Inventering av växtsamhällen samt grod- och ... - Umeå kommun

Den tidigare markanvändningen medförde en stor påverkan av naturen inom I20 området.
Drygt 100 år av militär verksamhet har lett till stora markskador efter körning och
skyttegravar och en hårt brukad skog. Särskilt på våtmarksområden har tunga pansarfordon
efterlämnat stora blottade ytor med grunda vattenpölar. Å andra sidan skapar upprepande
störningar över ett längre tidsperspektiv särskilda ekologiska förutsättningar, där vissa arter
som är anpassade till störningsregimen gynnas. Solexponerade blottade markytor med grunda
vattenpölar som uppstått på grund av körskador med tunga fordon har visat sig gynna en rik
grod- och kräldjursfauna på andra militära områden i södra Sverige och i Centraleuropa.
Återkommande skapande av blottade markytor kan under vissa omständigheter gynna
konkurrenssvaga växtarter som annars skulle konkurreras ut.
Föreliggande inventering är ett komplement till tidigare naturinventeringar och
landskapsanalys och koncentrerar sig på växter, grod-, och kräldjur inom mer eller mindre
störda områden längs vägkorridoren.
Övergivna tunnelsystem på före detta militära områden kan vara värdefulla frostsäkra
övervintringsplatser för fladdermöss. Enligt Fortifikationsverket är dock inga sådana
tunnelsystem kända längs vägkorridoren. Det enda tunnelsystem som finns är ett övergivet
och plomberat system i Ersmarksberget. Därför avstår vi för närvarande från att inventera
fladdermöss inom området.
Sammanfattande naturvärdesbedömning
Grod-och kräldjur
Grod- och kräldjur är fridlysta enlig miljöbalken i hela landet (NFS 199:12). Under
inventeringen hittade vi vanlig groda (Rana temporaria), åkergroda (Rana arvalis), Skogsödla
(Lacerta vivipara) och huggorm (Vivipera berus).
Både vanlig- och åkergroda tillhör familjen bruna grodor och är nästan snarlika. De
övervintrar i gyttjan i djupare frostsäkra vattendrag. Under lektiden i maj tar sig hanarna till
grundare pölar och lockar till sig honorna med lockrop.Grunda solexponerade pölar som
snabb värmas upp av solen är idealiska för grodyngelns utveckling, som är temperaturstyrd. I
våra breddgrader blir grodorna könsmogna först efter 4 – 5 år, vilket gör att hela
grodpopulationen är sårbar under upprepande år med dåliga förutsättningar för grodyngelns
utveckling. Ett stort hot för grodpopulationer i allmänhet är att goda habitat byggs bort.
Asfalterade vägar är ett särskilt hot, där grodorna under sin vandring till lekplatserna gärna
stannar till på en relativ varm asfalterat väg. En studie i Tyskland har visat att 8 bilar per
timme dödade hälften av paddorna som vandrade över en landsväg (Grossenbacher 1981).
I20-området hyser våtmarker som är särskilt lämpliga som grodhabitat på grund av en mosaik
av flera grunda pölar där risken är mindre att en hel årskull av yngel dör ifall några av de
grundaste pölarna torkar ut under torra somrar. Relativt djupa diken är ideala
övervintringsställen under kalla vintrar. Förutsättningarna har under åren gynnat en stor
grodpopulation i de markerade områdena som vi anser är absolut skyddsvärda och ska
bevaras. För att bevara områdets naturvärde ska det utarbetas en skötselplan, där man
säkerställer förekomsten av grunda vattenansamlingar och djupare vattendrag.
6