Nuheterna - Västra Götalandsregionen

Nuheterna 

NU-SJUKVÅRDENS PERSONALTIDNING NR 5 NOVEMBER 2005 

❮❮ 

Skratta dig 

frisk 

SIDAN 12 

❮❮ 

Musikprojekt 

över gränsen 

SIDAN 4 

Rädda 

Hjärnan 

Nytt projekt gör stroke- 

vården mer akutinriktad 

SIDAN SIDAN 

6-7 

❮❮ 

Skola även 

på sjukhuset 

SIDAN 14


Tf redaktör: 

Jan Kallenberg 

Telefon: 0520-47 83 85, 

070-22 69 412 

Telefax: 0520-47 83 96 

E-post: jan.kallenberg 

@vgregion.se 

Postadress: Nuheterna, 

NU-sjukvårdens kansli, 

Näl, 461 85 Trollhättan. 

Besöksadress: NU-sjukvårdens 

kansli, Näl, 

Trollhättan. 

Text och bild om ej annat 

anges: Jan Kallenberg 

Uppgiftslämnare skyddas. 

Den som lämnar 

upplysningar har laglig 

rätt att vara anonym. 

Redaktionen får inte röja 

uppgiftslämnare och 

myndigheter får inte 

forska efter dem. 

Omslagsbild: Jan 

Kallenberg 

En utökning av vården i volym 

och tillgänglighet. 

En ökad satsning på planerad 

vård. Kortade väntetider. 

Det är några resultat av den 

senaste vårdöverenskommelsen. 

De så kallade vårdöverenskommelserna 

träffas inför 

varje nytt år efter överläggningar 

mellan hälso- och 

sjukvårdsnämnderna och NUsjukvården. 

Förutom den vård som 

sjukhusen ger under 2005, 

innebär överenskommelsen 

för 2006 en utökning: 

❏ 75 höft- och knäledsoperationer, 

❏ 100 PCI-behandlingar 

(ballongsprängning av hjärtats 

kranskärl), 

❏ 350 hörselrehabiliteringar, 

❏ 1 000 läkarbesök, varav 

hälften på ögonmottagningen 

i Strömstad, 

❏ 1 000 dialyser på 

Strömstads sjukhus. 

I vissa fall är utökningen 

ett sätt att svara upp mot den 

02 NUHETERNA NOVEMBER 2005 

Kropp och själ hör ihop 

Det är visserligen länge 

sedan jag själv jobbade inom 

vården men jag kan inte 

påminna mig om att den 

helhetssyn som idag alltmer 

präglar NU-sjukvården då 

fanns. Insikten att kropp och 

själ hänger ihop har av en 

händelse kommit att prägla 

det här numret av Nuheter- 

na, detta oavsett om artikeln handlar om 

musikterapi, sjukhusskola, muslimskt 

bönerum, palliativ vård eller bra omvårdnad. 

Det är lätt att bara förknippa avancerad 

sjukvård med medicinska landvinningar, ny 

medicin och ny teknik. Men omvårdnad är 

också ett område där forskning bedrivs. 

Tyvärr har inte omvårdnad samma status 

som kirurgiska ingrepp. Men utan bra 

nationella vårdgarantin. 

Dessutom görs en tillfällig 

satsning för att få ned väntetiderna 

med bland annat 375 

hörselrehabiliteringar och 

1000 ospecificerade läkarbesök. 

Överenskommelsen 

innebär också att åldern för 

mammografiscreening sänks 

från 48 år till 45 år 

och sjukhusens 

specialistläkare 

kommer 

sammanlagt 

att ge 3600 

konsulttimmar 

till 

vårdcentraler. 

Samverkan 

med sjukvårdsupplysningen 

utökas 

också. Och just satsningen på 

att NU-sjukvården ska medverka 

i närsjukvården är 

mycket tydlig; det gäller allt 

från konsultverksamhet till 

bättre rutiner för snabbare 

handläggning och svar på 

remisser. 

Dagens patient har ofta en 

mycket sammansatt sjuk- 

Jan 

Kallenberg 

domsbild. Det innebär att 

verksamheten kommer att bli 

mer flödesorienterad; ett 

arbetssätt präglat av helhetssyn 

och patienten i centrum. 

Därför ställs ökade krav på 

att kliniker måste samarbeta 

för att nå bästa patientomhändertagande. 

På personalsidan 

ska satsningar 

göras för att 

minska sjukfrånvaron 

och för att 

minska 

löneskillnaderna 

mellan 

män och kvinnor.Vårdöverenskommelsen 

går hand i hand med de 

övergripande målsättningarna 

för en utvecklad hälso- och 

sjukvård inom Fyrbodal: 

❏ öka andelen diagnostiserade 

och färdigbehandlade 

patienter i sin närmiljö 

utifrån hög kvalitet/säkhet 

och optimalt resursutnyttjande, 

omvårdnad utförd av engagerad och utbildad 

personal så kommer inte de medicinska 

resultaten att bli lika bra. 

Att bli bra omhändertagen, få respons, bli 

respekterad, bli berörd – är de viktiga pusselbitar 

som behövs för att vården ska bli 

komplett. Eller att bli lyssnad på utan att 

man ens har sagt något. 

Det är inte bara vårdpersonal som ska känna 

sig stolta över sitt professionella omvårdnadsarbete. 

Som lisa för själen finns projektet 

Kultur för alla och sjukhusbibliotekets 

fantastiska arbete. Gång på gång trampar 

man upp nya stigar, letar nya infallsvinklar 

på hur kropp och själ kan hänga ihop. 

Kultur är också friskvård! 

Jag är stolt över att tillhöra en organisation 

som vågar att ha fantasi och vara öppen för 

nya tankar och synsätt. 

Vårdöverenskommelsen är klar 

❏ frigöra resurser främst från 

den akuta (oplanerade 

sjukvården) till den nära 

sjukvården och planerad 

vård, 

❏ öka tillgängligheten till 

vård dagtid, 

❏ öka andelen planerad vård, 

❏ minska flödet av akuta 

patienter till akutmottagningar 

och jourcentraler. 

Utvecklingsstrategin för sjukvården 

innebär också förändringar, 

bland annat ska 

andelen akutsjukvård öka vid 

Näl genom överföring av 

patienter med framväggsinfarkt, 

intoxikationer, akuta 

tillstånd inom övre mag- och 

tarmkanalen, kärlkirurgin 

samt överförandet av viss 

övrig allmän akutkirurgi. 

Vidare ökar andelen planerad 

vård vid Uddevalla sjukhus 

genom överföring av planerad 

allmänkirurgi, inrättande av 

24-timmarsavdelningar och 

palliativ enhet samt förbättring 

av planerade vårdprocesser 

i Uddevalla.

Pengar till samverkansprojekt 

Bättre samverkan vid vård av 

svårt psykiskt funktionshindrade. 

Det ska bli framtidens arbetssätt. 

Och som smörjmedel kommer 

nu Milton-pengar på närmare 

9,7 miljoner kronor till vårdgivarna 

i Fyrbodal. 

Riksdagen beslutade i våras 

om en satsning inom psykiatrin 

och socialtjänsten. Den 

statliga satsningen består av 

två delar, länsmedel och 

utvecklingsmedel. Bakgrunden 

är regeringens reaktion 

på flera uppmärksammade 

våldsdåd, inte minst mordet 

på Anna Lindh. 

Socialstyrelsens olika utvärderingar 

av psykiatrireformen 

från 1995, pekade bland 

annat på dålig samordning 

och samverkan mellan landsting 

och kommuner. 

Regeringen tillsatte den 

nationella psykiatrisamordnaren 

Anders Milton för att 

hitta lösningar och riksdagen 

beslutade om de så kallade 

Miltonpengarna. 400 miljoner 

kronor finns avsatta för i år 

och preliminärt ytterligare 

100 miljoner för 2006. Villkor 

för att få del av medlen är att 

de söks gemensamt av region/kommun. 

Kommuner, länssjukvården och 

primärvården har som mål 

att utveckla kvalitet och 

effektivitet i vården vid 

psykisk sjukdom och ohälsa. 

Och tillsammans är man i 

Fyrbodal något av föregångare 

inom samverkan. Här finns 

bland annat Vårdsamverkan 

FyrBoDal som ska se till att 

skapa förutsättningar för att 

de gemensamma resurserna 

används på ett optimalt sätt. 

Vårdtagaren ska uppleva 

vårdinsatserna som en helhet 

utan gränser. För det gemensamma 

utvecklingsarbetet 

finns en resursgrupp som har 

i uppdrag att bland annat 

Resursgruppen: Anne-Charlotte Larsson, Vårdsamverkan FyrBoDal, 

Gösta Jonsson Primärvården Fyrbodal, Lotta Wall, Fyrbodals kommunalförbund 

och Ulla Andersson, Vuxenpsykiatriska kliniken, tror på 

samverkan som lösning på många av psykiatrins problem. 

driva processen, koordinera 

arbetet samt kommunicera 

med berörda politiker och 

tjänstemän. 

Det som kännetecknar de 

Fyrbodalprojekt som Miltonpengarna 

nu går till är samverkan, 

utbildning och kompetensutveckling. 

Här återfinns 

bland annat satsningar 

på arbetslivsinriktad rehabilitering 

och sysselsättning, 

boende och boendestöd, ökad 

vårdtillgänglighet och nya 

metoder för att utreda personer 

med svåra psykiska 

funktionshinder. 

Utbildning betonas också, bland 

annat i ett projekt för anhöriga 

till patienter med emotionellt 

instabil personlighetsstörning 

och självskadebeteende. 

Utbildningen syftar till 

att stärka anhöriga och deras 

relationer till sina närstående. 

Slutmålet är att de anhöriga 

ska kunna hålla i egna 

utbildningar. 

Personal ska i sin tur 

kunna få utbildning i hur 

metoder och utredningar kan 

utvecklas och förbättras, om 

funktionshinder och i hur 

man hanterar de ofta mycket 

svåra situationer som de kan 

bli indragna när de arbetar 

med svårt psykiskt sjuka. Inte 

minst hemtjänst/-sjukvård 

har behov av att lära sig 

bemötande för att hantera 

konflikter och hot. 

Ett annat projekt syftar till 

att stärka vårdkedjorna för 

missbrukande psykiskt funktionshindrade, 

en oerhört 

svag grupp som ofta undviker 

vården och som dessutom 

saknar starka talesmän. 

Omorienteringen inom psykiatrin 

kommer att innebära att 

parallella insatser sätts in, 

brukarna ska inte falla mellan 

olika stolar; inte bara få 

vård men inte rehabilitering, 

inte bara få bostad men inte 

sysselsättning. Helhetssynen 

inbegriper också förebyggande 

vård som till exempel 

tandhälsa. 

Både brukarna och deras 

anhöriga kommer att få 

större inflytande över vilka 

insatser som efterfrågas. 

Vården och behandlingen 

kommer att vara evidensbaserad 

och resultatet av den 

senaste forskningen. 

FOTNOT: Den som vill lära sig 

mer har chansen på Kvalitetsmässan 

i Göteborg 8-10 

november då Vårdsamverkan 

FyrBoDal medverkar. 

❮❮ 

Foto: Jukka Lamminluoto 

KORT 

En bra livsstil 

Den 17 september anordnade 

Livsstil i Väst en välbesökt 

temadag i Trollhättan, 

Göteborg och Skövde. Bara 

i Trollhättan delades det ut 

ett tusental ryggsäckar till 

de som fyllt i sina motionskort. 

Besökarna bjöds 

också på underhållning, 

undervisning i stavgång, 

tipspromenad och föredrag 

med Peter Siepen som 

tipsade om små knep för 

att öka vardagsmotionen. 

Temadagen var finalen 

på en satsning med tema 

rörelse. Kommande teman 

är sömn, kost och glädje. 

Livsstil i Väst är en 

friskvårdssatsning som 

omfattar 65 000 personer 

inom Västra Götalandsregionen 

och AB Volvo. Projektets 

nyckelpersoner utgörs 

av 225 hälsocoacher som 

på sina arbetsplatser ska 

entusiasmera sina kollegor 

till ett hälsosammare liv. 

Mer på www.livsstilivast.se 

Ny transportcentral 

bildas 

Idag finns fem parallella 

transportsystem för tvätt, 

depåvaror, lab-prover, 

hjälpmedel och inkontinensprodukter. 

För att 

effektivisera, spara pengar 

och utnyttja bilarna bättre 

kommer en ny transportcentral 

att bildas nästa år. 

Uppdraget har gått till SU 

att bilda en gemensam 

transportorganisation. 

NUHETERNA NOVEMBER 2005 

03

Projektledare för 

Det kreativa 

sjukhuset blir 

Arne Brunvoll, 

Sykehuset, Østfold 

i Fredrikstad 

och Gunda 

Svedung, sjukhusbiblioteket. 

04 

Vård som låter som musik 


Musik är mitt liv. 

Hur många gånger har man inte 

hört den klyschan? 

Men det kan ligga mer vetenskaplig 

sanning i påståendet än 

vad man tror. 

Nu görs en satsning på så 

kallad integrativ medicin. 

Projektet Det kreativa sjukhuset 

ska ta vara på hela människan 

och det blir gränsöverskridande 

i dubbel bemärkelse. 

Dels ska gränsen mellan 

kropp och själ göras mer 

otydlig och dels bygger projektet 

på ett samarbete med 

norska kollegor. Bakgrunden 

är de goda erfarenheter av 

musikterapi man har i Norge 

och den bredd samt kompetens 

som NU-sjukvårdens 

projekt Kultur för alla har. 

Med hjälp av framförallt musik 

men även dans och annan 

kultur, ska man kunna arbeta 

med en helhetssyn på patienten 

sett ur ett medicinskt, 

psykologiskt, socialt och 

kulturellt perspektiv. 

Kulturella satsningar är ett 

sätt att ta vara på det friska 

hos patienten och låta patienten 

behålla sin identitet. 

Musik kan också bygga broar 

mellan patienter-anhörigavårdpersonal. 

Projektet med 

integrativ medicin kommer 

också att underlätta för 

personal att jobba i broderlandet 

och patienter erbjuds 

en bredare behandling på 

båda sidorna av gränsen. 

Musik kan vara ett sätt att nå 

in till patienter som vårdpersonal 

normalt har svårt att 

nå: barn, psykiskt sjuka, 

senildementa. Musik har 

också visat sig effektiv i 

samband med strokebehandling 

då patienten drabbats av 

afasi. Den integrativa medicinen 

ska under projekttiden 

också användas inom den 

vanliga somatiska vården. 

Medverkan är alltid frivillig. 

Projektledarna menar att 

musik påverkar patienter 

intellektuellt, den väcker 

tankar, bildar fond till samtalsämnen. 

Musiken kan vara 

ett sätt att bearbeta känslor 

och nå avspänning. Musikterapi 

kan i sin bästa form 

bidra till minska smärta och 

öka det psykiska välbefinnandet. 

Och vem vet, kanske till 

och med läkemedelsanvändingen 

kan minska? 

Tanken är att den integrativa 

medicinen ska tillämpas i 

samarbete med olika yrkesgrupper. 

För att visa på vetenskapliga 

fakta kommer projektet 

att utvärderas av Nasjonalt 

Forskningsscenter innen 

komplementær og alternativ 

medisin, universitetet i 

Tromsö. 

FOTNOT: Projektmedel tas 

från EU:s fond Intereg III för 

gränsöverskridande samarbete 

Sverige-Norge.

Sjuksköterskor visar på viktig forskning 

Forskning om bemötande och 

en bra kommunikation är det 

allra viktigaste för såväl patienter 

som personal. Det menar 95 

sjuksköterskor som deltagit i 

en studie om omvårdnad, 

genomförd av doktoranden Siv 

Bäck-Pettersson. 

Syftet med studien har varit 

att identifiera angelägna 

forskningsområden för 

patientnära omvårdnad. De 

deltagande har fått prioritera 

de områden som de själva 

anser viktigast för patienten, 

verksamheten och professionen. 

Studien som redovisades 

under ett seminarium arrangerat 

av Fyrbodalinstitutet, 

har framförallt byggt på 

svaren från erfarna och 

kliniskt verksamma sjuksköterskor. 

Även lärare, forskare 

och vårdchefer har deltagit i 

den omfattande studien. 

För såväl professionen som för 

patientens bästa har behov av 

forskning om bemötande och 

KK-kabaré 

Kvinnokliniken hoppas nu på att 

upprepa förra årets succé. 

Revygänget Nukk som består 

av ungefär tio personer, 

kommer att framföra sina 

egna texter med hjälp av sång 

och dans. I år är kvinnoklinikens 

personal med respektive 

inbjudna till supé med revy 

och därefter dans. Regissör är 

barnmorskan Ulla Rubell 

(liggande på bilden) som har 

gedigen teatererfarenhet 

bland annat från Orust 

teaterförening. En röd tråd i 

föreställningen är relationer 

och relationsproblem människor 

emellan. 

Premiären sker på Hebeteatern 

i Trollhättan den 3 

februari 2006. 

Mer information kommer på 

kvinnoklinikens hemsida. 

samtal/kommunikation 

hamnat högst upp på prioriteringslistan.Sjuksköterskorna 

vill studera vad det betyder 

för patienten att känna 

sig respekterad och lyssnad 

till. 

Hjärtat klappar också lite 

extra för de äldre. Sjuksköterskorna 

vill se att de äldre 

får en människovärdig omsorg. 

Studien visar också på 

betydelsen av forskning kring 

beröring, näring, tröst, hopp 

och sömn för att påskynda 

tillfrisknandet. 

Vad som är värdefullt för 

yrkesrollen är också att 

forskning och verksamhet 

kan samverka med varandra 

och att sjuksköterskor får bra 

handledning för att på så sätt 

höja kvaliteten på omvårdnaden. 

Vad det gäller verksamheten 

anges bland annat vikten 

av att ta hand om sin personal 

på ett sätt så att den 

väljer att stanna kvar. Forsk- 

ning kring hur ny omvårdnadskunskap 

förs ut till 

avdelningarna prioriteras 

också högt, liksom hur man 

praktiskt genomför resultaten 

av forskningen. 

Under seminariet framkom att 

det förvisso inte finns någon 

lång forskartradition bland 

sjuksköterskor men studien 

visar att det finns en oerhörd 

längtan efter att få möjlighet 

till att forska; ofta om mycket 

patientnära frågor. 

Forskarutbildning för sjuksköterskor, 

genomtänkt 

systematik och metoder för 

erfarenhetsspridning, skulle 

kunna bidra till utökad 

forskning. Inte minst så 

betonades arbetsledarnas 

viktiga roll att stötta forskande 

sjuksköterskor. 

Dessutom framkom det 

under seminariet att NUsjukvårdsbiblioteken 

kan 

erbjuda kvalificerad hjälp i 

forskningsarbetet. 

Att omvårdnadsforskning ligger 

sjuksköterskor i Fyrbodal varmt 

om hjärtat visar de 380 olika förslag 

på forskning som lämnades 

in till Siv Bäck-Pettersson. 


05

– Det stora lyftet inom strokevården är att man har 

infört strokeenheter där multidisciplinära team jobbar, 

säger Ulf G Andersson. 

❮❮ 

FAKTA 


Stroke 

Stroke är den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige och 

det är den vanligaste orsaken till invaliditet. 

Stroke är den sjukdom som kräver flest vårddagar (1 

miljon per år). Samhällets kostnader beräknas till ca 10 

miljarder kronor per år för strokevård och beräknas öka 

med ca 30 procent det närmaste decenniet på grund av 

fler äldre i befolkningen. 

Inom NU-sjukvården insjuknar årligen ca 800 personer. 

Stroke består av två huvudformer: hjärninfarkt och 

hjärnblödning. 75 procent av de som drabbas av stroke 

har fått en hjärninfarkt. 

Infarkten orsakas av en propp, ofta från hjärtat på 

grund av hjärtsjukdom eller från ett förträngt större 

blodkärl som för blodet till hjärnan. Proppar kan också 

komma från förkalkade kärl och förträngda småkärl i 

hjärnan, kärl som påverkats av till exempel diabetes 

och/eller förhöjt blodtryck. 

Riskfaktorer för stroke är: högt blodtryck, diabetes, 

hjärtsjukdom, rökning, stress, blodfettsrubbning, övervikt, 

stillasittande, alkohol och ärftlighet. 

Patienter till projektet Rädda Hjärnan är mellan 18 och 

80 år och har något/några av dessa symtom: 

akut halvsidesförlamning, plötslig kraftlöshet och/eller 

domningar i armar och ben, plötsligt svårighet att 

prata, plötslig svårighet att svälja, plötslig snedhet i 

ansiktet. 

Rädda 

Hjärnan 

Nytt projekt lyfter 

fram strokevården 

– Tid är hjärna. 

Det menar överläkare Ulf G 

Andersson på strokeenheten, 

Näl. 

Den moderna strokevården har i 

allt högre grad kommit att 

handla om akuta insatser och 

nu till våren ställs allting på sin 

spets då trombolysbehandling 

införs. 

Strokeenheter och tidiga 

insatser, har kommit att 

minska såväl dödligheten 

som bestående funktionshinder 

hos patienterna – något 

som gör att ungefär 70 procent 

av alla patienter kan 

återvända till hemmet. 

Medelåldern på en strokepatient 

är idag 75 år. Och det är 

en patient som ofta lider av 

flera sjukdomar: diabetes, 

hjärtproblem, högt blodtryck 

mm. 

Men det finns även yngre med 

kärlförändringar bland 

strokepatienterna. 

– Min känsla är att långvarig 

kronisk stress spelar in bland 

de unga patienterna. Ofta 

handlar det om livsstilsförändringar. 

Vi försöker behålla 

de här patienterna lite längre 

för att kunna påverka dom, 

berättar Ulf G Andersson. 

Skillnaden mot en vanlig 

medicinavdelning är att en 

strokeenhet byggt upp en stor 

erfarenhet av diagnostisering, 

vård och rehabilitering. 

Enheten har också fler sjukgymnaster 

och arbetsterapeuter 

än en vanlig medicinavdelning. 

Idag hamnar i medeltal 70 

procent av strokepatienterna 

på strokeenheter. Med tanke 

på enheternas goda resultat 

är det en alldeles för låg 

siffra, anser Ulf G Andersson. 

Mycket av vården bygger på 

mobilisering; att få igång 

träningen så patienten klarar 

av vardagliga bestyr. Hjärnan 

har en förmåga att läka och 

kompensera och bli bättre 

genom träning. Att patienten 

ska upp ur sängen och aktiveras 

handlar inte bara om att 

bevara ett rörelseminne utan 

det är också ett sätt att 

undvika proppbildning och 

lunginflammation. 

Med början våren 2006 

kommer strokevården genomgå 

en förvandling. Då införs 

trombolys, propplösande 

behandling för att återställa 

blodcirkulationen i ett skadat 

område i hjärnan. Projektnamnet 

är Rädda Hjärnan. 

Insatserna bygger på mycket 

väldrillade larmkedjor. Redan 

SOS-operatören kommer att 

ställa viktiga frågor om 

stroken.

Hjärnan är mycket mer 

komplex än vad man 

tidigare trott: hjärnceller 

kan faktiskt nybildas 

och nya nervbanor 

upparbetas. När ett 

centra i hjärnan slagits 

ut kan en angränsande 

del “lära upp sig” att ta 

över funktionerna. 

Därför fungerar också 

rehabilitering av strokepatienter 

I ambulansen avgörs sedan om 

det eventuellt är en Rädda 

Hjärnan-patient, det vill säga 

en akut ischemisk stroke. 

Därefter använder akuten, 

medicinjouren, röntgen och 

IVA speciella checklistor för 

diagnostisering. Även kemlabb 

kommer att bli en viktig 

kugge i flödesschemat. 

Det viktigaste är att urskilja de 

strokepatienter som drabbats 

av hjärnblödning – en trombolys 

kan i det fallet få fatala 

följder. Andra patienter kan 

vara för sjuka för behandlingen, 

andra för friska. Några 

har vaknat upp med stroke 

och vet därför inte exakt när 

de drabbades. De får därför 

ingen trombolys. Tidsfaktorn 

är nämligen enormt viktig. 

Medlet måste ges inom tre 

timmar efter stroken. Ulf G 

Andersson räknar med att 

inte fler än 5-10 procent av 

alla strokepatienter kommer 

att få trombolys. Enstaka 

patienter kommer till och 

med att försämras av behandlingen. 

Ungefär en av tio blir 

hjälpt. Men behandlingen 

kan också skapa underverk - 

chansen för överlevnad ökar 

markant och risken för 

bestående handikapp minskar 

i motsvarande grad. 

Socialstyrelsen vill att det ska 

ta högst en timme från 

sjukhusdörren till första 

sprutan. Målsättningen på 

Näl är halva tiden, något som 

kommer att ställa mycket 

hårda krav på all inblandad 

personal i vårdkedjan. Utbildningsinsatser 

är därför redan 

inplanerade. 

– Det här är en mycket 

resurskrävande vård och nu 

handlar det om att få personalen 

att ändra attityd. 

Stroke har tidigare inte varit 

så akut. Nu gäller det att få 

personalen att förstå varför 

det ska gå fort och då finns 

uttrycket “tid är hjärna”, 

säger Ulf G Andersson. 

Strokevården kommer 

alltmer att få en karaktär av 

akutvård med övervakningsenhet 

på avdelningen. Till en 

början kommer Rädda Hjärnan-patienterna 

endast till 

Näl och då under dagtid då 

det finns maximal vårdkompetens 

att tillgå. 

Strokevård som tidigare 

ansetts lite hopplös har 

utvecklats mycket på de 

senaste åren. Högre kompetens 

hos personalen har 

inneburit många räddade liv 

och en effektiv rehabilitering. 

– Varje patient vi kan skicka 

hem och inte till ett sjukhem 

innebär dessutom en enorm 

vinst för samhället, påpekar 

Ulf G Andersson. 

❮❮ 

För KORT första gången har en För 

Akut för AT 

För första gången har en 

utbildning i katastrofmedicin 

för AT-läkare anordnats. 

– Det blev absolut toppenbetyg 

vad det gäller praktiska 

övningar, övning med 

sjukvårdsutrustning och 

arbete på skadeplats. Jag vill 

också lyfta fram våra utbildare 

Carina Tapper och 

Berith Svärd, berättar 

beredskapssamordnare 

Marianne Högström. 

AT-läkarna fick först 

övergripande information 

om PKMC, Prehospitalt och 

katastrofmedicinskt 

Centrum, om regional 

katastrofledning och NUsjukvårdens 

katastrofplan. 

Därefter handlade det om 

organisation på skadeplats, 

skyddsutrustning, 

säkerhetsutrustning, checklistor 

och medicinsk utrustning 

för större olyckor och 

katastrofmedicinska 

behandlingsprinciper 

AT-läkarna hade därefter 

gruppövningar. Det gällde 

att lära sig fatta rätt beslut 

på skadeplats, prioritera 

och sortera och hantera den 

sjukvårdsutrustning som 

bland annat finns i ambulanserna. 

AT-läkarna Jonas Brodén och 

Nicolas Karlsson övar omhändertagande 

efter mc-olycka. 


07

❮❮ 

08 

KORT 

Tänkvärd 

energiutställning 

Västra Götalandsregionen förbrukar 

500 000 MWh per år. 

Det motsvarar uppvärmningen 

av 30 000 villor. 

Detta och andra tänkvärda 

fakta presenterades på Uddevalla 

sjukhus under energiveckan. 

Västra Götalandsregionens 

miljöpolicy innebär bland 

annat att man ska bidra till 

en hållbar utveckling, 

hushålla med resurser och 

energi. Nästa år kommer 

NU-sjukvården att miljöcertifieras 

enligt ISO 14001. 

Energiarbetet gör också 

framsteg. När Västfastigheter 

startade sin energieffektivisering 

2004 på Uddevalla 

sjukhus, låg man på 287 

kWh per kvadratmeter och 

år. Idag har Västfastigheter 

lyckats pressa ned energiförbrukningen 

till 252 kWh. 

Målet år 2008 är att vara 

nere på 190 kWh. 

Åtgärderna har innehållit 

reglering av värme och 

ventilation, att låta behovet 

styra istället för slentrianen. 

Varför ventilera lokaler 

under tidpunkter då de inte 

innehåller många människor? 

Genom att variera 

luftflödena och anpassa 

dem till utetemperaturen, 

har man lyckats att sänka 

energiförbrukningen ytterligare. 

Genom information 

hoppas man nu också 

kunna påverka attityder 

och beteenden. Ett led i 

arbetet var energiveckan 18- 

21 oktober på Uddevalla 

sjukhus där de 600 besökarna 

fick ta del av goda 

exempel och idéer, energirådgivning 

och se alternativa 

lösningar på bränslen, 

uppvärmning och belysning. 

Tipspromenad, film 

och energi-stand-up gav 

andra infallsvinklar på 

ämnet. 


Från kapprum till bönerum 

Bönen är en grundpelare inom 

islam. 

Såväl personal som patienter 

och deras närstående, har 

därför önskat sig ett speciellt 

bönerum på Näl. 

Nu är deras önskan äntligen 

uppfylld. 

– Det har visat sig svårt att 

be på en vårdavdelning och 

hitta rätt riktning mot 

Mecka. Det är också svårt för 

anhöriga till döende patienter 

som behöver gå någonstans 

för att be, säger chefkurator/bibliotekschef 

Shujaat 

Normohamed. 

Bakom det muslimska bönerummet 

står NU-biblioteket 

med bibliotekarie Ing-Britt 

Persson och chefkurator/ 

bibliotekschef Shujaat Normohamed. 

Han menar att 

bönerummet är en aktiv 

åtgärd för att underlätta för 

NU-sjukvårdens personal att 

utöva sin religion och kultur, 

något som lagstiftningen mot 

etnisk diskriminering påbjuder. 

Dessutom är en fjärdedel 

av befolkningen inom NUsjukvården 

av annan etnisk 

bakgrund än den svenska. 

Bönerummet är också enligt 

Shujaat Normohamed ett sätt 

att underlätta för invandrare 

att integrera sig i det svenska 

samhället. 

Bönerummet ska vara 

öppet dygnet runt. Det är 

beläget på Västra gatan, inte 

långt från sjukhuskyrkan på 

Näl. Här finns en stor heltäckningsmatta 

på golvet, 

tvättrum för den rituella 

tvagningen innan bönen och 

tavlor på väggarna med 

koranverser på arabiska. På 

golvet visar en pil vilket håll 

Mecka är. 

Bönerummet är ett tidigare 

kapprum som nu får tjäna 

ädlare syften. 

– Det visade sig vara 

Sherif Sayed är glad över att slippa be i omklädningsrum eller i matsalen 

på Näl. 

otroligt svårt att hitta en 

plats. Vi är ju så trångbodda 

på Näl, säger Shujaat 

Normohamed. 

En som uppskattarbönerummet 

är 

sjuksköterskestuderande 

Sherif 

Sayed. 

– Det här är 

en jättefin gest. 

Jag visste inte själv var 

jag skulle be och jag har bett 

både i matsalen och i omkläd- 

ningsrum och det kändes inte 

bra. Jag tycker att det här 

bönerummet är perfekt, 

säger hon. 

Besökarna 

gavs tillfälle 

att 

bekanta 

sig med 

såväl bönerummet 

som ta 

del av ett dignande bord 

av orientaliska bakverk och 

sötsaker.

Hellre bön än 

presenter för 

muslimska patienter 

Det ställs allt högre krav på 

vårdpersonal att förstå andra 

kulturer. 

Bra omvårdnad är för en 

muslimsk patient inte bara en 

fråga om tillfrisknande utan 

också om möjlighet till bön, 

trosbekännelse och rätt slags 

mat. 

Chefkurator/bibliotekschef 

Shujaat Normohamed menar 

att islam inte bara är en 

religion utan en hel kultur 

och förhållningssätt till livet. 

Och just bönen är mycket 

central i en rättroende 

muslims liv. Den är oändligt 

mycket viktigare än blommor 

och presenter till patienten. 

– Hur sjuk patienterna än 

är så vill de be sina böner och 

då inte hur som helst. Man 

måste veta riktningen till 

Mecka och kunna tvätta sig 

under rinnande vatten innan 

bön, säger Shujaat Normohamed. 

En del vårdpersonal chansar vilt 

om kompassriktningen till 

Mecka. Vissa tycker det inte 

spelar någon som helst roll. 

– Bönen blir ofta en kamp 

för patienterna. De beskriver 

för mig att personal lägger 

egna värderingar verbalt eller 

med kroppsspråk. Det tror jag 

de muslimska patienterna 

upplever som jobbigast, 

kommenterar Shujaat Normohamed. 

För en muslim kan sjukdom 

och död ses som naturliga 

spelregler. Koranen påbjuder 

dock att medicinsk hjälp ska 

uppsökas vid behov och 

förespråkar också förebyggande 

hälsovård, med till exempel 

motion, rätt kost, sömn 

och ett fungerande sexliv. 

Sjukdom kan enligt islam ses 

som en varningsklocka som 

varnar för att man inte tagit 

hand om kropp och själ. 

– Begreppet medicin är 

inom islam ett mycket vitt 

begrepp, det kan utgöras av 

en diet eller psykosomatiska 

råd från Koranen som säger 

att för mycket oro gör människan 

sjuk. Sjukdom kan vara 

en varning från Gud eller att 

man inte sköter sin kropp. 

Eftersom begreppet sjukdom 

är ett så vitt begrepp så blir 

bönerna också en slags medicin, 

berättar Shujaat Normohamed. 

Shujaat Normohamed tycker 

att vårdpersonal också måste 

få större insikter om trosbekännelsens 

stora roll för 

muslimska patienter, inte 

minst på dödsbädden. Islam 

påbjuder att närstående, inte 

imamer, deltar vid den dödssjukes 

sida. 

– Och religionen säger att 

de som besöker sjuka belönas. 

Den som är dödssjuk behöver 

också hjälp att upprepa 

trosbekännelsen som ett 

mantra, berättar Shujaat 

Normohamed. 

Dessutom anses de böner 

som den dödssjuke ber för de 

närstående ha extra kraft. 

Konsekvensen blir en strid 

ström av besökare. 

Nakenhet kan också bli ett 

problem för den muslimska 

patienten. 

– Personal kan tycka att 

det är konstigt att en patient 

vill ha ett lakan på sig under 

hela undersökningen. Det 

handlar även om en man 

undersöker en man och en 

kvinna som undersöker en 

kvinna, berättar Shujaat 

Normohamed. 

En gynundersökning är 

– Man avlastar sitt eget själsliv om man kan få hjälp av närstående 

att be trosbekännelsen, förklarar Shujaat Normohamed. 

godkänd enligt Koranen men 

patienten vill ofta ha så 

mycket av lakan över resten 

av kroppen som det bara går. 

Mat kan också bli ett problem. 

Det största problemet är 

griskött och grisprodukter. 

Det sistnämnda kan finnas i 

allt från kakor, godis till 

bröstmjölksersättning. 

❮❮ 

FAKTA 

– Muslimska patienter kan 

vara paranoida och är misstänksamma 

mot kärl som 

kan ha kommit i kontakt 

med griskött och inte diskats 

efteråt. Det resulterar i att 

många patienter avstår från 

mat och väntar på att närstående 

ska komma med den, 

berättar Shujaat Normohamed. 

Islam bygger på anspråkslöshet 

Islams livsfilosofi bygger på enkelhet och anspråkslöshet. Islam 

utgörs av fem grundpelare: trosbekännelsen, bönen, fastan, allmosor 

och vallfärden till Mecka. Vårdpersonal måste till exempel 

förstå en patients önskan om att fasta. 

Shujaat Normohamed menar att den årliga fastan dels ska lära 

människan att tygla sitt begär och ta kontroll över sin kropp och 

dels påverka hennes empati. Genom hunger och törst är det lättare 

att förstå de umbäranden som många fattiga människor 

drabbas av. Fastan pågår en månad, från solens uppgång till 

dess nedgång. 

Fastan avslutas med en annan grundpelare – allmosor. Två och 

en halv procent av ens tillgångar ska efter fastan skänkas till 

fattiga människor. 


09

Kan det finnas en god död? 

Cathrine Jörn och 

Bodil Almqvist menar 

att känslan att få vara 

med och lösa problem 

och skapa 

trygghet för såväl 

patienter som anhöriga 

är oerhört givande 

i arbetet. Sedan kan 

de ge något unikt 

inom vården – tid. 

Regissör Christina Olofson 

var på plats för att diskutera 

sin film Happy End. 

Innan filmarbetet startades 

diskuterade hon och skådespelerskan 

Harriet Andersson 

mycket med en läkare 

om död och döende, hur 

människor upplever döden 

på så olika sätt. Happy End 

kom att bli en film mer om 

vänskap och om livet än om 

döden. 


Vad är en god död? 

Den frågan ställer palliativa 

teamet. 

Och svaret kanske finns i filmens 

värld… 

De palliativa team som finns 

på Näl och Uddevalla sjukhus, 

arbetar med obotbara 

patienter med fysiska 

och/eller psykiska symtom. 

Samarbete sker tätt ihop 

med hemsjukvård, vårdavdelningar, 

smärtteam och sjukhuskyrkan. 

Teamen måste se 

olika behov och önskemål, 

ge omvårdnad, lindra symtom 

och ge råd och stöd för 

patienter, deras anhöriga och 

till personal. 

Man ska också utbilda anställda, 

ge dem insikter i vad en 

god död är. Därför bjöds 

personal som ingår i palliativa 

teamens nätverk, in till en 

temadag i Ägget på Näl. 

Istället för att bygga diskussionerna 

på föreläsningar, 

försökte man denna gång ett 

helt nytt koncept – en liten 

filmfestival om livet och 

döden. 

Idén till en filmfestival 

stod sjukhusbibliotekarie 

Gunvor Alexandersson för. 

Hon tillade för säkerhets 

skull att det fanns näsdukar 

att tillgå i samband med 

filmvisningarna... Och filmerna 

kom verkligen att beröra. 

Gunvor Alexandersson ser 

filmen som en stark samarbetspartner 

i vården för att få 

oss att reflektera, känna och 

diskutera. 

Sjuksköterskorna Cathrine Jörn 

och Bodil Almqvist i palliativa 

teamet, Näl, menar att det 

är viktigt att få en helhetsbild 

av patienten genom patientens 

egen berättelse (se separat 

artikel) och från dennes 

anhöriga. Och skönlitteratur 

och film är bra verktyg för att 

belysa etiska och existentiella 

problem; något som blir 

mycket påtagliga vid svår 

sjukdom. 

För att koppla ihop filmerna 

med temat Vad är en god 

död? använde sig Näls palliativa 

team av den amerikanska 

psykiatrikern Weismans sex 

frågeställningar som har 

betydelse för hur såväl närstå- 

ende som personal upplevt en 

patients död. 

Metoden för att bedöma 

patientens döende och död 

bygger på sex stycken S: 

Symtomlindring. Fick patienten 

adekvat vård och smärtlindring? 

Självbestämmande. Hur självständigt 

kunde patienten leva 

till slutet? 

Sociala relationer. Kunde patienten 

bevara viktiga relationer 

under slutfasen? 

Självbild. Dog patienten med 

en acceptabel självbild? 

Syntes och sammanhang. Nådde 

personen fram till en känsla 

av syntes och sammanhang 

med sitt liv./Kunde personen 

förlika sig med det liv som 

blev hennes/hans? 

Samtycke. Var personen 

beredd att dö? 

Som personal kan man jobba 

med de sex S:en för att bland 

annat hitta den för patienten 

rätta symtomlindringen, 

involvera patienten i vården, 

stötta patientens tidigare och 

nya relationer, hjälpa patien-

ten till att känna sig betydelsefull, 

hjälpa till att lösa 

gamla konflikter, lyssna på 

patientens syn på existentiella 

frågor, hjälpa till att planera 

för såväl begravning som 

för de anhörigas fortsatta liv 

mm. Cathrine Jörn och Bodil 

Almqvist vill inte bara fråga 

vad en god död är utan också 

vad ett gott liv är. 

– Man kan ju säga att ha 

en bra livskvalitet ända till 

döden också skapar en god 

död, menar Bodil Almqvist. 

Vad innebär en god död för dig 

personligen? 

– För mig är det att få 

bestämma hur jag själv vill 

ha det, och var jag vill vara 

någonstans. Jag vill att den 

personal som vårdar mig 

skall ha god kunskap om 

symtomlindring och vara 

lyhörda och få låta mig vara 

med och bestämma. Sedan 

ska det finnas en bra vårdorganisation 

som kan hjälpa 

mig, säger Bodil Almqvist. 

– Självbestämmande är A 

och O. För alla patienter är 

inte full smärtlindring det 

viktigaste. De vill vara helt 

klara i huvudet. Det kan 

betyda mer att få vara med 

och känna kontroll än att 

vara helt smärtfri, menar 

Cathrine Jörn. 

FOTNOT: Filmerna som 

visades var: Okay (Jesper W. 

Nielsen), Happy End (Christina 

Olofson) och Tystnadens 

höst (Gunnar Bergdahl). Den 

sistnämnda är en kortfilm 

inspelad på Näl. Dessutom 

bjöds deltagarna på ett brett 

filmsvep presenterat av 

Gunvor Alexandersson. 

Medvandrare längs med en svår väg 

Trots att vi lever i ett sekulariserat 

land spelar kyrkan en 

mycket stor roll för många 

människor, inte minst i livets 

slutskede. 

– Det är få människor som 

inte har en tanke om en fortsättning 

när hon väl står inför 

döden, säger Leila Salminen, 

diakon på Näl. 

Sjukhuskyrkan samarbetar 

tätt ihop med vårdpersonal, 

kuratorer och det palliativa 

teamet. För den döende 

räcker det ibland inte med 

omvårdnad och smärtlindring 

– man vill ha svar på 

existentiella frågor, om skuld, 

synd, livets mening eller 

varför livet inte blev något 

mera. Är min sjukdom ett 

straff och varför är livet så 

orättvist? Det finns en strävan 

efter logik och förklaringar 

på svåra frågor. Vårdpersonal 

drar det tyngsta lasset, 

lyssnar och samtalar. Men 

ibland kan sjukhuskyrkan 

behöva hjälpa till med dialog, 

reflexion och möte. 

Att känna och tala om skuld 

och förlåtelse kan kännas 

bättre än känslan av vanmakt. 

Sjukhuskyrkan försöker 

lyfta av oket av skuld. 

– Döendet skapar alltid en 

känsla av skuld, inte minst 

hos anhöriga. Det gäller att 

inte hamna och bli kvar i den 

fasen, menar Birgitta Edvin- 

Birgitta Edvinsons, Leila Salminens och Inger Dafgårds roll är mycket 

att stötta såväl patienter som anhöriga och personal så att de orkar 

vara med under patientens sista tid. 

son, präst i sjukhuskyrkan, 

Näl. 

Sjukhuskyrkans personal 

är med och delar ångesten 

och förtvivlan men försöker 

” 

uppmuntra patienten till att 

själv reflektera över de svåra 

frågorna. 

– Hade vi alla svar hade vi 

inte varit själavårdare, menar 

diakonen Inger Dafgård. 

– Vi stöttar den enskilda 

personen att hitta sin egen 

förklaring. Sedan finns det 

naturligtvis människor som 

vill ha tröst från Bibeln eller 

Det kan vara skönt att ha 

någon som tror åt en 

från psalmboken, berättar 

Leila Salminen. 

Sjukhuskyrkans personal står 

för ett hopp. Men det handlar 

inte om att böner ska få 

patienten att tillfriskna. 

Personalen vill istället ge 

patienten ork att bära sin 

sjukdom. Sedan hoppas man 

kunna förmedla en bild av ett 

ljus efter mörkret i tunneln, 

att det finns någon som är 

beredd att ta emot den döde. 

– Ibland har en människa 

inte ork att tro och då kan 

det vara skönt att ha någon 

som tror åt henne, ett vikarierande 

och ställföreträdande 

hopp, någon som står ut med 

vanmakten, kommenterar 

Birgitta Edvinson. 

Man behöver inte vara kristen 

eller dela sjukhuskyrkans tro. 

Det viktiga är det mänskliga 

mötet och inte vilken livsåskådning 

man har. Ofta är 

sjukhuskyrkans viktigaste roll 

att bara finnas till vid sängkanten, 

att hålla patienten i 

handen. 

Svårt sjuka som går in och 

ut ur sin dvala kan ändå 

känna stöd av att det finns 

någon där. Även om inte ett 

enda ord yppas. 

– Sjukhussjälavården är 

som en medvandrare som går 

med en bit. Det känns sakralt 

att få följa en patient ända 

fram till dödsögonblicket, 

säger Leila Salminen. 

Tillsammans med kuratorerna 

fortsätter sjukhuskyrkan 

sedan att ge stöd och 

samtal till anhöriga även 

efter patientens död. 

NUHETERNA SEPTEMBER 2003 

11

En hjälpande 

tass för sjuka 

Vem vill ha en dreglande, flämtande 

och hårig samtalspartner 

den sista tiden i livet? 

Dessutom kan du få både gnäll 

och skäll. 

Nu har det visat sig att 

hundar hjälper svårt cancersjuka 

patienter. 

Peter Strang, professor i 

palliativ medicin, Karolinska 

institutet, har djupintervjuat 

ett antal patienter med 

obotlig cancer om deras 

förhållande till sina hundar. 

Hunden kräver inte bara att 

husse eller matte uppfyller 

sina omhändertagande 

plikter. Hunden kan också 

skapa en mening i livet och 

ge fysisk närhet. I samband 

med cancersjukdom förändras 

kroppen, kroppslukten 

och beteendet hos många 

människor. Både patient och 

anhöriga kan känna det som 

allt svårare med fysisk 

kontakt. Hunden fortsätter 

dock reservationslöst att ge 

ömhet och närhet. 

Hunden kan påverka alla fyra 

dimensioner som man 

arbetar med inom palliativ 

vård: den fysiska, psykiska, 

sociala och existentiella. 

Patienter som upplever att 

prat och tankar om döden 

både skrämmer och gör 

anhöriga ledsna kan känna 

att hunden istället kan ta 

emot all den rädsla och 

ångest man bär inom sig. 

Hunden blir samtalspartner 

ända in i döden. 


Glöm aldrig berättelsen 

Betydelsen av att få berätta är 

extra stor i palliativ vård. 

Berättelsen ökar vår förståelse 

för patienter och dennes närstående 

och för reaktioner hos 

oss själva. 

Den lägger helt enkelt grunden 

till god omvårdnad. 

Sjuksköterskan Cathrine Jörn 

har i sin tiopoängsuppsats 

definierat så kallad narrativ 

omvårdnad som ”omvårdnad 

som utgår från patientens 

egen berättelse och som 

betonar värdet av de sammanlagda 

berättelserna för 

en god omvårdnad.” 

Inte minst inom palliativ 

vård skapas en relation 

mellan vårdare och patient 

just genom berättelsen. 

Cathrine Jörn skriver i sin 

uppsats att patienten skapar 

med hjälp av berättelsen en 

relation till vårdaren genom 

att markera att det här är den 

berättelse jag väljer att berätta 

för just dig. Detta är en 

mycket viktig del när det 

gäller att få ta del av patientens 

sjukdoms- och livsberättelse. 

Olika vårdare får olika 

berättelser. 

Dessutom 

tolkar vi dem 

” 

olika, beroende 

på hur vår 

egen livsvärld 

ser ut och vilka 

erfarenheter vi har. Egentligen 

är det först genom de 

sammanlagda berättelserna 

från olika möten, som vi får 

en helhetsbild av patienten 

och dennes upplevelser. 

Cathrine Jörn menar att ett sätt 

att utöka antalet möten 

mellan personal och patient 

är att vi delar berättelser om 

patientmöten med varandra 

och att vi reflekterar tillsammans. 

Ett annat sätt är att ta 

del av berättelserna genom 

skönlitteratur, film och 

teater. Det är verkningsfullt 

Cathrine Jörns 

uppsats heter 

Berättelser – en 

väg till kunskap 

och förståelse 

för sjuksköterskan 

inom onkologiskomvårdnad 

inte minst i utbildningssammanhang. 

Litteratur som 

innehåller berättelser om 

sjukdomsupplevelser är också 

värdefull på så sätt att den 

ger vårdare kunskap om både 

patienter och sig själva. 

Det är genom att lyssna på en 

livsberättelse vi kan ta del av 

Behovet att berätta och bli 

lyssnad på är stort 

vanor, traditioner och värderingar 

som patienten har, 

anser Cathrine Jörn. Detta är 

av stor betydelse i planeringen 

av vården, inte minst om 

patienten vårdas någon 

annanstans än i det egna 

hemmet. 

Att lära känna en patient 

är en lika betydelsefull och 

nödvändig omvårdnadshandling 

som de rent praktiska 

handlingarna. Behovet av att 

berätta och bli lyssnad på är 

mycket stor vid svår sjukdom. 

Patienten känner sig bekräftad. 

Berättelsen avslöjar 

rädslor, sårbarhet, ensamhet 

och behov av tröst. Genom att 

lyssna förstår vi inte bara 

patienten bättre utan får 

också utökad kunskap om 

lidandet och vad som lindrar 

lidandet: det kan till exempel 

handla om smärta, hur, var 

och när den upplevs. 

En berättelse kan också 

innehålla starka 

metaforer eller 

bestå av gester, 

ögonrörelser och 

annat kroppsspråk. 

För att kunna sätta 

oss in i patientens situation 

måste vi därför kunna tolka 

berättelsen på olika nivåer: 

språklig, känslomässig och 

kroppslig. 

Berättelsen har sin funktion 

även i grupper där patienter 

som befinner sig i liknande 

situationer kan dela med sig 

av sina berättelser. Detta kan 

ge stöd och utbildning för 

patienterna. Det skapar också 

en känsla av gemenskap och 

ger patienten möjlighet att få 

kunskap genom andras 

upplevelser.

Avd 9 vårdar med smittande skratt 

Det finns ställen där omvårdnad 

har hög status. 

”Änglar finns dom? Jag har 

varit frågande tills jag hamnade 

här på avdelning 9. Då blev min 

fråga besvarad.” 

Kommentaren är hämtad 

från en patientenkät, gjord 

på avdelning 9, Uddevalla 

sjukhus. Det är en allmängeriatrisk 

avdelning med rehabilitering. 

Inriktningen är 

planerad vård där patienterna 

kommer från akutavdelningar 

eller på remiss från 

till exempel vårdcentral. I 

genomsnitt stannar patienterna 

i tre veckor. De flesta är 

äldre och alla olika åkommor 

ställer hårda krav på mångsidighet 

hos de anställda. 

Frågan vad som är god 

omvårdnad försöker personalen 

ständigt besvara. Vårdteamet 

består av flera yrkeskategorier 

och tillsammans sätter 

teamets medlemmar upp mål 

för varje enskild patient. 

– Vi utgår från det friska 

och koncentrerar oss på vad 

patienten kan göra. Vi försöker 

uppmuntra och stötta 

patienten i det han eller hon 

kan klara av, menar Birgitta 

Lundqvist. 

En viktig del i rehabiliteringen 

är att lämna sängen för 

att delta i den gemensamma 

måltiden. Bara att vara med 

och plocka mat från frukostbuffén 

är en slags träning – 

och en trevlig del i patientomvårdnaden. 

Vården handlar mycket om att 

få patienten att träna och bli 

delaktig i avdelningens olika 

aktiviteter; allt för att kunna 

komma tillbaka till det 

vardagliga livet. 

Varje patient behandlas 

individuellt. 

– Personalen måste vara 

lyhörd och uppfatta vad som 

är god omvårdnad även hos 

– På en rehabavdelning är det oerhört viktigt att få hjälp och få experthjälp när man är svårt sjuk, säger 

Lars Larsson, här ompysslad av Birgitta Lundqvist och Saima Bagrameli. 

patienter som är tysta, poängterar 

Birgitta Lundqvist. 

– Som personal måste man 

kunna läsa patienten, tillägger 

undersköterskan Saima 

Bagrameli. 

Birgitta Lundqvist och 

undersköterskan Saima 

Bagrameli har tillsammans 

60 års vårderfarenhet. De 

menar både att god omvårdnad 

inte går att läsa sig till. 

Det krävs personlig läggning 

och ett öppet sinnelag; att 

vilja lära sig hela tiden. Inte 

minst gensvar från patienterna 

har visat att avdelningen 

är på rätt spår. Till sin kontrollhjälp 

har avdelning 9 

bland annat patientenkäter. 

– Och så skaffar man sig 

förebilder, tar efter de man 

tycker har jobbat bra med 

omvårdnad, inflikar Birgitta 

Lundqvist. 

Saima Bagrameli är både 

skojfrisk och kramgo – viktiga 

ingredienser i god omvårdnad. 

– Jag vill ge min glädje till 

de som är sjuka, ge dem 

värme, en kram, ett leende så 

att de får mer glädje och blir 

friska på insidan, säger hon. 

Begreppet omvårdnad diskuteras 

ständigt på avdelning 9. 

– Vi har fredagsmys med 

personalen och dricker 

gemensamt kaffe och har en 

stund avsedd för reflektion. 

På de träffarna tar vi upp 

saker som bemötande och 

respekt. Det kan ju hända att 

någon i personalen bemött 

en patient dåligt och då tar vi 

upp det, säger Birgitta Lundqvist. 

Att orka ge kvalificerad 

omvårdnad tar på krafterna. 

Saima menar att det är 

viktigt att kunna lämna ilska 

och irritation utanför ytterdörren 

innan man tar steget 

in till patienterna. För att 

mötet med patienterna ska 

fungera så måste man ha en 

strategi. Bra personaltrivsel är 

en viktig del. 

Lars Larsson, patient på avdelning 

9, lovordar dygnetrunthjälpen, 

personalteamens 

breda sammansättning och 

yrkeskompetensen. 

– Den här avdelningen 

fungerar otroligt bra när det 

gäller omvårdnad. Man är 

inte psykisk stabil när man 

som jag har cancer, och då är 

man beroende av personal 

som bryr sig. Kan de inte visa 

empati så faller det mesta, 

säger han. 

NUHETERNA SEPTEMBER 2003 

13

Lärare som ser det friska hos den sjuke 

Efter 30 års arbete som mellanstadielärare 

tog Margareta 

Svanfeldt sig an en ny utmaning: 

att undervisa barn på Näl. 

– Min uppgift är att se det 

naturliga och friska hos barnet. 

Jag möter inte ett sjukt barn. 

Jag möter en elev. 

Det var för två år sedan som 

Margareta Svanfeldt började 

som sjukhuslärare. Omställningen 

var stor. Eleverna är 

utspridda över flera lokaler, 

och undervisningen är att 

betrakta som blixtinsatser 

med några enstaka undervisningstimmar 

per barn. All 

långsiktig planering är bara 

att glömma. Ibland är eleven 

för orkeslös för att ta till sig 

undervisning. 

Andra gånger kan undersökningar 

och behandlingar 

förskjuta skolarbetet. 

– Man måste jämt börja 

om från noll och hela tiden 

försöka lära känna nya barn. 

Man behöver lära sig att 

utveckla en fingertoppskäns- 


lighet för varje barns behov, 

säger Margareta Svanfeldt. 

Sjukhuslärarna är representerade 

endast på ett handfull 

sjukhus i Västsverige. Något 

fler blir det om man också 

räknar in de lärare som 

arbetar inom BUP. 

Bristen på lärarkollegor på 

Näl gör att behovet av erfarenhetsutbyte 

med andra 

” 

sjukhuslärare är stort. 

De utgör ett viktigt led i 

tillfriskningsprocessen. En 

lärare visar barnet att hon 

eller han har en annan 

identitet och inte bara är en 

sjukdom och en patient. 

– Det gäller att påminna 

eleverna om att de tillhör ett 

vanligt socialt sammanhang 

och man kan kanske sprida 

en distraktion ifrån sjukdo- 

men. I bästa fall kan man få 

dem att känna att de kommer 

att hinna med sitt vanliga 

skolarbete, berättar Margareta 

Svanfeldt. 

Alla från årskurs ett till nio 

erbjuds undervisning. Det 

finns elever från såväl särskolan 

som gymnasiet. Den 

sistnämnda gruppen (som 

inte inbegrips i skolplikten) 

Varje barn ska känna 

att det kan lyckas 

får hjälp med kontakter med 

sin ordinarie skola eller 

annan service. Ofta är de 

framförallt på jakt efter en 

dator med Internetuppkoppling. 

Eleverna har mycket olika 

behov och önskemål på 

undervisning. Det omöjliggör 

också all planering och 

samordning. 

– Någon ska lära sig om 

Sjukhusläraren måste 

vara en kreativ pedagog 

och individanpassaundervisningen. 

Här spelar Margareta 

Svanfeldt och 

12-åriga Evelina ett 

slags bingo som 

utvecklar det engelska 

ordförrådet. 

kolets kretslopp, någon 

annan om franska revolutionen 

och någon tredje ska just 

lära sig bokstäverna, förklarar 

Margareta Svanfeldt. 

Det finns en hemtrevlig liten 

skolsal men ofta bedrivs 

undervisningen på de olika 

avdelningarna. 

– Sjuka barn orkar ofta 

inte tillhöra en ny grupp, 

påpekar Margareta Svanfeldt. 

Den individuella undervisningen 

kan anpassas efter 

elevens behov av stöd i speciella 

ämnen. 

En del barn blir mäkta förvånade 

när det dyker upp en 

lärare på sängkanten. Men 

några stenhårda läxförhör 

väntar inte. Istället erbjuds 

olika förslag. Något som 

många barn tycker om är 

hjärngympa, knep och knåp. 

– Det handlar mycket om 

att hitta saker som gör att 

varje barn kan känna att det 

lyckas, poängterar Margareta 

Svanfeldt.

Satsning på AT 

underlättar 

rekrytering 

Uddevalla sjukhus får ett allt 

bättre rykte hos AT-läkarna. 

– De var förr mer utnyttjade 

som arbetskraft. Idag får de mer 

utbildning och klinikerna är 

mycket mer omhändertagande, 

säger studierektor Zoltan Läckberg. 

NU-sjukvården tog åt sig ATläkarnas 

kritik och inrättade 

för två år sedan en studierektor 

på Näl och en i Uddevalla. 

Per Persson innehar den 

förstnämnda posten och 

Zoltan Läckberg har sedan 1 

september den sistnämnda. 

Satsningen på två studierektorer 

som företräder ATläkarna 

och en förbättrad 

utbildning har burit frukt – 

Uddevalla sjukhus har klättrat 

från 46:e plats till en 

hedrande 7:e plats i den 

årliga AT-rankningen. 

Zoltan Läckberg som också 

arbetar som kirurg, menar 

att trygghet är ett nyckelord 

för en AT-läkare. 

– AT-läkarna har det bra på 

” 

Näl och Uddevalla sjukhus. 

Det är lätt att få ångest om 

man lämnas ensam och 

måste fatta egna beslut men 

det förekommer inte här. En 

del av kritiken vi fick tidigare 

var just att AT-läkarna lämnades 

ensamma utan uppbackning, 

berättar Zoltan Läckberg. 

Det handlar också om 

tillit. 

– AT-läkarna ska känna sig 

trygga att berätta om de 

behandlas illa eller känner 

sig utnyttjade. Och kommer 

de med problem så ska vi 

också åtgärda dem, betonar 

Zoltan Läckberg. 

Zoltan Läckberg efterlyser 

större förståelse för ATläkarna, 

och förståelse från 

alla yrkesgrupper. Det är inte 

lätt att omsätta sina studier 

till praktisk handling. ATläkarna 

är unga, sårbara och 

behöver vägledning. Varje 

patient är unik och endast 

erfarenhet kan överbrygga 

glappet mellan skolböckerna 

och det dagliga arbetet på ett 

sjukhus. Samtidigt är det 

också upp till AT-läkarna att 

släppa prestigetänkandet. 

– Jag bruka säga att man 

ska vara ödmjuk och inte 

bara lära från doktorer. Var 

inte rädd att fråga men fråga 

lika gärna en sjuksköterska 

som har erfarenhet, råder 

Zoltan Läckberg som själv 

tycker det är jättekul att ha 

- Man ska vara ödmjuk och 

inte bara lära från doktorer 

med AT-läkare och se hur se 

suger upp ny kunskap som 

svampar. 

En av Zoltan Läckbergs uppgifter 

som studierektor är att 

organisera och förbättra ATläkarnas 

utbildning och föra 

ut budskapet till all personal 

att det faktiskt bedrivs utbildning 

av läkare inom NUsjukvården. 

Och för att AT- 

– Verksamheten är ju utformad utan den minsta tanke på AT-läkarna. 

Och det vill jag ändra på. För det lönar sig i längden och AT är det 

bästa sättet att rekrytera duktiga doktorer på, hävdar Zoltan Läckberg. 

läkarna ska trivas och bli 

duktiga måste utbildningsmomentet 

planeras in i 

ordinarie verksamhet. 

– Ska vi ha AT-läkare så är 

det inget att diskutera. Det är 

självklart att vissa saker tar 

tid och måste få ta tid, anser 

han. 

Samtidigt är Zoltan Läckberg 

noga med att AT-läkarna 

inte ska tro att de bara kan få 

utbildning. 

– Jag brukar säga till dom 

att AT är ett slags provtjänstgöring 

innan de får sin 

legitimation. De får lön för 

att utföra ett arbete under 

handledning och inte för att 

studera. Sedan är utbildning 

en stor och viktig del av ATtjänsten. 

Zoltan Läckberg tycker att 

AT-läkarna glöms bort vid 

diskussioner om omorganiseringar. 

Vad händer till 

exempel om akutvården i 

Uddevalla läggs ned? Var ska 

AT-läkarna då arbeta? 

FOTNOT: AT-rankningen är 

resultatet av enkäter som ATläkarna 

får besvara. Ansvarig 

för rankningen är SYLF, 

Sveriges yngre läkares förening. 


15

❮❮ 

KORT 

Utflytt av 

jourcentraler 

Nu finns vårdcentralernas 

kvälls- och helgjour i Trollhättan 

och Uddevalla på 

Kvällstorps respektive Dagssons 

vårdcentral. Detta för 

att poängtera primärvårdens 

roll som första linjens 

sjukvård. Två av målen är att 

minska antalet oplanerade 

besök till förmån för den 

planerade vården samt att 

minska väntetider genom 

tidsbokning av jourbesök. 

Patienter som är osäkra 

vilken vård som ska sökas 

kommer via en informationssatsning 

att uppmanas 

kontakta sjukvårdsupplysningen, 

en instans som 

kommer att spela en nyckelroll. 

Under en övergångsfas 

kommer en sjuksköterska 

från primärvården att stötta 

akutmottagningarna med 

preliminär bedömning av 

patientens vårdbehov, tidsbeställning 

till jourcentral, ge 

egenvårdsråd mm. 

Tvättlappen 

på spaning 

Seriefiguren Tvättlappen 

kanske inte blir någon favorit 

i tonårshyllan. Men regionens 

centraltvätteri i Alingsås 

hoppas att han ska roa, reta 

och väcka till insikt. Den lilla 

knubbisen ska dyka upp lite 

var stans inom sjukvården. 

Tvättlappen är ett led i 

bekämpningen 

av det 

stora 

svinnet 

av 

textilier. Svinnet 

inom landsting och 

kommuner i Västra Götalandsregionen 

motsvarar en 

kostnad på åtta miljoner 

kronor (år 2003). 

Det är framförallt kortkalsonger, 

trosor, t-tröjor och 

babyartiklar som rymmer 

iväg från vårdinrättningarna. 


Personalveckan på Uddevalla sjukhus: 

En medicin att skratta åt 

Att skratta är inte bara att ha 

roligt det är också friskvård. 

Det menar skratterapeuterna 

Elisabeth Fridefors och Ann- 

Britt Ternander. 

– Hundra skratt motsvarar 30 

minuters gympa, säger Ann- 

Britt. 

Under Uddevalla sjukhus 

personalvecka med temat 

Den goda arbetsplatsen - gott 

för kropp och själ, fanns en 

rad aktiviteter, bland annat: 

gående meditation, taizémässa, 

andrum, avslappning, 

massage, föreläsningar, 

idrott, dans och så en skrattkammare; 

gruppövningar 

tillsammans med skratterapeuterna 

Elisabeth 

Fridefors och Ann-Britt 

Ternander. 

Tanken med skratterapi är att 

erbjuda hälso- och friskvård. 

Och svårt att nå resultat är 

det heller inte. För det första 

smittar skratt genom vad vi 

ser och både Elisabeth och 

Ann-Britt gapflabbar, kråmar 

och jönsar sig på ett medryckande 

sätt. Även om vi inte 

känner oss glada så fungerar 

terapin. Enligt Elisabeth och 

Ann-Britt reagerar hypofysen 

likadant oavsett om skrattet 

är framtvingat eller spontant. 

– Det bara sprutar ut 

endorfiner och hormoner i 

kroppen vid ett skratt, säger 

Elisabeth. 

Förmågan att skratta är faktiskt 

något som måste övas. 

Det finns till och med skrattklubbar 

i Göteborg och 

Kungsbacka där deltagarna 

lyckas få djupare och djupare, 

längre och längre skratt. 

Efteråt är det också lättare 

att se vardagliga problem i 

sina rätta proportioner och få 

en allt bättre självdistans. 

Enligt skratterapeuterna så 

innebär deras medicin: 

❏ stärkt immunförsvar, 

❏ fysisk träning, 

❏ sänkning av blodtrycket, 

❏ utökad utsöndring av 

oxytocin och endorfiner, 

❏ ökad kraft och energi, 

❏ minskad stress, 

❏ förbättrad inlärningsförmåga, 

❏ ökad kreativitet. 

Att skratt kan hela och 

minska smärta är Elisabeth 

Fridefors övertygad om. Hon 

är själv ett exempel. Efter ha 

blivit skratterapeut känner 

hon knappt av sin medfödda 

höftledsluxation. 

De båda skratterapeuterna 

anlitas ofta av olika arbetsplatser 

men de har också 

jobbat med strokepatienter, 

arbetslösa och långtidssjukskrivna. 

Elisabeth Fridefors och 

Ann-Britt Ternander är övertygande 

om det läkande skrattets 

kraft. De stödjer sig 

bland annat på den amerikanska 

psykologen och skratterapeuten 

Annette Goodheart 

som har arbetat med 

traumatiserade barn och 

krigsoffer. Hon har funnit att 

skratt är en överlevnadsmekanism 

och att skrattets helande 

kraft faktiskt kan användas 

i ett sorgearbete. 

FOTNOT: Annette Goodhearts 

bok heter Laughter Therapy.

Personalveckan på Näl: 

Jämställdhet som tema 

Under personalveckan på Näl 

var temat jämställdhet och 

hälsa. 

Och ska man sammanfatta 

arbetet med jämställdhet så 

kan man konstatera att det går 

långsamt framåt. 

Mycket långsamt. 

Under rubriken Må väl på Näl 

fick personalen prova taktil 

massage, meditation och ta 

del av utställningar om bland 

annat jämställdhet. Dessutom 

erbjöds en rad olika föreläsningar 

inne i Ägget. En av 

talarna var Stig Engelbrektsson,jämställdhetssamordnare 

på Näl. Han presenterade 

NU-sjukvårdens jämställdhets- 

och mångfaldsplan. 

Men planen tar till exempel 

inte upp patientperspektivet. 

Stig Engelbrektsson tyckte att 

det kunde vara intressant att 

se om patienter diskrimineras 

på grund av kön, funktionshinder, 

religion, ålder, 

etnicitet eller sexuell läggning. 

Planens innehåll är att 

varje person ska behandlas 

lika och med samma respekt, 

men verkligheten kan se 

annorlunda ut. 

Stig Engelbrektsson menade att 

problemet är att vi ofta delar 

in oss i vi- och dom-grupperingar. 

Vi är styrda av våra 

värderingar och fördomar. 

– Men vi skulle själva 

plötsligt kunna hamna i en 

dom-grupp om vi fick funktionshinder, 

påpekade Stig 

Engelbrektsson som också 

efterlyste ett större chefsansvar 

för att driva jämställdhets- 

och mångfaldsfrågor 

och att även klinikernas 

styrkort innehöll de väsentligaste 

bitarna inom området. 

Regionråd Ingela Bergendahl 

som pratade om den 

jämställda arbetsplatsen, 

Ingela Bergendahl 

önskar att 

jämställdhetsfrågorna 

kunde genomsyra 

allt från 

budgetbeslut till 

tillsättning av 

chefer. 

tyckte också att patientperspektivet 

var intressant. Hur 

förhåller vi oss till kvinnor 

och män inom vården? Varför 

får kvinnor vänta längre i 

ambulanskön? undrade hon. 

Ingela Bergendahl efterlyste 

också en jämnare fördelning 

av män och kvinnor inom 

vården. Det är bra för patienterna 

att kunna välja vem 

man vill anförtro sig åt. Inte 

minst ungdomar kan känna 

sig låsta av att prata inför en 

person av motsatt kön. Och så 

blir arbetsplatserna trevligare 

med både män och kvinnor 

enligt Ingela Bergendahl som 

själv har lång erfarenhet 

inom vården. 

För att öka jämställdheten 

föreslog hon bland annat att 

heltid ska utgöra normen och 

att värderingssystemet BAS 

ska användas vid lönesättning. 

En annan viktig fråga är 

sjukfrånvaron. Kvinnor har 

en högre sjukfrånvaro än 

män, men varför? Med ett 

större ansvar för familj och 

hushåll är kvinnorna mer 

utsatta. Ingela Bergendahl 

menade att vissa kvinnor till 

och med skulle behöva sjukskriva 

sig från hemmet och 

till jobbet för att må bra. Vi 

har också alla ett ansvar att 

se till att våra arbetskamrater 

tas väl om hand på arbetsplatserna 

för att de ska må 

bra, menade Ingela Bergendahl. 

Hon efterlyste den 

friska arbetsplatsen där 

jämställdhet, medinflytande, 

motion och personaltrivsel 

genomsyrade arbetet. 

Att jämställdhet alltid är i våra 

tankar är lite av en dröm. 

Ingela Bergendahl berättade 

att endast nio nomineringar 

kom in förra året till Västra 

Götalandsregionens jämställdhetspris. 

Och då ska 

man komma ihåg att det 

arbetar 50 000 personer inom 

regionen. Ingela Bergendahl 

ansåg vidare att vi nu måste 

lägga krut på att hitta bra 

chefer som kan lyfta upp 

jämställdheten på alla nivåer 

och i alla diskussioner. 

Ur NU-sjukvårdensjämställdhets- 

och mångfaldsplan 

2006 

MEDARBETARSKAP OCH 

LEDARSKAP. MÅL. 

❏ Vi arbetar för att jämställdhets- 

och mångfaldsperspektivet 

skall finnas 

med vid planering, beslut 

och genomförande i verksamheten. 

❏ Hos oss utgör heltid norm 

och deltid är möjligt. 

❏ Arbetstiderna anpassas 

efter såväl verksamhetens 

krav som personalens behov. 

❏ Jämställdhet och mångfald 

tillvaratas vid tillsättningar 

av arbetsgrupper och 

projekt. 

❏ Vi verkar för att både 

kvinnor och män skall ha 

samma möjlighet att ta ut 

föräldraledighet och att vara 

hemma med sjukt barn. 

❏ Vi skapar en öppen och 

positiv attityd till jämställdhet 

och mångfald samt 

motverkar all form av 

diskriminering på varje 

arbetsplats. 

LÖNER. MÅL. 

❏ I lönearbetet utjämnar vi 

osakliga löneskillnader. 

❏ Vi utvecklar lönekriterier 

för att stödja en löneutveckling 

på lika villkor. 

❏ Genom utvecklingssamtal 

och lönesamtal mellan chef 

och arbetstagare görs lönesättningsprinciper 

kända. 

❏ Hos oss har föräldralediga 

löneutveckling. 

❏ Hos oss har långstidssjukskrivna 

löneutveckling. 


17

Sara Kadefors: 

Beskriver mjukheten inne i hårdheten 

Sara Kadefors ville egentligen 

bli psykolog, men orkade inte 

sitta vid skolbänken. Sedan 

barnsben har hon velat berätta. 

– Jag skriver gärna om ungdomsåren, 

för då är livet så 

dramatiskt. Då pendlar det 

mellan liv och död, säger hon. 

Sara Kadefors tänkte aldrig 

bli författare. Det var istället 

film som gällde. Men författarskapet 

visade sig ha två 

stora fördelar - friheten och 

självbestämmandet. Det 

framkom i ett arrangemang i 

samverkan mellan NU-biblioteket 

och S:t Lukas i 

Bohuslän. 

Från radiopraterska till filmkrönikör 

och sedermera författare 

och filmmanusförfattare. 

Teater också. Sara Kadefors är 

den unga kvinnan, som nyss 

fyllt 40, men som är lite rädd 

för att åldras. 

När Sara var i 20-åldern 

kände hon sig redan misslyck- 

18 NUHETERNA NOVEMBER2005 

ad. Idag har hon 

egna barn och 

det var när hon 

fick barn, som 

hon kunde sitta 

ned och börja 

skriva. I förlagets 

lilla lånelägenhet 

på Kungsholmen, 

föder hon 

fram sina berättelser, 

ofta om 

förtryckta människor 

och 

mänskliga 

relationer. Eller 

om de vuxnas 

oförmåga att 

stötta och ta 

hand om sina 

barn. Mest har 

det varit för barn 

och unga. Men 

nu är snart 

hennes första 

vuxenroman 

klar. Med klara 

existentiella tendenser. 

– Det är en bok som kommer 

att handla om en kvinna 

i 40-årsålder och om att 

mogna som människa, berättar 

Sara Kadefors. 

Sara Kadefors hör till dom som 

har fått stor uppmärksamhet 

i media genom att ha stått i 

rampljuset. Mitt i filmfestivalvimlet 

i Cannes och som 

fräck men öppenhjärtig 

krönikör i GP. 

Men Sara ville inte bli 

“någon äcklig mediamänniska”, 

när hon bildade familj. 

Därför valde hon att lämna 

mediavärlden för att istället 

bli författare. 

Många ungdomar söker sig idag 

till medias uppmärksamhet 

och går med glädje in i 

såpavärlden. Sara har också 

haft behov att bli sedd, men 

efter den stora uppmärksamheten 

dog behovet. 

Idag kan chattandet på 

nätet vara ett sätt att sudda 

ut klass- och könsskillnader. 

Precis som i August-vinnaren 

"Sandor slash Ida", där Sandor 

och Ida är två ungdomar från 

olika världar. De möts på 

webben och båda är de lite 

kaxiga, men också osäkra och 

rädda. 

– Typen Ida har jag kunnat 

hata och förakta och samtidigt 

sett upp till…hennes 

snygga förpackning och 

lätthet att erövra alla killar 

på jorden. 

– Men efter att ha titta in 

bakom makeupen hos denna 

sminkade Ida-tjej, har jag 

också lärt mig något om alla 

snyggisar…att dessa också 

kan vara osäkra och ha ett 

djupare inre liv. 

Sara Kadefors tycker synd om 

de hårda ungdomsgängen, 

som är mitt inne i tuffheten, 

och själv minns hon hur hon 

också gick omkring tufft 

klädd i jeans och var livrädd i 

Landvetter. 

– Jag hade varit lyckligare 

som ung i Landvetter, om jag 

hade haft möjlighet att 

chatta. 

– För det är ju helt enkelt 

så, att man kan mötas på 

chatten, utan att utseendet 

betyder allt. 

– Och till slut måste vi ju 

mötas i verkligheten, säger 

hon. 

Sara Kadefors fick också höra 

hur två äldre män i rullstol 

upplevde filmen "Sandor 

slash Ida" veckan innan på 

Uddevalla sjukhus: 

– Vi är glada att vi har 

blivit äldre. Det verkar så 

jobbigt att vara ung idag! 

Text: Gunvor 

Alexandersson 

❮❮ 

Näl 

PÅ GÅNG 

8/11 kl. 18.30 Magdanskväll 

med musik och mat. Irene 

Karlbom dansar och berättar 

16/11 kl. 19.00 Psykiatrins 

Dag. Psykiatri med kvalitet - 

om att vara anhörig till 

psykiskt sjuka. Möt författare 

Åsa Moberg 

Samarr: Psykiatriska Kliniken 

och Omsorgsförvaltningen 

i Trollhättans stad 

29/11 kl. 10-15 Julens 

bokmarknad Samarr: Akademibokhandeln 

29/11 kl. 18.30 - ca 21.00 i 

Ägget. En kväll av stor vikt 

om övervikt och fetma, Jarl 

Torgerson, verksamhetschef 

och docent, Medicinkliniken. 

Mingeltorg, medicinshistorisk 

utställning, 

hälsoråd, smakprover och 

läsgodbitar. Fri entré. 

13/12 kl. 07.30 Luciamorgon 

Samarr: Lions club Trollhättan 

och Sodexho 

Uddevalla sjukhus 

7/11 Harriet Hogevik, verksamhetschef 

på Infektionskliniken, 

föreläser: Antibiotikaresistens 

- vad är det? 

Aulan kl. 18.00. 

9/11 kl. 18.15 Magdanskväll 

med musik och mat. Irene 

Karlbom dansar och berättar 

22/11 kl. 17.00 FILMKVÄLL 

Se program 

6/12 kl. 10 - 15 Julens bokmarknad. 

Samarr: Akademibokhandeln 

15/12 kl. 18.30 Julmusik med 

NÄL-kören 

Mera information finns på: 

http//:intranu1.alvsborg.se/ 

nubiblioteket/

❮❮ 

KRYSSET 

Konstruktör: Korsordskungen 

När du löst korsordet, fyll i namn och adress och skicka sidan till Nuheterna, NU-sjukvårdens 

kansli, Näl, 461 85 Trollhättan. Märk kuvertet ”krysset”. Senast den 5 december vill vi 

ha ditt svar. 

Förra numrets vinnare är Turid Osland Johansson, barn- och ungdomskliniken, Näl, som 

får en stegmätare. Andra och tredje pris går till Siv Bergström, röntgen, Näl och Sara 

Karlsson, avd 34, Näl. De får biobiljetter. Grattis! 

Namn:.......................................................................................................................................... 

Arbetsplats:................................................................................................................................. 

Hemadress:................................................................................................................................. 


19


NU-sjukvårdens kansli, Näl, 461 85, Trollhättan 

Uppdrag: ena och förena 

– Förändrar man inte blir man ifrånsprungen 

av andra. 

Det menar Sten Axelsson, nytillsatt sjukhusdirektör 

för NU-sjukvården. 

Vad vill du uppnå? 

– Jag tror att nyckelordet för framtiden 

är samverkan. Samverkan på olika 

sätt; inom Näl och Uddevalla sjukhus, 

mellan sjukhusen, mellan sjukhusen 

och primärvården och mellan sjukhusen 

och kommunerna. 

– Nyckeln till framgång är ett patientperspektiv 

samt omvärldens krav på att 

vi tar hand om “kunderna” utifrån ett 

patientperspektiv och inte ett personalperspektiv. 

Vad innebär patientperspektiv? 

– Det ska vara efter hur invånarna 

uppfattar vården, dess tillgänglighet och 

kvalitet. Där måste sjukvården som 

❮❮ 

JOBBET & JAG 

Namn: Sten Axelsson Yrke: Jurist 

Arbetsplats: NU-sjukvårdens kansli 

Ålder: 53 Familj: Gift och tre barn 

Bor: Villa i Skövde Fritiden: Löpning, tennis 

och annan idrott Aktuell som: Sjukhusdirektör 

för NU-sjukvården 


- Patienterna 

kommer 

att ställa allt 

högre krav, 

inte bara på 

medicinsk 

kvalitet utan 

också på tillgänglighet 

och bemötande, 

säger 

Sten Axelsson 

om 

framtida 

trender inom 

sjukvården. 

helhet bli bättre och nyckelorden ska 

vara samverkan och kvalitetsutveckling. 

Hur kommer den nya organisationen 

att se ut? 

– Mitt uppdrag är att bara ha en 

förvaltning och en förvaltningschef. Jag 

tror på tydlighet och tydligt ansvar. Hur 

organisationen kommer att se ut i detalj 

vet jag ännu inte men jag är beredd att 

lyssna och hitta lösningar som leder 

mot samverkan och kvalitetsutveckling. 

Innebär en omorganisation också 

uppsägningar? 

– För dagen kan jag inte svara på om 

folk blir uppsagda eller inte. Men man 

behöver inte vara orolig vi har en personalpolitik 

som garanterar trygghet. 

– Det innebär samtidigt inte att 

förändringar inte kommer att ske. 

Styrelsen förväntar sig att det bli förändringar. 

Det behöver inte betyda att folk 

friställs. Det finns många andra lösningar. 

Vilken slags chef är du? 

– Jag tycker det är viktigt att vara 

tydlig och ärlig. Jag tycker inte om dolda 

agendor. 

❮❮ 

FRÅGAN 

Vad tycker du är 

bra omvårdnad? 

Posttidning A 

Ann-Lis Fröjd, 

barnmorska, förlossningen 

Näl 

– Bemötandet är 

det viktigaste och 

att patienten 

känner tillit till 

sin barnmorska 

och att denne 

finns närvarande. 

Ing-Mari Ekberg, 

barnmorska, förlossningen 

Näl 

– En profession i 

det jag gör och är 

det blir ett bra 

möte mellan mig 

och patienten och 

att vi förstår 

varandra. Patienten 

ska känna sig 

lyssnad på. 

Tina Wynell, sjuksköterska, 

avd 9, Uddevalla 

sjukhus 

– Att se människan 

bakom patienten 

och ge det som 

behövs, världsligt, 

kroppsligt, smärtlindring 

och att 

patienten inte känner 

sig ensam. 

Margaretha Johansson, 

undersköterska, 

avd 9, Uddevalla 

sjukhus 

– Att tänka att så 

här skulle jag vilja 

bli bemött om jag 

var sjuk, och att se 

hela människan 

och vad hon egentligen 

vill.

Nuheterna - Västra Götalandsregionen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?