Hjälpmedel och grundutrustning i förskola och skola - Västra ...

Hjälpmedel
och
grundutrustning
i
förskola och skola
Maj 2006
Samarbetsrådet för hjälpmedel
Lars Eklind, Charlotte Stigh, Ann Sundén-Ludvigsson, Inger Wiklund, Bosse
Zetterlund, Lisbeth Öhman

Redovisning inför samarbetsrådet
”Hjälpmedel/grundutrustning i förskola/skola”
Tisdag 23 maj 2006
Göteborg 2006-05-09
Justerat 2006-05-10
Justerat 2006-05-19
Justerat 2006-05-22
Sammanfattning
Arbetsgruppen har under sitt arbete inte kunnat enas om en specificerad lista.
Kommunrepresentanterna menar att den problematik kring förhållningssätt och
ansvarsområden, som bör avhandlas mellan landstings- och kommunanställd
personal inom förskola/skola, inte löses i dagsläget genom att en lista upprättas.
Metoden för att uppmärksamma personal inom kommuner och landsting på ökad
samverkan och delat ansvar, bör vara dialog.
Kommunrepresentanterna föreslår därför att kommunerna och landstingets
verksamhetsansvariga gemensamt tar ansvar för att skapa arenor och forum för
diskussioner mellan habiliteringar och förskolor/skolor kring synen på funktionshinder
i förskola/skola - innan ett beslut om listning av hjälpmedel eller grundutrustning
formuleras.
Problembeskrivning
Arbetsgruppen har i sina diskussioner upprepade gånger fastnat i samtal kring
gränssnitten. I våra diskussioner kring gränsdragningen, har habiliteringens
representant pläderat för att gränsdragning av kostnadsansvar för grundutrustning
skall gå mellan hjälpmedel som är anpassade respektive specialanpassade (enligt
definition i riktlinjerna). Detta, menar kommunrepresentanterna, innebär en allt för vid
tolkning av förskola/skolas ansvar. Gränsdragningen för kommunernas ansvar bör gå
i den grupp av hjälpmedel som här kallas anpassade. Detta synsätt stärks av de
skrivningar som finns i SOU 2004:38 och VG-regionens och VästKoms
gemensamma dokument ”Grundutrustning och hjälpmedel i skolan 2005-09-09”.
Vidare har diskussionerna även rymt samtal kring specialanpassade hjälpmedel. I
den mån ett barn behöver ett specialanpassat hjälpmedel i skolan, förskriver och
tillhandahåller habiliteringen ett sådant hjälpmedel. Om eleven har behov av flera
likadana hjälpmedel, t ex om eleven förflyttar sig mellan olika salar eller byggnader
under skoldagen och även har skolbarnsomsorg under eftermiddagarna, skall
kommunen stå för kostnaden för dessa ”extra specialanpassade hjälpmedel”, anser
habiliteringen.
En lista förmodas, i dagsläget, inte klargöra ansvarsfördelningen, menar
arbetsgruppen.
Inledning
Ansvarsfördelning mellan regionen och kommun när det gäller förskrivning av
personliga hjälpmedel är reglerat i det sk Primärvårdsavtalet, som trädde i kraft 1999
i samband med regionbildningen. Fr o m december 2005 gäller även Riktlinjer för
förskrivning av personliga hjälpmedel, antagna av Västra Götalandsregionen och
2

VästKom. Diskussioner i arbetsgruppen har förts med utgångspunkt i dessa båda
överenskommelser samt även med stöd av de ställningstaganden som förs fram i
SOU 2004:83 - Hjälpmedel.
Bakgrund
Samarbetsrådet för Västra Götalandsregionen och VästKom har gett en arbetsgrupp
- bestående av representanter från Handikappförvaltningen, Primärvården,
Fyrbodals-/, Sjuhärads-/, Skaraborgs-/ och Göteborgsregionens kommunförbund - i
uppdrag att konkretisera och exemplifiera grundutrustning inklusive pedagogiska
hjälpmedel i barnomsorg/skola. Syftet med uppdraget skulle vara att ”på så sätt
skapa en samsyn i Västra Götaland om gränsdragning mellan grundutrustning, inkl
pedagogiska hjälpmedel, i barnomsorg/skola och personliga hjälpmedel till
barn/elever”.
Uppdraget skulle vara slutfört senast den 1 april 2006 men förlängdes, efter
uppmaning från arbetsgruppen om utökad tid, till den 23 maj.
Handikappförvaltningens representant har haft uppdraget att vara sammankallande
för arbetsgruppen, som i sin helhet sammanträtt under fyra halvdagar. Därutöver har
kommunens representanter sammanträtt vid fyra tillfällen då VästKoms direktör Dan
Gustafsson deltog vid två möten. Vidare har kommunrepresentanterna inhämtat och
delgivit verksamhetsansvariga för exempelvis särskola och funktionshinder,
information.
Diskussioner / gränssnitt
Enligt de i regionen antagna riktlinjerna, som bland annat baseras på SOU 2004:83,
definieras personligt förskrivna hjälpmedel respektive grundutrustning och
pedagogiska hjälpmedel på följande sätt;
Personligt förskrivna hjälpmedel
Grundprincipen är att barn- och ungdomar med funktionshinder ska få sina behov av
hjälpmedel tillgodosedda oavsett var han eller hon vistas. Regionen ansvarar för
förskrivningen av personliga hjälpmedel till barn- och ungdomar.
Grundutrustning och pedagogiska hjälpmedel
Grundutrustning är ett begrepp för inredning och utrustning som avser göra den
verksamhet som bedrivs i lokalerna tillgänglig för dem som vistas där.
Grundutrustningen är ett ansvar för den som driver verksamheten.
Gränssnittens betydelse och värde som gräns har diskuterats. Arbetsgruppen har
inte kommit fram till en gemensam syn på var en entydig gräns går, inom de olika
gränssnitten (se ovan - problembeskrivning).
Skolform /-organisation
Det finns en samsyn i arbetsgruppen på ett behov av att differentiera kravet på
grundutrustning inkl pedagogiska hjälpmedel. Kravet skulle exempelvis se olika ut
beroende på om eleverna har sin skolgång i grundskoleklasser eller om de valt
skolgång i specifika särskoleklasser/rh-klasser. Även inom förskolan skulle kraven
skilja mellan ordinarie förskoleavdelningar och resursavdelningar i förskolan.
3

Behövs av flera eller kan användas av flera
Riktlinjerna säger att:
”Skolhuvudmannen ansvarar för hjälpmedel som huvudsakligen är kunskapsbärande,
som kan användas av flera elever, som inte behöver någon omfattande individuell
anpassning eller som utan större svårigheter kan anpassas till andra elever.”
Här har arbetsgruppen haft olika uppfattningar om betydelsen och värdet av detta
gränssnitt. Kommunens representanter menar att grundutrustning skall avgränsas till
att vara aktuell då det finns fler än en elev med likartade behov i enheten/gruppen.
En arbetsstol som inte behövs av fler än en elev måste betraktas som
specialanpassat.
Habiliteringens representant lyfter fram att en grundutrustning under tid kan
användas av flera elever men att det inte är frågan om att dagligen individuellt
anpassa/justera/ställa in produkten.
Konsekvenser för kommunerna och regionen av riktlinjerna kring hjälpmedel i
förskola/skola
Organisation / Kompetens ur ett kommunalt perspektiv
Barnomsorg/skola har idag varken kompetens eller organisation för att hantera ett
utökat ansvar kring hjälpmedel och utrustning. I den mån förskola/skolas ansvar
utökas - utöver det som hittills ansetts vara lokalanpassning, grundutrustning och
pedagogiska hjälpmedel - kan behovet av en stärkt kompetens och en förändrad
organisation vara nödvändig. Rektorer som är ansvariga för verksamheten måste
kunna bedöma behov av hjälpmedel, ha kunskap om utbud, kvalitet och kostnader.
Eventuellt behöver kommunerna skapa en organisation för att hantera hjälpmedel
som inte längre är i bruk.
Barn- och ungdomshabiliteringen har kunskapen om det enskilda barnets behov
samt kunskap om vilket/vilka hjälpmedel som är bäst lämpade. Utifrån grundtankarna
i primärvårdsavtalet är det den huvudman som fattar beslut om insatser som också
svarar för uppföljning och kostnader. Kommunrepresentanterna menar att det är
rimligt att habiliteringarna, som har kunskap och kompetens kring den enskilde och
kring hjälpmedel, också är den som står för kostnaden.
Kommunrepresentanterna menar därför att det inte kan anses samhällsekonomiskt
försvarbart att bygga upp dubbla organisationer kring kompetens och hantering av
hjälpmedel. Den samverkan som finns kring varje barns behov skall även
fortsättningsvis utgå från barnets bästa, i mötet mellan organisationernas kompetens
och ansvar.
Organisation / Kompetens ur ett regionperspektiv
Konsekvenser för Handikappförvaltningens Habiliteringsverksamheten av att
kommunerna inte kan tänka sig att lista grundutrustning i förskola och skola, är att
det fortsätter att ta betydelsefull tid från barnen, till att i varje enskilt fall diskutera vad
som är grundutrustning och vad som ska förskrivas som personliga hjälpmedel.
Kostnader kring enskilda elever
För att få en uppfattning om vilka kostnader som skulle uppstå, vid en listning av
grundutrustning, gjordes en studie i Marks kommun. Listan innehöll följande
produktgrupper/aktiviteter; toalettsitsar/flyttbara toalettstolar – gå på toaletten, bad-/
och duschstolar – i samband med idrottsaktiviteter, vridplattor/liftar – i samband med
överflyttning, samt arbetsstolar – pedagogisk verksamhet.
4

Inventeringen visade att fem barn inom Marks kommun hade tillgång till ovanstående
hjälpmedel. Den sammanlagda kostnaden för hyra av dessa produkter uppgick till 2
tkr/mån (25 tkr/år). I relation till invånarantalet inom Västra Götalandsregionen skulle
då kostnaderna motsvara 1 150 tkr. Kommunrepresentanterna menar dock att
studien inte kan anses vara signifikant för samtliga kommuner i Västra
Götalandsregionen och betonar att utöver kostnader för utrustning/hjälpmedel kan
kommunerna se sig tvingade att bygga upp en ny organisation inom
barnomsorg/skola. Det finns ingen kostnadsberäkning på detta.
Sammanfattande kommentarer från kommunernas representanter
Efter intensiva diskussioner har arbetsgruppen valt att inte formulera ett dokument
som konkretiserar och exemplifierar grundutrustning inklusive pedagogiska
hjälpmedel i barnomsorg/skola.
En exemplifiering av grundutrustning och hjälpmedel i form av en lista förmodas
skapa fler konflikter och större förvirring i ansvarsfrågan mellan landstingets
verksamheter och förskola/skola i kommunerna, än de värdegrundsdiskussioner som
bör/skall föras gemensamt på alla nivåer inom samtliga organisationer. Inkludering är
en process där alla parter måste samverka så att inte barnet/eleven hamnar mellan
stolarna. En nödvändighet för samsyn och helhetslösning för de enskilda
barnen/eleverna, kräver ett processarbete över längre tid än den arbetstid som vår
gruppering haft till sitt förfogande.
Kommunrepresentanterna föreslår att kommunerna och landstingets
verksamhetsansvariga gemensamt tar ansvar för att skapa arenor och forum för
diskussioner mellan habiliteringar och förskolor/skolor kring synen på funktionshinder
i förskola/skola - innan ett beslut om listning av hjälpmedel eller grundutrustning
formuleras. Den problematik som bör avhandlas kommer inte omedelbart att lösas
genom att en lista upprättas. En lista är i dagsläget inte svaret på det
sektorsövergripande förändringsarbete som landsting och kommuner står inför.
Arbetsgruppen
”Hjälpmedel/grundutrustning i förskola/skola”
Bosse Zetterlund Lars Eklind
Handikappförvaltningen Primärvården
Charlotte Stigh Ann Sundén-Ludvigsson
Göteborgsregionen Sjuhärad
Inger Wiklund Lisbeth Öhman
Fyrbodal Skaraborg
5