På väg mot befrielsen
På väg mot befrielsen
På väg mot befrielsen
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Frelimos ledare Eduardo Mondlane studerade på svenskt stipendium sedan Apartheidregeringen berövat honom studiemöjligheten<br />
i Sydafrika.<br />
Efter 1959 kunde ingen svart student längre registrera<br />
sig vid de två rasmässigt öppna universiteten<br />
utan särskilt tillstånd från utbildningsdepartementet.<br />
Vita studenter, som deltog i klasser vid<br />
svarta institutioner för högre studier, kunde få<br />
upp till sex månaders fängelse. Ansvarig för det<br />
svarta Fort Hare University College blev ministern<br />
för Bantu Education, det vill säga i praktiken<br />
ett stopp för avancerade högre studier för svarta.<br />
Stockholmsprofessorer protesterade i ett brev till<br />
Sydafrikas regering <strong>mot</strong> denna segregering av den<br />
högre undervisningen.<br />
Hösten samma år tog Gunnar Helander och<br />
Per Wästberg initiativet till Fonden för rasförtryckets<br />
offer i Sydafrika. Efter<br />
aktiv lobbyverksamhet lyckades<br />
SFS påverka regeringen, så att<br />
utrikesminister Undén i sitt anförande<br />
vid FN:s generalförsamling<br />
1959 tog upp frågan om<br />
de icke-vita studenternas förvärrade<br />
situation. Det var första<br />
gången Sverige lyfte fram apartheidfrågan<br />
i FN.<br />
»Vita studenter, som<br />
deltog i klasser vid<br />
svarta institutioner<br />
för högre studier,<br />
kunde få upp till sex<br />
månaders fängelse.«<br />
<strong>På</strong> <strong>väg</strong> <strong>mot</strong> <strong>befrielsen</strong> 21
Change language