På väg mot befrielsen
På väg mot befrielsen
På väg mot befrielsen
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
västeuropeiska kolonialväldet. Förändringens<br />
vind började svepa över Afrika. 1960 utsågs av FN<br />
till Afrikas år och generalförsamlingen antog Deklarationen<br />
om frihet åt koloniala länder och folk<br />
(resolution 1514), som gjorde det koloniala systemet<br />
olagligt. Bakom beslutet stod bland annat<br />
USA och Sovjetunionen om än av helt skilda skäl.<br />
Samma år blev inte mindre än 19 afrikanska<br />
kolonier självständiga. Frånsett Kongo-Kinshasa<br />
(belgiskt) och Nigeria och Somalia (brittiska) var<br />
alla franska. Även i många andra fall – om än inte<br />
i alla – skedde avkolonialiseringen i oblodiga former.<br />
Medan de befriade ansåg sig ha erövrat sin<br />
frihet genom kamp – oftast fredlig, påstod sig de<br />
gamla kolonialmakterna ha givit »de infödda«<br />
deras frihet och dessutom kunskap att bära den.<br />
De nya staterna fick inte sällan i arv gränser och<br />
befolkningar utan hänsyn tagen till etniska och<br />
kulturella skiljelinjer. Det bäddade för nya konflikter.<br />
Till de blodigare uppgörelserna hörde avvecklingen<br />
av de portugisiska kolonierna Angola, Guinea<br />
Bissau och Moçambique, som blev verklighet<br />
på 70-talet efter revolution i hemlandet. Zimbabwe<br />
blev internationellt erkänt som självständigt<br />
1980. Namibias oberoende dröjde till 1990,<br />
och Sydafrikas svarta majoritet fick inte fulla<br />
medborgerliga rättigheter förrän 1994.<br />
Sverige som misslyckad<br />
kolonialmakt<br />
Sverige hade tur. Perioden som kolonialmakt i<br />
Afrika blev bara femton år, 1649‒1664. Totalt fem<br />
Linnélärjungen Sparrman dokumenterade inte bara Sydafrikas zoologi.<br />
små kolonier på den afrikanska västkusten med<br />
Cabo Corso i nuvarande Ghana som centrum för<br />
den första och sista kolonin. Vid den tiden var<br />
Sverige visserligen en europeisk stormakt, men<br />
holländare och engelsmän ville inte ha konkurrens<br />
och räddade oss därigenom undan en tvivelaktig<br />
roll som kolonialherrar. I stället kunde det<br />
på 1930-talet heta: »Enda ljuspunkten i detta<br />
misslyckade företag var negrernas tillgivenhet<br />
<strong>mot</strong> svenskarna, vilka de sökte hjälpa.« (Gerhard<br />
Lindblom i Röster i Radio 1933)<br />
Detta innebar dock inte, att svenskarnas intresse<br />
för Afrika helt försvann. Gustav III trodde<br />
på guld i Senegal, dit filantropen Wadström reste<br />
<strong>På</strong> <strong>väg</strong> <strong>mot</strong> <strong>befrielsen</strong> 15
Change language