Nuheterna - Västra Götalandsregionen
Nuheterna - Västra Götalandsregionen
Nuheterna - Västra Götalandsregionen
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Nuheterna</strong><br />
NU-SJUKVÅRDENS PERSONALTIDNING NR 5 NOVEMBER 2005<br />
❮❮<br />
Skratta dig<br />
frisk<br />
SIDAN 12<br />
❮❮<br />
Musikprojekt<br />
över gränsen<br />
SIDAN 4<br />
Rädda<br />
Hjärnan<br />
Nytt projekt gör stroke-<br />
vården mer akutinriktad<br />
SIDAN SIDAN<br />
6-7<br />
❮❮<br />
Skola även<br />
på sjukhuset<br />
SIDAN 14
<strong>Nuheterna</strong><br />
Tf redaktör:<br />
Jan Kallenberg<br />
Telefon: 0520-47 83 85,<br />
070-22 69 412<br />
Telefax: 0520-47 83 96<br />
E-post: jan.kallenberg<br />
@vgregion.se<br />
Postadress: <strong>Nuheterna</strong>,<br />
NU-sjukvårdens kansli,<br />
Näl, 461 85 Trollhättan.<br />
Besöksadress: NU-sjukvårdens<br />
kansli, Näl,<br />
Trollhättan.<br />
Text och bild om ej annat<br />
anges: Jan Kallenberg<br />
Uppgiftslämnare skyddas.<br />
Den som lämnar<br />
upplysningar har laglig<br />
rätt att vara anonym.<br />
Redaktionen får inte röja<br />
uppgiftslämnare och<br />
myndigheter får inte<br />
forska efter dem.<br />
Omslagsbild: Jan<br />
Kallenberg<br />
En utökning av vården i volym<br />
och tillgänglighet.<br />
En ökad satsning på planerad<br />
vård. Kortade väntetider.<br />
Det är några resultat av den<br />
senaste vårdöverenskommelsen.<br />
De så kallade vårdöverenskommelserna<br />
träffas inför<br />
varje nytt år efter överläggningar<br />
mellan hälso- och<br />
sjukvårdsnämnderna och NUsjukvården.<br />
Förutom den vård som<br />
sjukhusen ger under 2005,<br />
innebär överenskommelsen<br />
för 2006 en utökning:<br />
❏ 75 höft- och knäledsoperationer,<br />
❏ 100 PCI-behandlingar<br />
(ballongsprängning av hjärtats<br />
kranskärl),<br />
❏ 350 hörselrehabiliteringar,<br />
❏ 1 000 läkarbesök, varav<br />
hälften på ögonmottagningen<br />
i Strömstad,<br />
❏ 1 000 dialyser på<br />
Strömstads sjukhus.<br />
I vissa fall är utökningen<br />
ett sätt att svara upp mot den<br />
02 NUHETERNA NOVEMBER 2005<br />
Kropp och själ hör ihop<br />
Det är visserligen länge<br />
sedan jag själv jobbade inom<br />
vården men jag kan inte<br />
påminna mig om att den<br />
helhetssyn som idag alltmer<br />
präglar NU-sjukvården då<br />
fanns. Insikten att kropp och<br />
själ hänger ihop har av en<br />
händelse kommit att prägla<br />
det här numret av Nuheter-<br />
na, detta oavsett om artikeln handlar om<br />
musikterapi, sjukhusskola, muslimskt<br />
bönerum, palliativ vård eller bra omvårdnad.<br />
Det är lätt att bara förknippa avancerad<br />
sjukvård med medicinska landvinningar, ny<br />
medicin och ny teknik. Men omvårdnad är<br />
också ett område där forskning bedrivs.<br />
Tyvärr har inte omvårdnad samma status<br />
som kirurgiska ingrepp. Men utan bra<br />
nationella vårdgarantin.<br />
Dessutom görs en tillfällig<br />
satsning för att få ned väntetiderna<br />
med bland annat 375<br />
hörselrehabiliteringar och<br />
1000 ospecificerade läkarbesök.<br />
Överenskommelsen<br />
innebär också att åldern för<br />
mammografiscreening sänks<br />
från 48 år till 45 år<br />
och sjukhusens<br />
specialistläkare<br />
kommer<br />
sammanlagt<br />
att ge 3600<br />
konsulttimmar<br />
till<br />
vårdcentraler.<br />
Samverkan<br />
med sjukvårdsupplysningen<br />
utökas<br />
också. Och just satsningen på<br />
att NU-sjukvården ska medverka<br />
i närsjukvården är<br />
mycket tydlig; det gäller allt<br />
från konsultverksamhet till<br />
bättre rutiner för snabbare<br />
handläggning och svar på<br />
remisser.<br />
Dagens patient har ofta en<br />
mycket sammansatt sjuk-<br />
Jan<br />
Kallenberg<br />
domsbild. Det innebär att<br />
verksamheten kommer att bli<br />
mer flödesorienterad; ett<br />
arbetssätt präglat av helhetssyn<br />
och patienten i centrum.<br />
Därför ställs ökade krav på<br />
att kliniker måste samarbeta<br />
för att nå bästa patientomhändertagande.<br />
På personalsidan<br />
ska satsningar<br />
göras för att<br />
minska sjukfrånvaron<br />
och för att<br />
minska<br />
löneskillnaderna<br />
mellan<br />
män och kvinnor.Vårdöverenskommelsen<br />
går hand i hand med de<br />
övergripande målsättningarna<br />
för en utvecklad hälso- och<br />
sjukvård inom Fyrbodal:<br />
❏ öka andelen diagnostiserade<br />
och färdigbehandlade<br />
patienter i sin närmiljö<br />
utifrån hög kvalitet/säkhet<br />
och optimalt resursutnyttjande,<br />
omvårdnad utförd av engagerad och utbildad<br />
personal så kommer inte de medicinska<br />
resultaten att bli lika bra.<br />
Att bli bra omhändertagen, få respons, bli<br />
respekterad, bli berörd – är de viktiga pusselbitar<br />
som behövs för att vården ska bli<br />
komplett. Eller att bli lyssnad på utan att<br />
man ens har sagt något.<br />
Det är inte bara vårdpersonal som ska känna<br />
sig stolta över sitt professionella omvårdnadsarbete.<br />
Som lisa för själen finns projektet<br />
Kultur för alla och sjukhusbibliotekets<br />
fantastiska arbete. Gång på gång trampar<br />
man upp nya stigar, letar nya infallsvinklar<br />
på hur kropp och själ kan hänga ihop.<br />
Kultur är också friskvård!<br />
Jag är stolt över att tillhöra en organisation<br />
som vågar att ha fantasi och vara öppen för<br />
nya tankar och synsätt.<br />
Vårdöverenskommelsen är klar<br />
❏ frigöra resurser främst från<br />
den akuta (oplanerade<br />
sjukvården) till den nära<br />
sjukvården och planerad<br />
vård,<br />
❏ öka tillgängligheten till<br />
vård dagtid,<br />
❏ öka andelen planerad vård,<br />
❏ minska flödet av akuta<br />
patienter till akutmottagningar<br />
och jourcentraler.<br />
Utvecklingsstrategin för sjukvården<br />
innebär också förändringar,<br />
bland annat ska<br />
andelen akutsjukvård öka vid<br />
Näl genom överföring av<br />
patienter med framväggsinfarkt,<br />
intoxikationer, akuta<br />
tillstånd inom övre mag- och<br />
tarmkanalen, kärlkirurgin<br />
samt överförandet av viss<br />
övrig allmän akutkirurgi.<br />
Vidare ökar andelen planerad<br />
vård vid Uddevalla sjukhus<br />
genom överföring av planerad<br />
allmänkirurgi, inrättande av<br />
24-timmarsavdelningar och<br />
palliativ enhet samt förbättring<br />
av planerade vårdprocesser<br />
i Uddevalla.
Pengar till samverkansprojekt<br />
Bättre samverkan vid vård av<br />
svårt psykiskt funktionshindrade.<br />
Det ska bli framtidens arbetssätt.<br />
Och som smörjmedel kommer<br />
nu Milton-pengar på närmare<br />
9,7 miljoner kronor till vårdgivarna<br />
i Fyrbodal.<br />
Riksdagen beslutade i våras<br />
om en satsning inom psykiatrin<br />
och socialtjänsten. Den<br />
statliga satsningen består av<br />
två delar, länsmedel och<br />
utvecklingsmedel. Bakgrunden<br />
är regeringens reaktion<br />
på flera uppmärksammade<br />
våldsdåd, inte minst mordet<br />
på Anna Lindh.<br />
Socialstyrelsens olika utvärderingar<br />
av psykiatrireformen<br />
från 1995, pekade bland<br />
annat på dålig samordning<br />
och samverkan mellan landsting<br />
och kommuner.<br />
Regeringen tillsatte den<br />
nationella psykiatrisamordnaren<br />
Anders Milton för att<br />
hitta lösningar och riksdagen<br />
beslutade om de så kallade<br />
Miltonpengarna. 400 miljoner<br />
kronor finns avsatta för i år<br />
och preliminärt ytterligare<br />
100 miljoner för 2006. Villkor<br />
för att få del av medlen är att<br />
de söks gemensamt av region/kommun.<br />
Kommuner, länssjukvården och<br />
primärvården har som mål<br />
att utveckla kvalitet och<br />
effektivitet i vården vid<br />
psykisk sjukdom och ohälsa.<br />
Och tillsammans är man i<br />
Fyrbodal något av föregångare<br />
inom samverkan. Här finns<br />
bland annat Vårdsamverkan<br />
FyrBoDal som ska se till att<br />
skapa förutsättningar för att<br />
de gemensamma resurserna<br />
används på ett optimalt sätt.<br />
Vårdtagaren ska uppleva<br />
vårdinsatserna som en helhet<br />
utan gränser. För det gemensamma<br />
utvecklingsarbetet<br />
finns en resursgrupp som har<br />
i uppdrag att bland annat<br />
Resursgruppen: Anne-Charlotte Larsson, Vårdsamverkan FyrBoDal,<br />
Gösta Jonsson Primärvården Fyrbodal, Lotta Wall, Fyrbodals kommunalförbund<br />
och Ulla Andersson, Vuxenpsykiatriska kliniken, tror på<br />
samverkan som lösning på många av psykiatrins problem.<br />
driva processen, koordinera<br />
arbetet samt kommunicera<br />
med berörda politiker och<br />
tjänstemän.<br />
Det som kännetecknar de<br />
Fyrbodalprojekt som Miltonpengarna<br />
nu går till är samverkan,<br />
utbildning och kompetensutveckling.<br />
Här återfinns<br />
bland annat satsningar<br />
på arbetslivsinriktad rehabilitering<br />
och sysselsättning,<br />
boende och boendestöd, ökad<br />
vårdtillgänglighet och nya<br />
metoder för att utreda personer<br />
med svåra psykiska<br />
funktionshinder.<br />
Utbildning betonas också, bland<br />
annat i ett projekt för anhöriga<br />
till patienter med emotionellt<br />
instabil personlighetsstörning<br />
och självskadebeteende.<br />
Utbildningen syftar till<br />
att stärka anhöriga och deras<br />
relationer till sina närstående.<br />
Slutmålet är att de anhöriga<br />
ska kunna hålla i egna<br />
utbildningar.<br />
Personal ska i sin tur<br />
kunna få utbildning i hur<br />
metoder och utredningar kan<br />
utvecklas och förbättras, om<br />
funktionshinder och i hur<br />
man hanterar de ofta mycket<br />
svåra situationer som de kan<br />
bli indragna när de arbetar<br />
med svårt psykiskt sjuka. Inte<br />
minst hemtjänst/-sjukvård<br />
har behov av att lära sig<br />
bemötande för att hantera<br />
konflikter och hot.<br />
Ett annat projekt syftar till<br />
att stärka vårdkedjorna för<br />
missbrukande psykiskt funktionshindrade,<br />
en oerhört<br />
svag grupp som ofta undviker<br />
vården och som dessutom<br />
saknar starka talesmän.<br />
Omorienteringen inom psykiatrin<br />
kommer att innebära att<br />
parallella insatser sätts in,<br />
brukarna ska inte falla mellan<br />
olika stolar; inte bara få<br />
vård men inte rehabilitering,<br />
inte bara få bostad men inte<br />
sysselsättning. Helhetssynen<br />
inbegriper också förebyggande<br />
vård som till exempel<br />
tandhälsa.<br />
Både brukarna och deras<br />
anhöriga kommer att få<br />
större inflytande över vilka<br />
insatser som efterfrågas.<br />
Vården och behandlingen<br />
kommer att vara evidensbaserad<br />
och resultatet av den<br />
senaste forskningen.<br />
FOTNOT: Den som vill lära sig<br />
mer har chansen på Kvalitetsmässan<br />
i Göteborg 8-10<br />
november då Vårdsamverkan<br />
FyrBoDal medverkar.<br />
❮❮<br />
Foto: Jukka Lamminluoto<br />
KORT<br />
En bra livsstil<br />
Den 17 september anordnade<br />
Livsstil i Väst en välbesökt<br />
temadag i Trollhättan,<br />
Göteborg och Skövde. Bara<br />
i Trollhättan delades det ut<br />
ett tusental ryggsäckar till<br />
de som fyllt i sina motionskort.<br />
Besökarna bjöds<br />
också på underhållning,<br />
undervisning i stavgång,<br />
tipspromenad och föredrag<br />
med Peter Siepen som<br />
tipsade om små knep för<br />
att öka vardagsmotionen.<br />
Temadagen var finalen<br />
på en satsning med tema<br />
rörelse. Kommande teman<br />
är sömn, kost och glädje.<br />
Livsstil i Väst är en<br />
friskvårdssatsning som<br />
omfattar 65 000 personer<br />
inom <strong>Västra</strong> <strong>Götalandsregionen</strong><br />
och AB Volvo. Projektets<br />
nyckelpersoner utgörs<br />
av 225 hälsocoacher som<br />
på sina arbetsplatser ska<br />
entusiasmera sina kollegor<br />
till ett hälsosammare liv.<br />
Mer på www.livsstilivast.se<br />
Ny transportcentral<br />
bildas<br />
Idag finns fem parallella<br />
transportsystem för tvätt,<br />
depåvaror, lab-prover,<br />
hjälpmedel och inkontinensprodukter.<br />
För att<br />
effektivisera, spara pengar<br />
och utnyttja bilarna bättre<br />
kommer en ny transportcentral<br />
att bildas nästa år.<br />
Uppdraget har gått till SU<br />
att bilda en gemensam<br />
transportorganisation.<br />
NUHETERNA NOVEMBER 2005<br />
03
Projektledare för<br />
Det kreativa<br />
sjukhuset blir<br />
Arne Brunvoll,<br />
Sykehuset, Østfold<br />
i Fredrikstad<br />
och Gunda<br />
Svedung, sjukhusbiblioteket.<br />
04<br />
Vård som låter som musik<br />
NUHETERNA NOVEMBER 2005<br />
Musik är mitt liv.<br />
Hur många gånger har man inte<br />
hört den klyschan?<br />
Men det kan ligga mer vetenskaplig<br />
sanning i påståendet än<br />
vad man tror.<br />
Nu görs en satsning på så<br />
kallad integrativ medicin.<br />
Projektet Det kreativa sjukhuset<br />
ska ta vara på hela människan<br />
och det blir gränsöverskridande<br />
i dubbel bemärkelse.<br />
Dels ska gränsen mellan<br />
kropp och själ göras mer<br />
otydlig och dels bygger projektet<br />
på ett samarbete med<br />
norska kollegor. Bakgrunden<br />
är de goda erfarenheter av<br />
musikterapi man har i Norge<br />
och den bredd samt kompetens<br />
som NU-sjukvårdens<br />
projekt Kultur för alla har.<br />
Med hjälp av framförallt musik<br />
men även dans och annan<br />
kultur, ska man kunna arbeta<br />
med en helhetssyn på patienten<br />
sett ur ett medicinskt,<br />
psykologiskt, socialt och<br />
kulturellt perspektiv.<br />
Kulturella satsningar är ett<br />
sätt att ta vara på det friska<br />
hos patienten och låta patienten<br />
behålla sin identitet.<br />
Musik kan också bygga broar<br />
mellan patienter-anhörigavårdpersonal.<br />
Projektet med<br />
integrativ medicin kommer<br />
också att underlätta för<br />
personal att jobba i broderlandet<br />
och patienter erbjuds<br />
en bredare behandling på<br />
båda sidorna av gränsen.<br />
Musik kan vara ett sätt att nå<br />
in till patienter som vårdpersonal<br />
normalt har svårt att<br />
nå: barn, psykiskt sjuka,<br />
senildementa. Musik har<br />
också visat sig effektiv i<br />
samband med strokebehandling<br />
då patienten drabbats av<br />
afasi. Den integrativa medicinen<br />
ska under projekttiden<br />
också användas inom den<br />
vanliga somatiska vården.<br />
Medverkan är alltid frivillig.<br />
Projektledarna menar att<br />
musik påverkar patienter<br />
intellektuellt, den väcker<br />
tankar, bildar fond till samtalsämnen.<br />
Musiken kan vara<br />
ett sätt att bearbeta känslor<br />
och nå avspänning. Musikterapi<br />
kan i sin bästa form<br />
bidra till minska smärta och<br />
öka det psykiska välbefinnandet.<br />
Och vem vet, kanske till<br />
och med läkemedelsanvändingen<br />
kan minska?<br />
Tanken är att den integrativa<br />
medicinen ska tillämpas i<br />
samarbete med olika yrkesgrupper.<br />
För att visa på vetenskapliga<br />
fakta kommer projektet<br />
att utvärderas av Nasjonalt<br />
Forskningsscenter innen<br />
komplementær og alternativ<br />
medisin, universitetet i<br />
Tromsö.<br />
FOTNOT: Projektmedel tas<br />
från EU:s fond Intereg III för<br />
gränsöverskridande samarbete<br />
Sverige-Norge.
Sjuksköterskor visar på viktig forskning<br />
Forskning om bemötande och<br />
en bra kommunikation är det<br />
allra viktigaste för såväl patienter<br />
som personal. Det menar 95<br />
sjuksköterskor som deltagit i<br />
en studie om omvårdnad,<br />
genomförd av doktoranden Siv<br />
Bäck-Pettersson.<br />
Syftet med studien har varit<br />
att identifiera angelägna<br />
forskningsområden för<br />
patientnära omvårdnad. De<br />
deltagande har fått prioritera<br />
de områden som de själva<br />
anser viktigast för patienten,<br />
verksamheten och professionen.<br />
Studien som redovisades<br />
under ett seminarium arrangerat<br />
av Fyrbodalinstitutet,<br />
har framförallt byggt på<br />
svaren från erfarna och<br />
kliniskt verksamma sjuksköterskor.<br />
Även lärare, forskare<br />
och vårdchefer har deltagit i<br />
den omfattande studien.<br />
För såväl professionen som för<br />
patientens bästa har behov av<br />
forskning om bemötande och<br />
KK-kabaré<br />
Kvinnokliniken hoppas nu på att<br />
upprepa förra årets succé.<br />
Revygänget Nukk som består<br />
av ungefär tio personer,<br />
kommer att framföra sina<br />
egna texter med hjälp av sång<br />
och dans. I år är kvinnoklinikens<br />
personal med respektive<br />
inbjudna till supé med revy<br />
och därefter dans. Regissör är<br />
barnmorskan Ulla Rubell<br />
(liggande på bilden) som har<br />
gedigen teatererfarenhet<br />
bland annat från Orust<br />
teaterförening. En röd tråd i<br />
föreställningen är relationer<br />
och relationsproblem människor<br />
emellan.<br />
Premiären sker på Hebeteatern<br />
i Trollhättan den 3<br />
februari 2006.<br />
Mer information kommer på<br />
kvinnoklinikens hemsida.<br />
samtal/kommunikation<br />
hamnat högst upp på prioriteringslistan.Sjuksköterskorna<br />
vill studera vad det betyder<br />
för patienten att känna<br />
sig respekterad och lyssnad<br />
till.<br />
Hjärtat klappar också lite<br />
extra för de äldre. Sjuksköterskorna<br />
vill se att de äldre<br />
får en människovärdig omsorg.<br />
Studien visar också på<br />
betydelsen av forskning kring<br />
beröring, näring, tröst, hopp<br />
och sömn för att påskynda<br />
tillfrisknandet.<br />
Vad som är värdefullt för<br />
yrkesrollen är också att<br />
forskning och verksamhet<br />
kan samverka med varandra<br />
och att sjuksköterskor får bra<br />
handledning för att på så sätt<br />
höja kvaliteten på omvårdnaden.<br />
Vad det gäller verksamheten<br />
anges bland annat vikten<br />
av att ta hand om sin personal<br />
på ett sätt så att den<br />
väljer att stanna kvar. Forsk-<br />
ning kring hur ny omvårdnadskunskap<br />
förs ut till<br />
avdelningarna prioriteras<br />
också högt, liksom hur man<br />
praktiskt genomför resultaten<br />
av forskningen.<br />
Under seminariet framkom att<br />
det förvisso inte finns någon<br />
lång forskartradition bland<br />
sjuksköterskor men studien<br />
visar att det finns en oerhörd<br />
längtan efter att få möjlighet<br />
till att forska; ofta om mycket<br />
patientnära frågor.<br />
Forskarutbildning för sjuksköterskor,<br />
genomtänkt<br />
systematik och metoder för<br />
erfarenhetsspridning, skulle<br />
kunna bidra till utökad<br />
forskning. Inte minst så<br />
betonades arbetsledarnas<br />
viktiga roll att stötta forskande<br />
sjuksköterskor.<br />
Dessutom framkom det<br />
under seminariet att NUsjukvårdsbiblioteken<br />
kan<br />
erbjuda kvalificerad hjälp i<br />
forskningsarbetet.<br />
Att omvårdnadsforskning ligger<br />
sjuksköterskor i Fyrbodal varmt<br />
om hjärtat visar de 380 olika förslag<br />
på forskning som lämnades<br />
in till Siv Bäck-Pettersson.<br />
NUHETERNA NOVEMBER 2005<br />
05
– Det stora lyftet inom strokevården är att man har<br />
infört strokeenheter där multidisciplinära team jobbar,<br />
säger Ulf G Andersson.<br />
❮❮<br />
FAKTA<br />
06 NUHETERNA NOVEMBER 2005<br />
Stroke<br />
Stroke är den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige och<br />
det är den vanligaste orsaken till invaliditet.<br />
Stroke är den sjukdom som kräver flest vårddagar (1<br />
miljon per år). Samhällets kostnader beräknas till ca 10<br />
miljarder kronor per år för strokevård och beräknas öka<br />
med ca 30 procent det närmaste decenniet på grund av<br />
fler äldre i befolkningen.<br />
Inom NU-sjukvården insjuknar årligen ca 800 personer.<br />
Stroke består av två huvudformer: hjärninfarkt och<br />
hjärnblödning. 75 procent av de som drabbas av stroke<br />
har fått en hjärninfarkt.<br />
Infarkten orsakas av en propp, ofta från hjärtat på<br />
grund av hjärtsjukdom eller från ett förträngt större<br />
blodkärl som för blodet till hjärnan. Proppar kan också<br />
komma från förkalkade kärl och förträngda småkärl i<br />
hjärnan, kärl som påverkats av till exempel diabetes<br />
och/eller förhöjt blodtryck.<br />
Riskfaktorer för stroke är: högt blodtryck, diabetes,<br />
hjärtsjukdom, rökning, stress, blodfettsrubbning, övervikt,<br />
stillasittande, alkohol och ärftlighet.<br />
Patienter till projektet Rädda Hjärnan är mellan 18 och<br />
80 år och har något/några av dessa symtom:<br />
akut halvsidesförlamning, plötslig kraftlöshet och/eller<br />
domningar i armar och ben, plötsligt svårighet att<br />
prata, plötslig svårighet att svälja, plötslig snedhet i<br />
ansiktet.<br />
Rädda<br />
Hjärnan<br />
Nytt projekt lyfter<br />
fram strokevården<br />
– Tid är hjärna.<br />
Det menar överläkare Ulf G<br />
Andersson på strokeenheten,<br />
Näl.<br />
Den moderna strokevården har i<br />
allt högre grad kommit att<br />
handla om akuta insatser och<br />
nu till våren ställs allting på sin<br />
spets då trombolysbehandling<br />
införs.<br />
Strokeenheter och tidiga<br />
insatser, har kommit att<br />
minska såväl dödligheten<br />
som bestående funktionshinder<br />
hos patienterna – något<br />
som gör att ungefär 70 procent<br />
av alla patienter kan<br />
återvända till hemmet.<br />
Medelåldern på en strokepatient<br />
är idag 75 år. Och det är<br />
en patient som ofta lider av<br />
flera sjukdomar: diabetes,<br />
hjärtproblem, högt blodtryck<br />
mm.<br />
Men det finns även yngre med<br />
kärlförändringar bland<br />
strokepatienterna.<br />
– Min känsla är att långvarig<br />
kronisk stress spelar in bland<br />
de unga patienterna. Ofta<br />
handlar det om livsstilsförändringar.<br />
Vi försöker behålla<br />
de här patienterna lite längre<br />
för att kunna påverka dom,<br />
berättar Ulf G Andersson.<br />
Skillnaden mot en vanlig<br />
medicinavdelning är att en<br />
strokeenhet byggt upp en stor<br />
erfarenhet av diagnostisering,<br />
vård och rehabilitering.<br />
Enheten har också fler sjukgymnaster<br />
och arbetsterapeuter<br />
än en vanlig medicinavdelning.<br />
Idag hamnar i medeltal 70<br />
procent av strokepatienterna<br />
på strokeenheter. Med tanke<br />
på enheternas goda resultat<br />
är det en alldeles för låg<br />
siffra, anser Ulf G Andersson.<br />
Mycket av vården bygger på<br />
mobilisering; att få igång<br />
träningen så patienten klarar<br />
av vardagliga bestyr. Hjärnan<br />
har en förmåga att läka och<br />
kompensera och bli bättre<br />
genom träning. Att patienten<br />
ska upp ur sängen och aktiveras<br />
handlar inte bara om att<br />
bevara ett rörelseminne utan<br />
det är också ett sätt att<br />
undvika proppbildning och<br />
lunginflammation.<br />
Med början våren 2006<br />
kommer strokevården genomgå<br />
en förvandling. Då införs<br />
trombolys, propplösande<br />
behandling för att återställa<br />
blodcirkulationen i ett skadat<br />
område i hjärnan. Projektnamnet<br />
är Rädda Hjärnan.<br />
Insatserna bygger på mycket<br />
väldrillade larmkedjor. Redan<br />
SOS-operatören kommer att<br />
ställa viktiga frågor om<br />
stroken.
Hjärnan är mycket mer<br />
komplex än vad man<br />
tidigare trott: hjärnceller<br />
kan faktiskt nybildas<br />
och nya nervbanor<br />
upparbetas. När ett<br />
centra i hjärnan slagits<br />
ut kan en angränsande<br />
del “lära upp sig” att ta<br />
över funktionerna.<br />
Därför fungerar också<br />
rehabilitering av strokepatienter<br />
I ambulansen avgörs sedan om<br />
det eventuellt är en Rädda<br />
Hjärnan-patient, det vill säga<br />
en akut ischemisk stroke.<br />
Därefter använder akuten,<br />
medicinjouren, röntgen och<br />
IVA speciella checklistor för<br />
diagnostisering. Även kemlabb<br />
kommer att bli en viktig<br />
kugge i flödesschemat.<br />
Det viktigaste är att urskilja de<br />
strokepatienter som drabbats<br />
av hjärnblödning – en trombolys<br />
kan i det fallet få fatala<br />
följder. Andra patienter kan<br />
vara för sjuka för behandlingen,<br />
andra för friska. Några<br />
har vaknat upp med stroke<br />
och vet därför inte exakt när<br />
de drabbades. De får därför<br />
ingen trombolys. Tidsfaktorn<br />
är nämligen enormt viktig.<br />
Medlet måste ges inom tre<br />
timmar efter stroken. Ulf G<br />
Andersson räknar med att<br />
inte fler än 5-10 procent av<br />
alla strokepatienter kommer<br />
att få trombolys. Enstaka<br />
patienter kommer till och<br />
med att försämras av behandlingen.<br />
Ungefär en av tio blir<br />
hjälpt. Men behandlingen<br />
kan också skapa underverk -<br />
chansen för överlevnad ökar<br />
markant och risken för<br />
bestående handikapp minskar<br />
i motsvarande grad.<br />
Socialstyrelsen vill att det ska<br />
ta högst en timme från<br />
sjukhusdörren till första<br />
sprutan. Målsättningen på<br />
Näl är halva tiden, något som<br />
kommer att ställa mycket<br />
hårda krav på all inblandad<br />
personal i vårdkedjan. Utbildningsinsatser<br />
är därför redan<br />
inplanerade.<br />
– Det här är en mycket<br />
resurskrävande vård och nu<br />
handlar det om att få personalen<br />
att ändra attityd.<br />
Stroke har tidigare inte varit<br />
så akut. Nu gäller det att få<br />
personalen att förstå varför<br />
det ska gå fort och då finns<br />
uttrycket “tid är hjärna”,<br />
säger Ulf G Andersson.<br />
Strokevården kommer<br />
alltmer att få en karaktär av<br />
akutvård med övervakningsenhet<br />
på avdelningen. Till en<br />
början kommer Rädda Hjärnan-patienterna<br />
endast till<br />
Näl och då under dagtid då<br />
det finns maximal vårdkompetens<br />
att tillgå.<br />
Strokevård som tidigare<br />
ansetts lite hopplös har<br />
utvecklats mycket på de<br />
senaste åren. Högre kompetens<br />
hos personalen har<br />
inneburit många räddade liv<br />
och en effektiv rehabilitering.<br />
– Varje patient vi kan skicka<br />
hem och inte till ett sjukhem<br />
innebär dessutom en enorm<br />
vinst för samhället, påpekar<br />
Ulf G Andersson.<br />
❮❮<br />
För KORT första gången har en För<br />
Akut för AT<br />
För första gången har en<br />
utbildning i katastrofmedicin<br />
för AT-läkare anordnats.<br />
– Det blev absolut toppenbetyg<br />
vad det gäller praktiska<br />
övningar, övning med<br />
sjukvårdsutrustning och<br />
arbete på skadeplats. Jag vill<br />
också lyfta fram våra utbildare<br />
Carina Tapper och<br />
Berith Svärd, berättar<br />
beredskapssamordnare<br />
Marianne Högström.<br />
AT-läkarna fick först<br />
övergripande information<br />
om PKMC, Prehospitalt och<br />
katastrofmedicinskt<br />
Centrum, om regional<br />
katastrofledning och NUsjukvårdens<br />
katastrofplan.<br />
Därefter handlade det om<br />
organisation på skadeplats,<br />
skyddsutrustning,<br />
säkerhetsutrustning, checklistor<br />
och medicinsk utrustning<br />
för större olyckor och<br />
katastrofmedicinska<br />
behandlingsprinciper<br />
AT-läkarna hade därefter<br />
gruppövningar. Det gällde<br />
att lära sig fatta rätt beslut<br />
på skadeplats, prioritera<br />
och sortera och hantera den<br />
sjukvårdsutrustning som<br />
bland annat finns i ambulanserna.<br />
AT-läkarna Jonas Brodén och<br />
Nicolas Karlsson övar omhändertagande<br />
efter mc-olycka.<br />
NUHETERNA NOVEMBER 2005<br />
07
❮❮<br />
08<br />
KORT<br />
Tänkvärd<br />
energiutställning<br />
<strong>Västra</strong> <strong>Götalandsregionen</strong> förbrukar<br />
500 000 MWh per år.<br />
Det motsvarar uppvärmningen<br />
av 30 000 villor.<br />
Detta och andra tänkvärda<br />
fakta presenterades på Uddevalla<br />
sjukhus under energiveckan.<br />
<strong>Västra</strong> <strong>Götalandsregionen</strong>s<br />
miljöpolicy innebär bland<br />
annat att man ska bidra till<br />
en hållbar utveckling,<br />
hushålla med resurser och<br />
energi. Nästa år kommer<br />
NU-sjukvården att miljöcertifieras<br />
enligt ISO 14001.<br />
Energiarbetet gör också<br />
framsteg. När Västfastigheter<br />
startade sin energieffektivisering<br />
2004 på Uddevalla<br />
sjukhus, låg man på 287<br />
kWh per kvadratmeter och<br />
år. Idag har Västfastigheter<br />
lyckats pressa ned energiförbrukningen<br />
till 252 kWh.<br />
Målet år 2008 är att vara<br />
nere på 190 kWh.<br />
Åtgärderna har innehållit<br />
reglering av värme och<br />
ventilation, att låta behovet<br />
styra istället för slentrianen.<br />
Varför ventilera lokaler<br />
under tidpunkter då de inte<br />
innehåller många människor?<br />
Genom att variera<br />
luftflödena och anpassa<br />
dem till utetemperaturen,<br />
har man lyckats att sänka<br />
energiförbrukningen ytterligare.<br />
Genom information<br />
hoppas man nu också<br />
kunna påverka attityder<br />
och beteenden. Ett led i<br />
arbetet var energiveckan 18-<br />
21 oktober på Uddevalla<br />
sjukhus där de 600 besökarna<br />
fick ta del av goda<br />
exempel och idéer, energirådgivning<br />
och se alternativa<br />
lösningar på bränslen,<br />
uppvärmning och belysning.<br />
Tipspromenad, film<br />
och energi-stand-up gav<br />
andra infallsvinklar på<br />
ämnet.<br />
NUHETERNA NOVEMBER 2005<br />
Från kapprum till bönerum<br />
Bönen är en grundpelare inom<br />
islam.<br />
Såväl personal som patienter<br />
och deras närstående, har<br />
därför önskat sig ett speciellt<br />
bönerum på Näl.<br />
Nu är deras önskan äntligen<br />
uppfylld.<br />
– Det har visat sig svårt att<br />
be på en vårdavdelning och<br />
hitta rätt riktning mot<br />
Mecka. Det är också svårt för<br />
anhöriga till döende patienter<br />
som behöver gå någonstans<br />
för att be, säger chefkurator/bibliotekschef<br />
Shujaat<br />
Normohamed.<br />
Bakom det muslimska bönerummet<br />
står NU-biblioteket<br />
med bibliotekarie Ing-Britt<br />
Persson och chefkurator/<br />
bibliotekschef Shujaat Normohamed.<br />
Han menar att<br />
bönerummet är en aktiv<br />
åtgärd för att underlätta för<br />
NU-sjukvårdens personal att<br />
utöva sin religion och kultur,<br />
något som lagstiftningen mot<br />
etnisk diskriminering påbjuder.<br />
Dessutom är en fjärdedel<br />
av befolkningen inom NUsjukvården<br />
av annan etnisk<br />
bakgrund än den svenska.<br />
Bönerummet är också enligt<br />
Shujaat Normohamed ett sätt<br />
att underlätta för invandrare<br />
att integrera sig i det svenska<br />
samhället.<br />
Bönerummet ska vara<br />
öppet dygnet runt. Det är<br />
beläget på <strong>Västra</strong> gatan, inte<br />
långt från sjukhuskyrkan på<br />
Näl. Här finns en stor heltäckningsmatta<br />
på golvet,<br />
tvättrum för den rituella<br />
tvagningen innan bönen och<br />
tavlor på väggarna med<br />
koranverser på arabiska. På<br />
golvet visar en pil vilket håll<br />
Mecka är.<br />
Bönerummet är ett tidigare<br />
kapprum som nu får tjäna<br />
ädlare syften.<br />
– Det visade sig vara<br />
Sherif Sayed är glad över att slippa be i omklädningsrum eller i matsalen<br />
på Näl.<br />
otroligt svårt att hitta en<br />
plats. Vi är ju så trångbodda<br />
på Näl, säger Shujaat<br />
Normohamed.<br />
En som uppskattarbönerummet<br />
är<br />
sjuksköterskestuderande<br />
Sherif<br />
Sayed.<br />
– Det här är<br />
en jättefin gest.<br />
Jag visste inte själv var<br />
jag skulle be och jag har bett<br />
både i matsalen och i omkläd-<br />
ningsrum och det kändes inte<br />
bra. Jag tycker att det här<br />
bönerummet är perfekt,<br />
säger hon.<br />
Besökarna<br />
gavs tillfälle<br />
att<br />
bekanta<br />
sig med<br />
såväl bönerummet<br />
som ta<br />
del av ett dignande bord<br />
av orientaliska bakverk och<br />
sötsaker.
Hellre bön än<br />
presenter för<br />
muslimska patienter<br />
Det ställs allt högre krav på<br />
vårdpersonal att förstå andra<br />
kulturer.<br />
Bra omvårdnad är för en<br />
muslimsk patient inte bara en<br />
fråga om tillfrisknande utan<br />
också om möjlighet till bön,<br />
trosbekännelse och rätt slags<br />
mat.<br />
Chefkurator/bibliotekschef<br />
Shujaat Normohamed menar<br />
att islam inte bara är en<br />
religion utan en hel kultur<br />
och förhållningssätt till livet.<br />
Och just bönen är mycket<br />
central i en rättroende<br />
muslims liv. Den är oändligt<br />
mycket viktigare än blommor<br />
och presenter till patienten.<br />
– Hur sjuk patienterna än<br />
är så vill de be sina böner och<br />
då inte hur som helst. Man<br />
måste veta riktningen till<br />
Mecka och kunna tvätta sig<br />
under rinnande vatten innan<br />
bön, säger Shujaat Normohamed.<br />
En del vårdpersonal chansar vilt<br />
om kompassriktningen till<br />
Mecka. Vissa tycker det inte<br />
spelar någon som helst roll.<br />
– Bönen blir ofta en kamp<br />
för patienterna. De beskriver<br />
för mig att personal lägger<br />
egna värderingar verbalt eller<br />
med kroppsspråk. Det tror jag<br />
de muslimska patienterna<br />
upplever som jobbigast,<br />
kommenterar Shujaat Normohamed.<br />
För en muslim kan sjukdom<br />
och död ses som naturliga<br />
spelregler. Koranen påbjuder<br />
dock att medicinsk hjälp ska<br />
uppsökas vid behov och<br />
förespråkar också förebyggande<br />
hälsovård, med till exempel<br />
motion, rätt kost, sömn<br />
och ett fungerande sexliv.<br />
Sjukdom kan enligt islam ses<br />
som en varningsklocka som<br />
varnar för att man inte tagit<br />
hand om kropp och själ.<br />
– Begreppet medicin är<br />
inom islam ett mycket vitt<br />
begrepp, det kan utgöras av<br />
en diet eller psykosomatiska<br />
råd från Koranen som säger<br />
att för mycket oro gör människan<br />
sjuk. Sjukdom kan vara<br />
en varning från Gud eller att<br />
man inte sköter sin kropp.<br />
Eftersom begreppet sjukdom<br />
är ett så vitt begrepp så blir<br />
bönerna också en slags medicin,<br />
berättar Shujaat Normohamed.<br />
Shujaat Normohamed tycker<br />
att vårdpersonal också måste<br />
få större insikter om trosbekännelsens<br />
stora roll för<br />
muslimska patienter, inte<br />
minst på dödsbädden. Islam<br />
påbjuder att närstående, inte<br />
imamer, deltar vid den dödssjukes<br />
sida.<br />
– Och religionen säger att<br />
de som besöker sjuka belönas.<br />
Den som är dödssjuk behöver<br />
också hjälp att upprepa<br />
trosbekännelsen som ett<br />
mantra, berättar Shujaat<br />
Normohamed.<br />
Dessutom anses de böner<br />
som den dödssjuke ber för de<br />
närstående ha extra kraft.<br />
Konsekvensen blir en strid<br />
ström av besökare.<br />
Nakenhet kan också bli ett<br />
problem för den muslimska<br />
patienten.<br />
– Personal kan tycka att<br />
det är konstigt att en patient<br />
vill ha ett lakan på sig under<br />
hela undersökningen. Det<br />
handlar även om en man<br />
undersöker en man och en<br />
kvinna som undersöker en<br />
kvinna, berättar Shujaat<br />
Normohamed.<br />
En gynundersökning är<br />
– Man avlastar sitt eget själsliv om man kan få hjälp av närstående<br />
att be trosbekännelsen, förklarar Shujaat Normohamed.<br />
godkänd enligt Koranen men<br />
patienten vill ofta ha så<br />
mycket av lakan över resten<br />
av kroppen som det bara går.<br />
Mat kan också bli ett problem.<br />
Det största problemet är<br />
griskött och grisprodukter.<br />
Det sistnämnda kan finnas i<br />
allt från kakor, godis till<br />
bröstmjölksersättning.<br />
❮❮<br />
FAKTA<br />
– Muslimska patienter kan<br />
vara paranoida och är misstänksamma<br />
mot kärl som<br />
kan ha kommit i kontakt<br />
med griskött och inte diskats<br />
efteråt. Det resulterar i att<br />
många patienter avstår från<br />
mat och väntar på att närstående<br />
ska komma med den,<br />
berättar Shujaat Normohamed.<br />
Islam bygger på anspråkslöshet<br />
Islams livsfilosofi bygger på enkelhet och anspråkslöshet. Islam<br />
utgörs av fem grundpelare: trosbekännelsen, bönen, fastan, allmosor<br />
och vallfärden till Mecka. Vårdpersonal måste till exempel<br />
förstå en patients önskan om att fasta.<br />
Shujaat Normohamed menar att den årliga fastan dels ska lära<br />
människan att tygla sitt begär och ta kontroll över sin kropp och<br />
dels påverka hennes empati. Genom hunger och törst är det lättare<br />
att förstå de umbäranden som många fattiga människor<br />
drabbas av. Fastan pågår en månad, från solens uppgång till<br />
dess nedgång.<br />
Fastan avslutas med en annan grundpelare – allmosor. Två och<br />
en halv procent av ens tillgångar ska efter fastan skänkas till<br />
fattiga människor.<br />
NUHETERNA NOVEMBER 2005<br />
09
Kan det finnas en god död?<br />
Cathrine Jörn och<br />
Bodil Almqvist menar<br />
att känslan att få vara<br />
med och lösa problem<br />
och skapa<br />
trygghet för såväl<br />
patienter som anhöriga<br />
är oerhört givande<br />
i arbetet. Sedan kan<br />
de ge något unikt<br />
inom vården – tid.<br />
Regissör Christina Olofson<br />
var på plats för att diskutera<br />
sin film Happy End.<br />
Innan filmarbetet startades<br />
diskuterade hon och skådespelerskan<br />
Harriet Andersson<br />
mycket med en läkare<br />
om död och döende, hur<br />
människor upplever döden<br />
på så olika sätt. Happy End<br />
kom att bli en film mer om<br />
vänskap och om livet än om<br />
döden.<br />
10 NUHETERNA NOVEMBER 2005<br />
Vad är en god död?<br />
Den frågan ställer palliativa<br />
teamet.<br />
Och svaret kanske finns i filmens<br />
värld…<br />
De palliativa team som finns<br />
på Näl och Uddevalla sjukhus,<br />
arbetar med obotbara<br />
patienter med fysiska<br />
och/eller psykiska symtom.<br />
Samarbete sker tätt ihop<br />
med hemsjukvård, vårdavdelningar,<br />
smärtteam och sjukhuskyrkan.<br />
Teamen måste se<br />
olika behov och önskemål,<br />
ge omvårdnad, lindra symtom<br />
och ge råd och stöd för<br />
patienter, deras anhöriga och<br />
till personal.<br />
Man ska också utbilda anställda,<br />
ge dem insikter i vad en<br />
god död är. Därför bjöds<br />
personal som ingår i palliativa<br />
teamens nätverk, in till en<br />
temadag i Ägget på Näl.<br />
Istället för att bygga diskussionerna<br />
på föreläsningar,<br />
försökte man denna gång ett<br />
helt nytt koncept – en liten<br />
filmfestival om livet och<br />
döden.<br />
Idén till en filmfestival<br />
stod sjukhusbibliotekarie<br />
Gunvor Alexandersson för.<br />
Hon tillade för säkerhets<br />
skull att det fanns näsdukar<br />
att tillgå i samband med<br />
filmvisningarna... Och filmerna<br />
kom verkligen att beröra.<br />
Gunvor Alexandersson ser<br />
filmen som en stark samarbetspartner<br />
i vården för att få<br />
oss att reflektera, känna och<br />
diskutera.<br />
Sjuksköterskorna Cathrine Jörn<br />
och Bodil Almqvist i palliativa<br />
teamet, Näl, menar att det<br />
är viktigt att få en helhetsbild<br />
av patienten genom patientens<br />
egen berättelse (se separat<br />
artikel) och från dennes<br />
anhöriga. Och skönlitteratur<br />
och film är bra verktyg för att<br />
belysa etiska och existentiella<br />
problem; något som blir<br />
mycket påtagliga vid svår<br />
sjukdom.<br />
För att koppla ihop filmerna<br />
med temat Vad är en god<br />
död? använde sig Näls palliativa<br />
team av den amerikanska<br />
psykiatrikern Weismans sex<br />
frågeställningar som har<br />
betydelse för hur såväl närstå-<br />
ende som personal upplevt en<br />
patients död.<br />
Metoden för att bedöma<br />
patientens döende och död<br />
bygger på sex stycken S:<br />
Symtomlindring. Fick patienten<br />
adekvat vård och smärtlindring?<br />
Självbestämmande. Hur självständigt<br />
kunde patienten leva<br />
till slutet?<br />
Sociala relationer. Kunde patienten<br />
bevara viktiga relationer<br />
under slutfasen?<br />
Självbild. Dog patienten med<br />
en acceptabel självbild?<br />
Syntes och sammanhang. Nådde<br />
personen fram till en känsla<br />
av syntes och sammanhang<br />
med sitt liv./Kunde personen<br />
förlika sig med det liv som<br />
blev hennes/hans?<br />
Samtycke. Var personen<br />
beredd att dö?<br />
Som personal kan man jobba<br />
med de sex S:en för att bland<br />
annat hitta den för patienten<br />
rätta symtomlindringen,<br />
involvera patienten i vården,<br />
stötta patientens tidigare och<br />
nya relationer, hjälpa patien-
ten till att känna sig betydelsefull,<br />
hjälpa till att lösa<br />
gamla konflikter, lyssna på<br />
patientens syn på existentiella<br />
frågor, hjälpa till att planera<br />
för såväl begravning som<br />
för de anhörigas fortsatta liv<br />
mm. Cathrine Jörn och Bodil<br />
Almqvist vill inte bara fråga<br />
vad en god död är utan också<br />
vad ett gott liv är.<br />
– Man kan ju säga att ha<br />
en bra livskvalitet ända till<br />
döden också skapar en god<br />
död, menar Bodil Almqvist.<br />
Vad innebär en god död för dig<br />
personligen?<br />
– För mig är det att få<br />
bestämma hur jag själv vill<br />
ha det, och var jag vill vara<br />
någonstans. Jag vill att den<br />
personal som vårdar mig<br />
skall ha god kunskap om<br />
symtomlindring och vara<br />
lyhörda och få låta mig vara<br />
med och bestämma. Sedan<br />
ska det finnas en bra vårdorganisation<br />
som kan hjälpa<br />
mig, säger Bodil Almqvist.<br />
– Självbestämmande är A<br />
och O. För alla patienter är<br />
inte full smärtlindring det<br />
viktigaste. De vill vara helt<br />
klara i huvudet. Det kan<br />
betyda mer att få vara med<br />
och känna kontroll än att<br />
vara helt smärtfri, menar<br />
Cathrine Jörn.<br />
FOTNOT: Filmerna som<br />
visades var: Okay (Jesper W.<br />
Nielsen), Happy End (Christina<br />
Olofson) och Tystnadens<br />
höst (Gunnar Bergdahl). Den<br />
sistnämnda är en kortfilm<br />
inspelad på Näl. Dessutom<br />
bjöds deltagarna på ett brett<br />
filmsvep presenterat av<br />
Gunvor Alexandersson.<br />
Medvandrare längs med en svår väg<br />
Trots att vi lever i ett sekulariserat<br />
land spelar kyrkan en<br />
mycket stor roll för många<br />
människor, inte minst i livets<br />
slutskede.<br />
– Det är få människor som<br />
inte har en tanke om en fortsättning<br />
när hon väl står inför<br />
döden, säger Leila Salminen,<br />
diakon på Näl.<br />
Sjukhuskyrkan samarbetar<br />
tätt ihop med vårdpersonal,<br />
kuratorer och det palliativa<br />
teamet. För den döende<br />
räcker det ibland inte med<br />
omvårdnad och smärtlindring<br />
– man vill ha svar på<br />
existentiella frågor, om skuld,<br />
synd, livets mening eller<br />
varför livet inte blev något<br />
mera. Är min sjukdom ett<br />
straff och varför är livet så<br />
orättvist? Det finns en strävan<br />
efter logik och förklaringar<br />
på svåra frågor. Vårdpersonal<br />
drar det tyngsta lasset,<br />
lyssnar och samtalar. Men<br />
ibland kan sjukhuskyrkan<br />
behöva hjälpa till med dialog,<br />
reflexion och möte.<br />
Att känna och tala om skuld<br />
och förlåtelse kan kännas<br />
bättre än känslan av vanmakt.<br />
Sjukhuskyrkan försöker<br />
lyfta av oket av skuld.<br />
– Döendet skapar alltid en<br />
känsla av skuld, inte minst<br />
hos anhöriga. Det gäller att<br />
inte hamna och bli kvar i den<br />
fasen, menar Birgitta Edvin-<br />
Birgitta Edvinsons, Leila Salminens och Inger Dafgårds roll är mycket<br />
att stötta såväl patienter som anhöriga och personal så att de orkar<br />
vara med under patientens sista tid.<br />
son, präst i sjukhuskyrkan,<br />
Näl.<br />
Sjukhuskyrkans personal<br />
är med och delar ångesten<br />
och förtvivlan men försöker<br />
”<br />
uppmuntra patienten till att<br />
själv reflektera över de svåra<br />
frågorna.<br />
– Hade vi alla svar hade vi<br />
inte varit själavårdare, menar<br />
diakonen Inger Dafgård.<br />
– Vi stöttar den enskilda<br />
personen att hitta sin egen<br />
förklaring. Sedan finns det<br />
naturligtvis människor som<br />
vill ha tröst från Bibeln eller<br />
Det kan vara skönt att ha<br />
någon som tror åt en<br />
från psalmboken, berättar<br />
Leila Salminen.<br />
Sjukhuskyrkans personal står<br />
för ett hopp. Men det handlar<br />
inte om att böner ska få<br />
patienten att tillfriskna.<br />
Personalen vill istället ge<br />
patienten ork att bära sin<br />
sjukdom. Sedan hoppas man<br />
kunna förmedla en bild av ett<br />
ljus efter mörkret i tunneln,<br />
att det finns någon som är<br />
beredd att ta emot den döde.<br />
– Ibland har en människa<br />
inte ork att tro och då kan<br />
det vara skönt att ha någon<br />
som tror åt henne, ett vikarierande<br />
och ställföreträdande<br />
hopp, någon som står ut med<br />
vanmakten, kommenterar<br />
Birgitta Edvinson.<br />
Man behöver inte vara kristen<br />
eller dela sjukhuskyrkans tro.<br />
Det viktiga är det mänskliga<br />
mötet och inte vilken livsåskådning<br />
man har. Ofta är<br />
sjukhuskyrkans viktigaste roll<br />
att bara finnas till vid sängkanten,<br />
att hålla patienten i<br />
handen.<br />
Svårt sjuka som går in och<br />
ut ur sin dvala kan ändå<br />
känna stöd av att det finns<br />
någon där. Även om inte ett<br />
enda ord yppas.<br />
– Sjukhussjälavården är<br />
som en medvandrare som går<br />
med en bit. Det känns sakralt<br />
att få följa en patient ända<br />
fram till dödsögonblicket,<br />
säger Leila Salminen.<br />
Tillsammans med kuratorerna<br />
fortsätter sjukhuskyrkan<br />
sedan att ge stöd och<br />
samtal till anhöriga även<br />
efter patientens död.<br />
NUHETERNA SEPTEMBER 2003<br />
11
En hjälpande<br />
tass för sjuka<br />
Vem vill ha en dreglande, flämtande<br />
och hårig samtalspartner<br />
den sista tiden i livet?<br />
Dessutom kan du få både gnäll<br />
och skäll.<br />
Nu har det visat sig att<br />
hundar hjälper svårt cancersjuka<br />
patienter.<br />
Peter Strang, professor i<br />
palliativ medicin, Karolinska<br />
institutet, har djupintervjuat<br />
ett antal patienter med<br />
obotlig cancer om deras<br />
förhållande till sina hundar.<br />
Hunden kräver inte bara att<br />
husse eller matte uppfyller<br />
sina omhändertagande<br />
plikter. Hunden kan också<br />
skapa en mening i livet och<br />
ge fysisk närhet. I samband<br />
med cancersjukdom förändras<br />
kroppen, kroppslukten<br />
och beteendet hos många<br />
människor. Både patient och<br />
anhöriga kan känna det som<br />
allt svårare med fysisk<br />
kontakt. Hunden fortsätter<br />
dock reservationslöst att ge<br />
ömhet och närhet.<br />
Hunden kan påverka alla fyra<br />
dimensioner som man<br />
arbetar med inom palliativ<br />
vård: den fysiska, psykiska,<br />
sociala och existentiella.<br />
Patienter som upplever att<br />
prat och tankar om döden<br />
både skrämmer och gör<br />
anhöriga ledsna kan känna<br />
att hunden istället kan ta<br />
emot all den rädsla och<br />
ångest man bär inom sig.<br />
Hunden blir samtalspartner<br />
ända in i döden.<br />
12 NUHETERNA NOVEMBER 2005<br />
Glöm aldrig berättelsen<br />
Betydelsen av att få berätta är<br />
extra stor i palliativ vård.<br />
Berättelsen ökar vår förståelse<br />
för patienter och dennes närstående<br />
och för reaktioner hos<br />
oss själva.<br />
Den lägger helt enkelt grunden<br />
till god omvårdnad.<br />
Sjuksköterskan Cathrine Jörn<br />
har i sin tiopoängsuppsats<br />
definierat så kallad narrativ<br />
omvårdnad som ”omvårdnad<br />
som utgår från patientens<br />
egen berättelse och som<br />
betonar värdet av de sammanlagda<br />
berättelserna för<br />
en god omvårdnad.”<br />
Inte minst inom palliativ<br />
vård skapas en relation<br />
mellan vårdare och patient<br />
just genom berättelsen.<br />
Cathrine Jörn skriver i sin<br />
uppsats att patienten skapar<br />
med hjälp av berättelsen en<br />
relation till vårdaren genom<br />
att markera att det här är den<br />
berättelse jag väljer att berätta<br />
för just dig. Detta är en<br />
mycket viktig del när det<br />
gäller att få ta del av patientens<br />
sjukdoms- och livsberättelse.<br />
Olika vårdare får olika<br />
berättelser.<br />
Dessutom<br />
tolkar vi dem<br />
”<br />
olika, beroende<br />
på hur vår<br />
egen livsvärld<br />
ser ut och vilka<br />
erfarenheter vi har. Egentligen<br />
är det först genom de<br />
sammanlagda berättelserna<br />
från olika möten, som vi får<br />
en helhetsbild av patienten<br />
och dennes upplevelser.<br />
Cathrine Jörn menar att ett sätt<br />
att utöka antalet möten<br />
mellan personal och patient<br />
är att vi delar berättelser om<br />
patientmöten med varandra<br />
och att vi reflekterar tillsammans.<br />
Ett annat sätt är att ta<br />
del av berättelserna genom<br />
skönlitteratur, film och<br />
teater. Det är verkningsfullt<br />
Cathrine Jörns<br />
uppsats heter<br />
Berättelser – en<br />
väg till kunskap<br />
och förståelse<br />
för sjuksköterskan<br />
inom onkologiskomvårdnad<br />
inte minst i utbildningssammanhang.<br />
Litteratur som<br />
innehåller berättelser om<br />
sjukdomsupplevelser är också<br />
värdefull på så sätt att den<br />
ger vårdare kunskap om både<br />
patienter och sig själva.<br />
Det är genom att lyssna på en<br />
livsberättelse vi kan ta del av<br />
Behovet att berätta och bli<br />
lyssnad på är stort<br />
vanor, traditioner och värderingar<br />
som patienten har,<br />
anser Cathrine Jörn. Detta är<br />
av stor betydelse i planeringen<br />
av vården, inte minst om<br />
patienten vårdas någon<br />
annanstans än i det egna<br />
hemmet.<br />
Att lära känna en patient<br />
är en lika betydelsefull och<br />
nödvändig omvårdnadshandling<br />
som de rent praktiska<br />
handlingarna. Behovet av att<br />
berätta och bli lyssnad på är<br />
mycket stor vid svår sjukdom.<br />
Patienten känner sig bekräftad.<br />
Berättelsen avslöjar<br />
rädslor, sårbarhet, ensamhet<br />
och behov av tröst. Genom att<br />
lyssna förstår vi inte bara<br />
patienten bättre utan får<br />
också utökad kunskap om<br />
lidandet och vad som lindrar<br />
lidandet: det kan till exempel<br />
handla om smärta, hur, var<br />
och när den upplevs.<br />
En berättelse kan också<br />
innehålla starka<br />
metaforer eller<br />
bestå av gester,<br />
ögonrörelser och<br />
annat kroppsspråk.<br />
För att kunna sätta<br />
oss in i patientens situation<br />
måste vi därför kunna tolka<br />
berättelsen på olika nivåer:<br />
språklig, känslomässig och<br />
kroppslig.<br />
Berättelsen har sin funktion<br />
även i grupper där patienter<br />
som befinner sig i liknande<br />
situationer kan dela med sig<br />
av sina berättelser. Detta kan<br />
ge stöd och utbildning för<br />
patienterna. Det skapar också<br />
en känsla av gemenskap och<br />
ger patienten möjlighet att få<br />
kunskap genom andras<br />
upplevelser.
Avd 9 vårdar med smittande skratt<br />
Det finns ställen där omvårdnad<br />
har hög status.<br />
Ӏnglar finns dom? Jag har<br />
varit frågande tills jag hamnade<br />
här på avdelning 9. Då blev min<br />
fråga besvarad.”<br />
Kommentaren är hämtad<br />
från en patientenkät, gjord<br />
på avdelning 9, Uddevalla<br />
sjukhus. Det är en allmängeriatrisk<br />
avdelning med rehabilitering.<br />
Inriktningen är<br />
planerad vård där patienterna<br />
kommer från akutavdelningar<br />
eller på remiss från<br />
till exempel vårdcentral. I<br />
genomsnitt stannar patienterna<br />
i tre veckor. De flesta är<br />
äldre och alla olika åkommor<br />
ställer hårda krav på mångsidighet<br />
hos de anställda.<br />
Frågan vad som är god<br />
omvårdnad försöker personalen<br />
ständigt besvara. Vårdteamet<br />
består av flera yrkeskategorier<br />
och tillsammans sätter<br />
teamets medlemmar upp mål<br />
för varje enskild patient.<br />
– Vi utgår från det friska<br />
och koncentrerar oss på vad<br />
patienten kan göra. Vi försöker<br />
uppmuntra och stötta<br />
patienten i det han eller hon<br />
kan klara av, menar Birgitta<br />
Lundqvist.<br />
En viktig del i rehabiliteringen<br />
är att lämna sängen för<br />
att delta i den gemensamma<br />
måltiden. Bara att vara med<br />
och plocka mat från frukostbuffén<br />
är en slags träning –<br />
och en trevlig del i patientomvårdnaden.<br />
Vården handlar mycket om att<br />
få patienten att träna och bli<br />
delaktig i avdelningens olika<br />
aktiviteter; allt för att kunna<br />
komma tillbaka till det<br />
vardagliga livet.<br />
Varje patient behandlas<br />
individuellt.<br />
– Personalen måste vara<br />
lyhörd och uppfatta vad som<br />
är god omvårdnad även hos<br />
– På en rehabavdelning är det oerhört viktigt att få hjälp och få experthjälp när man är svårt sjuk, säger<br />
Lars Larsson, här ompysslad av Birgitta Lundqvist och Saima Bagrameli.<br />
patienter som är tysta, poängterar<br />
Birgitta Lundqvist.<br />
– Som personal måste man<br />
kunna läsa patienten, tillägger<br />
undersköterskan Saima<br />
Bagrameli.<br />
Birgitta Lundqvist och<br />
undersköterskan Saima<br />
Bagrameli har tillsammans<br />
60 års vårderfarenhet. De<br />
menar både att god omvårdnad<br />
inte går att läsa sig till.<br />
Det krävs personlig läggning<br />
och ett öppet sinnelag; att<br />
vilja lära sig hela tiden. Inte<br />
minst gensvar från patienterna<br />
har visat att avdelningen<br />
är på rätt spår. Till sin kontrollhjälp<br />
har avdelning 9<br />
bland annat patientenkäter.<br />
– Och så skaffar man sig<br />
förebilder, tar efter de man<br />
tycker har jobbat bra med<br />
omvårdnad, inflikar Birgitta<br />
Lundqvist.<br />
Saima Bagrameli är både<br />
skojfrisk och kramgo – viktiga<br />
ingredienser i god omvårdnad.<br />
– Jag vill ge min glädje till<br />
de som är sjuka, ge dem<br />
värme, en kram, ett leende så<br />
att de får mer glädje och blir<br />
friska på insidan, säger hon.<br />
Begreppet omvårdnad diskuteras<br />
ständigt på avdelning 9.<br />
– Vi har fredagsmys med<br />
personalen och dricker<br />
gemensamt kaffe och har en<br />
stund avsedd för reflektion.<br />
På de träffarna tar vi upp<br />
saker som bemötande och<br />
respekt. Det kan ju hända att<br />
någon i personalen bemött<br />
en patient dåligt och då tar vi<br />
upp det, säger Birgitta Lundqvist.<br />
Att orka ge kvalificerad<br />
omvårdnad tar på krafterna.<br />
Saima menar att det är<br />
viktigt att kunna lämna ilska<br />
och irritation utanför ytterdörren<br />
innan man tar steget<br />
in till patienterna. För att<br />
mötet med patienterna ska<br />
fungera så måste man ha en<br />
strategi. Bra personaltrivsel är<br />
en viktig del.<br />
Lars Larsson, patient på avdelning<br />
9, lovordar dygnetrunthjälpen,<br />
personalteamens<br />
breda sammansättning och<br />
yrkeskompetensen.<br />
– Den här avdelningen<br />
fungerar otroligt bra när det<br />
gäller omvårdnad. Man är<br />
inte psykisk stabil när man<br />
som jag har cancer, och då är<br />
man beroende av personal<br />
som bryr sig. Kan de inte visa<br />
empati så faller det mesta,<br />
säger han.<br />
NUHETERNA SEPTEMBER 2003<br />
13
Lärare som ser det friska hos den sjuke<br />
Efter 30 års arbete som mellanstadielärare<br />
tog Margareta<br />
Svanfeldt sig an en ny utmaning:<br />
att undervisa barn på Näl.<br />
– Min uppgift är att se det<br />
naturliga och friska hos barnet.<br />
Jag möter inte ett sjukt barn.<br />
Jag möter en elev.<br />
Det var för två år sedan som<br />
Margareta Svanfeldt började<br />
som sjukhuslärare. Omställningen<br />
var stor. Eleverna är<br />
utspridda över flera lokaler,<br />
och undervisningen är att<br />
betrakta som blixtinsatser<br />
med några enstaka undervisningstimmar<br />
per barn. All<br />
långsiktig planering är bara<br />
att glömma. Ibland är eleven<br />
för orkeslös för att ta till sig<br />
undervisning.<br />
Andra gånger kan undersökningar<br />
och behandlingar<br />
förskjuta skolarbetet.<br />
– Man måste jämt börja<br />
om från noll och hela tiden<br />
försöka lära känna nya barn.<br />
Man behöver lära sig att<br />
utveckla en fingertoppskäns-<br />
14 NUHETERNA NOVEMBER 2005<br />
lighet för varje barns behov,<br />
säger Margareta Svanfeldt.<br />
Sjukhuslärarna är representerade<br />
endast på ett handfull<br />
sjukhus i Västsverige. Något<br />
fler blir det om man också<br />
räknar in de lärare som<br />
arbetar inom BUP.<br />
Bristen på lärarkollegor på<br />
Näl gör att behovet av erfarenhetsutbyte<br />
med andra<br />
”<br />
sjukhuslärare är stort.<br />
De utgör ett viktigt led i<br />
tillfriskningsprocessen. En<br />
lärare visar barnet att hon<br />
eller han har en annan<br />
identitet och inte bara är en<br />
sjukdom och en patient.<br />
– Det gäller att påminna<br />
eleverna om att de tillhör ett<br />
vanligt socialt sammanhang<br />
och man kan kanske sprida<br />
en distraktion ifrån sjukdo-<br />
men. I bästa fall kan man få<br />
dem att känna att de kommer<br />
att hinna med sitt vanliga<br />
skolarbete, berättar Margareta<br />
Svanfeldt.<br />
Alla från årskurs ett till nio<br />
erbjuds undervisning. Det<br />
finns elever från såväl särskolan<br />
som gymnasiet. Den<br />
sistnämnda gruppen (som<br />
inte inbegrips i skolplikten)<br />
Varje barn ska känna<br />
att det kan lyckas<br />
får hjälp med kontakter med<br />
sin ordinarie skola eller<br />
annan service. Ofta är de<br />
framförallt på jakt efter en<br />
dator med Internetuppkoppling.<br />
Eleverna har mycket olika<br />
behov och önskemål på<br />
undervisning. Det omöjliggör<br />
också all planering och<br />
samordning.<br />
– Någon ska lära sig om<br />
Sjukhusläraren måste<br />
vara en kreativ pedagog<br />
och individanpassaundervisningen.<br />
Här spelar Margareta<br />
Svanfeldt och<br />
12-åriga Evelina ett<br />
slags bingo som<br />
utvecklar det engelska<br />
ordförrådet.<br />
kolets kretslopp, någon<br />
annan om franska revolutionen<br />
och någon tredje ska just<br />
lära sig bokstäverna, förklarar<br />
Margareta Svanfeldt.<br />
Det finns en hemtrevlig liten<br />
skolsal men ofta bedrivs<br />
undervisningen på de olika<br />
avdelningarna.<br />
– Sjuka barn orkar ofta<br />
inte tillhöra en ny grupp,<br />
påpekar Margareta Svanfeldt.<br />
Den individuella undervisningen<br />
kan anpassas efter<br />
elevens behov av stöd i speciella<br />
ämnen.<br />
En del barn blir mäkta förvånade<br />
när det dyker upp en<br />
lärare på sängkanten. Men<br />
några stenhårda läxförhör<br />
väntar inte. Istället erbjuds<br />
olika förslag. Något som<br />
många barn tycker om är<br />
hjärngympa, knep och knåp.<br />
– Det handlar mycket om<br />
att hitta saker som gör att<br />
varje barn kan känna att det<br />
lyckas, poängterar Margareta<br />
Svanfeldt.
Satsning på AT<br />
underlättar<br />
rekrytering<br />
Uddevalla sjukhus får ett allt<br />
bättre rykte hos AT-läkarna.<br />
– De var förr mer utnyttjade<br />
som arbetskraft. Idag får de mer<br />
utbildning och klinikerna är<br />
mycket mer omhändertagande,<br />
säger studierektor Zoltan Läckberg.<br />
NU-sjukvården tog åt sig ATläkarnas<br />
kritik och inrättade<br />
för två år sedan en studierektor<br />
på Näl och en i Uddevalla.<br />
Per Persson innehar den<br />
förstnämnda posten och<br />
Zoltan Läckberg har sedan 1<br />
september den sistnämnda.<br />
Satsningen på två studierektorer<br />
som företräder ATläkarna<br />
och en förbättrad<br />
utbildning har burit frukt –<br />
Uddevalla sjukhus har klättrat<br />
från 46:e plats till en<br />
hedrande 7:e plats i den<br />
årliga AT-rankningen.<br />
Zoltan Läckberg som också<br />
arbetar som kirurg, menar<br />
att trygghet är ett nyckelord<br />
för en AT-läkare.<br />
– AT-läkarna har det bra på<br />
”<br />
Näl och Uddevalla sjukhus.<br />
Det är lätt att få ångest om<br />
man lämnas ensam och<br />
måste fatta egna beslut men<br />
det förekommer inte här. En<br />
del av kritiken vi fick tidigare<br />
var just att AT-läkarna lämnades<br />
ensamma utan uppbackning,<br />
berättar Zoltan Läckberg.<br />
Det handlar också om<br />
tillit.<br />
– AT-läkarna ska känna sig<br />
trygga att berätta om de<br />
behandlas illa eller känner<br />
sig utnyttjade. Och kommer<br />
de med problem så ska vi<br />
också åtgärda dem, betonar<br />
Zoltan Läckberg.<br />
Zoltan Läckberg efterlyser<br />
större förståelse för ATläkarna,<br />
och förståelse från<br />
alla yrkesgrupper. Det är inte<br />
lätt att omsätta sina studier<br />
till praktisk handling. ATläkarna<br />
är unga, sårbara och<br />
behöver vägledning. Varje<br />
patient är unik och endast<br />
erfarenhet kan överbrygga<br />
glappet mellan skolböckerna<br />
och det dagliga arbetet på ett<br />
sjukhus. Samtidigt är det<br />
också upp till AT-läkarna att<br />
släppa prestigetänkandet.<br />
– Jag bruka säga att man<br />
ska vara ödmjuk och inte<br />
bara lära från doktorer. Var<br />
inte rädd att fråga men fråga<br />
lika gärna en sjuksköterska<br />
som har erfarenhet, råder<br />
Zoltan Läckberg som själv<br />
tycker det är jättekul att ha<br />
- Man ska vara ödmjuk och<br />
inte bara lära från doktorer<br />
med AT-läkare och se hur se<br />
suger upp ny kunskap som<br />
svampar.<br />
En av Zoltan Läckbergs uppgifter<br />
som studierektor är att<br />
organisera och förbättra ATläkarnas<br />
utbildning och föra<br />
ut budskapet till all personal<br />
att det faktiskt bedrivs utbildning<br />
av läkare inom NUsjukvården.<br />
Och för att AT-<br />
– Verksamheten är ju utformad utan den minsta tanke på AT-läkarna.<br />
Och det vill jag ändra på. För det lönar sig i längden och AT är det<br />
bästa sättet att rekrytera duktiga doktorer på, hävdar Zoltan Läckberg.<br />
läkarna ska trivas och bli<br />
duktiga måste utbildningsmomentet<br />
planeras in i<br />
ordinarie verksamhet.<br />
– Ska vi ha AT-läkare så är<br />
det inget att diskutera. Det är<br />
självklart att vissa saker tar<br />
tid och måste få ta tid, anser<br />
han.<br />
Samtidigt är Zoltan Läckberg<br />
noga med att AT-läkarna<br />
inte ska tro att de bara kan få<br />
utbildning.<br />
– Jag brukar säga till dom<br />
att AT är ett slags provtjänstgöring<br />
innan de får sin<br />
legitimation. De får lön för<br />
att utföra ett arbete under<br />
handledning och inte för att<br />
studera. Sedan är utbildning<br />
en stor och viktig del av ATtjänsten.<br />
Zoltan Läckberg tycker att<br />
AT-läkarna glöms bort vid<br />
diskussioner om omorganiseringar.<br />
Vad händer till<br />
exempel om akutvården i<br />
Uddevalla läggs ned? Var ska<br />
AT-läkarna då arbeta?<br />
FOTNOT: AT-rankningen är<br />
resultatet av enkäter som ATläkarna<br />
får besvara. Ansvarig<br />
för rankningen är SYLF,<br />
Sveriges yngre läkares förening.<br />
NUHETERNA NOVEMBER 2005<br />
15
❮❮<br />
KORT<br />
Utflytt av<br />
jourcentraler<br />
Nu finns vårdcentralernas<br />
kvälls- och helgjour i Trollhättan<br />
och Uddevalla på<br />
Kvällstorps respektive Dagssons<br />
vårdcentral. Detta för<br />
att poängtera primärvårdens<br />
roll som första linjens<br />
sjukvård. Två av målen är att<br />
minska antalet oplanerade<br />
besök till förmån för den<br />
planerade vården samt att<br />
minska väntetider genom<br />
tidsbokning av jourbesök.<br />
Patienter som är osäkra<br />
vilken vård som ska sökas<br />
kommer via en informationssatsning<br />
att uppmanas<br />
kontakta sjukvårdsupplysningen,<br />
en instans som<br />
kommer att spela en nyckelroll.<br />
Under en övergångsfas<br />
kommer en sjuksköterska<br />
från primärvården att stötta<br />
akutmottagningarna med<br />
preliminär bedömning av<br />
patientens vårdbehov, tidsbeställning<br />
till jourcentral, ge<br />
egenvårdsråd mm.<br />
Tvättlappen<br />
på spaning<br />
Seriefiguren Tvättlappen<br />
kanske inte blir någon favorit<br />
i tonårshyllan. Men regionens<br />
centraltvätteri i Alingsås<br />
hoppas att han ska roa, reta<br />
och väcka till insikt. Den lilla<br />
knubbisen ska dyka upp lite<br />
var stans inom sjukvården.<br />
Tvättlappen är ett led i<br />
bekämpningen<br />
av det<br />
stora<br />
svinnet<br />
av<br />
textilier. Svinnet<br />
inom landsting och<br />
kommuner i <strong>Västra</strong> <strong>Götalandsregionen</strong><br />
motsvarar en<br />
kostnad på åtta miljoner<br />
kronor (år 2003).<br />
Det är framförallt kortkalsonger,<br />
trosor, t-tröjor och<br />
babyartiklar som rymmer<br />
iväg från vårdinrättningarna.<br />
16 NUHETERNA NOVEMBER 2005<br />
Personalveckan på Uddevalla sjukhus:<br />
En medicin att skratta åt<br />
Att skratta är inte bara att ha<br />
roligt det är också friskvård.<br />
Det menar skratterapeuterna<br />
Elisabeth Fridefors och Ann-<br />
Britt Ternander.<br />
– Hundra skratt motsvarar 30<br />
minuters gympa, säger Ann-<br />
Britt.<br />
Under Uddevalla sjukhus<br />
personalvecka med temat<br />
Den goda arbetsplatsen - gott<br />
för kropp och själ, fanns en<br />
rad aktiviteter, bland annat:<br />
gående meditation, taizémässa,<br />
andrum, avslappning,<br />
massage, föreläsningar,<br />
idrott, dans och så en skrattkammare;<br />
gruppövningar<br />
tillsammans med skratterapeuterna<br />
Elisabeth<br />
Fridefors och Ann-Britt<br />
Ternander.<br />
Tanken med skratterapi är att<br />
erbjuda hälso- och friskvård.<br />
Och svårt att nå resultat är<br />
det heller inte. För det första<br />
smittar skratt genom vad vi<br />
ser och både Elisabeth och<br />
Ann-Britt gapflabbar, kråmar<br />
och jönsar sig på ett medryckande<br />
sätt. Även om vi inte<br />
känner oss glada så fungerar<br />
terapin. Enligt Elisabeth och<br />
Ann-Britt reagerar hypofysen<br />
likadant oavsett om skrattet<br />
är framtvingat eller spontant.<br />
– Det bara sprutar ut<br />
endorfiner och hormoner i<br />
kroppen vid ett skratt, säger<br />
Elisabeth.<br />
Förmågan att skratta är faktiskt<br />
något som måste övas.<br />
Det finns till och med skrattklubbar<br />
i Göteborg och<br />
Kungsbacka där deltagarna<br />
lyckas få djupare och djupare,<br />
längre och längre skratt.<br />
Efteråt är det också lättare<br />
att se vardagliga problem i<br />
sina rätta proportioner och få<br />
en allt bättre självdistans.<br />
Enligt skratterapeuterna så<br />
innebär deras medicin:<br />
❏ stärkt immunförsvar,<br />
❏ fysisk träning,<br />
❏ sänkning av blodtrycket,<br />
❏ utökad utsöndring av<br />
oxytocin och endorfiner,<br />
❏ ökad kraft och energi,<br />
❏ minskad stress,<br />
❏ förbättrad inlärningsförmåga,<br />
❏ ökad kreativitet.<br />
Att skratt kan hela och<br />
minska smärta är Elisabeth<br />
Fridefors övertygad om. Hon<br />
är själv ett exempel. Efter ha<br />
blivit skratterapeut känner<br />
hon knappt av sin medfödda<br />
höftledsluxation.<br />
De båda skratterapeuterna<br />
anlitas ofta av olika arbetsplatser<br />
men de har också<br />
jobbat med strokepatienter,<br />
arbetslösa och långtidssjukskrivna.<br />
Elisabeth Fridefors och<br />
Ann-Britt Ternander är övertygande<br />
om det läkande skrattets<br />
kraft. De stödjer sig<br />
bland annat på den amerikanska<br />
psykologen och skratterapeuten<br />
Annette Goodheart<br />
som har arbetat med<br />
traumatiserade barn och<br />
krigsoffer. Hon har funnit att<br />
skratt är en överlevnadsmekanism<br />
och att skrattets helande<br />
kraft faktiskt kan användas<br />
i ett sorgearbete.<br />
FOTNOT: Annette Goodhearts<br />
bok heter Laughter Therapy.
Personalveckan på Näl:<br />
Jämställdhet som tema<br />
Under personalveckan på Näl<br />
var temat jämställdhet och<br />
hälsa.<br />
Och ska man sammanfatta<br />
arbetet med jämställdhet så<br />
kan man konstatera att det går<br />
långsamt framåt.<br />
Mycket långsamt.<br />
Under rubriken Må väl på Näl<br />
fick personalen prova taktil<br />
massage, meditation och ta<br />
del av utställningar om bland<br />
annat jämställdhet. Dessutom<br />
erbjöds en rad olika föreläsningar<br />
inne i Ägget. En av<br />
talarna var Stig Engelbrektsson,jämställdhetssamordnare<br />
på Näl. Han presenterade<br />
NU-sjukvårdens jämställdhets-<br />
och mångfaldsplan.<br />
Men planen tar till exempel<br />
inte upp patientperspektivet.<br />
Stig Engelbrektsson tyckte att<br />
det kunde vara intressant att<br />
se om patienter diskrimineras<br />
på grund av kön, funktionshinder,<br />
religion, ålder,<br />
etnicitet eller sexuell läggning.<br />
Planens innehåll är att<br />
varje person ska behandlas<br />
lika och med samma respekt,<br />
men verkligheten kan se<br />
annorlunda ut.<br />
Stig Engelbrektsson menade att<br />
problemet är att vi ofta delar<br />
in oss i vi- och dom-grupperingar.<br />
Vi är styrda av våra<br />
värderingar och fördomar.<br />
– Men vi skulle själva<br />
plötsligt kunna hamna i en<br />
dom-grupp om vi fick funktionshinder,<br />
påpekade Stig<br />
Engelbrektsson som också<br />
efterlyste ett större chefsansvar<br />
för att driva jämställdhets-<br />
och mångfaldsfrågor<br />
och att även klinikernas<br />
styrkort innehöll de väsentligaste<br />
bitarna inom området.<br />
Regionråd Ingela Bergendahl<br />
som pratade om den<br />
jämställda arbetsplatsen,<br />
Ingela Bergendahl<br />
önskar att<br />
jämställdhetsfrågorna<br />
kunde genomsyra<br />
allt från<br />
budgetbeslut till<br />
tillsättning av<br />
chefer.<br />
tyckte också att patientperspektivet<br />
var intressant. Hur<br />
förhåller vi oss till kvinnor<br />
och män inom vården? Varför<br />
får kvinnor vänta längre i<br />
ambulanskön? undrade hon.<br />
Ingela Bergendahl efterlyste<br />
också en jämnare fördelning<br />
av män och kvinnor inom<br />
vården. Det är bra för patienterna<br />
att kunna välja vem<br />
man vill anförtro sig åt. Inte<br />
minst ungdomar kan känna<br />
sig låsta av att prata inför en<br />
person av motsatt kön. Och så<br />
blir arbetsplatserna trevligare<br />
med både män och kvinnor<br />
enligt Ingela Bergendahl som<br />
själv har lång erfarenhet<br />
inom vården.<br />
För att öka jämställdheten<br />
föreslog hon bland annat att<br />
heltid ska utgöra normen och<br />
att värderingssystemet BAS<br />
ska användas vid lönesättning.<br />
En annan viktig fråga är<br />
sjukfrånvaron. Kvinnor har<br />
en högre sjukfrånvaro än<br />
män, men varför? Med ett<br />
större ansvar för familj och<br />
hushåll är kvinnorna mer<br />
utsatta. Ingela Bergendahl<br />
menade att vissa kvinnor till<br />
och med skulle behöva sjukskriva<br />
sig från hemmet och<br />
till jobbet för att må bra. Vi<br />
har också alla ett ansvar att<br />
se till att våra arbetskamrater<br />
tas väl om hand på arbetsplatserna<br />
för att de ska må<br />
bra, menade Ingela Bergendahl.<br />
Hon efterlyste den<br />
friska arbetsplatsen där<br />
jämställdhet, medinflytande,<br />
motion och personaltrivsel<br />
genomsyrade arbetet.<br />
Att jämställdhet alltid är i våra<br />
tankar är lite av en dröm.<br />
Ingela Bergendahl berättade<br />
att endast nio nomineringar<br />
kom in förra året till <strong>Västra</strong><br />
<strong>Götalandsregionen</strong>s jämställdhetspris.<br />
Och då ska<br />
man komma ihåg att det<br />
arbetar 50 000 personer inom<br />
regionen. Ingela Bergendahl<br />
ansåg vidare att vi nu måste<br />
lägga krut på att hitta bra<br />
chefer som kan lyfta upp<br />
jämställdheten på alla nivåer<br />
och i alla diskussioner.<br />
Ur NU-sjukvårdensjämställdhets-<br />
och mångfaldsplan<br />
2006<br />
MEDARBETARSKAP OCH<br />
LEDARSKAP. MÅL.<br />
❏ Vi arbetar för att jämställdhets-<br />
och mångfaldsperspektivet<br />
skall finnas<br />
med vid planering, beslut<br />
och genomförande i verksamheten.<br />
❏ Hos oss utgör heltid norm<br />
och deltid är möjligt.<br />
❏ Arbetstiderna anpassas<br />
efter såväl verksamhetens<br />
krav som personalens behov.<br />
❏ Jämställdhet och mångfald<br />
tillvaratas vid tillsättningar<br />
av arbetsgrupper och<br />
projekt.<br />
❏ Vi verkar för att både<br />
kvinnor och män skall ha<br />
samma möjlighet att ta ut<br />
föräldraledighet och att vara<br />
hemma med sjukt barn.<br />
❏ Vi skapar en öppen och<br />
positiv attityd till jämställdhet<br />
och mångfald samt<br />
motverkar all form av<br />
diskriminering på varje<br />
arbetsplats.<br />
LÖNER. MÅL.<br />
❏ I lönearbetet utjämnar vi<br />
osakliga löneskillnader.<br />
❏ Vi utvecklar lönekriterier<br />
för att stödja en löneutveckling<br />
på lika villkor.<br />
❏ Genom utvecklingssamtal<br />
och lönesamtal mellan chef<br />
och arbetstagare görs lönesättningsprinciper<br />
kända.<br />
❏ Hos oss har föräldralediga<br />
löneutveckling.<br />
❏ Hos oss har långstidssjukskrivna<br />
löneutveckling.<br />
NUHETERNA NOVEMBER 2005<br />
17
Sara Kadefors:<br />
Beskriver mjukheten inne i hårdheten<br />
Sara Kadefors ville egentligen<br />
bli psykolog, men orkade inte<br />
sitta vid skolbänken. Sedan<br />
barnsben har hon velat berätta.<br />
– Jag skriver gärna om ungdomsåren,<br />
för då är livet så<br />
dramatiskt. Då pendlar det<br />
mellan liv och död, säger hon.<br />
Sara Kadefors tänkte aldrig<br />
bli författare. Det var istället<br />
film som gällde. Men författarskapet<br />
visade sig ha två<br />
stora fördelar - friheten och<br />
självbestämmandet. Det<br />
framkom i ett arrangemang i<br />
samverkan mellan NU-biblioteket<br />
och S:t Lukas i<br />
Bohuslän.<br />
Från radiopraterska till filmkrönikör<br />
och sedermera författare<br />
och filmmanusförfattare.<br />
Teater också. Sara Kadefors är<br />
den unga kvinnan, som nyss<br />
fyllt 40, men som är lite rädd<br />
för att åldras.<br />
När Sara var i 20-åldern<br />
kände hon sig redan misslyck-<br />
18 NUHETERNA NOVEMBER2005<br />
ad. Idag har hon<br />
egna barn och<br />
det var när hon<br />
fick barn, som<br />
hon kunde sitta<br />
ned och börja<br />
skriva. I förlagets<br />
lilla lånelägenhet<br />
på Kungsholmen,<br />
föder hon<br />
fram sina berättelser,<br />
ofta om<br />
förtryckta människor<br />
och<br />
mänskliga<br />
relationer. Eller<br />
om de vuxnas<br />
oförmåga att<br />
stötta och ta<br />
hand om sina<br />
barn. Mest har<br />
det varit för barn<br />
och unga. Men<br />
nu är snart<br />
hennes första<br />
vuxenroman<br />
klar. Med klara<br />
existentiella tendenser.<br />
– Det är en bok som kommer<br />
att handla om en kvinna<br />
i 40-årsålder och om att<br />
mogna som människa, berättar<br />
Sara Kadefors.<br />
Sara Kadefors hör till dom som<br />
har fått stor uppmärksamhet<br />
i media genom att ha stått i<br />
rampljuset. Mitt i filmfestivalvimlet<br />
i Cannes och som<br />
fräck men öppenhjärtig<br />
krönikör i GP.<br />
Men Sara ville inte bli<br />
“någon äcklig mediamänniska”,<br />
när hon bildade familj.<br />
Därför valde hon att lämna<br />
mediavärlden för att istället<br />
bli författare.<br />
Många ungdomar söker sig idag<br />
till medias uppmärksamhet<br />
och går med glädje in i<br />
såpavärlden. Sara har också<br />
haft behov att bli sedd, men<br />
efter den stora uppmärksamheten<br />
dog behovet.<br />
Idag kan chattandet på<br />
nätet vara ett sätt att sudda<br />
ut klass- och könsskillnader.<br />
Precis som i August-vinnaren<br />
"Sandor slash Ida", där Sandor<br />
och Ida är två ungdomar från<br />
olika världar. De möts på<br />
webben och båda är de lite<br />
kaxiga, men också osäkra och<br />
rädda.<br />
– Typen Ida har jag kunnat<br />
hata och förakta och samtidigt<br />
sett upp till…hennes<br />
snygga förpackning och<br />
lätthet att erövra alla killar<br />
på jorden.<br />
– Men efter att ha titta in<br />
bakom makeupen hos denna<br />
sminkade Ida-tjej, har jag<br />
också lärt mig något om alla<br />
snyggisar…att dessa också<br />
kan vara osäkra och ha ett<br />
djupare inre liv.<br />
Sara Kadefors tycker synd om<br />
de hårda ungdomsgängen,<br />
som är mitt inne i tuffheten,<br />
och själv minns hon hur hon<br />
också gick omkring tufft<br />
klädd i jeans och var livrädd i<br />
Landvetter.<br />
– Jag hade varit lyckligare<br />
som ung i Landvetter, om jag<br />
hade haft möjlighet att<br />
chatta.<br />
– För det är ju helt enkelt<br />
så, att man kan mötas på<br />
chatten, utan att utseendet<br />
betyder allt.<br />
– Och till slut måste vi ju<br />
mötas i verkligheten, säger<br />
hon.<br />
Sara Kadefors fick också höra<br />
hur två äldre män i rullstol<br />
upplevde filmen "Sandor<br />
slash Ida" veckan innan på<br />
Uddevalla sjukhus:<br />
– Vi är glada att vi har<br />
blivit äldre. Det verkar så<br />
jobbigt att vara ung idag!<br />
Text: Gunvor<br />
Alexandersson<br />
❮❮<br />
Näl<br />
PÅ GÅNG<br />
8/11 kl. 18.30 Magdanskväll<br />
med musik och mat. Irene<br />
Karlbom dansar och berättar<br />
16/11 kl. 19.00 Psykiatrins<br />
Dag. Psykiatri med kvalitet -<br />
om att vara anhörig till<br />
psykiskt sjuka. Möt författare<br />
Åsa Moberg<br />
Samarr: Psykiatriska Kliniken<br />
och Omsorgsförvaltningen<br />
i Trollhättans stad<br />
29/11 kl. 10-15 Julens<br />
bokmarknad Samarr: Akademibokhandeln<br />
29/11 kl. 18.30 - ca 21.00 i<br />
Ägget. En kväll av stor vikt<br />
om övervikt och fetma, Jarl<br />
Torgerson, verksamhetschef<br />
och docent, Medicinkliniken.<br />
Mingeltorg, medicinshistorisk<br />
utställning,<br />
hälsoråd, smakprover och<br />
läsgodbitar. Fri entré.<br />
13/12 kl. 07.30 Luciamorgon<br />
Samarr: Lions club Trollhättan<br />
och Sodexho<br />
Uddevalla sjukhus<br />
7/11 Harriet Hogevik, verksamhetschef<br />
på Infektionskliniken,<br />
föreläser: Antibiotikaresistens<br />
- vad är det?<br />
Aulan kl. 18.00.<br />
9/11 kl. 18.15 Magdanskväll<br />
med musik och mat. Irene<br />
Karlbom dansar och berättar<br />
22/11 kl. 17.00 FILMKVÄLL<br />
Se program<br />
6/12 kl. 10 - 15 Julens bokmarknad.<br />
Samarr: Akademibokhandeln<br />
15/12 kl. 18.30 Julmusik med<br />
NÄL-kören<br />
Mera information finns på:<br />
http//:intranu1.alvsborg.se/<br />
nubiblioteket/
❮❮<br />
KRYSSET<br />
Konstruktör: Korsordskungen<br />
När du löst korsordet, fyll i namn och adress och skicka sidan till <strong>Nuheterna</strong>, NU-sjukvårdens<br />
kansli, Näl, 461 85 Trollhättan. Märk kuvertet ”krysset”. Senast den 5 december vill vi<br />
ha ditt svar.<br />
Förra numrets vinnare är Turid Osland Johansson, barn- och ungdomskliniken, Näl, som<br />
får en stegmätare. Andra och tredje pris går till Siv Bergström, röntgen, Näl och Sara<br />
Karlsson, avd 34, Näl. De får biobiljetter. Grattis!<br />
Namn:..........................................................................................................................................<br />
Arbetsplats:.................................................................................................................................<br />
Hemadress:.................................................................................................................................<br />
NUHETERNA NOVEMBER 2005<br />
19
<strong>Nuheterna</strong><br />
NU-sjukvårdens kansli, Näl, 461 85, Trollhättan<br />
Uppdrag: ena och förena<br />
– Förändrar man inte blir man ifrånsprungen<br />
av andra.<br />
Det menar Sten Axelsson, nytillsatt sjukhusdirektör<br />
för NU-sjukvården.<br />
Vad vill du uppnå?<br />
– Jag tror att nyckelordet för framtiden<br />
är samverkan. Samverkan på olika<br />
sätt; inom Näl och Uddevalla sjukhus,<br />
mellan sjukhusen, mellan sjukhusen<br />
och primärvården och mellan sjukhusen<br />
och kommunerna.<br />
– Nyckeln till framgång är ett patientperspektiv<br />
samt omvärldens krav på att<br />
vi tar hand om “kunderna” utifrån ett<br />
patientperspektiv och inte ett personalperspektiv.<br />
Vad innebär patientperspektiv?<br />
– Det ska vara efter hur invånarna<br />
uppfattar vården, dess tillgänglighet och<br />
kvalitet. Där måste sjukvården som<br />
❮❮<br />
JOBBET & JAG<br />
Namn: Sten Axelsson Yrke: Jurist<br />
Arbetsplats: NU-sjukvårdens kansli<br />
Ålder: 53 Familj: Gift och tre barn<br />
Bor: Villa i Skövde Fritiden: Löpning, tennis<br />
och annan idrott Aktuell som: Sjukhusdirektör<br />
för NU-sjukvården<br />
20 NUHETERNA NOVEMBER 2005<br />
- Patienterna<br />
kommer<br />
att ställa allt<br />
högre krav,<br />
inte bara på<br />
medicinsk<br />
kvalitet utan<br />
också på tillgänglighet<br />
och bemötande,<br />
säger<br />
Sten Axelsson<br />
om<br />
framtida<br />
trender inom<br />
sjukvården.<br />
helhet bli bättre och nyckelorden ska<br />
vara samverkan och kvalitetsutveckling.<br />
Hur kommer den nya organisationen<br />
att se ut?<br />
– Mitt uppdrag är att bara ha en<br />
förvaltning och en förvaltningschef. Jag<br />
tror på tydlighet och tydligt ansvar. Hur<br />
organisationen kommer att se ut i detalj<br />
vet jag ännu inte men jag är beredd att<br />
lyssna och hitta lösningar som leder<br />
mot samverkan och kvalitetsutveckling.<br />
Innebär en omorganisation också<br />
uppsägningar?<br />
– För dagen kan jag inte svara på om<br />
folk blir uppsagda eller inte. Men man<br />
behöver inte vara orolig vi har en personalpolitik<br />
som garanterar trygghet.<br />
– Det innebär samtidigt inte att<br />
förändringar inte kommer att ske.<br />
Styrelsen förväntar sig att det bli förändringar.<br />
Det behöver inte betyda att folk<br />
friställs. Det finns många andra lösningar.<br />
Vilken slags chef är du?<br />
– Jag tycker det är viktigt att vara<br />
tydlig och ärlig. Jag tycker inte om dolda<br />
agendor.<br />
❮❮<br />
FRÅGAN<br />
Vad tycker du är<br />
bra omvårdnad?<br />
Posttidning A<br />
Ann-Lis Fröjd,<br />
barnmorska, förlossningen<br />
Näl<br />
– Bemötandet är<br />
det viktigaste och<br />
att patienten<br />
känner tillit till<br />
sin barnmorska<br />
och att denne<br />
finns närvarande.<br />
Ing-Mari Ekberg,<br />
barnmorska, förlossningen<br />
Näl<br />
– En profession i<br />
det jag gör och är<br />
det blir ett bra<br />
möte mellan mig<br />
och patienten och<br />
att vi förstår<br />
varandra. Patienten<br />
ska känna sig<br />
lyssnad på.<br />
Tina Wynell, sjuksköterska,<br />
avd 9, Uddevalla<br />
sjukhus<br />
– Att se människan<br />
bakom patienten<br />
och ge det som<br />
behövs, världsligt,<br />
kroppsligt, smärtlindring<br />
och att<br />
patienten inte känner<br />
sig ensam.<br />
Margaretha Johansson,<br />
undersköterska,<br />
avd 9, Uddevalla<br />
sjukhus<br />
– Att tänka att så<br />
här skulle jag vilja<br />
bli bemött om jag<br />
var sjuk, och att se<br />
hela människan<br />
och vad hon egentligen<br />
vill.