetsförsämring under tranport mellan 

gård och mejeri, men också vid mjölkbehandlingen och vid förädling till exempelvis 

yoghurt eller ost. Ett överutbud av färskvaror, som frukt, grönsaker, bröd, 

fisk och skaldjur gör att mycket får slängas. En stor del av grossistledets matavfall 

består av returnerade produkter från butikerna. Ett exempel: en enda leverantör av 

ett visst brödmärke i Stockholm redovisar en returnerad mängd bröd motsvarande 

30 m3 per vecka.

En stor supermarket kan på en dag kasta dugliga varor motsvarande mat för hundra personer. 

Utsortering i butikerna 

I butikerna sker ett bortfall på grund av distributionsskador, felaktig hantering, 

misstag med leveranser, dåliga förpackningar, utgångna datum, mm. Detaljhandlarnas 

ambition är att ha hyllorna fulla och att det som exponeras ska se bra ut, 

vilket betyder att man har en viss marginal som man låter gå till svinn. Allt som inte 

håller tillräckligt hög kvalitet utseendemässigt, eller närmar sig gränsen för ”bäst 

före” sorteras bort, oavsett i vilket skick produkterna är. Konsumenternas bristfälliga 

kunskaper om datummärkning eller hur frukter ska se ut när de är som bäst att 

äta, bidrar också till att butiker kasserar prima varor. Eftersom det är opraktiskt att 

skicka tillbaka varor till leverantören, och ofta oekonomiskt att sälja ”kort datum” 

till sänkt pris, väljer de flesta butiker att slänga, och stora mängder mat går därför 

till en sopcontainer i onödan. 


25 

Matavfall är ett 

allvarligt miljö- 

problem – avsevärt 

större än det att 

kasta bort en 

förpackning som 

bevarat och skyddat 

livsmedlet hela 

vägen hem till 

konsumenten.

Svinn i restaurangbranschen 

I restauranger, snabbmatskedjor och storkök kastas 

en ansenlig mängd mat vid lagring, tillagning, servering, 

och igen lika mycket efter servering. Det beror 

ofta på överdrivna portionsstorlekar, stora menyer 

och brist på utbildning för dem som hanterar maten. 

Svinnet är extra stort från bufféer. Av alla skolmåltider 

i USA, Storbritannien, Australien och Europa 

hamnar 24-35 procent i slaskhinken. 

Matslöseri i hemmen 

Alla hushåll ger upphov till hushållsavfall, varav 

hälften är i form av mat. Ungefär hälften av detta 

är svinn, d v s mat som hade kunnat ätas om den 

behandlats annorlunda. Då ingår inte det som 

spolas ner i avloppet eller överbliven mat som ges 

till husdjur. I den totala livsmedelskedjan svarar 

hushållen för det enskilt största svinnet av livsmedel. 

Omfattningen börjar växa fram i alltfler rapporter 

och undersökningar, och det visar sig att minst en 

femtedel av matpengarna går direkt i soporna. 

Den största anledningen till att vi konsumenter 

kastar mat är att vi har lagat för mycket, till exempel 

för mycket ris, pasta eller potatis, och att bröd, 

frukt och grönsaker lagrats på felaktigt sätt eller för 

länge. Barnfamiljer kastar mycket tillagad mat som 

blivit kvar på tallrikarna och mejeriprodukter hälls 

rakt ut i vasken. Passerat bäst före-datum är ett stort 

skäl för många att kasta mat. Vissa hushåll anser sig 

ha råd med det och tycker det är pinsamt att spara 

rester. Som konsumenter underskattar vi gärna hur 

mycket mat vi slänger och brist på tid och kunskap 

gör att många inte mer än nödvändigt engagerar 

sig i matlagningen.

I Storbritannien har WRAP/Waste & 

Resources Action Programme samlat 

in data, som lett till flera åtgärder som 

ska minska de brittiska hushållens totala 

matavfall, som förra året uppskattades till 

7.2 miljoner ton. Av detta var 4.4 miljoner 

ton rent slöseri, d v s mat som inhandlats 

men inte ätits upp eller matrester som 

kastats. 

Datummärkning kan öka 

slöseriet 

Mycket talar för att en del av de 

regelverk och kontroller som skapats 

i syfte att öka kvalitet och livsmedelssäkerhet 

också leder till att helt duglig 

mat slängs. Produkter datummärks 

av tillverkaren som en fingervisning, 

till exempel med bäst före, sista 

försäljningsdag eller för vissa varor 

sista förbrukningsdag. I vissa länder är 

datummärkningen reglerad enligt lag. 

Det är inte ovanligt att producenter 

stämplar sina förpackningar med ett 

datum trots att de vet att produkten 

håller sig betydligt mycket längre utan 

att försämras. Mjölk är ett exempel på 

en vara som kan användas minst en 

vecka efter bäst före-datum. 

Datummärkning gör att mycket mat 

kasseras i affärerna. Konsumenterna 

söker efter längsta möjliga hållbarhet 

och ratar varorna med korta datum. 

Ibland säljer butikerna ut sådana 

produkter för halva priset, men oftast 

går varorna till en sopcontainer, ibland 

via en leverantör som i vissa fall först 

ersätter butikernas returnerade produkter 

för att sedan själv slänga dem. 

Konsumenternas förståelse för datummärkningen 

är bristfällig. Den brittiska 

livsmedelsorganisationen FSA (Food 

Standards Agency) har kommit fram till 

att bara 36 procent känner till att man 

i de flesta fall kan använda mat som 

passerat bäst före-dag. I Sverige är det 

bara en av tio som förstår skillnaden 

på ”bäst före” och ”sista förbrukningsdag”. 

Generellt har konsumenter en 

mycket stark tro på datummärkningen. 

Framförallt ungdomar och yngre vuxna 

tror mera på en stämpel på förpackningen 

än på sina sinnen och kastar 

produkter med just utgånget datum 

utan att lukta eller smaka på dem först. 


! 

Många människor 

anser sig ha råd att 

kasta mat. 

Om alla konsumenter tar mjölken längst bak 

i hyllan, ökar svinnet i butiken. Om butiken 

lockar med köp tre betala för två, kan det öka 

svinnet i hemmet. 

27


Hushåll i industriländer slänger ungefär en tredjedel av 

den mat man köper. Största delen samlas upp av lokala 

sopsystem, varav en del går till återvinning, men det mesta 

deponeras, ruttnar och bildar metan, en kraftfull växthusgas. 

Fakta om matslöseri 

• Ungefär lika mycket mat går till spillo i hög- och 

medelinkomstländer som i mindre utvecklade länder, 

670 respektive 630 miljoner ton, men av olika skäl. 

(Källa: The study Global Food Losses and Food 

Waste/SIK/FAO) 

• 30-50% av maten i utvecklingsländerna är otjänlig 

som människoföda på grund av bristfällig 

förpackning och distribution, jämfört med 2-3% 

i Västeuropa och andra industriländer. (Källa: En 

uppskattning från WHO/World Health Organisation). 

• Frukt och grönsaker, rötter och knölar, är de 

livsmedels som slösas bort mest. (Källa: The study 

Global Food Losses and Food Waste/SIK/FAO) 

• Det onödiga matsvinnet i USA svarar för 25 procent 

av färskvattenanvändningen och fyra procent av 

landets totala oljeförbrukning. (Källa: USDA/US 

Department of Agriculture) 

• Inom EU kastas tre miljoner ton bröd varje år. Det 

motsvarar Spaniens hela årsbehov. (Källa: Taste the 

Waste, Schnittstelle Köln/Thurnfilm 2011.) 

• Om det totala matavfallet i Sverige minskade med 

20 procent skulle samhället spara minst 12 miljarder 

kronor per år i minskade miljökostnader och genom 

företags- och privatekonomiska besparingar. 

(Källa: Naturvårdsverket) 

i

Ett onödigt resurstagande 

Att kasta livsmedel är ett enormt 

slöseri. Mat som är inhandlad och 

tillagad och sedan slängs är till ingen 

nytta. Den har producerats, förpackats, 

transporterats och lagrats och tagit i 

anspråk både råvaror, energi, vatten 

och förpackningar helt i onödan. Mat 

som kastas istället för att konsumeras 

30 % 

25 % 

20 % 

15 % 

10 % 

5 % 

0 % 

är inte bara förlorade resurser och 

pengar. Det medför också att betydligt 

mer mat produceras och hanteras än 

vad som slutligen säljs och konsumeras, 

vilket har en stor negativ miljöpåverkan. 

En minskning av matslöseriet skulle 

innebära att mindre resurser för 

samma mängd konsumerad mat skulle 

Förluster av mejeriprodukter i olika regioner 

Europa Nordamerika 

& Ocanien 

Industrialiserade 

Asien 

Afrika söder 

om Sahara 

Nordafrika, Väst- 

och Centralasien 

Om maten inte är säker 


tas i anspråk över hela livsmedelskedjan. 

Det skulle också avsevärt reducera 

användningen av gödningsmedel och 

bekämpningsmedel, samt minska jordförsämringen 

och metangasutsläppen 

från soptippar. Om vi kunde minska 

matslöseriet till hälften, skulle det få 

samma effekt på det globala klimatet 

som om vi tog bort var fjärde bil från 

vägarna. 

Konsumtion 

Distribution 

Förädling 

Efter skörd 

Jordbruk 

Syd- och Latinamerika 

Sydostasien 

(Källa: FAO study Global Food Losses and Food Waste) 

Livsmedel som inte är säkra ska inte konsumeras och går därför till spillo. Det kan 

ske vid underlåtenhet att uppfylla minimistandard för livsmedelssäkerhet och kan 

påverka säkerhetsstatusen hos ett företag eller ett helt land. Mat kan bli otjänlig 

genom att naturliga gifter bildats i produkten, vid kontakt med förorenat vatten 

eller om den innehåller rester av farliga bekämpningsmedel och veterinärmedicinska 

läkemedel. Ohygieniska hanterings- och lagringsförhållanden, bristande 

temperaturkontroll och otillräckliga förpackningar kan också leda till ohälsosamma 

livsmedel. 

29


Våga lita på din syn, lukt och smak! 

Bäst-före-datumet lurar oss ofta att kasta bort maten i onödan, innan den blivit 

dålig. Har mjölkens datum gått ut? Lukta och smaka på den innan du häller 

ut den i köksvasken. 

Andelen mat i konsumentledet som aldrig äts upp. 

(Uppskattad viktprocent) 

■ 

▲ 

● 

Industrivärlden 

Latinamerika, Väst- och Centralasien 

Övriga världen 

FRUKT & GRÖNSAKER 

■ 20.6 % 

▲ 11 % 

● 6 % 

SPANNMÅL 

■ 24 % 

▲ 11 % 

● 2 % 

ROTFRUKTER 

■ 19 % 

▲ 5 % 

● 2.5 % 

FISK & SKALDJUR 

■ 17.5 % 

▲ 4 % 

● 2 % 

MJÖLK 

■ 9 % 

▲ 3 % 

● 0.5 % 

KÖTT 

■ 10 % 

▲ 7 % 

● 3 %

Dyrt för konsumenten 

Konsumenter uppmuntras ofta att köpa mer mat än 

de behöver. Köp tre betala för två är ett exempel och 

överdimensionerade portioner av färdigmat är ett annat. 

Restauranger som erbjuder bufféer till fast pris sporrar 

kunderna att överfylla sina tallrikar. Att slänga mat är dyrt. 

I Storbritannien har man räknat ut att landet totalt sett 

betalar drygt tio miljarder pund för utmärkt mat som inte 

någon äter upp. Det blir £420 om året för varje hushåll 

som går rakt ner i soptunnan. (Källa: WRAP 2008). 

Varför slänger vi mat? 

De främsta orsakerna till att vi slänger mat, 

som vi hade kunnat äta om den behandlats 

annorlunda är: 

❏✔ 

❏✔ 

❏✔ 

❏✔ 

❏✔ 

❏✔ 

Köpt för mycket 

Matrester på tallriken 

Passerat bäst före-datum 

Tveksamt utseende, doft eller smak 

Mögel 

Rester vid tillagning 


31 

i


Vad vi kan göra – det handlar 

om kunskap och fantasi

Utveckla småskaligheten 

Många menar att livsmedelsdebatten också borde handla 

om fattigdomsbekämpning, vilket innebär att köpa mer livsmedel 

från fattiga länder och minska jordbrukssubventioner 

i rika länder. Ett sätt för småbönder att förbättra sin ekonomi 

är att kunna producera mer mat än för det egna behovet och 

sälja överskottet. Brist på investeringar, effektivisering och 

modernisering förföljer emellertid det småskaliga jordbruket 

och den landsbygd där 70 procent av världens hungriga bor 

och arbetar. FAO rapporten Global Food Losses and Food 

Waste betonar detta, samt vikten av att utbilda småbönder 

och skapa bättre kopplingar mellan säljare och köpare, så att 

mer mat kan avyttras och mindre bli fördärvad. 

Stora mängder mjölk går till spillo när den inte kan behandlas, 

lagras och förpackas på rätt sätt. I bland annat Pakistan 

Nya användningsområden för lokalt producerade 

grödor hjälper till att utveckla jordbrukssektorn 

och minska råvaruförluster. 

och Bangladesh samarbetar vi på Tetra Pak och vårt systerföretag 

DeLaval med kunder, myndigheter och organisationer 

i s.k. ”Dairy Hubs”, för att utveckla den lokala mejeriindustrin 

och integrera mjölkproduktion och mjölkinsamling med 

mejerier som kan processa och förpacka mjölken. I Kina har 

vi ett stödprogram som inkluderar demonstrationsbaser, 

vilka fungerar som värdefulla modeller när det gäller god 

praxis för kvalitetsledning och hantering av råmjölken. 

Över hela världen bedriver Tetra Pak fortlöpande forskning 

och utveckling kring hur lokala produkter kan tas till vara 

och användas till näringsrika drycker. Vid sidan av mjölk har 

bland annat frukt, soja, ris, majs, kassava och durra använts. 

Genom att använda ett lands eller en trakts råvaror utvecklas 

jordbrukssektorn och dryckerna får en smak som är anpassad 

till lokalbefolkningens preferenser. 

Hibiskusdryck, lokalt kallad Bissap, är en ren 

Senegalesisk produkt från SIAGRO. Tropiska 

kokosnötter från Filippinerna omvandlas till nyttig 

och behändig juice som blivit en het trend i många 

länder. 


33


Spara i förädlingsledet 

Många företag sätter upp hållbarhetsmål 

som går hand i hand 

med de kommersiella målen, där 

minskade driftskostnader och minimering 

av produktionsspill ingår. 

Någon form av produktspill i livsmedelsindustrin 

är närmast oundvikligt. 

I ett mejeri, till exempel, 

kan det uppstå vid produktbyte i en 

processlinje, vid fel i produktionen, eller 

för att man har fått skadade råvaror. 

Mjölksvinn i ett mejeri kan variera från 

några tiondels procent till flera procent. 

Även små reduktioner ger stora besparingar. 

En minskning av spillet med 0,1 

procentenhet i ett mejeri som har en 

årlig invägning av 120 miljoner kg mjölk 

skulle ge en vinst på 120 000 kg mjölk 

som kan säljas. 

Det är också viktigt att undvika förluster 

av dyra och ömtåliga ingredienser som 

mjölksyrabakterier eller kostfiber. Med 

doseringssystemetTetra FlexDosTM kan funktionella ingredienser blandas 

i produkten med hög precision och 

utan spill i flöden med mycket hög 

hastighet. Tetra Therm ® Aseptic Visco 

är en annan effektiv processenhet som 

kan reducera produktspillet med 50 

procent vid indirekt UHT-behandling 

av tjockflytande produkter. Med 

Tetra Therm ® Aseptic Drink för drycker, 

kan man i ett produktionsflöde minska 

vattenförbrukningen med upp till 

80 procent. Det finns även en stor potential 

vatten att spara i diskprocessen 

om man väljer rätt utrustning. 

Utsikterna att minskade produktionsförluster 

och mindre vattenförbrukning 

kan ge stora vinster, ekonomiskt, miljömässigt 

och etiskt, driver på utvecklingen 

av teknik och processdesign, 

produktionsplanering, automatisering 

och kontrollmetoder. WCM/World 

Class Manufacturing är ett samlingsnamn 

för effektiva produktionsprocesser 

bl.a. för att undvika alla slags 

förluster.

Det är viktigt att hitta en balans mellan mängden 

förpackningsmaterial, produktskydd och kostnad 

för att nå hållbara lösningar med minsta möjliga 

produktsvinn. 


35


Miljönyttan som uppstår om vi 

återanvänder eller återvinner 

mat uppväger aldrig den 

miljöbelastning som uppstått 

när maten producerades. 

Stora mängder matavfall från livsmedelsbutiker går till deponi, 

där det ruttnar och bildar metangas. Quest Recycling, LCC 

i USA är ledande på innovativa återvinningslösningar som 

hjälper företag ta ansvar för miljön. Bland annat har man 

utformat en serie program för Wal-Mart, världens största 

detaljhandelskedja, som minskar deras deponerade matavfall 

och omvandlar det till värdefulla resurser. 

Sopor kan bli business 

Det primära är att arbeta för att onödigt svinn inte 

uppstår i något led. Därefter att återanvända, och 

slutligen återvinna eller utvinna näring och energi ur 

den kasserade maten. Politiska miljömål har förändrat 

marknaden för olika typer av organiskt avfall. 

Storskalig kompostering i snabbt tempo förhindrar 

biologiskt nedbrytbart avfall från att skickas till 

deponi, något som blir allt vanligare. Efterfrågan på 

biogas har ökat och är ett alternativ för kasserade 

livsmedel när de inte kan återanvändas på annat sätt. 

Biogas bildas när organsikt material, bl.a. matavfall, 

får brytas ner av mikroorganismer i en syrefri miljö – i 

motsats till förruttnelse som bildar växthusgasen 

metan.


Sogo&Seibu co., Ltd, japansk detaljhandelskedja, tar hand om matavfallet från 

sina butiker och restauranger. En kompoststation omvandlar det på kort tid till 

jord, som sedan används för att odla grönsaker som säljs i Sogo&Seibus butiker. 

37


Många bäckar små… 

Genom att skänka mat till behövande 

kan vi mildra effekterna av matslöseriet. 

I många länder finns matbanker 

som samlar in dugliga men osäljbara 

livsmedel åt välgörenhetsorganisationer. 

City Harvest i New York, till 

exempel, samlar varje år in mer än 

15 miljoner kilo överbliven mat från 

tillverkare, butiker, personalmatsalar, 

restauranger och gårdar. Maten distribueras 

gratis till runt 600 biståndsorganisationer 

och hjälper till att ge mat 

åt mer än en miljon New York-bor som 

annars inte kunnat äta sig mätta. En 

annan möjlighet för butiker kan vara 

att placera utsorterade färskvaror i ett 

kylskåp vid butikskassorna och erbjuda 

dem till behövande och hemlösa. 

På olika sjukhus i USA har man lyckats 

minska matsvinnet genom att väga allt 

avfall från storköken innan det hamnade 

i soporna. På så sätt lyckades 

man synliggöra för dem som jobbade i 

organisationen vad som producerades 

för mycket. Köksavfallet minskade med 

en tredjedel under loppet av ett år. 

(Källa. Filmen Taste the Waste) 

Bagerier och butiker överproducerar 

för att tillfredsställa konsumenternas 

krav på färskt bröd. Allför ofta går de 

osålda bröden rakt ner i en sopcontainer, 

men påhittiga bagare i Tyskland 

blandar gammalt bröd med pellets 

som sedan värmer upp bakugnarna. 

Andra bagerier maler ner osålda bröd 

och säljer det vidare som djurfoder. 

(Källa. Filmen Taste the Waste) 

Det är enkelt att 

slänga mindre mat 

• Planera inköpen 

– skriv inköpslista. 

• Undvik impulsköp, t ex ’’tag 3 

betala för 2’’. 

• Undvik storförpackningar av 

färskvaror. 

• Tänk på att datummärkningen 

är en fingervisning. 

• Laga inte för mycket mat. 

• Laga mat på rester och fantasi. 

• Gör matlådor av överbliven mat. 

• Vid kort datum, frys in istället 

för släng. 

• Skivat bröd kan frysas och 

användas skiva för skiva. 

• Ta med matresterna hem från 

restaurangen och ät senare.

Varför duger inte dessa? 

Detaljhandeln anser att konsumenterna inte köper frukt 

och grönsaker med avvikande utseende. Undersökningar 

visar emellertid att så länge smaken inte påverkas köper 

man gärna roliga och deformerade produkter. 

! 


Vi lär oss att inte slösa med 

energin – men glömmer bort 

att mat är också energi. 

Bättre matekonomi 

Livsmedelskunskap som förr var en 

självklarhet i ett hushåll, förs inte 

längre vidare till nya generationer. Det 

är snart bara de som är över 55 år som 

kan något om färskvaruhantering och 

hur man tar tillvara mat. Utbildning i 

skolorna och politiska initiativ är möjliga 

utgångspunkter för att förändra 

konsumentattityderna. Med planering, 

kontroll och kunskap kan man undvika 

att kasta mat och därmed spara 

pengar. 

39


Förpackningen är en del av lösningen 

– inte problemet 

Livsmedelsförpackningar utsätts ofta för kritik och ses av vissa som orsak 

till avfallsproblemet. Men avfallet från livsmedelsförpackningar förbleknar 

i jämförelse med de bekymmer som matavfallet orsakar. 

Förpackningars miljöpåverkan har 

påpekats oftare än deras nytta och 

positiva egenskaper har förts fram. 

Om förpackningar inte fanns – skulle 

mycket mer mat kasseras för att den 

blir förstörd innan den används. Och 

hur mycket mer onödig miljöpåverkan 

skulle uppstå för att mat produceras 

utan att konsumeras? Syftet med att 

förpacka livsmedel är att spara resurser, 

inte att slösa med dem. 

Livsmedelsförpackningars huvudsakliga 

uppgift är att skydda produktinnehållet 

från fysisk skada och hålla 

borta bakterier. Det produktsvinn som 

sparas tack vare förpackningen har beräknats 

till tiofalt mer än det avfall som 

själva förpackningen skapar. I mindre 

utvecklade länder går mer än 30 procent 

av alla livsmedel förlorade enbart 

på grund av dåliga förpackningar, 

brist på förpackningar och otillräckliga 

lagrings-, transport- och kylmöjligheter. 

I andra länder, där förpackningar är 

självklara, är siffran betydligt lägre. 

Förpackningar ska förhindra att livsmedel förstörs 

i leveranskedjan och i hemmen. Det är inte alltid 

konsumenterna förstår betydelsen.


41


Förpackningars stödjande roll 

De flesta ansträngningar för att minska 

hungern i världen fokuserar på att öka 

livsmedelsproduktionen, bygga hållbara 

näringskedjor och se till att maten blir 

tillgänglig till ett överkomligt pris. Men det 

är också viktigt att göra något åt det faktum 

att upp till 50 procent av den årliga världsproduktionen 

av livsmedel försvinner mellan 

odlingsplats och konsument. Mat går 

förlorad överallt på grund av övermognad 

och bristfällig lagring, produkter krossas, 

oxiderar, vattenskadas eller attackeras av 

skadedjur och mikroorganismer – för det 

mesta på grund av dåliga eller inga förpackningar 

alls. 

Förpackningar börjar därför ses som en 

allt viktigare del för en tryggad livsmedelsförsörjning, 

inte minst aseptiska system. 

”Förpackningen är det i särklass mest lättillgängliga 

medlet vi har när vi ska försörja 

världen. Förpackningen ska ses som en del 

av lösningen inte en del av problemet”, 

säger Julian Carroll, tidigare VD på EURO- 

PEN, Bryssel (The European Organisation 

for Packaging and the Environment).

Om mat och dryck i låg- och medelinkomstländer 

i högre grad kunde 

behandlas och förpackas ändamålsenligt, 

skulle mycket mer kunna tas 

till vara och distribueras ut till de 

människor som bäst behöver det. Det 

gäller särskilt i länder där infrastruktur 

och klimat sätter snäva gränser för 

färskvarors hållbarhet. Betydelsen av 

aseptiska process- och förpackningslösningar 

betonas därför alltmer, eftersom 

förpackningarna på ett säkert 

sätt bevarar känsliga produkter som 

mjölk, juice, vatten, m.m. i månader 

utan konserveringsmedel eller kyla. 

Systemet är kommersiellt sterilt, vilket 

innebär att produkten inte får försämras 

under lagring och inte innehålla 

mikroorganismer som kan vara ohälsosamma 

eller kan föröka sig. 

Med aseptiska förpackningssystem kan säkra och 

näringsrika livsmedel säljas i små traditionella 

butiker i avlägsna landsbygdsområden eller i 

trånga städer med dålig infrastruktur. 

I sin strategi för minskat matslöseri 

har FN:s livsmedelsorganisation FAO 

(Food and Agriculture Organisation) 

betonat vikten av lokala och billiga 

process- och förpackningslösningar, 

förpackning vid källan samt innovation 

av förpackningsteknik och material. 

Man förespråkar också lättnader i 

regelsystem utan avkall på produktsäkerhet, 

och bättre kordinering mellan 

aktörer i värdekedjan, bland annat när 

det gäller konsumentinformation. 

Med tanke på miljön 

Människor behöver få mer kunskap om 

att matavfall är ett allvarligt miljöproblem. 

Det är en vanlig missuppfattning 

att exempelvis några gram plast runt 

en gurka är ett värre miljöhot än en 

förstörd och bortkastad gurka. För 

konsumenterna blir dock förpackningen 

en större angelägenhet eftersom 

det ställs krav på den efter användningen. 

Ansvaret men också bördan 

tycks växa i takt med att källsortering 

och återvinning av hushållssopor 

utvecklas. 

Av kostnads- och miljöskäl väljer 

många förpackningstillverkare att 

använda mindre material. Det kan 

i sämsta fall leda till en ökning av 

förstörda produkter och onödigt produktspill 

om förpackningen inte längre 

skyddar produkten mot de påfrestningar 

den utsätts för, eller om själva 

förpackningen blir kantstött och därför 

Energianvändningen minskar om livsmedelsförpackningar 

kan förvaras i rumstemperatur, jämfört med kylförvaring. 


43


Dr Ruben Rausing, Tetra Paks grundare (1895-1983): 

“En förpackning ska spara mer än den kostar” 

– det betyder att den kund- och samhällsnytta förpackningen gör ska uppväga det resursutnyttjande 

och den kostnad framställningen av den innebär. 

bortkastad. Det har hänt att transportförpackningar 

för butiksförpackade 

livsmedel blivit sämre och därmed 

ökat produktsvinnet. 

Rätt förpackning för alla 

behov 

Att minska matspillet är en utmaning 

där alla kan bidra. Konsumenterna har 

ett stort ansvar för hushållningen i det 

egna köket och industri och detaljhandel 

kan göra mycket för att underlätta 

för dem. Till exempel genom att 

tillhandahålla fler förpackningsstorlekar 

som passar olika konsumenters behov, 

särskilt enpersonshushållen som blir allt 

fler. Konsumenten i sin tur kan ta sitt 

ansvar genom att köpa livsmedel i rätt 

storlek då det finns möjlighet. För- 

Konsumenten kan ta sitt ansvar genom 

att köpa livsmedel i den mängd och 

förpackningsstorlek som motsvarar 

behovet. 

packningstillverkaren kan bidra med 

förpackningar som går att återförsluta 

och är lätta att tömma och inte minst 

förpackningar som har en bra skyddsbarriär 

för ljus, syre och fukt. Tydlig 

information och begriplig datummärkning 

är också nödvändigt för att 

vi konsumenter ska sluta slänga fullt 

dugliga produkter i förtid. 

Förpackningar ska hjälpa 

till att reducera den totala 

miljöpåverkan där matavfall 

är en stor del. 

Konsumenter köper inte skadade 

förpackningar, vilket betyder att det 

viktigaste för en livsmedelstillverkare 

är att välja den förpacknings- och 

distributionslösning som ser till att 

produkten är säker och intakt hela vägen 

från produktionen till matbordet. 

”De avfallsbesparingar man kan göra 

genom att förbättra hantering och 

förpackning i kedjan från jord till bord, 

skulle generera lika mycket mat som 

produceras varje år i hela EU eller i 

USA”, säger Julian Carroll, EUROPEN. 

Den globala förpackningsindustrin 

arbetar framgångsrikt med att utveckla 

effektivare förpackningssystem utifrån 

behov och önskemål från producenter, 

detaljhandel och konsumenter. Man vill 

öka förpackningarnas hållfasthet och 

samtidigt minska deras miljöpåverkan. 

Man vill också öka livsmedlens hållbarhet 

för att få längre hållbarhetsdatum 

och därmed mindre matslöseri. Efterfrågan 

på aseptiskt fyllda karongförpackningar 

kommer därför att öka de 

närmaste åren, framförallt i Sydamerika 

och Asien (källa: Freedonia). Fördelar 

som bekvämlighet och kostnadseffektivitet 

talar även för en global ökning.

Förpackningars tekniska egenskaper 

kan påverka hur mycket mat vi slänger. 

Följande exempel gör skillnad och är också 

egenskaper som konsumenterna uppskattar. 

• Skyddar innehållet 

• Hygienisk 

• Lätt att öppna 

• Möjlighet att återförsluta 

• Lätt att portionera produkten 

• Lätt att tömma helt och hållet 

• Flera volymstorlekar 

• Förvaring i rumstemperatur 

Mjölktillgången kan variera stort 

under året i många länder. När den 

är hög går mycket mjölk till spillo om 

den lokala industrin inte kan ta hand 

om överskottet. När det är svårare 

tider räcker mjölken inte till. Med en 

aseptisk lösning kan all mjölk processas 

och förpackas när det är goda 

tider och överskottet lagras, utan 

kylförvaring, för tider med underskott i 

mjölkproduktionen. 

i 


49 miljoner skolbarn över hela världen får mjölk 

eller andra näringsrika drycker i Tetra Paks 

förpackningar. Uppskattningsvis 30 miljoner bor i 

låginkomstländer, där en förbättring av hälsa och 

utbildning är nödvändig för en positiv utveckling. 

Erfarenhet visar att skolmjölk kan fungera som en 

katalysator för att utveckla hela värdekedjan för 

mjölk i ett land. 

45


Casaleses i Cuernavaca, 

Mexico 

Tillagningsmetod: 

gasspis. 

Livsmedelsförvaring: 

kyl-frys. 

Dessa bilder berättar vad familjer i olika länder, 

kulturer, och samhällsnivåer äter under en vecka. 

Mexico 

Tyskland 

Melanders i Bargteheide, 

Tyskland 


electrisk spis, mikrovågsugn 

och utomhusgrill. 


kyl-frys, frysbox.

Med modern process- och förpackningsteknik produceras hållbara livsmedel som kan transporteras runt världen 

och konsumeras färska långt senare. Det leder till att konsumenter på norra halvklotet förväntar sig färsk frukt och 

grönsaker året om till relativt låg kostnad och konsumenter i utvecklingsländer, efterhand som deras ekonomier 

förbättras, kan köpa livsmedel för att det är enkelt snarare än av nödvändighet. 

© Peter Menzel & Faith D’Aluisio 

Al Haggans i Kuwait City, 

Kuwait 


gasspis (2 st), mikrovågsugn 


kyl-frys. 

Mali 


Natomos i Louakourou, 

Mali 


vedeld 


naturlig torkning. 

Kuwait 

47


Var rädd om maten! 

På 1700-talet trodde man att inom hundra år skulle 

jorden inte förmå föda alla människor, och att hungerkatastrofer 

och sjukdomar skulle sätta stopp för 

ytterligare folkökning. Då liksom nu var mikroorganismer, 

som orsakar sjukdomar och fördärvar livsmedel, 

de naturliga fienderna. Men med intelligens, uppfinningsrikedom 

och effektivitet har vi människor lyckats 

lösa tidigare oöverstigliga problem och därmed kunnat 

utvidga gränserna för befolkningsutvecklingen. 

Livsmedelsproduktionen har ökat, inte bara för att vi 

blivit fler människor utan till stor del för att människor 

fått mera pengar i plånboken och att konsumtionen 

per person ökat. Vi har fått säkrare mat och mat som 

förpackas och distribueras över hela världen. Men 

för att kunna mätta jordens befolkning i framtiden 

måste vi få ut ännu mer livsmedel och foder med de 

resurser vi redan har. I det perspektivet är det också 

klokt att minska matslöseriet. 

För att göra livsmedel säkra och tillgängliga överallt, 

och minska matslöseriet – använd förpackningar.

TETRA PAKS PROCESS- OCH FÖRPACKNINGSSYSTEM MARKNADSFÖRS AV, BLAND ANDRA 

Arabiska halvön Tetra Pak Manufacturing Ltd 

Lot 88-103, Phase 3, Jcci, Warehouse City 

21413 Jeddah, Saudiarabien 

Tel +966-2 635 1515 

Argentina och Uruguay Tetra Pak SRL 

Maipú 1210, Piso 7º C1006ACT Buenos Aires 

Tel +54-114 317 0400 

Australien Tetra Pak Marketing Pty Ltd 

2A Hill Road, Homebush Bay, N.S.W. 2127 

Tel +61-2 8719 7300 

Balkan Tetra Pak Production d.o.o. Beograd 

Milutina Milankovica 11b, 11070 Belgrade, Serbien 

Tel +381-11 2017 333 

Baltikum Tetra Pak Baltic States 

41 Mukusalas Str 1004 Riga, Lettland 

Tel +371-760 2000 

Belgien Tetra Pak Belgium NV/SA 

A.Gossetlaan 28A Bus 1, 1702 Groot Bijgaarden 

Tel +32-2467 6811 

Brasilien och Paraguay Tetra Pak Ltda 

Av.das Nações Unidas,4777– 10° andar 

Ed.Villa-Lobos – Alto de Pinheiros 

05477-000 São Paulo, SP 

Tel +55-11 5501 3200 

Centralamerika och Västindien Tetra Pak S.A. 

Ave. Samuel Lewis y Calle 55 Obarrio 

Edificio Plaza Globus, piso 7, Panama 

Tel +507 2085800 

Centralasien Tetra Pak Kazakhstan Ltd 

22 Zenkov Street, 050010 Almaty, Kazakhstan 

Tel +7 727 2598400, Fax +7 727 2582542 

Chile Tetra Pak de Chile Ltda 

Av El Bosque Sur 130, Piso 8 Las Condes, 

676 0435 Santiago 

Tel +56 2 940 7000, Fax +56 2 940 7091 

Colombia och Ecuador Tetra Pak Ltda 

World Trade Center, Calle 100 No 8A-55, 

Torre C, Oficina 209, Bogota 

Tel +57-1 628 3630 

Egypten Tetra Pak Egypt Ltd 

44 Palestine Street, New Maadi, Kairo 

Tel +20-2 754 7420 

Filippinerna Tetra Pak Philippines Inc 

7/F Net One Center 26 St.Cnr. Third Ave 

Crescent Park W Distr Bonifacio Global City 

Taguig 1634, Metro Manila 

Tel +632 976 3400 

Finland Tetra Pak Oy 

Meijeritie 2, 00370 Helsinki 

Tel +358-207633611 

Frankrike Tetra Pak France 

420, rue d’Estienne d’Orves 

92705 Colombes Cedex 

Tel +33-1 56 47 5000 

Förenade Arabemiraten Tetra Pak Gulf 

Jebel Ali Free Zone, S-10107 South Zone, Dubai 

Tel +971-4 8811222 

Grekland Tetra Pak Hellas SA 

56, Kifissias Ave & Delfon St, 

15 125 Marousi, Athens 

Tel +30-210 616 7500 

Indien Tetra Pak India Pvt Ltd 

Global Business Park, Tower C, 5th fl. 

Mehroli-Gurgaon Rd 122001 Gurgaon, Haryana 

Tel +91-124 256 5630 

Indonesien PT Tetra Pak Indonesia 

Jl. Buncit Raya Kav.100, Lantai 3 Jakarta 12510 

Tel +62-21 7917 8000 

Iran Tetra Pak Iran 

1st fl. Khorshid Bldg.No.1264, Vali Asr Ave. 

Tehran 1435674173 

Tel +9821-82 139 000 

Irland Tetra Pak Ireland Ltd 

5th Floor, 1 Tuansgate, Belgard Square East, 

Tallaght, Dublin 24 

Tel +353-1 467 8000 

Italien Tetra Pak Italiana SpA 

Via della Resistenza 56/A, 42048 Rubiera (RE) 

Tel +39-0522 263 411 

Tetra Pak Food Engineering SpA 

Via Saragat N. 4, 20054 Nova Milanese (MI) 

Tel +39-0362 4951, Fax +39 0362 495 300 

Japan Nihon Tetra Pak K.K. 

Kioicho Fukudaya Bldg 6-12, Kioicho, 

Chiyoda-ku, Tokyo 102-8544 

Tel +81-3 5211 2111 

Kanada Tetra Pak Canada Inc. 

1610-16th Ave, Richmond Hill, Ontario L4B 4N6 

Tel +1-905 780 6030 

Kenya och Östafrika Tetra Pak (Kenya) Ltd 

P O Box 78340, Nairobi 

Tel +254 20 6909 000 

Kina Tetra Pak China Ltd 

29th fl, CITIC Sq, 1168 Nanjing Xi Lu, 

Shanghai 200041 

Tel +8621-3217 4688 

Korea Tetra Pak Ltd 

7F Ansung Tower, 737-35 Hannan-dong 

Yongsan-gu, 140-895 Seoul, Sydkorea 

Tel +82-2 799 2302 

Malaysia och Singapore Tetra Pak (Malaysia) Sdn Bhd 

1201 Level 12 Uptown 2, No.2 Jalan 

SS21/37 Damansara Uptown, 

47400 Petaling Jaya, Selangor Darul Ehsan 

Tel +603 7724 7000 

Mexico Tetra Pak SA de CV 

Av.Ejército Nacional 843-B, Antara Polanco, 

Torre Paseo, Acceso A-Piso 2, Col.Granada, 

Del.Miguel Hidalgo, C.P.11520 México, D.F. 

Tel +52-55 2122 8700 

Nederländerna Tetra Pak B.V. 

Oostelijke Randweg 48 4782 PZ Moerdijk 

Tel +31-168 386 500 

Tetra Pak Processing Systems BV 

Hoofdveste 18, 3992 DG Houten 

Tel +31-305 349 999 

Nordafrika Tetra Pak Maghreb 

69 rue Othmane Ibnou Affane, 3ème etage, 

20000 Casablanca, Marocko 

Tel +212 22 488150 

Norge Tetra Pak AS 

P.O.Box 477, 1327 Lysaker 

Tel +47-67 83 30 00 

Nya Zeeland Tetra Pak New Zealand Ltd 

Level 3, 8 Pacific Rise, Mt Wellington, Auckland 1060 

Tel +64 9 573 5588 

Pakistan Tetra Pak Pakistan Ltd 

316-Upper Mall, Lahore 54000 

Tel +92-42 5710070-77 

Peru och Bolivia Tetra Pak SA (Perú) 

Av Victor A.Belaúnde 147 Centro Empresarial 

Edif. Real Seis Ofic. 403 Lima 27 

Tel +51 1 212 1060 

Polen Tetra Pak Poland & Danube 

Osmánska 14, 02-823 Warszawa 

Tel +48-22 5434 000 

Portugal Tetra Pak Ibéria 

Av do Forte 12, 2790-072 Carnaxide 

Tel +351-21 416 5600 

Rumänien Tetra Pak Romania S.R.L. 

1A, Ion Ionescu de la Brad St., 

Baneasa Airport tower, 3rd fl. BUCHAREST 1 

Tel: +40 316206886 

Ryssland och Vitryssland Tetra Pak A/O 

8, Wilhelm Pieck str, 129226 Moskva 

Tel +7-095 787 8000 

Schweiz Tetra Pak Mid Europe 

Europastrasse 30, 8152 Glattbrugg 

Tel +41-44 804 6600 

Slovenien, Kroatien och Albanien Tetra Pak d.o.o. 

Spruha 36,Trzin, 1236 Ljubljana, Slovenien 

Tel +386-1 5304 200 

Spanien Tetra Pak Ibéria 

Latón, 8 (Poligono Finanzauto) 

28500 Arganda del Rey (Madrid) 

Tel +34-91 876 9500 

Storbritannien Tetra Pak Ltd 

Bedwell Rd., Cross Lanes, Wrexham LL13 0UT 

Tel +44-870 442 6000 

Tetra Pak Processing UK Ltd. 

Swan House, Peregrine Business Park 

Gomm Road, High Wycombe HP13 7DL 

Tel +44 870 442 6400, Fax +44 870 442 6401 

Sverige och Danmark Tetra Pak Sverige AB 

Ruben Rausings gata, 221 86 Lund 

Tel: +46 46 36 10 00 

Sydafrika Tetra Pak South Africa (Pty) Ltd 

100 Electron Avenue, Isando, Gauteng 1600 

Tel +27-11 570 3000 

Taiwan Tetra Pak Taiwan Ltd 

4, Wen Ming 3rd Street, Lin Kou Ind. Park 3, 

Taoyuan 333 

Tel +886-3 328 311114 

Thailand Tetra Pak (Thailand) Ltd 

1042 Soi Sukhumvit 66/1, Sukhumvit Road 

Bangchak, Bangkok 10260 

Tel +66-2 704 3000 

Tjeckien och Slovakien 

Tetra Pak Poland & Danube 

Nova cesta 17, 140 21 Prag 4 

Tel +420-2 6100 7111 

Turkiet Tetra Pak AS 

Buyukdere Cad. Nurol Plaza. 

No: 255 A-Blok Kat:10, 34398 Maslak-Istanbul 

Tel +90-212 444 68 78 

Tyskland Tetra Pak Mid Europe 

Frankfurter Str 79-81, 65233 Hochheim 

Tel +49-6146 590 

Tetra Pak Processing GmbH 

Senefelder - Ring 27, 21465 Reinbek 

Tel +49-40 600 910 

Ukraina Tetra Pak Ukraine 

Mezhigirska ul.82, 04080 Kiev 80 

Tel +380-44 230 3939 

Ungern Tetra Pak Poland & Danube 

P O Box 200, Industrial Site 

2041 Budaörs, Ungern 

Tel +36-23 885 200 

USA Tetra Pak Inc. 

101 Corporate Woods Parkway, 

Vernon Hills, IL 60061 

Tel +1-847 955 6000 

Venezuela Tetra Pak C.A. 

Ave Francisco de Miranda Edif Torre KPMG 

piso 7 Chacao Caracas 1060 

Tel +58-212 277 71 00 

Vietnam Tetra Pak Vietnam 

235 Dong Khoi Str Metropolitan Bldg 14th fl, 

District 1, Ho Chi Minh City 

Tel +84-8 3825 7100 

Västafrika Tetra Pak West Africa Ltd 

8, Secretariat Road, Coker Village 

Alausa Ikeja, Lagos, Nigeria 

Tel +234-1 774 6727 

Östra Medelhavet Tetra Pak East Med. 

Mkalles 691 Centre, Beirut, Libanon 

Tel +961-1-693 777 

Österrike Tetra Pak Mid Europe 

Am Euro Platz 2, 1120 Wien 

Tel +43 1 897 2200

Tetra Pak, , PROTECTS WHAT’S GOOD, 

Tetra Brik ® , Tetra Classic ® , Tetra Evero ® , TetraFino ® ,Tetra Gemina ® , 

Tetra Prisma ® , Tetra Recart ® , Tetra Rex ® ,Tetra Top ® , och Tetra Wedge ® 

är några av de varumärken som tillhör Tetra Pak gruppen. 

www.tetrapak.com 

© 2012. Tetra Pak International, Lund, Sweden. Code 6699 sv, 2012-08.

Nummer - Tetra Pak

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?