På väg mot befrielsen
På väg mot befrielsen
På väg mot befrielsen
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
nationalkänslan och dämpa de växande klass<strong>mot</strong>sättningarna.<br />
Imperialismen kunde spela på<br />
samma strängar som senare fascismen.<br />
Vid behov förgylldes de egoistiska <strong>mot</strong>iven<br />
med argument som att »höja de lägre stående rasernas<br />
bildningsnivå och tekniska kunnande«,<br />
»sprida den kristna civilisationen«, »stoppa den<br />
arabiska slavhandeln« osv. Man tog – högst frivilligt<br />
– på sig »den vite mannens börda«, tolkad av<br />
Kipling i en dikt om européernas svåra uppgift<br />
som uppfostrare av främmande raser. Även om<br />
en och annan enskild aktör kan ha haft ädla <strong>mot</strong>iv,<br />
var den underliggande rasismen en viktig<br />
förutsättning.<br />
Värst drabbat av den koloniala imperialismen<br />
blev Afrika. Det låg närmast. Dessutom banade<br />
»upptäckare« som Livingstone och Stanley, drivna<br />
av helt artskilda <strong>mot</strong>iv, <strong>väg</strong> för militära erövringar<br />
av kontinentens inre. Afrika var redan tidigare<br />
starkt försvagat av slavhandeln, först den<br />
arabiska i Östafrika och sedan den europeiska,<br />
transatlantiska i Västafrika. Oenigheten är stor<br />
om omfattningen – från 8 till 25 miljoner i det<br />
förra fallet och från 12 till 40 miljoner i det senare.<br />
I den stora kapplöpningen om Afrika mellan<br />
1870 och 1914 styckades allt upp utom Etiopien<br />
och Liberia. Styckmästare var Belgien, Frankrike,<br />
Italien, Portugal, Spanien, Storbritannien och<br />
Tyskland. Spelreglerna bestämdes av Berlinkongressen<br />
1884‒85. Dess förbud <strong>mot</strong> slavhandel satte<br />
dock på intet sätt stopp för slaveri i till exempel<br />
den belgiske kungen Leopolds Kongo.<br />
Kolonialmakter 1914<br />
Moderniseringen av vapnen från och med 1870talet<br />
och bruket av kulsprutor från 1880-talet<br />
gjorde erövringarna till en tekniskt sett enkel affär.<br />
Sökte afrikanerna göra väpnat <strong>mot</strong>stånd <strong>mot</strong><br />
kolonisatörerna, kunde de brutalt mejas ner innan<br />
de ens nått fram till strid. Deras människovärde<br />
sågs av erövrarna som försumbart. Elfenben<br />
och gummi däre<strong>mot</strong> var av stort ekonomiskt<br />
värde.<br />
<strong>På</strong> <strong>väg</strong> <strong>mot</strong> <strong>befrielsen</strong> 13