Årsredovisning 2005 - Örnsköldsviks kommun

Årsredovisning 2005 

Örnsköldsviks kommun

Innehåll 

Kommunstyrelsens ordförande 2 

Örnsköldsviks kommun 3 

Förvaltningsberättelse 5 

Omvärldsanalys 5 

Finansiell analys 6 

Metod 6 

Resultat och kapacitet 6 

Risk och kontroll 11 

Känslighetsanalys 13 

God ekonomisk hushållning 13 

Framtiden – hot och möjligheter 14 

Ekonomisk redovisning 17 

Resultaträkning 17 

Kassaflödesanalys 18 

Balansräkning 19 

Nothänvisningar, kommunen 20 

Nothänvisningar, koncernen 22 

Redovisningsprinciper 23 

Budgetjämförelse 24 

Verksamhetens nettokostnad 25 

Investeringsredovisning 26 

Fem år i sammandrag 27 

Kommunövergripande 28 

Organisation 28 

Personalberättelse 29 

Miljöberättelse 34 

Nämnder och bolag 36 

Kommunstyrelsen 36 

Barn- och utbildningsnämnden 38 

Humanistiska nämnden 40 

Kultur- och fritidsnämnden 42 

Omsorgsnämnden 44 

Nämnden för teknik och service 46 

Plan- och miljönämnden 48 

Övriga nämnder 49 

Tjänstecentrum i Örnsköldsvik AB 50 

Örnsköldsviks Buss AB 51 

Övik Energi AB 52 

AB Övikshem 53 

Rodret i Örnsköldsvik AB 54 

Ord&Begrepp 

Anläggningstillgångar: Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav. 

Avser kommunens värdepapper, långfristiga fordringar, inventarier, transportmedel, 

fastigheter och anläggningar. 

Avskrivningar: Planmässig värdenedsättning av anläggningstillgång som beräknas 

utifrån förväntad ekonomisk livslängd. Ska i princip motsvara förslitning och/eller 

förbrukning av anläggningstillgång. 

Avsättningar är ekonomiska förpliktelser, vilkas storlek eller betalningstidpunkt 

inte är helt bestämd. 

Kapitalkostnad: Årlig ersättning mellan finansförvaltningen och nämnderna. Avser 

ersättning för det kapital som nyttjas av nämnden (avskrivning och internränta). 

Ansvarsförbindelser: Möjliga åtaganden beroende på osäkra framtida händelser 

som bara delvis kan kontrolleras av den redovisningsskyldige. Åtagandets storlek 

kan ofta inte fastställas med tillförlitlighet. 

Balansräkning visar den ekonomiska ställningen vid bokslutsdagen. Av den framgår 

hur kommunen har använt sitt kapital respektive hur kapitalet har anskaffats. 

Eget kapital: Skillnaden mellan tillgångar och skulder. 

Förkortningar: 

Mkr = Miljoner kronor, kkr = Tusen kronor. 

Kassaflödesanalys visar hur kommunen har fått in pengar och hur de använts 

under året. Till skillnad från resultaträkningen som visar kostnader/intäkter 

redovisas här ut- och inbetalningar. 

Kassalikviditet: visar betalningsberedskap på kort sikt d v s förmåga att betala 

korta skulder i rätt tid. 

OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR – FÖRRÅD 

FORMEL: 

X 100 

KORTFRISTIGA SKULDER 

Kortfristiga skulder: Lån och skulder där avsikten är att betala dessa inom ett år. 

Långfristiga skulder: Lån och skulder där avsikten är att löptiden kommer att 

överstiga ett år. 

Nettoinvesteringar: Investeringsutgifter efter avdrag för investeringsbidrag. 

Nettokostnad: Driftkostnader efter avdrag för driftbidrag, avgifter och ersättningar. 

Finansieras med skattemedel. 

Nämndsresultat: Det resultat som uppstår för nämnden då verksamhetens 

kostnader och intäkter jämförs med tilldelade skattemedel. 

Omsättningstillgång: Egendom som inte är anläggningstillgång. 

Periodisering: Fördelning av utgifter och inkomster till det år då resurserna förbrukas 

eller tillkommer. 

Resultaträkning sammanfattar årets intäkter och kostnader och därmed hur 

förändringen av kommunens eget kapital har framkommit. 

Skuldsättningsgrad uttrycker förhållandet mellan skulder och totala tillgångar i 

procent, d v s visar hur mycket av kommunens tillgångar som är lånefinansierade. 

SKULDER 

FORMEL: 

TOTALA TILLGÅNGAR 

Soliditet: Eget kapital satt i relation till de totala tillgångarna. Visar hur stor del 

av tillgångarna som finansierats med egna medel. Soliditeten avspeglar kommunens 

finansiella styrka på lång sikt. 

EGET KAPITAL 

FORMEL: 

TOTALA TILLGÅNGAR 

X 100 

X 100 

Totala medel: De medel som nämnden har till förfogande nästkommande år, vilket 

är tidigare års samlade nämndsresultat. 

Över-/underskottshantering: Respektive nämnd tar med sig årets nämndsresultat 

(över-/underskott) till nästkommande år. Varje nämnd beslutar sedan hur långt ut 

i den egna verksamheten som den hanteringen används.

Trygghet och framtidstro 

Balans i ekonomin skapar trygghet för satsningar och 

möjlighet till omfördelning av resurser. Balans i ekonomin 

är en viktig förutsättning för god service till kommunens 

medborgare. 

Resultatet 2005 visar att vi nu har återställt det underskott 

vi hade 2003 och samtliga ekonomiska mål har 

uppfyllts. Bakom resultatet ligger ett stort och omfattande 

arbete i hela kommunen. Det breda engagemang 

som medarbetarna visat för att sänka kostnaderna, samtidigt 

som verksamheten utvecklats framåt, har skapat 

nya möjligheter till förbättringar. Erfarenheten visar 

också att till synes små insatser sprider sig som ringarna 

på vattnet och får effekter långt ut. Alltså – alla 

behövs! 

Stora administrativa förändringar för att utveckla och 

effektivisera verksamheten har genomförts och fortsätter 

att genomföras. Gamla arbetssätt läggs åt sidan 

och nya införs. Dessa sida vid sida med satsningar 

såsom nya äldreboendet Björkhem, fler nattpatruller, 

förstärkt hemtjänst och boendestöd. Bjästaskolan står 

snart klar för elever och lärare att flytta in i, barnomsorgen 

har utökats för fler barn och skolverksamheten 

står sig mycket väl i nationell jämförelse. 

Vi vill att ännu fler ska välja Örnsköldsvik. Vi som redan 

bor här känner väl till den livskvalitet som är möjlig 

här och som är ett absolut krav för att kommunen ska 

stå sig väl i konkurrens med andra. Men den extra 

attraktionen ligger i det vågade! Med det menar vi att 

handlingskraft och mod att satsa på investeringar och 

verksamheter som avviker från det självklara är förutsättningar 

för att lyckas även i framtiden. Med egen 

framtidstro får vi även fler att investera i Örnsköldsvik. 

Nu ser vi tydligt att visioner förverkligas. Botniabanan 

förändrar stadsbilden liksom den nya arenan och Inre 

hamnens utveckling. Med allt som sker inom handeln 

och de satsningar som görs på bland annat fler utbildningar, 

kultur och attraktivt boende vänds blickarna 

alltmer mot Örnsköldsvik och stannar också där. 

Framtidsbygget ska ske brett och väl genomtänkt. En 

bra grund för det fortsatta tillväxtarbetet gjordes under 

förra året genom offentliga möten inför arbetet inom 

Världsklass 2015. Vi är på god väg i utvecklingen för 

en även i framtiden god ekonomi. Som lokaltidningen 

skrev apropå en genomförd attitydundersökning: 

”Det har sagts tidigare, men det kan gott sägas igen. 

Örnsköldsvik är på frammarsch! I alla fall om man får 

tro invånarna.” 

- Vi håller med! 

Elvy Söderström (s) 

Kommunstyrelsens ordförande

Örnsköldsviks Kommun 

Örnsköldsviks kommun 

En påtaglig utvecklingsanda märks inom ett flertal områden i 

Örnsköldsvik sedan ett antal år. Med en viktig bas i ett starkt 

näringsliv, med såväl stora som små företag, skapas nya möjligheter 

även inom en mängd andra områden. Kännetecknande för 

kommunen är bland annat högteknologiska företag med stark 

exportinriktning, entreprenörskap, bra skola, trygghet, prisvärt 

boende, framgångsrik idrott, rikt föreningsliv och fantastisk 

natur. En viktig del i utvecklingssatsningen är projektet Vision 

2008, som från och med 2006 går över till namnet Världsklass 

2015. 

Befolkningsutveckling 

Arbetet för att förbättra befolkningssiffrorna i Örnsköldsvik ger 

resultat. Vid senaste årsskiftet 2005-2006 visade kommunen ett 

flyttnetto på 191, att jämföra med föregående år då flyttnettot 

var 107. Sedan 1997 har befolkningssiffrorna stadigt förbättrats. 

Då minskade kommunen med totalt 627 personer och 2005 var 

minskningen totalt 2 personer. Befolkningen i Örnsköldsvik var 

54 943 personer i slutet av december 2005. 

Näringsliv och arbetsmarknad 

Med sina omkring 2 500 företag är Örnsköldsvik en företagstät 

kommun där de stora företagen inom tillverkningsindustri, som är 

mycket internationellt inriktad, länge har dominerat företagsbilden. 

Till de största företagen hör M-real, BAE Systems Hägglunds, 

Domsjö fabriker, Hägglunds Drives och Sanmina. Papper, sjukvårdsutrustning, 

hydrauliska drivsystem, fartygskranar, stridsfor- 

3 

don, bakverk och elektronik är några exempel på produkter från 

Örnsköldsvik. 

Under senare år har spjutspetsteknik börjat utvecklas även inom 

nya konstellationer som teknikparken Processum och genom den 

pilotanläggning för etanol som byggts. Inom handeln ser man nu 

en tydlig uppgång med nya etableringar och bland annat en ny 

galleria i staden. Desutom får upplevelseindustrin nya möjligheter 

i och med den arena som byggs vid Inre hamnen. I arbetet med 

att öka Örnsköldsviks attraktionskraft är det goda samarbetet mellan 

kommun, näringsliv och näringslivsorganisationer en viktig 

styrkefaktor. För att ge kommunens företag god service i deras 

fortsatta utveckling har konceptet Företagslotsen utvecklats. 

Av de sysselsatta örnsköldsviksborna arbetar 28% inom tillverkningsindustrin 

– att jämföra med rikets 19%. Störst arbetsgivare 

SYSSELSÄTTNING EFTER NÄRINGSGREN 

ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN

ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN 

är Örnsköldsviks kommun med omkring 5 500 anställda, följd av 

M-real, Landstinget och BAE Systems Hägglunds. 

I december var den öppna arbetslösheten i Örnsköldsvik 4,8%. 

Regionen utvecklas 

Örnsköldsvik ligger i en spännande utvecklingsregion, där kommunikationerna 

kommer att spela en stor roll för framtiden. 

Flygplatsen strax norr om Örnsköldsvik har byggts ut och bygget 

av den nya kustjärnvägen Botniabanan sätter sin prägel på stora 

delar av kommunen. Resecentrum kommer att finnas vid Inre 

hamnen, vid sjukhuset och i Husum. Med Botniabanan, som blir 

klar 2010, får 380 000 invånare i regionen Sundsvall – Umeå förbättrade 

dagpendlingsmöjligheter och en större arbetsmarknadsregion 

bildas. För att utveckla regionen har samarbetet mellan 

Örnsköldsvik och Umeå förstärkts. 

Centrum för utbildning och tjänsteföretag 

Inre hamnen i centrala Örnsköldsvik är ett intressant utvecklingsområde. 

I och med Botniabanan och centralstationen får 

området ytterligare fokus. Här har också nya, attraktiva bostäder 

byggts och den nya evenemangsarenan invigs sommaren 2006. 

I denna miljö finns såväl Umeå Universitet som Mittuniversitetet 

liksom också bibliotek och konferenslokaler. I byggnaden Arken 

huserar idag ett 50-tal tjänsteföretag med över 550 anställda. 

Utbildning 

Utbildningsutbudet i Örnsköldsvik har utvecklats till att innefatta 

både Umeå Universitet och Mittuniversitetet och ett flertal 

KY-utbildningar. Idag finns sammantaget vid dessa utbildningar 

omkring 750 studenter. Kommunen erbjuder vägledning till olika 

studier och yrkesvägar genom Studieplus. 

Mellan kommun, näringsliv och utbildningsanordnare bedrivs 

ett intensivt samarbete för att åstadkomma bra utbildningar för 

framtiden. De senaste åren har flera nya utbildningar startat. 

2005 startade en spa-utbildning och en GIS-ingenjörsutbildning 

vid Umeå Universitet samt en KY-utbildning till kantor. 

Fritid 

Med omkring 1 000 föreningar och många fritidsanläggningar 

erbjuder Örnsköldsvik ett stort utbud av aktiviteter. Hockey, 

innebandy, ridning, skidåkning, golf, konståkning, gymnastik 

BEFOLKNING I KOMMUNEN (31/12) 

4 

och fotboll är några exempel. Paradisbadet har byggts ut för nya 

attraktioner och i Höga Kusten utvecklas turismen. 

I kommunen finns museum, bibliotek, konsthall och kulturhistoriska 

platser som Gene fornby. Musiken är en stor del i kulturlivet 

med många körer, konserter och ett kulturskolecentrum med 

undervisning i musik, dans, drama, teater och film. Att utveckla 

ungdomskommunen Örnsköldsvik är en viktig uppgift. Här ingår 

bland annat ett antal fritidsgårdar och träffpunkten Sliperiet. 

Enkätundersökningen LUPP färdigställdes 2005 som en del i arbetet 

med att stimlera den lokala ungdomspolitiken. 

Från Vision 2008 till Världsklass 2015 

Ökad inflyttning och fler jobb är centralt i utvecklingsarbetet i 

Örnsköldsvik. I detta syfte bildades 1998 Vision 2008 med representanter 

från kommun, näringsliv och intresseorganisationer 

för att tillsammans med enskilda kommuninvånare skapa idéer, 

initiativ och nya samarbetsformer för kommunens utveckling. De 

senaste åren har flyttnettot förbättrats genom fokus på sysselsättning 

och företagande, kompetensförsörjning och livskvalitet. 

Exemplen på resultat av visionsarbetet är många. Regionutveckling 

i och med Botniabanans tillkomst är ett, nätverket 

Jobb-alliansen för medflyttanderekrytering ett annat. Sliperiet 

är en ny ungdomslokal, KomTek är den kommunala teknikskolan 

och vid Inre hamnen har nya attraktiva bostäder byggts. Utvecklingen 

av biodrivmedel intensifieras genom en pilotanläggning 

för etanolframställning, ledarutbildning för generationsskifte i 

företag genomförs, särskilda insatser för landsbygdsutveckling 

görs och genom Företagslotsen möter företagen på ett och 

samma ställe kommunens företagsservice. Inflyttaraktiviteter för 

de närmare 1 500 nya örnsköldsviksborna, insatser för studentorten 

Örnsköldsvik och ökad rörlighet på arbetsmarknaden är 

ytterligare exempel på innehåll i projektet. 

Det samarbete som pågår mellan näringslivet, kommunen och 

andra organisationer är en framgångsfaktor för Örnsköldsvik. 

Fler företag, regionutveckling, boende, utvecklad forskning och 

högre utbildning, turism, hälsa och ungas villkor är några av de 

aktuella frågorna. Under 2005 hölls ett antal idémöten för att ta 

nästa steg i utvecklingsarbetet under namnet Världsklass 2015. 

Arbetet intensifieras 2006 under nyckelorden delaktighet, jämställdhet, 

mångfald, samverkan och engagemang.

Förvaltningsberättelse 

Omvärldsanalys 

Den avmattning man kunde se i konjunkturläget i slutet av 

2004 och i början av 2005 visade sig vara av tillfällig art. 

Utvecklingen har efter första kvartalet 2005 åter tagit fart och 

ligger på historiskt höga nivåer. Konjunkturinstitutets bedömning 

för i år och nästa år innebär en global tillväxt med 4,4% 

per år. Det som främst driver denna utveckling är fortsatt snabb 

ekonomisk omvandling i Asien, främst i Kina och Indien, stark 

investeringsutveckling och en fortsatt expansiv ekonomisk politik 

med låga räntor. Osäkerhet om oljeprisets långsiktiga utveckling 

samt ett växande underskott i den amerikanska bytesbalansen är 

dock faktorer som kan förändra utvecklingen i negativ riktning. 

Konjunkturuppgången i euroområdet har förstärkts under senare 

delen av 2005. I Sverige pekar de flesta kurvor mot en fortsatt 

stark BNP-tillväxt. Minskad ohälsa, samt att såväl export som 

investeringar och hushållens konsumtion har stärkts betydligt, 

efter en svag inledning av året, har bidragit till den gynnsamma 

utvecklingen i riket. 

I slutet av 2005 visar arbetsmarknaden på en ökning av antalet 

nya jobb och en ökad efterfrågan av arbetskraft, en minskning av 

varsel om uppsägning samt att antalet tillkommande arbetslösa 

minskar. Trots detta är arbetsmarknadsläget fortsatt besvärande. 

Arbetslösheten ligger på samma nivå som för ett år sedan. 

Orsaken till att det ännu inte syns någon minskning i arbetslöshetstalen 

är främst att flera söker sig ut på arbetsmarknaden och 

att konkurrensen om jobben därmed ökar. Enligt AMS bedömningar 

kommer vi dock från och med 2006 att kunna se tydliga resultat 

av den goda konjunkturutvecklingen även i arbetslöshetssiffrorna. 

Det är särskilt i byggsektorn och inom privat tjänstesektor 

som sysselsättningen bedöms öka. Genom de arbetsmarknadsåtgärder 

som beslutats i form av plusjobb och utbildningsvikariat 

kommer kommuner och landsting att bidra till minskning av den 

5 

öppna arbetslösheten. I övrigt bedöms kommunsektorn öka antalet 

sysselsatta endast marginellt. 

BNP-tillväxt, inflation, löneutveckling, sysselsättning samt 

befolkningsutveckling är faktorer som har stor påverkan på en 

kommuns ekonomi. 

Sveriges befolkning ökade under 2005 med 36 360 personer 

motsvarande 0,4% och uppgick 2005-12-31 till 9 047 752 innevånare. 

Invandringsöverskott, d v s att det var fler människor 

som flyttade till Sverige än som flyttade ur landet, är den största 

förklaringen till befolkningsökningen. Detta överskott uppgick 

till 27 111 personer. Antalet födda har liksom de närmast 

föregående åren överstigit antalet döda och innebar under 2005 

ett födelseöverskott med 9 636 personer. Utvecklingen mot en 

vändning av den negativa befolkningsutvecklingen i Örnsköldsvik 

som märktes föregående år har hållit i sig även under 2005. Vid 

årsskiftet uppgick antalet örnsköldsviksbor till 54 943 personer 

vilket motsvarar en minskning med 2 personer jämfört med 

2004-12-31. Flyttnettot var positivt för tredje året i rad. 1 685 

personer flyttade till kommunen medan 1 494 personer lämnade 

Örnsköldsvik, vilket innebär ett inflyttningsöverskott med 191 

personer. Födelsenettot var oförändrat negativt då antalet avlidna 

översteg antalet födda. 

Enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) förväntades 

kommun- och landstingssektorn uppnå ekonomiska resultat i 

nivån 10 miljarder kronor under 2005, varav kommunerna bidrar 

med ca 6 miljarder kronor. Resultatnivån ligger i linje med riktmärket 

för god ekonomisk hushållning. Effekterna av genomförda 

besparingar, högre skatteintäkter genom förbättrat sysselsättningsläge 

samt ökade statsbidrag gör att läget ser gynnsamt ut 

även för åren 2006-2008. Man kan i genomförda enkätundersökningar 

utläsa att resurserna allt mer verkar styras till kärn- 

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 

verksamheterna, skola, vård och omsorg. Dessutom har det skett 

en förskjutning av resursfördelningen till brukare med särskilda 

behov. I handikappomsorgen är det framför allt kostnader inom 

LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, som 

ökat och bedöms fortsätta att öka i en oroande takt. Förutsatt 

att Sveriges kommuner fortsätter arbeta med fokus på effektivisering, 

ökad produktivitet samt formulerar mål för och följer upp 

resultat och verksamhet enligt intentionerna för god ekonomisk 

hushållning är förutsättningarna dock goda för att kunna leverera 

den service och de välfärdstjänster som kommuninvånarna 

förväntar sig få för de skattemedel man bidrar med. Det är också 

av avgörande betydelse för att kommunsektorn ska kunna behålla 

en sund ekonomi att staten fullt ut finansierar de reformer 

som beslutas och som innebär ökade kostnader för kommunerna. 

Nedan följer en analys av Örnsköldsviks kommuns ekonomi 

under 2005. 

Finansiell analys 

Metod 

Den finansiella analys som kommunen valt att använda sig av 

kallas RK-modellen och bygger på följande fyra aspekter: 

Resultat – Vilken balans har kommunen haft över sina intäkter 

och kostnader under året och över tiden? 

Kapacitet – Vilken kapacitet har kommunen att möta finansiella 

svårigheter på lång sikt? 

Risk – Föreligger några risker som kan påverka kommunens 

resultat och kapacitet? 

Kontroll – Vilken kontroll har kommunen över den finansiella 

utvecklingen? 

Målsättningen med modellen är att analysera de fyra aspekterna 

för att därigenom bedöma om kommunen har en god ekonomisk 

hushållning samt att kunna identifiera framtida hot och möjligheter 

i kommunen. 

Resultat och kapacitet 

Årets resultat 

Resultatet 2005 uppgår till +58,0 Mkr och det är det bästa resultatet 

hittills under 2000-talet. Förutom 2003 har kommunens 

resultat varit positiva de senaste fem åren. Skattesatsen uppgår 

till 21,79% och har varit oförändrad sedan 2000. 

RESULTATUTVECKLING 

6 

NÄMNDSÖVERGRIPANDE BESPARINGAR 

,, 

Mkr Budget Utfall 

2005 2005 

Centralis. lev.fakt/elektr hant. 5,0 3,0 

Effektivisering löneadministration 2,5 1,8 

Samordnad IT/telefoni 3,0 3,5 

Effekt upphandling 1,5 3,2 

Fastighetsskötsel, färre kvm, skollokalutr 3,0 3,0 

Effekt ökade frisktal 5,0 3,3 

Sänkta energikostnader 5,0 1,9 

Fortsatt samverkan och effektiv upphandling 2,0 2,0 

Effektiv lokalutnyttj/bantning fastigh.bestånd 5,0 18,0 

Lägre lönekostnadsökning (centralt) 3,0 2,8 

Totalt 35,0 42,5 

I budget 2005 ingick nämndsövergripande besparingar motsvarande 

35 Mkr. I tabellen ovan redovisas utfallet till 42,5 Mkr, 

vilket är 7,5 Mkr högre än budgeterat. 

Dessa besparingar är långsiktigt kostnadssänkande förutom 

reavinster på försäljning av fastigheter. 2006 kommer lägre reavinster 

att täckas av att vissa av besparingsåtgärderna 2005 är 

försenade och effektueras först 2006. 

Nämndernas resultat 2005 uppgår till +16,1 Mkr. Det positiva 

resultatet innebär att nämndernas totala medel vid årets utgång 

har växt från +34,1 Mkr 2004 till +50,2 Mkr 2005. De enskilda 

nämndernas ekonomiska situation varierar dock kraftigt. 

Av nämnderna visar omsorgsnämnden, precis som föregående 

år, det största överskottet med +34,7 Mkr. Främsta orsaken 

till det stora plusresultatet är det fortsatta långsiktiga arbetet 

med omstrukturering av äldreomsorgen. De medel som frigjorts 

har inte använts 2005, kostnadseffekten kommer först 2006. 

Ytterligare förklaringar är förskjutningar i tiden vad gäller satsningar 

samt fortsatt restriktivitet med drift och vikarier. Årets 

resultat innebär att omsorgsnämndens totala medel har ökat från 

+7,9 Mkr vid årets början till +42,5 Mkr vid årets slut. 

NÄMNDSRESULTAT 

Humanistiska nämnden visar, för första gången sedan nämnden 

bildades 2003, ett positivt resultat 2005, +7,0 Mkr. Den största 

förklaringen är ett överskott inom vuxenutbildningen till följd 

av minskade nettokostnader för interkommunala utbildningar. 

Kostnaden har övertagits av staten och statsbidragen har i 

gengäld minskats, men inte i samma omfattning. Även antalet 

genomförda studieplatser har minskat. Positivt vad gäller humanistiska 

nämnden är att de senaste årens kostnadsökningar för 

HVB (Hem för vård eller boende) har upphört. Mellan 2004 och 

2005 har kostnaderna minskat både för HVB Vuxna och HVB Barn 

och ungdom. Försörjningsstödet ökar dock. Där syns ökningen

främst i gruppen unga arbetslösa 18-25 år. De negativa totala 

medlen för humanistiska nämnden har i och med årets positiva 

nämndsresultat minskat till -15,8 Mkr. 

För 2005 är det barn- och utbildningsnämnden som redovisar 

det största negativa nämndsresultatet med -19,6 Mkr. 

Underskottet uppkommer på grund av kostnadsökningar, främst 

vad gäller skolskjutsar och omplaceringar/rehabilitering av personal. 

De ökade kostnaderna för skolskjutsarna är ett resultat 

av den upphandling som har genomförts under 2005. Resultatet 

innebär att barn- och utbildningsnämndens totala medel minskar 

från +8,7 Mkr till att bli negativa vid årets slut, -11,0 Mkr. 

Även nämnden för teknik och service redovisar ett negativt 

resultat 2005, 3,0 Mkr. Detta trots att realisationsvinster på sålda 

anläggningstillgångar, främst fastigheter, uppgår till 23,1 Mkr 

2005. Av dessa har en stor del använts till underhållsprojekt. 

Under senare delen av 2004 begränsades fastighetsunderhållet 

till akuta insatser och dessa har istället genomförts under 2005. 

Nämndens totala medel uppgår vid årsskiftet till +20,1 Mkr. 

Nämndsresultaten för plan- och miljönämnden, kultur- och fritidsnämnden 

samt kommunstyrelsen framgår av bilden på sidan 6. 

Samtliga nämndsresultat samt totala medel redovisas också 

under rubriken ”Verksamhetens nettokostnad 2005” och under respektive 

nämnd där även kommentarer ges till dessa uppgifter. 

Kommunkoncernens resultat uppgår 2005 till +50,4 Mkr (+8,2 

Mkr). De kommunala bolagen redovisar följande resultat efter 

finansiella poster. 

7 

ÅRETS RESULTAT KOMMUNKONCERNEN 

Övik Energi redovisar ett resultat efter finansnetto på +38,1 

Mkr. I resultatet ingår en engångsfakturering till Örnsköldsviks 

kommun med 24,5 Mkr gällande drift och underhåll av gatubelysningsanläggningar 

för åren 2001-2004. Se avsnittet Redovisningsprinciper 

för ytterligare information. Örnsköldsviks Buss 

resultat efter finansnetto på +0,4 Mkr är en försämring jämfört 

med 2004. Vid upphandling under 2004 förlorade bolaget sin 

landsbygdstrafik. Årets resultat har därför påverkats av avvecklingskostnader 

och andra extraordinära kostnader på närmare 

1,1 Mkr. Tjänstecentrum har under året haft en resultatförbättring 

jämfört med 2004 till följd av fortsatt uthyrning av Flygeln, 

ökad beläggning i konferensanläggningen samt ett gynnsamt 

ränteläge. Resultatet efter finansnetto uppgår till +3,0 Mkr. 



Övikshems resultat efter finansnetto är 0,2 Mkr sämre än förra 

året. Under året har bolaget genomfört en hyreshöjning och 

antalet hyreslediga lägenheter fortsätter att minska. Dock har 

driftkostnaderna ökat och bolaget har under året satsat mer på 

underhållet av fastigheterna. ÖrnSAT redovisar ett resultat före 

skatt på +0,7 Mkr och SAB Larmjour bedrev ingen verksamhet 

under året. Rodrets resultat förklaras i huvudsak av utdelning 

från Tjänstecentrum på 45,3 Mkr samt en kostnad för ränta på 

reverslån till Örnsköldsviks kommun på 5,8 Mkr. I förslaget till 

vinstdisposition från Rodrets styrelse ingår utdelning till kommunen 

med 40,9 Mkr. Denna har kommunen bokförd som anteciperad 

utdelning 2005. 

I kommunkoncernen ingår också stiftelserna Gene Fornby, 

Gideågården och Solberget. Gene Fornby redovisar 2005 ett 

resultat på -0,3 Mkr jämfört med +0,5 Mkr året innan. 2005 har 

varit ett år då Gene Fornby arbetat hårt med att se över ekonomi, 

organisation och verksamhet. Stiftelsen har sedan sommaren 

2005 ingen egen personal anställd. Resultatet för stiftelsen 

Gideågården uppgår 2005 till +0,5 Mkr, föregående år redovisades 

en förlust på -0,2 Mkr. Solberget redovisar ett positivt resultat 

för 2005, +0,2 Mkr (-0,4 Mkr). I resultatet ingår bidrag från 

kommunen för sanering och upprustning efter branden i januari 

2004 samt ett driftsstöd, totalt 1,3 Mkr. 

Förändring av intäkter och kostnader 

Intäkterna i verksamheten uppgår 2005 till 584,9 Mkr, vilket 

täcker 22% av verksamhetens kostnader inklusive avskrivningar. 

Verksamhetens intäkter har under 2005 ökat med 2,8% jämfört 

med föregående år. Främsta förklaringen till ökningen mellan 

åren är de stora försäljningar av anläggningstillgångar, främst 

fastigheter, som gjorts under året. Reavinsterna uppgår till 23,1 

Mkr, där reavinsten vid försäljningen av Linden till Övikshem 

är den enskilt största på nära 9 Mkr. Taxor och avgifter har 

ökat mellan 2004 och 2005. Främst har taxor och avgifter för 

VA och renhållning ökat, samt intäkter från Paradisbadets nya 

upplevelsebad. Kontogruppen Bidrag är nära oförändrad mellan 

åren. Bidrag för personliga assistenter enligt LSS har ökat liksom 

det nya statsbidraget avseende personalförstärkning inom 

förskolan, Hallengrenpengarna, som tillkommit. Däremot har 

EU-bidragen och bidraget för personalförstärkningar i skolan, 

INTÄKTER OCH KOSTNADER 

,, 

Mkr 2005 %-förändr 

Verksamhetens intäkter 584,9 +2,8% 

Taxor och avgifter 215,8 

Bidrag 210,1 

Verksamhetens kostnader -2 640,2 +2,4% 

Personalkostnader -1 672,5 

Entreprenader och konsulttjänster -296,0 

Bidrag -105,2 

Förbrukningsmaterial -76,4 

Verksamhetens nettokostnad -2 055,3 +2,2% 

Skatteintäkter och generella statsbidrag 2 080,9 +4,4% 

Finansnetto 32,3 

Årets resultat +58,0 

8 

Wärnerssonpengarna minskat. När det gäller Wärnerssonpengarna 

har delar av bidraget omvandlats till ett generellt statsbidrag. 

Momskompensation avseende hyror av vård- och omsorgsboende 

samt köp av vissa utbildnings- och omsorgstjänster har medfört 

en retroaktiv intäkt för åren 1999-2005 med 7,4 Mkr. 

Verksamhetens kostnader, inklusive avskrivningar, uppgår 2005 

till 2 640,2 Mkr, vilket är en ökning med 2,4% gentemot föregående 

år. Den största kostnaden för kommunen är personalkostnaderna, 

som utgör 63% av de totala verksamhetskostnaderna. 

Andelen är oförändrad sedan föregående år. Lönerevisionen 2005 

har inneburit att lönenivån ökat med ca 2,8%. 2005 har personalkostnaderna 

totalt ökat med 2,3% jämfört med 2004, vilket 

innebär att kommunen i år har haft en volymmässig minskning 

av personal. Arbetsgivarna har från 1 januari 2005 fått ett 

medfinansieringsansvar om 15% av de anställdas sjukpenning 

fr o m dag 15. I gengäld togs den tredje sjuklöneveckan bort 

och arbetsgivaravgiften sänktes med 0,24%. För 2005 har detta 

inneburit en besparing på ca 0,3 Mkr för kommunen, då effekten 

av sänkt arbetsgivaravgift och borttagandet av tredje sjuklöneveckan 

varit större än kostnaderna för det nya medfinansieringsansvaret. 

Se avsnittet Personalberättelse för vidare kommentarer. 

Andra stora kostnader som kommunen har är olika entreprenader 

och konsulttjänster. Exempel på betydande entreprenader 

för kommunen är husbyggnadsentreprenader, skolskjutsar, linjetrafik 

samt köp av verksamhet avseende institutionsvård. Posten 

"bidrag" består främst av försörjningsstöd, bidrag till olika 

föreningar och företag samt bostadsanpassningsbidrag. Även 

posten "förbrukningsmaterial", som innehåller livsmedel, pedagogiskt 

material och kontorsmaterial, innebär stora kostnader för 

kommunen. Bortsett från personalkostnaderna har övriga kostnader 

ökat med 0,9%. Det är främst anläggnings- och reparationsentreprenader 

på VA, gator och vägar, husbyggnadsentreprenader 

samt linjetrafik/skolskjutsar som ökat jämfört med föregående 

år. 2005 har kommunen också en kostnadsökning när det gäller 

energikostnaderna. Förutom elprisernas utveckling kan denna 

förklaras med nya energikrävande anläggningar – konstgräsplan 

och Paradisbadet. 

Skatteintäkter och generella statsbidrag uppgår till totalt 

2 080,9 Mkr, vilket är en ökning med 4,4%. Skatteintäkterna 

uppgår 2005 till 1 754 Mkr och grundar sig på den kommunala 

skattesatsen 21,79 kronor per skattad hundralapp som beräknas 

på kommuninvånarnas beskattningsbara inkomster 2003. 

Kommunens inkomster ökade 2003 med 5,2%, vilket var 1,0% 

högre än riket trots att Örnsköldsvik hade en befolkningsminskning 

till skillnad mot riket, där befolkningen ökade något. 

Inkomsterna räknades sedan upp till 2005 års prisnivå via 

uppräkningsfaktorer, 3,5% 2004 och 3,8% 2005. Efter det att 

uppräkningsfaktorerna fastställdes har inkomstutvecklingen 2005 

reviderats ned kraftigt, vilket har inneburit negativa slutavräkningar 

som belastat resultatet 2005 med drygt 20 Mkr. 

När det gäller de beskattningsbara inkomsterna har Örnsköldsvik 

lägre inkomster per invånare än riksgenomsnittet. Kommunen 

kompenseras därför från kommuner som har högre inkomster 

än riksgenomsnittet via inkomstutjämningssystemet. Motsatsen 

gäller kostnadsutjämningssystemet där Örnsköldsviks kommun 

betalar till andra kommuner eftersom kommunen utifrån struktur 

förväntas kunna hålla en lägre kostnadsnivå än riksgenomsnittet. 

Under 2005 har kommunen totalt erhållit 327 Mkr i form av 

generella statsbidrag, vilket är en ökning med 5,8% jämfört med

2004. Ökningen härleds framför allt från extra tillskott från 

budgetpropositionen i form tillfälligt sysselsättningsstöd. 

Finansnettot uppgår för 2005 till 32,3 Mkr. Det är en ökning 

från föregående års finansnetto på 21,0 Mkr. Denna ökning förklaras 

främst av utdelning från bolagskoncernen med 16,4 Mkr. 

Vidare har ett lägre ränteläge gett både lägre intäkter och kostnader. 

På grund av lånestrukturen får räntesänkningar ett större 

genomslag på intäktssidan än på kostnadssidan. 

Under 2005 har extraordinära intäkter och kostnader redovisats 

med vardera 24,5 Mkr och alltså utan resultateffekt. År 2001 

överfördes ägaransvar samt ansvar för drift och underhåll av 

gatu- och vägbelysningsanläggningarna i Örnsköldsviks kommun 

till det helägda kommunala bolaget Övik Energi AB och i gengäld 

sänktes avkastningskravet från ägarna. Skatteverket har prövat 

detta upplägg och under 2005 beslutat att kostnaderna för drift 

och underhåll åvilar kommunen. I enlighet med detta beslut har 

kommunen fakturerats för kostnaderna avseende åren 2001-2004. 

Kommunen har i sin tur erhållit utdelning med motsvarande 

belopp från Rodretkoncernen. Med hänvisning till matchningsprincipen 

har dessa poster betraktats som extraordinära. 

Se avsnittet Redovisningsprinciper för ytterligare information. 

Utveckling av verksamhetens nettokostnad 

samt skatteintäkter och generella statsbidrag 

En grundläggande förutsättning för god ekonomisk hushållning 

är att det finns en balans mellan löpande intäkter och 

kostnader. Ett sätt att belysa detta förhållande är att titta på 

utvecklingen av verksamhetens nettokostnad samt skatteintäkter 

och statsbidrag, där intäktsökningen bör vara minst i nivå med 

kostnadsutvecklingen. Verksamhetens nettokostnad har ökat med 

2,2% under 2005, vilket är en högre ökningstakt än under 2004. 

Den budgeterade ökningen uppgick till 3,0% och innehöll besparingar 

på nämnderna med 40 Mkr. Att nettokostnadsökningen 

uppgick till 2,2% visar också att nämnderna totalt sett klarat av 

besparingskraven 2005. Nämnder som 2005 kan redovisa minskade 

nettokostnader jämfört med 2004 är plan- och miljönämnden, 

humanistiska nämnden samt kultur- och fritidsnämnden. 

Ökning av nettokostnaden redovisar nämnden för teknik och 

service, kommunstyrelsen, barn- och utbildningsnämnden samt 

omsorgsnämnden. 

Skatteintäkter och statsbidrag har ökat med 4,4% under 2005, 

vilket är en högre ökningstakt än föregående år och ungefär 

som budgeterat. 

FÖRÄNDRING NETTOKOSTNAD OCH 

SKATTEINTÄKTER/STATSBIDRAG 

9 

De två senaste årens besparingsåtgärder i nämnderna med 

cirka 40 Mkr per år har medfört att nettokostnadsökningen 

bromsats upp. Ökningstakten av skatteintäkter och statsbidrag 

har de två senaste åren klart överstigit verksamhetens nettokostnadsutveckling 

vilket medfört att 2003 års negativa resultat 

omvandlats till +58 Mkr 2005. 

Investeringar 

Efter flera år med stora svängningar i kommunens investeringsnivå 

uppvisar 2005 stora likheter med 2004. 2005 uppgår investeringarna 

till 120 Mkr att jämföra med 106 Mkr för 2004. En 

annan likhet är att mer än halva investeringsvolymen ligger på 

tredje tertialet. Av de totala 120 Mkr svarar de skattefinansierade 

verksamheterna för 100 Mkr och de avgiftsfinansierade för 

resterande 20 Mkr. 

Kommunens investeringsbudget omfattade projekt för 177 Mkr, 

vilket ger en avvikelse på +57 Mkr. Förseningar, främst i projekten 

Äldrecentra, Gruppboenden och Samordnad korttidsverksamhet, 

är den huvudsakliga orsaken till avvikelsen. En annan är 

att infrastrukturinvesteringarna för Arenan ingår som pågående 

arbeten i ett EU-projekt och kommer att slutredovisas under 

2006 i stället för 2005. 

Stora projekt som tagits i bruk under året är nya sjukhemmet 

Björkhem och det om- och tillbyggda Paradisbadet. Under 2005 

har också stora satsningar gjorts i energireducerande åtgärder 

i främst Nolaskolan och Parkskolan. Kommunen har också, som 

ett resultat av en koncernövergripande fastighetsutredning, 

köpt två fastigheter för omsorgsverksamhet från koncernbolaget 

Övikshem. Det största pågående projektet är i nuläget 



Bjästaskolan. En utförligare specifikation av kommunens investeringar 

finns under rubriken Investeringsredovisning. 

De kommunala bolagens och stiftelsernas investeringar uppgår 

för 2005 till 146 Mkr, en ökning med ca 48 Mkr i förhållande 

till 2004. Det ger totalt för året i kommunkoncernen 237 Mkr 

(204 Mkr), efter eliminering av 29 Mkr för interna fastighetsköp. 

INVESTERINGAR 

Fördelningen mellan bolagen är Övik Energi 88 Mkr, Övikshem 48 

Mkr samt Tjänstecentrum och Örnsköldsviks Buss 5 Mkr vardera. 

Stora projekt är utbyggnad av fjärrvärmenätet från Hörnett till 

Själevad samt köp och ombyggnad av servicehuset Linden till 

seniorboende. 

10 

Soliditet 

Ett mått på den finansiella styrkan, betalningsberedskap på lång 

sikt, är soliditeten. Soliditeten anger hur stor del av de totala 

tillgångarna som är finansierade med eget kapital. Ju högre soliditet 

desto större andel av tillgångarna är finansierade med eget 

kapital och desto mindre behov av upplåning. En hög soliditet 

innebär därför att handlingsfriheten ökar, likaså förmågan att 

hantera svängningar i resultatutvecklingen. Kommunkoncernens 

egna kapital uppgår per 2005-12-31 till 1 700 Mkr. Kommunens 

andel uppgår till 1 616 Mkr, vilket motsvarar 95%. 

Vid årsskiftet 2005 uppgår kommunens soliditet till 68%, 

vilket är en minskning med 1 procentenhet jämfört med 2004. 

Trots ett positivt resultat på +58 Mkr minskar soliditeten 

och det beror på att balansomslutningen har ökat med hela 

118 Mkr. Detta får genomslag, då soliditeten är ett procenttal. 

Anläggningstillgångarna ökat trots årets försäljningar och 

avskrivningar i och med färdigställda investeringar, bl a Björkhem 

och Paradisbadets ombyggnad, som tillsammans uppgår till ca 

70 Mkr. Också utlåningen till Arenabolaget har ökat anläggningstillgångarna 

med 31 Mkr 2005. På skuldsidan finns förändringen 

i balansomslutningen, förutom vad gäller resultatets påverkan 

på eget kapital, i avsättning pensioner, men främst i kortfristiga 

skulder. En stor del av denna utgörs av kommunens skuld för 

gatubelysningen till Övik Energi, 24,5 Mkr. 

Soliditeten i riket i genomsnitt (inklusive avsättning för pensioner 

enligt blandmodellen) uppgick 2004 till 52%, vilket alltså 

kan jämföras med kommunens 69% 2004. Örnsköldsvik hade den 

högsta soliditeten i länet under 2004, där soliditeten i genomsnitt 

uppgick till 43%. Om hänsyn tas till kommunens samtliga 

pensionsförpliktelser, d v s även förpliktelser som redovisas som

ansvarsförbindelser, uppgår kommunens soliditet till 20% per 

2005-12-31. Vid föregående årsskifte uppgick soliditeten till 19% 

för kommunen, vilket motsvarade genomsnittet i riket. 

Soliditeten för kommunkoncernen ligger oförändrat på 41%. De 

kommunala bolagen redovisar liksom tidigare år alla sina pensionsförpliktelser 

som en skuld i balansräkningen. Se vidare avsnittet 

om de finansiella målen, där ytterligare upplysningar framgår om 

soliditeten för kommunen och koncernen. 

Risk och kontroll 

Likviditet 

Ett mått som beskriver betalningsberedskapen på kort sikt är likviditeten. 

Likviditeten kan redovisas med hjälp av olika nyckeltal. 

Kassalikviditeten är ett mått, där omsättningstillgångarna (exklusive 

förråd) sätts i relation till de kortfristiga skulderna. En tumregel 

är att denna kvot bör vara mer än 100%, vilket då ger uttryck för 

att de kortfristiga skulderna kan betalas när de förfaller. 

Vid utgången av 2005 uppgår kassalikviditeten för kommunen 

till 97%, vilket är en förbättring jämfört med 2004 då kassalikviditeten 

låg på 92%. Förbättringen förklaras främst av kommunens 

förbättrade likviditet som möjliggjort ökade placeringar. Några risker 

på kort sikt föreligger dock inte i dagsläget, trots en kassalikviditet 

som understiger 100%. Förklaringen till detta är att nära en 

tredjedel av kommunens kortfristiga skulder utgörs av en semesterlöneskuld 

som inte kommer att betalas ut under det närmaste året. 

Sammanfattningsvis bedöms den finansiella betalningsberedskapen 

på kort sikt vara god. 

Per 2005-12-31 har kommunen 203 Mkr i likvida medel (190 

Mkr). Under året har kommunens placeringar i genomsnitt uppgått 

till 135 Mkr jämfört med 158 Mkr för 2004. Amorteringarna har 

under året varit endast 0,1 Mkr. Dessa uppgick till 4 Mkr föregående 

år. Investeringarna har under 2005 varit högre än under 

2004, men de har ändå varit drygt 50 Mkr lägre än budgeterat. 

Avkastningen på de likvida medlen har varit lägre under 2005 i och 

med det ränteläge som har varit på marknaden. Den genomsnittliga 

avkastningen kommunen har haft på sina placeringar under året 

uppgår till 1,84% (2,38%), vilket kan jämföras med den genomsnittliga 

koncernkontoräntan på 1,59% under 2005. 

Även kommunkoncernens kassalikviditet har ökat under 2005, 

från 77% till 90%. Där får naturligtvis kommunens förbättring 

genomslag. 

Långfristiga skulder 

Med långfristiga skulder avses skulder med löptid över ett år. 

Kommunens långfristiga upplåning, d v s exklusive kortfristig del, 

uppgår vid årets slut till 230 Mkr. Detta innebär att av kommunens 

totala tillgångar är endast 10% finansierade genom externt lånade 

medel. Under året har kommunen amorterat 0,1 Mkr av den totala 

lånestocken. Totalt under denna femårsperiod har kommunen minskat 

sin lånestock med 20%. Den största amorteringen gjordes under 2002 

då kommunen amorterade 43 Mkr. Ingen nyupplåning har skett under 

den senaste femårsperioden. 

Den genomsnittliga låneräntan 2005 för kommunen uppgår till 

3,82% (4,52%). Denna minskning förklaras av den räntesänkning 

som har skett på marknaden under året. 

11 

LÅNGFRISTIGA SKULDER 

Kommunkoncernens långfristiga skulder uppgår vid årsskiftet till 

1 700 Mkr. De totala låneskulderna är 1 690 Mkr (1 562 Mkr) per 

2005-12-31, där allt utom 7 Mkr utgör långfristig upplåning. Under 

året har Övik Energi utökat sin lånestock med 130 Mkr. 

Riskhantering 

Kommunkoncernen har samordnat sin finansiella verksamhet, 

vilken regleras i en finanspolicy som prövas och fastställs av 

kommunfullmäktige. 

Finansverksamheten är utsatt för olika risker bl a ränterisk 

och likviditetsrisk. Likviditetsrisken, d v s risken att lån inte ges 

vid behov, bedöms för närvarande som liten. Den ekonomiska 

utvecklingen kan dock påverka kreditvillkoren. När det gäller 

ränterisken, d v s risken för negativ påverkan på resultatet till 

följd av förändringar i marknadsräntorna, så är läget för koncernen 

god. Genom att sprida lånen över tiden blir effekterna av en 

räntehöjning på kort sikt relativt begränsade. Därför har det i 

finanspolicyn reglerats att den genomsnittliga räntebindningstiden 

ska ligga mellan 2-3 år. För kommunen uppgår den till 1 år 

och 6 månader vid årets slut. 

Med anledning av det låga ränteläget under några år har lån 

med rörlig ränta ökat. För att minska ränterisken har det även 

reglerats i finanspolicyn att högst 30% av den totala lånestocken 

får ligga helt rörligt och högst 45% får förfalla inom 

en rullande 12-månaders period. Per 2005-12-31 ligger 39% av 

kommunens totala lånestock helt rörligt och 59% förfaller inom 

12 månader. 

För att minimera ränterisken ytterligare används även olika 

derivatinstrument. Vid årsskiftet är 61% av lånen inom kommunen 

försäkrade med derivatinstrument. Enligt den fastställda 

finanspolicyn får derivatinstrument endast användas till att 

minimera ränterisken. Någon spekulation tillåts inte. 

För ett flertal av ovanstående delar uppfyller kommunen inte 

den av kommunfullmäktige fastställda finanspolicyn. Detta har 

under året löpande rapporterats till kommunstyrelsen, som har 

ansvaret för den finansiella verksamheten. Med hänsyn tagen till 

rådande bedömningar om ränteutvecklingen godkände kommunstyrelsen 

i oktober 2005 att återställande av nivån, avseende 

rörlig del av lånevolymen till högst 30% och en genomsnittlig 

räntebindningstid mellan 2-3 år får ske i samband med att en 

ränteswap per 2006-05-24 förfaller. 



Pensionsåtaganden 

Ett stort åtagande som kommunen har är de pensioner som 

har intjänats och som senare ska betalas ut. Det totala åtagandet 

består av tre delar; ansvarsförbindelse, kortfristig skuld 

och avsättning. Pensionsåtagandet består till största delen av 

ansvarsförbindelse, d v s de pensioner som intjänats t o m 1997- 

12-31, vilka ligger utanför balansräkningen. Läggs dessa in i 

balansräkningen som en avsättning sjunker kommunens soliditet 

kraftigt, se avsnittet Soliditet. Det som ligger som kortfristig 

skuld är den individuella delen som ska betalas ut till olika 

försäkringsbolag, d v s den del av årets intjänade pension som 

den anställde själv får placera. Eftersom kommunen har beslutat 

att utbetala maximal individuell del till arbetstagarna, innebär 

det att större delen av den avsättning som uppstått sedan 1998 

har omvandlats till kortfristig skuld och sedan betalats ut. Den 

avsättning som kvarstår i balansräkningen avser främst pensionsskuld 

för personer som tjänar mer än 7,5 basbelopp. 

Vid utgången av 2005 uppgår kommunens totala pensionsåtaganden 

till 1 234,5 Mkr, vilket är en ökning med 18,7 Mkr 

jämfört med föregående år. Ökningen förklaras främst av ränte- 

TOTALA PENSIONSÅTAGANDEN 

12 

och basbeloppsuppräkningar avseende ansvarsförbindelserna samt 

avsättningen för årets intjänade pensioner. Av de totala åtagandena 

per 2005-12-31 utgör ansvarsförbindelsen 1 125,7 Mkr 

(1 115,4 Mkr) och avsättningen 47,3 Mkr (39,0 Mkr) inklusive 

löneskatt. Individuella delen utgör 61,5 Mkr inkl löneskatt. 

Under 2000 tog kommunfullmäktige beslutet att återlåna alla 

pensionsmedel tills kommunen har amorterat alla sina låneskulder. 

Borgensåtaganden 

Kommunens samlade borgensåtaganden uppgår vid utgången av 

2005 till 1 575 Mkr, vilket är högre än riket i genomsnitt. Under 

2005 har kommunens borgensåtaganden ökat med 126 Mkr. 

Ökningen avser ytterligare borgensåtaganden till Övik Energi. 

Under den senaste femårsperioden har borgen till de kommunala 

bolagen ökat med nära 500 Mkr, vilket ger en bild av bolagens 

investeringsverksamhet under denna period. Av de totala borgensåtagandena 

vid årsskiftet avser 1 484 Mkr åtaganden mot kommunens 

egna bolag. I huvudsak gäller det borgen för Övikshem, Övik 

Energi och Tjänstecentrum med 639 Mkr, 520 Mkr respektive 

312 Mkr. Övriga borgensåtaganden avser bland annat borgen för 

egna hem, en bostadsrättsförening samt till Folkets Hus-föreningar. 

I not 27 specificeras ytterligare vilka olika borgensåtaganden 

kommunen har vid årsskiftet. 

Under året har inget infriande av borgen skett, medan denna 

summa för föregående år uppgick till 0,1 Mkr. En genomgång av 

borgensåtagandena är gjord per balansdagen och vid årsskiftet är 

0,1 Mkr reserverade för att möta befarade infrianden. 

Budget- och prognosföljsamhet 

Ett sätt att studera kontroll är att mäta budget- och prognosföljsamhet. 

Resultatet har vid olika tillfällen under året hela tiden varit 

positivt, vilket framgår av diagrammet. Efter det att budgeten

BUDGET- OCH PROGNOSJÄMFÖRELSE 

antogs har helårsprognoser (månads- och tertialuppföljningar) 

genomförts. 

Årets resultat, 58,0 Mkr, är 24,6 Mkr bättre än vad som förutspåddes 

när budgeten fastställdes och motsvarar 1,2% av skatteintäkter 

och statsbidrag. Avvikelsen är till största delen hänförlig 

till nämndernas resultat som sammantaget blev 1,1% bättre än 

budgeterat. 

Prognoserna har under året varit mer stabila än föregående år. 

Utfallet blev 5,1 Mkr sämre än prognosen i tertialuppföljning, 

september, vilket motsvarar en avvikelse med 0,2% av skatteintäkter 

och statsbidrag. De nämnder som i procent har störst 

förbättring jämfört med den prognosen är plan- och miljönämnden 

och humanistiska nämnden. Störst försämring i procent 

har kultur- och fritidsnämnden, nämnden för teknik och service 

samt barn- och utbildningsnämnden. I miljoner kronor redovisar 

omsorgsnämnden störst positiv avvikelse jämfört med prognosen 

och barn- och utbildningsnämnden den största negativa avvikelsen. 

Känslighetsanalys 

En känslighetsanalys visar hur olika händelser påverkar kommunens 

ekonomi. Vissa av händelserna kan påverkas av den 

enskilda kommunen (t ex skattesats och avgifter), andra inte 

(t ex rikets skattekraft). I bilden redovisas effekterna av ett 

antal händelser, som till exempel att en förändring av lönerna 

med 1% motsvarar 50 stycken helårsanställda eller att skattesatsen 

förändras med 20 öre. För att neutralisera en befolkningsminskning 

med 1% behövs kostnadsminskningar/intäktsökningar 

KÄNSLIGHETSANALYS 

,, 

Resultatet i förhållande till skatteintäkter och 

statsbidrag förändras med 1% 

Skattesatsen förändras med 1 krona på varje 

+/-21 Mkr 

beskattningsbar hundralapp 

Befolkningsförändring med 1%, ca 550 invånare 

+/-82 Mkr 

(skatteintäkts-statsbidraseff.) +/-21 Mkr 

Skattekraften i riket förändras med 1% 

Förändrat statsbidrag till kommunerna med 

+/-19 Mkr 

1 miljard kronor +/-6 Mkr 

Nettokostnadsförändring med 1% +/-21 Mkr 

Kommunanställdas löner förändras med 1% +/-18 Mkr 

Ökning/minskning av 50 st anställda +/-18 Mkr 

13 

i verksamheten med ungefär 1%. Ytterligare tillskott med 3 Mdkr 

till samtliga kommuner innebär ökade intäkter för Örnsköldsviks 

kommun med ca 18 Mkr som räcker till att anställa 50 stycken 

helårsanställda. En resultatförändring med 1% motsvarar en förändring 

av skattesatsen med 25 öre. 

God ekonomisk hushållning 

Enligt kommunallagen ska budgeten upprättas så att intäkterna 

överstiger kostnaderna. När det gäller avstämning mot lagens 

krav på ekonomisk balans ska resultaträkningen för året utgöra 

utgångspunkten. Huvudprincipen är att realisationsvinster inte 

ska inräknas i intäkterna då avstämning mot balanskravet görs. 

Däremot ska realisationsförluster inräknas i kostnaderna. Om 

synnerliga skäl föreligger kan det finnas en möjlighet att inte 

reglera ett negativt resultat. Beräkningarna nedan visar att 

kommunens resultat för 2005 efter justeringar för årets realisationsvinster 

uppnår lagens balanskrav. Inför 2005 återstod 32 

Mkr av 2003 års underskott att återställa, och detta inarbetades 

i Budget 2005. Ett justerat resultat +34,9 innebär att återställandet 

klaras av. Enligt lagen ska det negativa resultatet regleras 

och det redovisade egna kapitalet enligt balansräkningen 

återställas under de närmast följande två åren. I förändringen 

av kommunallagen som trätt i kraft från 2004-12-01 är detta 

numera förlängt till tre år. 

,, 

AVSTÄMNING AV BALANSKRAVET 

2005 2004 2003 

Årets resultat enligt resultaträkningen +58,0 +4,9 -29,3 

Samtliga realisationsvinster -23,1 -3,4 -4,1 

Justerat resultat +34,9 +1,5 -33,4 

Ytterligare en förändring i kommunallagen enligt ovan är att mål 

och riktlinjer för god ekonomisk hushållning ska budgeteras och 

utvärderas. Med mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning 

menas både verksamhets- och finansiella mål. 

Beträffande mål för verksamheten gäller att det ska finnas ett 

klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och 

effekter och att målen ska vara tydliga och mätbara. I förvaltningsberättelsen 

måste en utvärdering göras om verksamheten 

bedrivs så att de mål kommunfullmäktige beslutat om har uppfyllts. 

Budget 2005 för Örnsköldsviks kommun antogs av kommunfullmäktige 

innan lagändringen trätt i kraft 1 december 2004 

och därmed gäller inte den nya lagstiftningen om god ekonomisk 

hushållning avseende 2005. Från och med Budget 2006 kommer 

lagen att gälla, men då verksamhetsmål i enlighet med god ekonomisk 

hushållning ej antagits av kommunfullmäktige i budget 

2006 kommer kommunen ej att uppfylla lagen i detta avseende. 

Det är en stor utmaning för alla kommuner att arbeta fram 

verksamhetsmål som svarar mot ovan nämnda krav. Det finns 

inga färdiga lösningar och även revisorer och Sveriges Kommuner 

och Landsting har svårt att ge någon praktisk vägledning i arbetet. 

Arbetet med verksamhetsmål får ses som en process som får 

utvecklas successivt. Under andra halvåret 2005 har arbete kring 

verksamhetsstyrning startats tillsammans med nämnderna för att 

strukturera mål och verksamhetsmått utifrån olika perspektiv. 



Målsättningen är att kommunfullmäktige i budget 2007, till att 

börja med, ska anta en handfull verksamhetsmål. 

Vad gäller finansiella mål har kommunen redan ett väl fungerande 

arbetssätt som har funnits med under de två senaste 

mandatperioderna. 

Finansiella mål – uppföljning 

För att tydliggöra vad som menas med en god ekonomisk 

hushållning fastställde kommunfullmäktige i samband med 

2003 års budget följande finansiella mål för mandatperioden 

2003--2006: 

Kommunen 

1. Resultatet före extraordinära poster bör uppgå till +1% - +2% 

av skatteintäkter och statsbidrag. För 2005 innebär det ett 

positivt resultat mellan +20,8 - +41,6 Mkr. 

Kommentar Målet uppnås 2005. Resultatet +58,0 Mkr innebär 

+2,8% av skatteintäkter och statsbidrag. Resultatet innebär 

också att balanskravet nås. 32 Mkr skulle återställas senast 

2005, vilket infrias då resultatet exklusive realisationsvinster 

uppgår till 34,9 Mkr. 

RESULTAT I % AV SKATTER/STATSBIDRAG (1 -2%) 

2. Investeringar i kommunen som inte avser affärsmässig verksamhet 

bör under mandatperioden 2003-2006 inte överstiga 400 

Mkr (d v s i genomsnitt inte överstiga 100 Mkr per år). 

Kommentar Målet uppnås utifrån riktpunkten på 100 Mkr/år. Av 

totalt 120,2 Mkr i investeringar 2005 avser 100,3 Mkr skattefinansierad 

verksamhet, d v s i paritet med riktpunkten för 2005. 

För att nå målet under hela mandatperioden får 2006 års investeringar 

i skattefinansierad verksamhet inte överstiga 183,6 Mkr. 

SKATTEFINANSIERADE INVESTERINGAR 

ej över 100 Mkr/år 

3. Låneskulden ska fortsätta att minska. 

Kommentar Målet uppnås 2005. Amorteringarna uppgår till 0,1 

Mkr under 2005 och ingen nyupplåning har skett under året. 

14 

LÅNESKULDEN SKA FORTSÄTTA MINSKA 

4. Kommunens soliditet får inte bli lägre än 60%. 

Kommentar Målet uppnås 2005. Soliditeten 2005-12-31 uppgår 

till 67,6%. 

KOMMUNENS SOLIDITET I % (>60%) 

Koncernen 

5. Kommunkoncernens soliditet får inte bli lägre än 40%. 

Kommentar Målet uppnås 2005. Soliditeten 2005-12-31 uppgår 

till 41,1%. 

KOMMUNKONCERNENS SOLIDITET I % (>40%) 

Framtiden – Hot och möjligheter 

Utifrån RK-modellens fyra perspektiv, resultat, kapacitet, risk 

och kontroll, kan följande hot och möjligheter inför framtiden 

skönjas för kommunen. 

Resultat 

Resultatet för Örnsköldsviks kommunkoncern, +50,4 Mkr, är 

väsentligt bättre än föregående år. De kommunala bolagen, 

Rodretkoncernen, redovisar ett resultat på +36,8 Mkr jämfört 

med +1,9 Mkr 2004. Kommunens resultat uppgick till +58,0 Mkr

och efter justeringar för realisationsvinster till +34,9 Mkr. Inför 

2005 krävdes ett resultat på minst +32,0 Mkr exklusive realisationsvinster 

för att uppfylla det legala kravet på att återställa 

underskottet från 2003. Årets resultat innebär ett överskott mot 

balanskravet med 2,9 Mkr. 

Under 2005 har nettokostnaderna ökat med 2,2% medan 

skatteintäkter och generella statsbidrag ökat med 4,4%. Det är 

viktigt att intäkterna har ökat mer än nettokostnaden därför 

att det på kort sikt är enda sättet att nå resultatnivåer som 

uppfyller kommunens ekonomiska målsättning. Möjligheterna 

att påverka intäkter i form av avgifter och statsbidrag begränsas 

exempelvis av maxtaxor inom barn- och äldreomsorg. 

Befolkningsminskning och utvecklingen av skatteunderlaget är 

faktorer som kommunen inte kan påverka nämnvärt i det korta 

perspektivet. 2005 kännetecknas av en fortsatt stark BNPutveckling 

i svensk ekonomi. Arbetsmarknadsläget som är av 

avgörande betydelse för skatteunderlaget har inte utvecklats 

lika gynnsamt. Läget bedöms, tack vare den goda tillväxten och 

aviserade arbetsmarknadsåtgärder, komma att förbättras under 

2006. Förutsatt att detta uppfylls ser de närmaste åren bra ut 

för kommunens ekonomi. Då finns det goda utsikter att klara 

ett resultat i nivå med kommunfullmäktiges målsättning om att 

resultatet ska uppgå till +1% - +2% av skatteintäkter och generella 

statsbidrag, vilket också ligger i nivå med kraven enligt god 

ekonomisk hushållning. 

Personalkostnaderna utgör en stor del av kommunens kostnader. 

En effekt av de stora pensionsavgångar som kommer 

att ske under åren framöver är att det uppstår ett omfattande 

rekryteringsbehov. Då åldersstrukturen ser tämligen lika ut hos 

flera av de större arbetsgivarna, kommer konkurrensen om den 

framtida arbetskraften att vara stor. För att lyckas med rekryteringarna 

är det därför viktigt att Örnsköldsviks kommun arbetar 

för att betraktas som en attraktiv arbetsgivare. Då lönenivån 

är en väsentlig del av attraktionskraften, kommer det att bli en 

stor utmaning att klara det arbetet utan att spräcka de ekonomiska 

ramar som gör det möjligt att klara en ekonomi i balans. 

Det är därför viktigt att lönekostnadsutvecklingen i kommunen 

inte överstiger utvecklingen inom andra avtalsområden. För att 

minska riskerna för detta pågår för närvarande ett antal projekt 

med syfte att effektivisera administrativa rutiner, vilket innebär 

15 

att arbetsuppgifterna i framtiden ska kunna utföras med färre 

antal anställda. 

Sjukfrånvaron hos kommunens anställda har minskat under 

2005. Jämfört med 2004 har sjukskrivningarna minskat från 

10,3% till 8,9% av ordinarie arbetstid. Delvis beror det på att 

insatser som sattes in genom projektet Steget före börjar ge 

resultat. Från 2005 gäller nya regler för arbetsgivarens ansvar 

i sjukförsäkringssystemet. Det innebär att för alla arbetstagare 

som är heltidssjukskrivna ska 15% av sjukpenningkostnaderna 

betalas av kommunen fr o m dag 15. I gengäld sänktes arbetsgivaravgiften 

med 0,24% och kostnadsansvaret för den tredje 

sjuklöneveckan togs över av Försäkringskassan. För 2005 har 

detta inneburit en kostnadsminskning för Örnsköldsviks kommun 

med omkring 0,3 Mkr. Det har också i enlighet med intentionerna 

i regelförändringen inneburit att ökade ansträngningar 

lagts ned på att få sjukskrivna tillbaka i arbete, vilket resulterat 

i att ett ökat antal heltidssjukskrivna kunnat återkomma i arbete 

på hel- eller deltid. En uppföljande kartläggning av arbetsmiljö 

och livsstil hos kommunens anställda med arbetsnamnet Nästa 

Steg startade under året och kommer att fortsätta under 2006. 

Med tanke på de pensionsavgångar som kommunen står inför, 

är det viktigt att lyckas med arbetet att få tillbaka sjukskrivna 

i tjänst. Målet med projektet Steget före, som var att sjukfrånvaron 

skulle sänkas med 9 dagar i snitt per tillsvidareanställd 

medarbetare i kommunen senast 2006, ser ut att kunna uppnås. 

Ett bra ledarskap är viktigt för att skapa en god arbetsmiljö som 

bidrar till ökad trivsel och motverkar att medarbetare blir sjuka. 

Därför har Örnsköldsviks kommun startat en omfattande utbildningsinsats, 

Hälsofrämjande ledarskap, för samtliga chefer. 

Liksom tidigare har Örnsköldsviks kommun högre verksamhetskostnader 

än genomsnittet för rikets kommuner. Det kan 

bero både på större kommunala behov till följd av kommunens 

jämförelsevis stora glesbygd och på en större andel äldre innevånare 

än riket eller på att kommunen har en högre ambitions- 

/servicenivå än många andra kommuner. Detta ger potentiella 

besparingsmöjligheter i samband med omstrukturering och/eller 

omvärdering av ambitionsnivån. Den positiva utvecklingen av 

kostnadsläget till följd av förändringar inom äldreboendet är ett 

exempel på effekter av omstruktureringsåtgärder. 

För att undvika höjd skattesats är det nödvändigt att hålla 



nere verksamhetskostnaderna. Skattesatsen för den kommunala 

verksamheten under 2005 var oförändrad och uppgick till 

21,79% av de beskattningsbara inkomsterna. Örnsköldsvik har 

den lägsta skattesatsen (kommun + landsting) av kommunerna 

inom Västernorrlands, Jämtlands och Västerbottens län. En skattekrona 

motsvarar 2005 cirka 82 Mkr. Ambitionen att klara den 

kommunala verksamheten utan att tvingas till höjda skatter gör 

att Örnsköldsviks kommun medvetet och konsekvent arbetat med 

att ha kontroll över kostnadsutvecklingen. Därmed har man skaffat 

sig goda förutsättningar för att lyckas med att utveckla den 

kommunala servicen på ett bra sätt och samtidigt behålla en 

stabil ekonomi. 

Befolkningsutvecklingen i den egna kommunen samt inkomstutvecklingen 

i riket är de viktigaste faktorerna för att skatteintäkter 

och statsbidrag ska utvecklas tillfredsställande. Under en 

lång följd av år har Örnsköldsviks kommun haft en stor befolkningsminskning. 

Perioden 1996–2005 minskade befolkningen 

med nära 2 800 personer. Befolkningsminskningen har dock 

avtagit de senaste åren. Från och med 2003 har ett trendbrott 

skett, genom att Örnsköldsvik haft en positiv nettoinflyttning, 

d v s att det var flera personer som flyttade till än som flyttade 

ut från kommunen. Fortfarande är det dock flera som avlider 

än som föds. Därför minskar befolkningen totalt i kommunen. 

Minskningen för 2005 var endast 2 personer, och med den 

positiva nettoinflyttningen som grund finns goda utsikter för 

att befolkningssiffrorna totalt ska vändas till positiva tal redan 

från 2006. Ett verktyg för att skapa tillväxt och öka kommunens 

attraktionskraft är visionsarbetet, Världsklass 2015, vilket har 

påbörjats under 2005. En viktig uppgift inom ramen för detta är 

att få till stånd ett närmare samarbete med Umeå för att skapa 

en konkurrenskraftig arbetsmarknadsregion. 

Kapacitet, risk och kontroll 

Örnsköldsviks kommun har en mycket god soliditet. Detta innebär 

att det långsiktiga finansiella handlingsutrymmet är tillfredställande 

och ger kommunen möjligheter att hantera svängningar i 

resultatet. Det ger också ökad handlingsfrihet i lägen då kommunen 

ser möjligheter till utvecklingssatsningar. En av de främsta 

förklaringarna till den goda soliditeten är kommunens låga skuldsättning. 

Om hänsyn tas till samtliga pensionsförpliktelser, d v s även 

de pensionsåtaganden som ligger utanför kommunens balansräkning, 

sjunker soliditeten kraftigt, men ligger på samma nivå som 

genomsnittet för Sveriges kommuner. Ur ett riskperspektiv är det 

viktigt att beakta dessa åtaganden, eftersom några medel inte 

finns fonderade för att möta de utgifter som kommer att uppstå 

när skulderna ska regleras. Detta innebär att åtagandet sannolikt 

måste finansieras genom ökad upplåning och därmed högre räntekostnader. 

Med hänsyn tagen till dagens låga skuldnivå bedöms 

dock kommunen ha finansiell kapacitet för att hantera sina pensionsutfästelser. 

Örnsköldsviks kommun är sedan hösten 2005 medlem i 

Kommuninvest. Samtliga kommuner och landsting som är medlemmar, 

f n 171 kommuner och 6 landsting, har tecknat en solidarisk 

borgen för de förpliktelser som Kommuninvest i Sverige AB åtar 

sig. Genom ett regressavtal mellan borgensmännen begränsas 

ansvaret för varje medlem till maximalt det belopp man lånat upp 

16 

via Kommuninvest. Då Kommuninvest har väl avvägda likviditetsreserver 

i form av placeringar och lånelöften, bedöms risken för 

att borgenskrav ska komma att utkrävas som ytterst liten. Motivet 

för kommunen inkl de kommunala bolagen att vara medlem i 

Kommuninvest är att genom samordning av medlemmarnas upplåningsvolymer 

kan Kommuninvest erbjuda lånevillkor som kommunen 

enskilt knappast kan nå. Dessutom får kommunen tillgång 

till finansiell kompetens som är svår att bygga upp i den egna 

organisationen. 

Även den kortfristiga finansiella betalningsberedskapen i kommunen 

bedöms som tillfredsställande, trots en kassalikviditet som 

understiger 100%. Detta beror på att nära en tredjedel av kommunens 

kortfristiga skulder utgörs av en semesterlöneskuld, som 

inte kommer att betalas ut under de närmaste åren. Kommunen 

bedöms ha likviditetsmässigt utrymme för att betala den individuella 

pensionspremien, 50 Mkr, som förfaller till betalning i slutet 

av mars 2006. 

Totalt har kommunen borgensåtaganden för 1,6 Mdr. Största 

delen består av borgen till egna bolag och någon risk för dessa 

anses i dagsläget inte förekomma. Örnsköldsviks kommuns 

bostadsbolag, Övikshem, redovisar liksom föregående år ett positivt 

resultat och upplever en ökande efterfrågan på hyreslägenheter 

i kommunens centrala delar. Företaget har börjat undersöka 

möjligheter till nyproduktion. Risken för att bolaget skulle komma 

att belasta kommunens ekonomi på ett negativt sätt får betraktas 

som mycket liten. Det är dock viktigt att kontinuerligt följa 

befolkningsutvecklingen i kommunen och bedöma hur den påverkar 

efterfrågan på bostäder. Det är dessutom viktigt att följa den 

ekonomiska utvecklingen i bolagskoncernen med anledning av de 

stora investeringar som planeras i främst energibolaget. När det 

gäller borgen gentemot bostadsrättsföreningar är det begränsat 

till ett åtagande och uppgår till 37 Mkr. 

Budget- och prognosföljsamheten är betydelsefulla instrument 

för att ge en riktig bild av kommunens ekonomiska utveckling. 

Regelverket för redovisning av skatteintäkter, som bygger på 

prognos och slutavräkning, innebär ryckighet i kommunernas 

planeringsförutsättningar och försvårar prognosföljsamheten. Det 

är därför viktigt att göra en så god bedömning som möjligt av 

verksamhetens nettokostnad och där är nämndernas budgetar och 

prognoser viktiga underlag. Den förändrade ekonomiska process 

som infördes 2004 har inneburit större säkerhet i prognoserna, 

men det finns behov av ytterligare förbättring. Under 2005 har 

arbete med förbättrad verksamhetsstyrning startat. Syftet med 

detta är främst att besluta om en modell för att följa upp de mål 

för ekonomi och verksamhet som beslutas i budgetprocessen för 

att säkerställa att kommunens verksamhet bedrivs, så att god ekonomisk 

hushållning uppfylls. 

Sammanfattningsvis kan det konstateras att Örnsköldsviks kommun 

har ett starkt ekonomiskt utgångsläge jämfört både med 

genomsnittskommunen i riket och med övriga kommuner i länet. 

Det innebär att kommunen har en tillfredställande beredskap när 

det gäller att möta framtida verksamhetsbehov. För att skapa 

utrymme för nödvändiga tillväxtsatsningar och kunna möta framtida 

kostnader, samt utveckla kommunen i enlighet med de övergripande 

målen, hög livskvalitet, starkt näringsliv och en attraktiv 

kommun, är det viktigt att det av kommunfullmäktige beslutade 

resultatmålet har fortsatt hög prioritet.

Resultaträkning 

KOMMUNEN KONCERNEN 

Löpande prisnivå, Mkr 2005 2004 2005 2004 

Verksamhetens intäkter not 1 584,9 568,9 not 1 1 083,6 1 015,6 

Verksamhetens kostnader not 2 -2 552,9 -2 490,4 not 2 -2 902,4 -2 803,6 

Avskrivningar not 3 -87,3 -88,5 not 3 -156,7 -147,6 

Verksamhetens nettokostnader -2 055,3 -2 010,1 -1 975,5 -1 935,6 

Skatteintäkter not 4 1 753,6 1 684,7 1 753,6 1 684,7 

Generella statsbidrag och utjämning not 5 327,3 309,2 327,3 309,2 

Skatteintäkter och generella statsbidrag 2 080,9 1 993,9 2 080,9 1 993,9 

Finansiella intäkter not 6 40,4 29,7 not 4 9,7 9,5 

Finansiella kostnader not 7 -8,1 -8,7 not 5 -63,8 -60,6 

Resultat före extraordinära poster 58,0 4,9 51,3 7,2 

Extraordinära intäkter not 8 24,5 – – – 

Extraordinära kostnader not 8 -24,5 – – – 

Bokslutsdispositioner, skatter mm – – not 6 0,9 0,9 

ÅRETS RESULTAT not 9 +58,0 +4,9 +50,4 +8,1 

Varifrån kommer pengarna? Vart går pengarna? 

17 

EKONOMISK REDOVISNING

EKONOMISK REDOVISNING 

Kassaflödesanalys 


Löpande prisnivå, Mkr 2005 2004 2005 2004 

DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN 

Verksamhetens intäkter 584,9 568,9 1 083,6 1 015,6 

Verksamhetens kostnader -2 640,2 -2 578,9 -3 059,1 -2 951,1 

Verksamhetens nettokostnad -2 055,3 -2 010,0 -1 975,5 -1 935,5 

Avskrivningar 87,3 88,5 156,7 147,6 

Skatteintäkter och generella statsbidrag 2 080,9 1 993,9 2 080,9 1 993,9 

Finansiella intäkter 40,4 29,7 9,7 9,4 

Finansiella kostnader -8,1 -8,7 -63,8 -60,5 

Bokslutsdispositioner, skatter mm – – -0,9 0,9 

Övriga ej likviditetspåverkande poster not 10 8,6 7,5 9,6 14,6 

153,8 100,9 216,7 170,4 

Ökning(-)/minskning(+) varulager 0,2 0,1 0,3 1,8 

Ökning(-)/minskning(+) kortfristiga fordringar -63,4 -5,3 -54,2 8,0 

Ökning(+)/minskning(-) kortfristiga skulder 51,5 18,5 14,1 -12,4 

-11,7 13,3 -39,9 -2,6 

Kassaflöde från den löpande verksamheten 142,2 114,2 176,9 167,8 

INVESTERINGSVERKSAMHETEN 

Investering i immateriella anläggningstillgångar – – -1,9 -4,6 

Investering i materiella anläggningstillgångar not 11 -120,2 -105,9 -237,0 -203,6 

Sålda materiella anläggningstillgångar not 12 16,5 1,1 15,8 2,7 

Investering i dotterbolag 

Ökning(-)/minskning(+) kortfristiga 

– – – -156,3 

finansiella placeringar -19,8 18,9 -19,8 18,9 

Kassaflöde från investeringsverksamheten -123,6 -85,9 -242,9 -342,9 

FINANSIERINGSVERKSAMHETEN 

Ökning av långfristiga fordringar not 13 -39,0 -19,1 -102,4 -20,5 

Minskning av långfristiga fordringar not 14 12,9 8,7 9,5 9,5 

Ökning av långfristiga skulder not 15 0,1 4,0 130,0 199,0 

Minskning av långfristiga skulder not 16 -0,1 -4,0 -0,1 -14,7 

Övrig förändring inom koncernen – – 41,0 4,3 

Kassaflöde från finansieringsverksamheten -26,2 10,4 78,0 177,6 

ÅRETS KASSAFLÖDE -7,6 17,9 12,0 2,5 

Kassa och bank vid årets början 45,6 27,7 77,0 74,5 

Kassa och bank vid årets slut not 23 38,0 45,6 89,0 77,0 

Förändring av kassa och bank -7,6 17,9 12,0 2,5 

18

Balansräkning 


Löpande prisnivå, Mkr 2005-12-31 2004-12-31 2005-12-31 2004-12-31 

TILLGÅNGAR 

Anläggningstillgångar 

Immateriella anläggningstillgångar – – 108,7 117,8 

Materiella tillgångar 

Mark, byggnader och tekniska 

anläggningar not 17 1 489,8 1 466,4 not 7 3 215,9 3 121,8 

Maskiner och inventarier not 18 81,9 89,1 not 8 125,6 142,9 

Balansposter enl lag – – 8,9 10,4 

Finansiella anläggningstillgångar not 19 328,7 302,5 147,4 54,5 

Summa anläggningstillgångar 1 900,4 1 857,9 3 606,5 3 447,4 

Omsättningstillgångar 

Förråd och exploateringsfastigheter not 20 7,0 7,2 19,1 19,3 

Fordringar not 21 280,6 217,2 257,4 203,2 

Kortfristiga placeringar not 22 164,7 144,9 164,7 144,9 

Kassa och bank not 23 38,0 45,6 89,0 77,0 

Summa omsättningstillgångar 490,3 414,9 530,2 444,4 

Summa tillgångar 2 390,7 2 272,8 4 136,7 3 891,8 

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 

Eget kapital 

Eget kapital 1 558,3 1 553,4 1 613,4 1 600,9 

Justering eget kapital, nya redovisningsprinciper – – -4,3 - 

Förändring inom koncernen – – 41,0 4,3 

Årets resultat 58,0 4,9 50,4 8,1 

Summa eget kapital 1 616,3 1 558,3 1 700,5 1 613,4 

Avsättningar 

Avsättningar för pensioner och 

liknande förpliktelser not 24 38,1 31,4 not 9 159,7 147,6 

Avsättning för särskild löneskatt (24,26%) 9,2 7,6 9,2 7,6 

Summa avsättningar 47,3 39,0 168,9 155,2 

Skulder 

Långfristiga skulder not 25 230,0 230,0 not 10 1 699,8 1 569,9 

Kortfristiga skulder not 26 497,0 445,5 not 11 567,4 553,3 

Summa skulder 727,0 675,6 2 267,2 2 123,2 

Summa eget kapital, avsättningar och skulder 2 390,7 2 272,8 4 136,7 3 891,8 

Ansvarsförbindelser not 27 2 700,5 2 564,8 1 214,1 1 210,7 

Ställda panter – – 2,1 6,0 

19 



Nothänvisningar KOMMUNEN 

Löpande prisnivå, Mkr 2005 2004 

Not 1 Verksamhetens intäkter 

Försäljningsmedel 47,3 49,5 

Taxor och avgifter 215,8 209,7 

Hyror och arrenden 64,7 70,4 

Bidrag 210,1 209,0 

Försäljning verksamhet och tillgångar 47,0 30,4 

584,9 568,9 

Not 2 Verksamhetens kostnader 

Inköp av anläggning- o underhållsmaterial 18,0 20,1 

Entreprenader och konsulttjänster 296,0 280,1 

Löner inklusive arbetsgivaravgifter 1 672,5 1 634,5 

Pensionskostnad inkl. löneskatt 114,9 115,2 

varav: arbetstagare 55,1 55,2 

pensionstagare 36,0 36,1 

löneskatt 23,7 23,9 

Övriga personalkostnader 25,4 29,1 

Lokal- och markhyror 42,2 46,1 

Hyra anläggningstillgångar 19,7 34,1 

Bränsle, energi och vatten 76,4 66,9 

Förbrukningsinventarier 106,6 100,0 

Kontorsmaterial 15,4 12,5 

Reparation och underhåll mask/inv. 6,3 7,4 

Transporter och resor 7,7 8,1 

Representation 0,6 0,6 

Annonser och reklam 4,8 6,3 

Bidrag och transfereringar 105,2 102,4 

Övriga verksamhetskostnader 41,3 27,3 

Not 3 Avskrivningar 

För uppgift om tillämpade avskrivningstider 

se avsnittet ”Redovisningsprinciper” 

2 552,9 2 490,4 

Avskrivningar byggnader och anläggningar 71,1 68,9 

Avskrivningar maskiner och inventarier 16,2 19,6 

87,3 88,5 

Not 4 Skatteintäkter 

Kommunalskatt 1 785,3 1 716,1 

Slutavräkning -20,4 -23,6 

varav: slutavräkning 2005 -18,7 – 

slutavräkning 2004 -1,7 -16,3 

slutavräkning 2003 – -7,3 

Mellankommunal kostnadsutjämning -11,4 -13,3 

Övriga skatteintäkter 0,1 5,5 

1 753,6 1 684,7 

Slutavräkning per invånare, kr 

Slutavräkning 2005 -340 – 

Slutavräkning 2004 -31 -296 

Slutavräkning 2003 – -133 

Not 5 Generella statsbidrag/utjämning 

Inkomstutjämningsbidrag 313,2 73,4 

Införandebidrag 4,3 21,8 

Tillfälligt sysselsättningsstöd 34,1 25,1 

Regleringsavgift (-)/-bidrag (+) -12,2 203,1 

Kostnadsutjämningsavgift -12,1 -13,7 

LSS-utjämning – -0,4 

327,3 309,2 

20 


Not 6 Finansiella intäkter 

Ränta på utlämnade lån/placerade medel 15,7 19,9 

Utdelning från Rodretkoncernen 16,4 – 

Ränteintäkter på kundfordringar 0,3 0,3 

Räntebidrag 1,9 2,1 

Övriga finansiella intäkter 6,2 7,5 

40,4 29,7 

Not 7 Finansiella kostnader 

Räntekostnader 9,3 10,6 

Ränta på pensionsskuld 1,3 1,5 

Mellankommunal skatteväxling -2,8 -3,7 

Bankkostnader 0,3 0,4 

8,1 8,7 

Not 8 Extraordinära intäkter/kostnader 

Utdelning från Rodretkoncernen 24,5 – 

Gatubelysning avseende 2001–2004 -24,5 – 

0,0 0,0 

Not 9 Jämförelsestörande poster 

Retroaktiv momskompensation 99–05 7,4 – 

Återbet moms avseende parkeringsavg 98–03 – 3,7 

Summan har påverkat resultatet positivt 7,4 3,7 

Not 10 Övriga ej likviditetspåverkade poster 

Årets avsättning, pensionsskuld inkl ränta 6,7 5,7 

Årets avsättning, särskild löneskatt 1,6 1,4 

Omklassificering från exploateringsfastigh -0,5 – 

Nedskrivning materiella anläggningstillgångar 0,7 0,5 

8,6 7,5 

Not 11 Investering i materiella 

anläggningstillgångar 

Investeringar, brutto 132,8 111,0 

Investeringsbidrag -12,6 -5,2 

120,2 105,9 

Not 12 Sålda materiella anläggningstillgångar 

Försäljningar 37,7 3,8 

Reaförlust 1,5 0,5 

Reavinst -22,8 -3,3 

16,5 1,1 

Not 13 Ökning av långfristiga fordringar 

Intecknings- och reverslån 39,0 19,0 

Omfört från kortfristiga fordringar – 0,1 

39,0 19,1 

Not 14 Minskning av långfristiga fordringar 

Amortering 12,8 8,7 

Avyttring 0,3 0,1 

Reavinst -0,2 -0,1 

Reaförlust 0,1 – 

12,9 8,7 

Not 15 Ökning av långfristiga skulder 

Omfört från kortfristiga skulder 0,1 4,0 

0,1 4,0 

Not 16 Minskning av långfristiga skulder 

Amortering av skuld 0,1 4,0 

0,1 4,0

Löpande prisnivå, Mkr 2005-12-31 2004-12-31 Löpande prisnivå, Mkr 2005-12-31 2004-12-31 

Not 17 Mark, byggnader och tekniska 

anläggningar 

Markreserv 

Skogar 0,9 0,9 

Övriga markreserver 19,6 15,4 

Reglerings- och saneringsfastigheter 16,6 17,0 

Verksamhetsfastigheter 

37,2 33,3 

Utbildningsfastigheter 537,0 551,0 

Äldreomsorgsfastigheter 365,5 336,0 

Övriga förvaltningsfastigheter 51,7 56,1 

Fastigheter för affärsverksamhet 

954,2 943,0 

Anläggn. för hamnar, kommunikationer 27,1 24,3 

VA-anläggningar 103,2 101,7 

Renhållningsanläggningar 21,9 19,7 

Publika fastigheter 

152,3 145,7 

Idrotts- och fritidsanläggningar 106,2 83,2 

Gator, vägar, broar och parker 137,1 139,4 

Fastigheter för annan verksamhet 

243,3 222,6 

Bostads- och affärsfastigheter 18,5 20,9 

Industrifastigheter 28,6 30,9 

47,1 51,8 

Pågående investeringar 55,7 69,9 

1 489,8 1 466,4 

Not 18 Maskiner och inventarier 

Maskiner 12,7 13,6 

Inventarier inklusive möbler 40,6 46,6 

Transportmedel 12,6 13,0 

Konstverk och samlingar 15,9 15,9 

81,9 89,1 

Not 19 Finansiella anläggningstillgångar 

Aktier, andelar, bostadsrätter 

Aktier 

Aktier i kommunkoncernen Rodret 50,0 50,0 

Aktier i Västernorrlandslänstrafik AB mfl 1,7 1,7 

Andelar i Kommuninvest 2,6 – 

Bostadsrätter 0,4 0,5 

Långfristiga fordringar 

54,7 52,2 

Intecknings- och reverslån 51,0 20,2 

Långfr. fordringar hos koncernbolag 202,4 207,7 

Övriga långfristiga fordringar 20,6 22,4 

274,0 250,3 

328,7 302,5 

Not 20 Förråd och exploateringsfastigheter 

Förråd, kontorsmaterial 0,2 0,1 

Förråd, anläggningsmaterial 1,6 1,5 

Omvärdering av förråd – -0,2 

Exploateringsfastigheter 5,2 5,8 

21 

7,0 7,2 

Not 21 Fordringar 

Kundfordringar 170,3 139,7 

Diverse kortfristiga fordringar 9,3 9,4 

Statsbidragsfordringar 33,2 24,7 

Övriga interimsfordringar 67,8 43,4 

280,6 217,2 

Not 22 Kortfristiga placeringar 

Placeringar 164,7 144,9 

164,7 144,9 

Not 23 Kassa och bank 

Kassa 0,3 0,3 

Postgiro 3,5 12,9 

Bank 34,2 32,4 

38,0 45,6 

Not 24 Avsättningar för pensioner och 

liknande förpliktelser 

Avsättning för pensionsförmåner 

intjänade fr o m 1998 exkl SÅPGP 31,9 24,4 

intjänade fr o m 1998 SÅPGP 6,2 6,9 

38,1 31,4 

Not 25 Långfristiga skulder 

Lån i banker och kreditinstitut 230,0 230,0 

230,0 230,0 

Not 26 Kortfristiga skulder 

Kortfristiga låneskulder – 0,1 

Kortfristiga skulder till koncernföretag 27,5 3,1 

Semesterlöneskuld 130,6 129,4 

Leverantörsskulder 86,7 75,6 

Moms och särskilda punktskatter 10,9 10,5 

Personalens skatter, avgifter och löneavdrag 69,2 65,7 

Upplupen pensionskostnad individuell del 49,5 49,4 

Upplupen löneskatt individuell del 12,0 12,0 

Förutbetalda skatteintäkter 36,6 39,3 

Övriga interimsskulder 50,9 44,6 

Övriga kortfristiga skulder 23,3 15,9 

497,0 445,5 

Not 27 Ansvarsförbindelser 

Borgensåtaganden: 

Egna hem 22,7 28,0 

Bostadsrättsföreningar 36,6 36,8 

Öviks Buss (Pensionsåtagande) 12,5 12,4 

Övik Energi (Pensionsåtagande och lån) 519,8 389,9 

Övikshem (Pensionsåtagande och lån) 639,5 634,3 

Tjänstecentrum (Lån) 312,3 315,2 

Stiftelsen Gideågården (Lån) 2,5 2,5 

Förskolor (Kooperativ) 2,3 2,5 

Skolor (Friskolor) 1,6 1,7 

Folkets Hus-föreningar (Parken, Gnistan) 25,0 26,0 

Övriga borgensförbindelser 0,1 0,1 

1 574,8 1 449,4 

Pensionsåtaganden: 

Visstidspensioner tjänstemän 7,1 7,9 

Visstidspensioner förtroendevalda 7,6 8,1 

Pensionsskuld 891,1 881,6 

Särskild löneskatt 24,26% 219,8 217,8 

1 125,7 1 115,4 

2 700,5 2 564,8 



Nothänvisningar KONCERNEN 


Not 1 Verksamhetens intäkter 

Kommunen 584,9 568,9 

Övikshem 194,0 188,8 

Övik Energi 355,5 259,5 

Örnsköldsviks Buss 57,1 65,8 

Tjänstecentrum 52,4 52,8 

Övriga 17,5 19,0 

1 261,5 1 154,9 

Avgår: interna poster -177,9 -139,3 

1 083,6 1 015,6 

Not 2 Verksamhetens kostnader 

Kommunen 2 552,9 2 490,4 

Övikshem 144,7 137,9 




Övriga 15,6 17,0 

3 043,7 2 938,4 


2 902,4 2 803,6 

Not 3 Avskrivningar 

För uppgift om tillämpade avskrivningstider 

se avsnittet "Redovisningsprinciper". 

Kommunen 87,3 88,5 

Övikshem 16,8 17,0 




Övriga 0,9 1,0 

162,6 153,3 

Avskrivningar på övervärden -5,9 -5,7 

156,7 147,6 

Not 4 Finansiella intäkter 




Rodret 45,5 0,2 


89,8 32,5 


9,7 9,5 

Not 5 Finansiella kostnader 





Rodret 6,2 9,5 


82,3 83,6 


63,8 60,6 

Not 6 Bokslutsdispositioner, skatter m m 

Häri ingår bl a avsättningar till skatt, 

underhållsfond och koncernbidrag 

Rodret 1,8 2,6 

Övikshem -2,0 - 

Övik Energi -12,0 -0,7 

Örnsköldsviks Buss -1,0 -0,6 

Tjänstecentrum 11,9 - 

Övriga -0,4 -0,8 

-1,9 0,4 

Avgår: interna poster 1,0 0,5 

-0,9 0,9 

22 

2005-12-31 2004-12-31 

Not 7 Mark, byggnader och 

tekniska anläggningar 

Kommunen 1 489,8 1 466,4 

Övikshem 714,5 690,9 



Övriga 21,7 21,8 

3 243,3 3 145,3 

Övervärden på försålda tillgångar -27,4 -23,4 

3 215,9 3 121,8 

Not 8 Maskiner och inventarier 







125,6 142,9 

Not 9 Avsättningar för pensioner och 

liknande förpliktelser 





153,1 140,3 

Uppskjuten skatteskuld 6,6 7,3 

159,7 147,6 

Not 10 Långfristiga skulder 

Kommunen 230,0 230,0 

Övikshem 629,6 624,6 




Rodret 105,0 105,0 


1 905,8 1 781,1 


1 699,8 1 569,9 

Not 11 Kortfristiga skulder 

Kommunen 497,0 445,5 





Rodret 11,9 15,0 


749,1 640,8 


567,4 553,3

Redovisningsprinciper 

Redovisningen är anpassad till bestämmelserna i lagen om kommunal redovisning, rekommendationer från 

Sveriges Kommuner och Landsting samt Rådet för kommunal redovisning. 

Tillgångar 

Överordnad princip för värdering av tillgångar och skulder är försiktighetsprincipen 

som innebär att skulder inte undervärderas och tillgångar inte 

övervärderas. 

Omsättningstillgångar värderas till det lägsta av anskaffnings- och verkligt 

värde. 

Förråd: Erforderligt inkuransavdrag är beaktat i samband med värderingen, 

varför särskilt schablonmässigt inkuransavdrag ej kommer att göras fr.o.m 

2005. 

Exploateringsfastigheter: De exploateringsfastigheter som är avsedda att 

avyttras inom en 3-årsperiod har klassificerats som omsättningstillgångar 

medan de som inte är tänkta att avyttras har klassificerats som anläggningstillgångar. 

Fordringar har efter individuell prövning upptagits till det belopp varmed 

de beräknas inflyta. 

Anläggningstillgångarna tas i balansräkningen upp till anskaffningsvärdet 

efter avdrag för planenliga avskrivningar som beräknas utifrån förväntad 

ekonomisk livslängd. Eventuella investeringsbidrag reducerar anskaffningsvärdet. 

Finansiella anläggningstillgångar avskrivs inte. Inte heller mark 

och konst. 

Immateriella anläggningstillgångar: Rekommendation nr 12 från Rådet 

för kommunal redovisning föreskriver att immateriella tillgångar såsom 

utgifter för programvarulicenser, upphovsrättigheter, etc, ska tas upp i 

balansräkningen. En definition av immateriella tillgångar innehåller bl a 

kriteriet att de förväntas ge ekonomiska fördelar i framtiden. Vi har gjort 

bedömningen att vi inte har några sådana och således redovisar vi inte 

några immateriella anläggningstillgångar i balansräkningen. 

Leasing: Redovisning av leasingavtal ska göras enligt RKR:s rekommendation 

nr 13. Kommunen ska klassificera och dokumentera sina leasingavtal 

i operationella respektive finansiella. Vi har gjort bedömningen att vi 

endast har operationella leasingavtal och således redovisar vi inte leasing 

i tilläggsupplysningarna enligt RKR nr 13. 

Skulder 

Kommande års amortering av långfristig skuld redovisas som kortfristig 

skuld. Även semesterlöneskulden redovisas som en kortfristig skuld. 

Avskrivningar 

Planenlig avskrivning baseras på ursprungligt anskaffningsvärde och sker 

utifrån förväntad ekonomisk livslängd. I kommunen påbörjas avskrivningarna 

tertialet efter anskaffning/färdigställande. Ej färdigställda investeringar 

balanseras som pågående arbeten. 

Huvudsakligen tillämpas följande avskrivningstider: Byggnader och 

anläggningar 20, 33 och 50 år. Maskiner, fordon och inventarier 5-20 

år. Energianläggningar 10-30 år. VA-anläggningar 10, 20 och 33 år. 

Balansposter enligt lag 10-33 år. 

Periodisering 

Periodisering av utgifter och inkomster hänförliga till räkenskapsåret har 

gjorts enligt god redovisningssed. Vad gäller löneskulder för timanställda 

har dessa ej periodiserats avseende december månad, p g a att beloppets 

storlek inte är känd. Dessutom tillämpas samma hantering varje år, så att 

resultatet belastas med 12 månaders kostnad. 

Leverantörs- och kundfakturor efter balansdagen som är hänförliga till 

räkenskapsåret har tagits upp som skuld respektive fordran. 

23 

Skatteintäkter 

Skatteintäkten uppstår och redovisas det år då den skattepliktiga inkomsten 

intjänas. Slutavräkningen prognosticeras när bokslutet upprättas för 

inkomståret. Slutavräkningen och de preliminära skatteinbetalningarna 

utgör således årets skatteintäkter. Slutavräkningen 2005 bygger på 

Ekonomistyrningsverkets prognos. 

Pensioner 

Från och med 1998 redovisas pensionsåtaganden enligt kommunala redovisningslagens 

blandade modell. Den innebär att pensionsförmåner som 

intjänats före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse och att pensionsförmåner 

som intjänats fr o m 1998 ingår i verksamhetens kostnader och 

redovisas som avsättning alternativt kortfristig skuld. Ränta på pensionslöften 

intjänade fr o m 1998 redovisas under posten finansiella kostnader. 

Extraordinära intäkter och kostnader 

År 2001 överfördes ägaransvar samt ansvar för drift och underhåll av 

gatu- och vägbelysningsanläggningarna i Örnsköldsviks kommun till det 

helägda kommunala bolaget Övik Energi AB med sänkt avkastningskrav 

från ägarna som motprestation. Skatteverket har prövat detta upplägg 

och har under 2005 beslutat att drift och underhåll är en kostnad som 

åvilar kommunen. I enlighet med detta beslut har Övik Energi fakturerat 

kommunen för kostnaderna avseende åren 2001 till 2004. Kommunen har 

i sin tur erhållit motsvarande belopp i utdelning från Rodretkoncernen. 

Med hänvisning till matchningsprincipen har dessa poster betraktats som 

extraordinära. I annat fall har obalans uppstått mellan verksamhetens 

nettokostnad och finansiella intäkter. Beloppet är dessutom av betydande 

storlek och avser 4 år bakåt i tiden. Från och med 2005 kommer 

Övik Energi att fakturera kommunen för utförda tjänster. Detta har belastat 

resultatet för 2005, men även där kompenseras resultateffekten med 

motsvarande utdelning. Delen som avser 2005 bedöms dock inte vara av 

extraordinär karaktär 

Sammanställd redovisning 

Den sammanställda redovisningen omfattar all kommunal verksamhet i 

den mån kommunen har ett bestämmande eller väsentligt inflytande, 

oavsett om den bedrivs i förvaltnings- eller företagsform. 

Den sammanställda redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden 

med proportionell konsolidering. Förvärvsmetoden innebär att eget 

kapital i det förvärvade företaget vid förvärvstidpunkten eliminerats. I 

redovisningen ingår sålunda endast kapital som intjänats efter förvärvet. 

Med proportionell konsolidering menas att i redovisningen ingår 

endast så stor del av dotter-/intresseföretagets resultat- och balansräkning 

som svarar mot kommunens ägarandel. Den sammanställda redovisningen 

har baserats på upprättade koncernredovisningar för underkoncerner 

i de fall sådana förekommer. 

Minoritetens del av eget kapital har redovisats under övriga långfristiga 

skulder. 

De koncerninterna transaktionerna, d v s interna fordringar och skulder 

samt köp och försäljning har eliminerats för att erhålla en för koncernen 

rättvisande bild. Även kommunens borgensförbindelser gentemot 

bolagens skulder har eliminerats. 

Kommunen har dock svårt att leva upp till 2 kap 7§ som föreskriver en 

fullständig dokumentation av redovisningssystemet. Här finns dock en plan 

för fortsatt framtagande av en sådan dokumentation de närmsta åren. 



Budgetjämförelse KOMMUNEN 

Utfall Budget Utfall 

Löpande prisnivå, Mkr 2004 2005 2005 

Verksamhetens intäkter 568,9 562,4 584,9 

Verksamhetens kostnader -2 490,4 -2 545,4 -2 552,9 

Avskrivningar -88,5 -88,2 -87,3 

Verksamhetens nettokostnad -2 010,1 -2 071,2 -2 055,3 

Skatteintäkter 1 684,7 1 740,8 1 753,6 

Generella statsbidrag och utjämning 309,2 339,3 327,3 

Skatteintäkter och generella statsbidrag 1 993,9 2 080,2 2 080,9 

Finansiella intäkter 29,7 33,8 40,4 

Finansiella kostnader -8,7 -9,3 -8,1 

Resultat före extraordinära poster 4,9 33,4 58,0 

Extraordinära intäkter – – 24,5 

Extraordinära kostnader – – -24,5 

Årets resultat +4,9 +33,4 +58,0 

Kommentarer till Budgetjämförelse 

Årets resultat 

Resultatet för 2005 uppgår till +58,0 Mkr, vilket ska jämföras med 

+33,4 Mkr i budgeten. Det är 24,6 Mkr bättre än det budgeterade 

resultatet, vilket i huvudsak förklaras av lägre nettokostnad än 

förväntat. 

Verksamhetens nettokostnad 

Verksamhetens nettokostnad uppgår 2005 till -2 055,3 Mkr, vilket 

är 15,9 Mkr bättre än budget. Nämnderna redovisar totalt ett 

resultat på +16,1 Mkr, vilket är 22,0 Mkr bättre än vad som var 

målsättningen i budgeten. Nämnderna har kompenserats med 

effekterna av löneavtal 2005 som uppgick till knappt 2,8%. 

Den största positiva avvikelsen, jämfört med vad som planerades 

i budgeten, avser omsorgsnämnden samt humanistiska 

nämnden. Omsorgsnämndens budgeterade resultat var +2,6 Mkr 

och utfallet är +34,7 Mkr, vilket är 32,1 Mkr bättre än budget. 

Humanistiska nämnden hade en budget med ett nollresultat, men 

utfallet uppgick till +7,0 Mkr. Det innebär att humanistiska nämndens 

totala underskott minskade från -22,8 Mkr till -15,8 Mkr. 

Kommunstyrelsen är också en av de nämnder som redovisar ett 

bättre nämndsresultat än budgeterat. 

Den största negativa avvikelsen återfinns på barn- och utbildningsnämnden. 

Barn- och utbildningsnämndens utfall är -19,6 

Mkr mot budgeterade -4,4 Mkr, det vill säga en negativ budgetavvikelse 

med 15,2 Mkr. Det innebär också att barn- och utbildningsnämnden 

har negativa totala medel vid årets utgång, -11,0 

Mkr. Kultur- och fritidsnämndens utfall uppgår till -1,9 Mkr, vilket 

är 1,6 Mkr sämre än budgeterat. Det innebär att också kultur- och 

fritidsnämnden har negativa totala medel vid årets slut, -0,5 Mkr. 

Nämnden för teknik och service samt plan- och miljönämnden 

24 

är också nämnder med sämre nämndsresultat än budgeterat. Mer 

kommentarer om nämndernas resultat framgår av förvaltningsberättelsen. 

Nämnden för teknik och service har under året övertagit kostnader 

avseende vägbelysning från Övik Energikoncernen med 

8,2 Mkr. Kostnadsökningen har finansierats via utdelning från 

Rodretkoncernen, vilket medfört att de finansiella intäkterna är 

högre än budgeterat. 

Skatteintäkter och generella statsbidrag 

Skatteintäkter och generella statsbidrag uppgår 2005 till 

2 080,9 Mkr, vilket är 0,7 Mkr bättre än budget. 

Bland negativa avvikelser kan nämnas att inkomstutvecklingen 

2004 och 2005 blivit svagare än vad som antogs 

vid budgettillfället. Inkomsterna i riket ökade 2004 med 

3,1%, vilket var 0,4% lägre inkomstutveckling än vad som 

antogs i budgeten. Det resulterade i en negativ slutavräkning 

för 2004 med ytterligare 1,7 Mkr som belastat 2005. 

Inkomsterna för 2005 bedöms enligt ekonomistyrningsverket 

öka med 3,1%, vilket är betydligt lägre än budgetantagandet 

och medför en negativ budgetavvikelse för slutavräkningen 

2005 med 18,7 Mkr. 

Positivt sedan budgeten antogs var framför allt det ytterligare 

tillskott från staten, i form av ökat tillfälligt sysselsättningsstöd, 

som annonserades i budgetpropositionen. Effekten 

av detta ytterligare tillskott, samt en mer positiv befolkningsutveckling 

än förväntat, har inneburit att skatteintäkter 

och statsbidrag totalt blivit något bättre än budget.

Verksamhetens nettokostnad 

KOMMUNEN 

Löpande prisnivå, Mkr Netto- Skatte- Nämnds- Totala medel Totala medel 

Intäkter Kostnader kostnad medel resultat 2005-01-01 2005-12-31 

Nämnd/styrelse 

Plan- och miljönämnd 22,5 -44,6 -22,1 21,6 -0,4 +1,3 +0,9 

Nämnd för teknik och service 610,9 -733,3 -122,4 119,3 -3,0 +23,1 +20,1 

Humanistisk nämnd 53,7 -185,6 -132,0 139,0 +7,0 -22,8 -15,8 

Kultur- och fritidsnämnd 27,6 -125,1 -97,5 95,6 -1,9 +1,4 -0,5 

Kommunstyrelse 52,4 -176,1 -123,7 123,1 -0,6 +13,9 +13,2 

Kommunledningskontor 45,1 -132,9 -87,8 86,0 -1,8 +9,2 +7,4 

Räddningstjänst 7,3 -43,2 -35,9 37,2 +1,2 +4,7 +5,9 

Revision 0,0 -1,4 -1,3 1,4 +0,1 +0,5 +0,6 

Valnämnd 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 +0,1 +0,1 

Barn- och utbildningsnämnd 145,3 -1 054,3 -909,0 889,4 -19,6 +8,7 -11,0 

Omsorgsnämnd 159,5 -883,8 -724,3 759,0 +34,7 +7,9 +42,5 

Summa nämnderna 1 071,8 -3 204,1 -2 132,3 2 148,4 +16,1 +34,1 +50,2 

Procent av totala skattemedel 99,3% 100,0% 0,7% 1,6% 2,3% 

Pensionskostnader, inkl löneskatt -114,9 -114,9 

Avskrivningar -87,3 -87,3 

Övrigt finansförvaltningen 7,4 -4,0 3,4 

Avgår internposter: 

Kalkylerade kapitalkostnader 200,0 200,0 

Kalkylerad kompletteringspension 75,7 75,7 

Övriga internposter -494,4 494,4 0,0 

Fördelade skattemedel -2 148,4 

Totalt 584,9 -2 640,2 -2 055,3 0,0 

TOTALT NÄMNDERNA 

NÄMNDSRESULTAT 



Verksamhetens intäkter 1 046,1 905,3 1 071,8 


därav personalkostnader -1 712,9 -1 733,6 -1 750,3 

Verksamhetens nettokostnad -2 158,6 -2 216,7 -2 132,3 

Skattemedel 2 183,2 2 210,8 2 148,4 

Nämndsresultat +24,6 -5,9 +16,1 

Nämndernas totala medel vid årets början +9,5 +34,1 +34,1 

Nämndernas totala medel vid årets slut +34,1 +28,2 +50,2 

25 



Investeringsredovisning 

KOMMUNEN 

PROJEKT Utfall Förbrukat Prognos Budget Budget- 

Löpande prisnivå, Mkr 2005 Totalt Totalt Totalt avvikelse 

S3B-skolutredning/programarbete -0,1 0,1 1,5 1,5 0 

Bjästaskolan, inkl projektering 40,1 42,4 104,8 104,8 0 

Björkhem 8,9 45,9 48,1 50,6 2,5 

Äldrecentra, inkl projektering 1,2 3,4 105,5 105,5 0 

Gruppboenden LSS 0 0 4,0 4,0 0 

Samordnad korttidsverksamhet 0,1 0,1 5,4 5,4 0 

Projekt "Trygghetens Hus" ombyggn 0 0 0,5 0,5 0 

Botniabanan, Resecentrum Övik N 0 0 13,2 13,2 0 

Botniabanan, Resecentrum Husum 0,4 2,1 10,2 10,2 0 

Botniabanan, Resecentrum Övik C 5,7 8,1 101,9 101,9 0 

Botniabanan, godsbangård mm 0 0 5,9 5,9 0 

Infrastruktur Arenan 0 0 19,0 19,0 0 

S-vads pb 1:133 (Sanmina) 1,3 1,3 1,3 1,0 -0,4 

Energireducering 6 st äldreboenden 0,7 0,7 0,7 1,7 0,9 

Energireducering med statsbidrag 0,1 0,1 0,1 2,4 2,3 

Energibesp åtgärder, fastigheter 11,1 11,1 11,1 10,0 -1,1 

Anpassning av lokaler/utemiljö 3,6 3,6 3,6 6,9 3,3 

Vägar (klumpansl div proj) 4,8 4,8 4,8 5,3 0,5 

Köp Sund 2:112+A-sjö Näs 2:74 9,9 9,9 9,9 9,9 0 

Förvärv Köpmanholmens industriomr mm 4,4 4,4 4,4 4,4 0 

Övr teknisk nämnd, arbetsmask. mm 4,3 4,3 4,3 4,5 0,2 

K/F - klumpanslag 1,1 1,1 1,1 1,5 0,4 

KS/Rt - Lätta fordon 0 0 0 0,5 0,5 

KS/Rt - Räddningstjänst div utr 0,4 0,4 0,4 0,7 0,3 

BUN - klumpanslag inventarier 1,7 1,7 1,7 1,0 -0,7 

Inventarier Björkhem 0,4 0,4 2,0 2,0 1,6 

Omsorgsnämnd - klumpanslag 0,2 0,2 0,2 3,0 2,8 

S:a skattefinansierad verksamhet 100,3 

VA-anläggn (klumpansl div proj) 9,3 9,3 9,3 12,1 2,8 

Renh.anordn (klumpansl div proj) 3,2 3,2 3,2 3,5 0,3 

Utbyggnad Paradisbadet 4,6 27,3 29,4 26,4 -3,0 

Inventarier Paradisbadet 2,8 2,8 2,8 2,8 0 

Summa affärsmässig verksamhet 19,9 

Totalt investeringar 120,2 

Investeringsbudget 2005 176,9 

Budgetavvikelse 2005 56,7 

26 

Investeringar 

Investeringsbudgeten 2005 uppgick till 176,9 

Mkr. De totala investeringarna uppgår 2005 till 

120,2 Mkr, vilket understiger anslagna medel 

med 56,7 Mkr. Detta beror framför allt på fördröjningar 

av ett antal projekt, där de största 

avvikelserna mot budget avser Äldrecentra samt 

Infrastruktur Arenan.

Fem år i sammandrag 

KOMMUNEN 2001 2002 2003 2004 2005 

Kassalikviditet, % 99,3 88,0 94,5 91,5 97,2 

Soliditet, % 69,9 71,0 69,3 68,6 67,6 

Eget kapital 1 563,4 1 582,8 1 553,5 1 558,4 1 616,3 

Eget kapital/invånare, kr 28 245 28 754 28 271 28 363 29 418 

Långfristiga skulder, Mkr 243,6 234,6 230,1 230,0 230,0 

Långfristiga skulder/invånare, kr 4 401 4 262 4 187 4 186 4 186 

Skuldsättningsgrad, % 29,0 27,9 29,3 29,7 30,4 

Resultat före extraordinära poster, Mkr 14,8 19,4 -29,3 4,9 58,0 

Resultat före extraordinära poster i % av skatteintäkterna 0,8 1,0 -1,5 0,2 2,8 

Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna, % 100,4 100,0 102,6 100,8 98,8 

Nettoinvesteringar, Mkr 79,5 156,0 58,4 105,9 120,2 

Skattesats, % 33,42 33,42 33,42 34,00 34,00 

- varav kommunalskatt, % 21,79 21,79 21,79 21,79 21,79 

Antal invånare 31/12 55 352 55 047 54 950 54 945 54 943 

KONCERNEN 2001 2002 2003 2004 2005 

Kassalikviditet, % 90,8 85,3 79,5 76,8 90,1 

Soliditet, % 46,7 46,0 44,0 41,5 41,1 

Eget kapital 1 595,3 1 626,2 1 601,0 1 613,5 1 700,5 

Eget kapital/invånare, kr 28 821 29 542 29 133 29 366 30 950 

Långfristiga skulder, Mkr 1 223,8 1 316,7 1 381,7 1 569,9 1 699,8 

Långfristiga skulder/invånare, kr 22 109 23 920 25 144 28 572 30 938 

Skuldsättningsgrad, % 50,8 51,5 53,5 54,5 54,8 

Resultat före extraordinära poster, Mkr 31,4 32,5 -26,9 7,3 51,3 

Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna, % 96,0 95,8 98,9 97,1 94,9 

27 


KOMMUNÖVERGRIPANDE 

Organisation 

Avser verksamhetsåret 2005 

KOMMUNFULLMÄKTIGE 

Kommunstyrelsen 

Kommunledningskontoret 

Räddningstjänsten 

Barn- och utbildningsnämnden 

Barn- och utbildningsförvaltningen 

Kultur- och fritidsnämnden 

Kultur- och fritidsförvaltningen 

Plan- och miljönämnden 

Plan- och miljökontoret 

Omsorgsnämnden 

Omsorgsförvaltningen 

Humanistiska nämnden 

Humanistiska förvaltningen 

Nämnden för teknik o service 

Tekniska kontoret 

Överförmyndare 


Valnämnden 


Krisledningsnämnden 


Kommunala bolag/dotterbolag 

Rodret i 

Örnsköldsvik 

AB 

Tjänstecentrum i 

Örnsköldsvik AB 

Örnsköldsviksbuss AB 

Oljeberget 

i Örnsköldsvik AB 

Övik Energi AB 

Övik Energi Nät AB 

Hörnett Energi AB 

AB Övikshem 

SAB Larmjour 

ÖrnSAT AB 

,, 

Revisorer 

Arbetsutskottet 

Näringslivs- och 

planeringsutskottet 

Förhandlingsdelegationen 

Stiftelser 

Solberget 

Gideågården 

Gene Fornby 

28 

MANDATFÖRDELNING 

KOMMUNFULLMÄKTIGE 

,, 

Kommunfullmäktige i Örnsköldsvik har 

61 ledamöter. 

Vid senaste valet 2002 fick församlingen 

följande sammansättning: 

Socialdemokraterna 34 mandat 

Centerpartiet 9 mandat 

Kristdemokraterna 7 mandat 

Moderaterna 4 mandat 

Folkpartiet 4 mandat 

Vänsterpartiet 3 mandat 

Miljöpartiet 0 mandat

Personalberättelse 

Anställningsformer 

Antalet anställda inom Örnsköldsviks kommun uppgår till 

5 347 personer. Det är en minskning med 57 anställda jämfört 

med 2004. Minskningen återfinns till största delen bland de 

visstidsanställda som minskat med 53 personer. Antal årsarbetare 

d v s tillsvidare- och visstidsanställdas ordinarie arbetstid 

+ mertid - obetald frånvaro, som t ex sjukfrånvaro över 90 

dagar, uppgick under året till 4 574,4 stycken vilket är i nivå 

med året innan. 

ANSTÄLLNINGSFORMER 

2005 2004 

Tillsvidareanställda 4 975,0 4 979,0 

Visstidsanställda 372,0 425,0 

Antal anställda 5 347,0 5 404,0 

Antal årsarbetare 4 574,4 4 573,2 

,, 

Av kommunens anställda innehar 93% en tillsvidareanställning 

vilket är en ökning med 1 procentenhet. Den största andelen 

visstidsanställda har humanistiska förvaltningen, drygt 13%. Även 

inom plan- och miljöförvaltningen och kultur- och fritidsförvaltningen 

innehar över 10% av de anställda en visstidsanställning, 

men inom dessa tre förvaltningar har ändock andelen sjunkit det 

senaste året. 

Andelen visstidsanställda i kommunen har minskat både bland 

männen och bland kvinnorna. Endast 6% av kvinnorna och 10% 

av männen innehar en visstidsanställning, vilket är en minskning 

med 1 respektive 2 procentenheter. 

29 

Sysselsättningsgrad 

Av kommunens anställda arbetar 34% deltid, vilket är en liten 

minskning jämfört med föregående år. Det är till största delen 

bland männen minskningen återfinns. Skillnaden mellan män och 

kvinnor är stor. Av männen arbetar närmare 90% heltid medan 

motsvarande siffra för kvinnor är drygt 60%. 

Andelen deltider är störst inom omsorgsförvaltningen där 

närmare 60% arbetar deltid. Förvaltningen har i slutet av året 

påbörjat en satsning på utökade sysselsättningsgrader som förväntas 

ge resultat under 2006. Inom alla förvaltningar förutom 

omsorgsförvaltningen och kultur- och fritidsförvaltningen arbetar 

över 80% av de anställda heltid. Flest andel heltider återfinns 

inom plan- och miljöförvaltningen med 96,5%. 

SYSSELSÄTTNINGSGRADER 

,, 

Andel män Andel kvinnor 

Heltid 89,2% 60,8% 

Deltid 75–99% 5,5% 28,0% 

Deltid –74% 5,3% 11,2% 

Åldersstruktur 

Under året har medelåldern bland de anställda ökat med 0,5 år 

till 44,8 år. Ökningen är lika stor både bland männen och bland 

kvinnorna vars medelålder är 45,8 respektive 44,6 år. 

KOMMUNÖVERGRIPANDE


Precis som tidigare år återfinns den högsta medelåldern inom 

tekniska kontoret med 48,6 år och den lägsta på räddningstjänsten 

med 42,9 år. Under året har medelåldern på dessa förvaltningar 

ökat med 0,6 respektive 0,5 år. Den största andelen 

anställda under 40 år finns på omsorgsförvaltningen där närmare 

40% av de anställda är under 40 år. Motsvarande siffra för tekniska 

kontoret är 20%. 

Den största förändringen av åldersstrukturen har skett bland 

anställda under 30 år som minskat med 1,5 procentenheter. 

Samtidigt har andelen anställda över 55 år ökat i samma omfattning 

och uppgår till 24% av de anställda. 

Pensionsavgångarna inom de närmaste fem åren kommer att 

uppgå till närmare 9% av antalet anställda, vilket är 2 procentenheter 

fler än 2004. Därefter följer en tioårsperiod med markant 

ökat antal pensionsavgångar då drygt 30% av kommunens 

anställda uppnår 65 år. Kommunen är medveten om det framtida 

rekryteringsbehovet och arbetar aktivt med frågan. Varje år upprättar 

samtliga förvaltningar en personalrekryteringsplan med 

rekryteringsinsatser för de kommande fem åren. 

Personalsammansättning 

Den största delen av kommunens anställda arbetar inom vård 

och omsorg samt inom skolan. Vid fördelning efter verksamhetsområden 

arbetar närmare 65% av de anställda inom dessa områden. 

Tas även anställda inom barnomsorgen med ökar antalet till 

drygt 78%. Under året har andelen personal inom barnomsorgen 

ökat något medan andelen anställda inom teknik minskat. Inom 

övriga områden ligger andelarna i nivå med föregående år. 

PERSONALSAMMANSÄTTNING 

Extern personalomsättning 

Den externa personalomsättningen bland tillsvidareanställda 

inom kommunen var under 2005 låg, 1,0%. Nyckeltalet visar den 

externa personalomsättningen utan påverkan av nedskärningar 

eller utökningar av verksamheten. Inom kommunen uppstår 

övertalighet på vissa förvaltningar samtidigt som personal slutar 

på andra. Detta medför att anställda flyttar över förvaltningsgränserna 

och den externa rekryteringen blir därmed ringa. 

Utifrån beslut i KF måste alla tjänster återbesättningsprövas, 

vilket också bidrar till att personalomsättningen blir låg. En del 

av dem som anställs externt anställs på visstidsanställningar 

och påverkar ej detta nyckeltal. Inte heller anställda på visstidsanställningar 

som övergår till tillsvidareanställningar påverkar 

detta nyckeltal. 

De flesta förvaltningar har en personalomsättning på mellan 

0,5% och 1,5%. Två mindre förvaltningar, plan- och miljöförvaltningen 

och räddningstjänsten, där endast ett fåtal nyanställ- 

30 

ningar medför en relativt hög personalomsättning, har under 

året haft en omsättning på 4% respektive 2%. 

Arbetad tid och frånvaro 

Nettoarbetstiden, d v s överenskommen arbetstid minus frånvaro, 

har under året ökat med 1,2 procentenheter och uppgår till 

närmare 69%. Ökningen beror på minskad frånvaro p g a sjukdom, 

rehabilitering och arbetsskada. Övrig frånvaro ligger i nivå 

med föregående år. Störst andel nettoarbetstid återfinns inom 

räddningstjänsten med drygt 84%. 

Inom två förvaltningar utgör nettoarbetstiden mindre än 70% 

av överenskommen arbetstid, barn- och utbildningsförvaltningen 

och omsorgsförvaltningen. Inom dessa förvaltningar är det framför 

allt semesteruttag och föräldraledighet respektive sjukfrånvaro 

och övrig ledighet som är högre än i kommunen i genomsnitt. 

Noterbart är även att frånvaro p g a semester inom omsorgsförvaltningen 

endast är 8,6% jämfört med övriga förvaltningar som 

samtliga har ett semesteruttag på över 10%. 

Skillnaden i nettoarbetstid mellan män och kvinnor är fortfarande 

stor trots att kvinnornas nettoarbetstid ökat i större 

utsträckning än männens under 2005. Kvinnorna har precis som 

tidigare år en högre andel sjukfrånvaro, föräldraledighet och 

övrig ledighet. 

Den sammanlagda övertiden ligger i nivå med 2004 och 

motsvarar ungefär 78 årsarbetare. Störst andel övertid finns 

inom omsorgsförvaltningen med drygt 2% av den överenskomna 

arbetstiden, vilket motsvarar ungefär 50 årsarbetare. 

Sjukfrånvaro 

Sjukfrånvaron hos de anställda inom kommunen har minskat 

under året. Sjukfrånvaron i procent av ordinarie arbetstid var 

under året 8,9% bland samtliga anställda. Det är en minskning 

jämfört med året innan då sjukfrånvaron utgjorde 10,3% av ordinarie 

arbetstid. Den minskade sjukfrånvaron visar att kommunen 

är på god väg att nå målet på 8,3% för 2006. 

Minskningen återfinns både bland män och kvinnor i samtliga 

åldersgrupper förutom bland män under 29 år där sjukfrånvaron 

ökat något. Totalt sett har sjukfrånvaron bland männen minskat 

med 0,8 procentenheter och bland kvinnorna med 1,4 procentenheter. 

Störst minskning finns i åldersgruppen anställda över 

50 år där sjukfrånvaron minskat med 1,7 procentenheter. 

Den största förändringen under året har skett inom tekniska 

kontoret där sjukfrånvaron minskat med 2,2 procentenheter samt 

inom barn- och utbildningsförvaltningen där minskningen varit 

1,6 procentenheter. Två förvaltningar har under året haft en 

,, 

SJUKFRÅNVARO i % av tillgänglig arbetad tid 

Ålder/kön Totalt, % Varav 60 dagar 

eller mer, % 

-29 år 3,9 52,6 

30–49 år 8,6 77,7 

50– 10,6 84,0 

Kvinnor 10,2 80,9 

Män 4,5 69,6 

Totalt 8,9 79,7

liten ökning av sjukfrånvaron, plan- och miljöförvaltningen och 

kommunledningskontoret med en ökning på 0,1 respektive 0,2 

procentenheter. 

Sjukfrånvaron över 60 dagar har under året utgjort 7,1% av 

ordinarie arbetstid att jämföra med året innan då den utgjorde 

8,1%. Av dem som fortfarande är långtidssjukskrivna har andelen 

sjukskrivna på deltid ökat från 51 till 54%. Detta medför att den 

beräknade kostnaden för den särskilda sjukförsäkringsavgiften 

till Försäkringskassan på 15% blev lägre än väntat. Även antalet 

vikarier har minskat till följd av att fler ordinarie anställda kommit 

tillbaka i arbete. 

31 

Frisktal 

Under året har närmare 68% av de anställda varit helt friska 

eller frånvarande högst fem dagar under året p g a sjukdom. Det 

är en ökning jämfört med året innan då motsvarande nyckeltal 

var knappt 66%. Ökningen återfinns både bland männen och 

bland kvinnorna. 

Det högsta frisktalet finns bland personalen på räddningstjänsten 

med ett frisktal på drygt 88%, vilket är en ökning jämfört 

med föregående år på nästan 13 procentenheter. Ökningen 

har skett både bland männen och bland kvinnorna. Ytterligare 

tre stora förvaltningar har under året haft ett ökat frisktal, barn- 

och utbildningsförvaltningen, omsorgsförvaltningen och tekniska 

kontoret. Bland de förvaltningar där frisktalet minskat har 

den största minskningen skett på plan- och miljöförvaltningen 

KOMMUNÖVERGRIPANDE


med närmare 14 procentenheter. Inom plan- och miljöförvaltningen 

kommer förändringen av frisktalet att analyseras och ett 

åtgärdsprogram upprättas. 

Det lägsta frisktalet totalt sett bland männen och kvinnorna 

återfinns inom omsorgsförvaltningen med 63% friska, vilket 

ändock är en ökning med 1,2 procentenheter. Ökningen återfinns 

både bland männen och bland kvinnorna. Omsorgsförvaltningen 

arbetar aktivt med att öka frisktalet. Målet är att öka frisktalet 

med 10% jämfört med 2004 års nivå. Några av de åtgärder som 

vidtagits under året är bl a föreläsning om hälsa, viktväktargrupper 

samt inköp av olika träningsredskap. 

Trots en ökning på nästan 4 procentenheter har kvinnorna 

inom tekniska kontoret det lägsta frisktalet. 56% av kvinnorna 

har varit frånvarande högst 5 dagar under året p g a sjukdom. 

Även där arbetas det aktivt med att höja frisktalet och minska 

sjukfrånvaron. Alla medarbetare inom tekniska kontoret har 

under året erbjudits ett konditionstest samt haft möjlighet att 

träna på Energihuset. 

32 

Nästa Steg 

Under året började planering och genomförande av uppföljningen 

av Steget Före genom en ny enkätomgång, Nästa Steg. Samtliga 

medarbetare inom kommunen och de kommunala bolagen ges 

möjlighet att delta. Kartläggningen pågår under perioden september 

2005 – maj 2006. Syftet är först och främst att få en 

bedömning av hur hälsoläget på individ- och organisationsnivå 

har förändrats sedan förra kartläggningen. 

Arbetsmiljö och rehabilitering 

Arbetet med att kvalitetssäkra arbetsmiljöarbetet har fortsatt 

under 2005. Definition och struktur för det systematiska arbetsmiljöarbetet 

har tagits fram och de dokument som tillhör arbetsmiljöområdet 

har lagts in på kommunens intranätsida, Örnkom. 

Dessutom har ytterligare riktlinjer inom arbetsmiljöområdet 

tagits fram. 

En viktig stödresurs i arbetsmiljöarbetet är Företagshälsovården. 

Under året har upphandling av nytt företagshälsovårdsavtal 

avslutats och Örnsköldsviks Företagshälsovård AB fick återigen 

förtroendet att teckna avtal med kommunen. Det nya avtalet 

fokuserar på hälsofrämjande insatser. 

Under året har arbetet med uppföljningsrutiner kring sjukskrivningar 

och rehabilitering fortsatt. Insamling av statistik 

över anställda med frånvaro över 90 dagar görs kvartalsvis och 

visar åldersfördelning, sjukskrivningsgrad, avslutade och tillkommande 

sjukfall samt vilken åtgärd som pågår i sjukfallet. I samband 

med redovisningen kring sjukfrånvaro över 90 dagar gör 

exempelvis humanistiska förvaltningen även en avstämning av 

frånvaro 1-14 samt 15-89 dagar för att medvetandegöra 

korttidsfrånvarons betydelse för långtidsfrånvaron. 

Inom ett flertal förvaltningar har andelen långtidssjukskrivna 

minskat och då framförallt andelen sjukskrivna på heltid. 

Orsaken till den minskningen beror till stor del på de satsningar 

som gjorts inom kommunen, utbildning samt aktivt rehabiliteringsarbete 

men även av Försäkringskassans striktare tillämpning 

av rätten till ersättning. Omsorgsförvaltningen arbetar med att 

besöka samtliga enhetschefer och föra samtal kring förebyggande 

rehabiliteringsarbete och fånga upp tidiga signaler på ohälsa. 

Rehabiliteringsåtgärder som genomförts inom kommunens förvaltningar 

är bl a nack- och ryggträning, massage, arbetsträning 

och åtgärder från hälso- och sjukvården. Även insatser av psykolog, 

beteendevetare och ergonom har genomförts. Inom humanistiska 

förvaltningen har även arbetet med att skapa tydligare 

arbetsområden och arbetsmetoder påbörjats under året. 

Personalutveckling 

Under året har ett flertal olika aktiviteter för personalutveckling 

bedrivits inom kommunen. Inom omsorgsförvaltningen har 

personalen haft ett flertal olika utbildningsmöjligheter. Bl a har 

personal inom hemtjänsten genomfört en lyftutbildning och personalen 

inom gruppboendena har erhållit utbildning om demens. 

Inom barn- och utbildningsförvaltningen har nämnden fattat 

beslut om att införa ett nytt kvalitetssystem, vilket bl a innebär 

att identifiera likartade problem inom respektive rektorsområde 

för att kunna hitta gemensamma lösningar. Syftet är att tillvarata 

de kunskaper som redan finns i organisationen och identifiera 

kunskaper som måste hämtas utifrån. Systemet kommer att

innebära stora utbildningsinsatser om grundteorier och verktyg 

för skolutveckling under de närmaste åren. 

Chefs- och ledarutveckling 

Under året har chefs- och ledarfrågorna satts i fokus. Cheferna 

har en viktig roll i de olika utvecklingsarbeten som sker i kommunen. 

För att öka koncernkänslan och stärka arbetsgivarrollen 

inbjuder kommunledningskontoret alla chefer, två gånger per år, 

till Chefsforum. Där blandas aktuella frågor med en intressant 

extern föreläsare utifrån ett tema. Programserien inleddes den 

2 september med Jörgen Oom som föreläste på temat "Hur skapar 

vi toppmotivation i vardagsarbetet?". 

I augusti startade ledarutvecklingsprogrammet "Hälsofrämjande 

ledarskap". Programmet vänder sig till samtliga chefer i 

kommunen och de kommunala bolagen, cirka 180 personer och 

omfattar totalt elva dagar. Först ut var cheferna i koncernledningsgruppen. 

Syftet med satsningen är att stärka cheferna i deras roll som 

arbetsgivare samt att öka förståelsen hos cheferna att de själva 

är en viktig hälsofaktor och att de måste gå före i hälsoarbetet. 

Ett gott ledarskap är i sig självt hälsofrämjande där tydliga uppdrag, 

struktur, ärlighet och respekt är viktiga komponenter. En 

effekt av programmet är att få cheferna att stödja och stimulera 

varje medarbetare att själv ta ökat ansvar för sin hälsa och fortsatta 

anställningsbarhet. Programmet kommer att pågå fram till 

sommaren 2007. 

Under året har kommunledningen reviderat ledar- och medarbetarpolicyn 

som ingår i personalidén. Uppdraget som chef och 

ledare vilar på tre hörnstenar: Att leda, företräda och utveckla. 

Ett gott medarbetarskap har också definierats i sex punkter i 

den nya ledar- och medarbetarpolicyn: 

Arbeta för att arbetsplatsens verksamhetsmål uppfylls. Ta ansvar. 

Samarbeta. Arbeta för förändring och utveckling. Vara en bra 

arbetskamrat. Ständigt utveckla sin kompetens. 

Jämställdhet och mångfald 

Jämställdhet och mångfald ses inom Örnsköldsviks kommun som 

en viktig del i en god personalpolitik. Jämställdhetslagen kräver 

att arbetsgivaren upptäcker, åtgärdar och förhindrar osakliga 

löneskillnader mellan män och kvinnor. Vid löneöversyn gjordes 

bl a särskilda satsningar på enhetschefer inom omsorgsförvaltningen, 

socialsekreterare samt karttekniker vid plan- och miljökontoret. 

Som ett led i den långsiktiga personalförsörjningen prioriteras 

pojkar till kvinnodominerade jobb när det gäller feriearbete. 

Omvänt gäller för flickor. Även i arbetet med olika arbetsmarknadspolitiska 

program är det en ambition att locka fler män till 

vård och omsorg. Vissa rekryteringsannonser utformas också på 

ett sådant sätt att de uppmuntrar sökande från det underrepresenterade 

könet. 

Precis som tidigare år utgör männen knappt en femtedel av de 

anställda. Det är framförallt inom barn- och utbildningsförvaltningen, 

omsorgsförvaltningen och humanistiska förvaltningen 

andelen kvinnor är stor. Inom dessa förvaltningar utgör kvinnorna 

82,1, 93,2 respektive 80,9% av de anställda vilket är i 

nivå med föregående år. 

Den förvaltning som har den jämnaste könsfördelningen är 

33 

kommunledningskontoret där 40% av de anställda är män och 

60% kvinnor. 

Antalet anställda med utländsk härkomst var i november 236. 

De utgör 4,4% av alla tillsvidare- och visstidsanställda. Det kan 

jämföras med att andelen utrikesfödda i kommunens hela befolkning 

är 4,7%. 

FEM ÅR I SAMMANDRAG 

,, 

2001 2002 2003 2004 2005 

Årsarbetare 4 914,9 5 006,9 5 027,7 4 878,3 4 828,3 

Antal anställda 5 473 5 536 5 541 5 404 5 347 

Sjukdagar/anställd 33,7 36,5 37,1 37,1 32,1 

KOMMUNÖVERGRIPANDE


Miljöberättelse 

Kommunens förvaltningar arbetar målmedvetet med att minimera 

miljöpåverkan från verksamheterna. Återbruket, som tillhör 

humanistiska förvaltningen, har under året reviderats av extern 

revisor återigen med gott resultat. Omsorgsförvaltningen ligger 

långt framme med systematisering av allt arbete, inklusive miljöarbetet. 

Övik Energis verksamhet är nu miljöcertifierad. 

Det nya bilbokningssystemet för vår bilpool är nu i drift. I 

framtiden kommer vi att via detta system kunna ta fram statistik 

för bilpoolsbilarna på ett bra sätt. 

Kommunen har under året fått 11,7 Mkr i bidrag ur Klimatinvesteringsprogrammet 

(KLIMP). Det kommer att användas 

både till fysiska åtgärder för att minska klimatpåverkan och till 

informationsinsatser. Tekniska kontoret har dessutom av samma 

anledning gjort en rad åtgärder i fastigheter med hjälp av stöd 

från Boverket. 

Miljöledning 

En miljöutredning har legat till grund för vår miljöpolicy och för 

våra miljömål för verksamheten. Innan utgången av 2007 ska 

samtliga anställda omfattas av systemet. Det innebär att miljömålen 

behöver brytas ner på förvaltningsnivå. Det arbetet är 

ännu inte färdigt. 

34 

,, 

MILJÖPOLICY ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN 

Vi förtroendevalda och anställda i Örnsköldsviks kommun 

ska målmedvetet arbeta för ett långsiktigt hållbart 

samhälle. Detta innebär att allt vi gör genomsyras av 

långsiktighet avseende ekonomi, ekologi och sociala faktorer. 

Vi vill främja en ekonomisk tillväxt som bidrar till 

en samhällsutveckling som ger goda levnadsförhållanden 

och en bra miljö. Vi ska i vårt miljöarbete sträva efter att 

alltid bli bättre. Att följa lagar och krav är en självklarhet 

i vårt arbete. 

För oss innebär detta att vi ska: 

• sträva efter att ständigt förbättra miljöarbetet genom 

att integrera miljötänkandet i alla verksamheter. 

• utveckla kunskap, skapa insikt och förmedla framtidstro 

om miljöfrågor och hållbar utveckling. 

• öppet redovisa vårt miljöarbete och verksamheternas 

miljöpåverkan. 

• ställa höga miljökrav på leverantörer och samarbetspartners 

liksom vi ställer höga krav på oss själva. 

• minska fossilbränsleanvändningen för energiomvandling 

och transporter i kommunens verksamheter. 

• minska energianvändningen i kommunens verksamheter. 

• uppnå en ökad kretsloppsanpassning av avfallet från 

kommunens verksamheter.

,, 

Utifrån policyn och miljöutredningen, där betydande miljöaspekter 

definierats, har tre miljömål tagits fram. 

MILJÖMÅL FÖR ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN 

2007 har vi jämfört med 2003 

• minskat det fossila koldioxidutsläppet från 

transporter med 5%. 

• minskat det fossila koldioxidutsläppet från uppvärmning 

och produktion/drift med 5% 

• minskat de avfallsmängder som förbränns 

och/eller deponeras med 10%. 

Transporter: Totalt sett har bilresandet minskat mellan 2002 

och 2005. Vår användning av privata bilar i tjänst har minskat 

från 239 200 mil till 221 000 mil under perioden. Användandet 

av privat bil i tjänst fortsätter att minska i omsorgsverksamheten, 

som sedan 2002 minskat användningen av privat bil med 

ca 20 000 mil. Procentuellt sett har kultur- och fritidsförvaltningen 

och plan- och miljökontoret minskat ungefär lika mycket 

som omsorgen, medan övriga förvaltningar har ökat eller inte 

förändrat sin användning. 

När det gäller bilpoolen har trenden tidigare varit att användningen 

ökat, vilket är bra ur miljösynpunkt, då kommunen till 

stor del använder etanolbilar. Ett trendbrott skedde från 2004 

till 2005, i och med att poolens bilar kördes ca 5 000 mil mindre 

2005. 

Av våra ca 150 leasingbilar drivs ca 115 med etanol. Om dessa 

alltid tankades med etanol skulle det fossila utsläppet minska 

med ca 250 ton per år. Kommunen har erhållit medel från 

KLIMP, vilket innebär att sex nya tankställen för etanol byggs. 

Detta underlättar möjligheten att tanka etanol. 

Kommunen ligger fortfarande överst på den lista som "Gröna 

bilister" tagit fram och som visar på de bästa miljöbilskommunerna 

i landet. I deras kommungranskning angående miljöbilssituationen 

i landet får Örnsköldsvik betyget 9 av maximala 10. 

Ett bilbokningssystem fortsätter att utvecklas tillsammans med 

leverantören av det webbaserade systemet samt Sundsvalls kommun 

och Västernorrlands läns Landsting. 

Uppvärmning och produktion: Som för tidigare år fortsätter 

energiförbrukningen till uppvärmning och drift av fastigheter att 

minska. Kommunen har utifrån de sparkrav som finns angående 

energikostnader och utifrån miljömålen jobbat aktivt, både med 

attitydförändringar och fysiska åtgärder, för att minska energiförbrukningen 

och i vissa fall ställa om energisystemen från 

olja/el till fjärrvärme och biobränsle. Energianvändningen till 

uppvärmning har under året minskat med 4,4% jämfört med året 

innan. 

Avfall: Ett nytt hyresavtal är fortfarande under utarbetande. 

Syftet med detta avtal är att tydliggöra ansvarsfördelningen i 

flera olika frågor, däribland avfall. Ett system där ansvar och 

kostnader för avfallet bärs av verksamhetsutövare kan motivera 

till ökad källsortering som minskar avfallsmängderna. Ett nytt 

avtal för krossning och omhändertagande av träavfall till energiutvinning 

vid Må avfallsanläggning har tagits fram under året. 

35 

Uthållig kommun 

Ett Belysningsseminarium samt en utbildning angående 

Energieffektiv upphandling genomfördes under året. Vår KLIMPansökan 

för år 2005 beviljades. Örnsköldsvik fick 11,7 Mkr i stöd 

till fysiska insatser och till folkbildning. Fem av åtta åtgärder 

görs hos privata företag. Kommunen har på hemsidan www. 

ornskoldsvik.se/klimp och i en almanacka, som delats ut till 

samtliga hushåll i kommunen, beskrivit vad växthuseffekt är, hur 

man kan minimera utsläpp av klimatpåverkande gaser samt vilka 

insatser enligt KLIMP-ansökan som utförs. 

En ny KLIMP-ansökan lämnades in under 2005. Besked om 

ev "utdelning" lämnas under våren 2006. En överenskommelse 

mellan Örnsköldsviks kommun och Vägverket Region Mitt har 

tecknats. Denna överenskommelse reglerar samverkansformer gällande 

en rad områden, där båda parter är berörda. 

Tillsammans med forskare från Luleå Tekniska Universitet 

har ett projekt angående fysisk planering genomförts. 

Kommunen har utifrån SAMS-modellen utrett förutsättningar för 

Botniabanans Norra Station i Örnsköldsvik. 

En biogasutredning visar att det vid Domsjö Industriområde 

finns biogas som, om det renas, kan driva 3 500 bilar ca 1 500 

mil per år. 

"Uthållig kommun" samverkar bl a med BioFuel Region, vars 

ambition är att vara en världsledande region för omställning av 

transportsektorn till biodrivmedel från cellulosa med målet att 

vara självförsörjande på drivmedel år 2020. 

Två examensarbeten har genomförts under året. En studie 

berör två bostadsområden med direktverkande el som uppvärmningssystem. 

I ett annat ex-jobb har miljöbelastningen från E4 genom centrala 

Örnsköldsvik samt minskad miljöbelastning vid omställning 

av uppvärmningssystem till fjärrvärme i ett antal bostadsområden 

utretts. 

I respektive förvaltnings verksamhetsberättelse finns mer information 

om miljöarbetet. 

KOMMUNÖVERGRIPANDE

NÄMNDER OCH BOLAG 

Kommunstyrelsen 

Direkt under kommunstyrelsen arbetar kommunledningskontoret och räddningstjänsten i Örnsköldsvik. Kommunledningskontoret 

utgör kommunstyrelsens tjänstemannastab och har till uppgift att bistå kommunstyrelsen med att leda, samordna 

och följa upp den samlade kommunala verksamheten. Räddningstjänsten arbetar för medborgarnas trygghet och ska snabbt 

komma till hjälp vid olyckor och i situationer där liv, egendom eller miljö befinner sig i fara. 

Årets verksamhet 

Verksamheten vid kommunledningskontoret har under de tre 

senaste åren varit starkt präglad av besparingsarbete. Förvaltningens 

sammanlagda sparbeting för denna period har uppgått 

till 12 Mkr. Parallellt med kommunledningskontorets eget 

besparingsarbete har förvaltningen under året drivit ett flertal 

kommunövergripande effektiviseringsprogram. Centrala enheter 

för hantering av leverantörsfakturor och löner har inrättats och 

projekt för skanning och elektronisk hantering av fakturor har 

bedrivits och beräknas bli slutförda under 2006. Arbete med att 

samla kommunens IT-resurser för att ge förutsättningar för en 

gemensam IT-plattform har också gjorts under 2005. Ett nytt 

,, 

KOMMUNSTYRELSEN 

36 

intranät har lanserats och ett nytt ärende- och dokumenthanteringssystem 

är under införande. 

Under 2005 har arbetet med Vision 2008 varit inriktat på 

utvärdering av utförda insatser och planering av det fortsatta 

utvecklingsarbetet Världsklass 2015. 

Kommunledningskontoret har också varit engagerat i diverse 

andra projekt med anknytning till Botniabanans fortsatta 

utbyggnad, bredbandsutbyggnaden och saneringen av industriområdet 

i Köpmanholmen. 

Totalansvaret för kommunens säkerhetsarbete har överförts till 

räddningstjänsten. Mycket arbete har under 2005 satsats på att 




Verksamhetens kostnader -172,7 -174,7 -176,1 

Verksamhetens nettokostnad -115,5 -118,3 -123,7 

Skattemedel 117,9 116,0 123,1 

Nämndsresultat +2,4 -2,3 -0,6 

Nämndens totala medel vid årets början +11,5 +13,9 +13,9 

Nämndens totala medel vid årets slut +13,9 +11,6 +13,2

,, 

NYCKELTAL Utfall Utfall 

KOMMUNLEDNINGSKONTOR 

2004 2005 

Antal årsarbetare 83,6 106,7 

Sjukfrånvaro (i procent av ordinarie arbetad tid) 4,9 5,1 

Sjukfrånvaro > 60 dagar (i procent av ordinarie arbetad tid) 3,5 3,9 

RÄDDNINGSTJÄNST 




Försäljning utbildning 1 767 1 862 

Antal tillsynsobjekt, totalt 379 300 

Antal tillsyner att utföra 130 150 

Antal utförda tillsyner 70 70 

Antal trygghetslarm 750 902 

Tekniska larm 1 047 1 068 

Jourservice 11 11 

Antal utryckningar 610 695 

därav brand i byggnad 68 73 

därav trafikolyckor 89 82 

därav akut sjukvårdslarm 18 21 

därav utryckning trygghetslarm 37 64 

bygga upp organisationen för detta. Omfattande utbildningsinsatser 

har genomförts för olycksförebyggande- och säkerhetsverksamhet. 

Räddningstjänsten har fått ansvaret för administration 

och kontroll av att nya regler för sotning och brandskyddskontroll 

blir kända och efterlevs. 

Personal 

Ledarutvecklingsprogrammet för kommunens samtliga chefer, 

"Hälsofrämjande ledarskap", har inletts och en uppföljande kartläggning 

av medarbetarnas hälsa, livsstil och arbetsmiljö under 

namnet "Nästa Steg" har påbörjats. Vid kommunledningskontoret 

har en liten ökning av sjukfrånvaron från 4,9% till 5,1% skett 

under 2005 medan Räddningstjänsten uppvisar en motsvarande 

minskning. 

Miljö 

Inom ramen för "Uthållig kommun" har arbetet tillsammans med 

näringslivet inriktats på åtgärder som syftar till att prioritera 

insatser som leder till hållbar tillväxt. Det gäller till exempel 

åtgärder för ökad energieffektivisering och utveckling av miljöteknik 

samt minskad användningen av fossila bränslen vid 

uppvärmning av fastigheter. Arbete har också bedrivits för att 

minska trafikens utsläpp av koldioxid. För att minimera dessa 

utsläpp till luft drivs de flesta av kommunens leasingbilar med 

etanol. 

Projektet för sanering av industriområdet i Köpmanholmen är 

inne i sin slutfas och beräknas bli avslutat under 2006. 

Räddningstjänsten inför stegvis fordon med etanoldrift i sin 

verksamhet. Rutiner vid brandövningar har förtydligats och alla 

brandövningar skall godkännas av miljökontoret. 

Ekonomiskt utfall 

Kommunledningskontoret redovisar ett underskott motsvarande 

-1,8 Mkr, vilket är 2,6 Mkr sämre än föregående år men lika 

med budget. Resultatförsämringen jämfört med 2004 beror på 

37 

att kommunledningskontoret under 2005 tagit kostnader för 

att finansiera projekt med syfte att öka effektiviteten i administrativa 

rutiner. Främst gäller det engångsinsatser i samband 

med införande av ärende- och dokumenthanteringssystem, nytt 

intranät, omstrukturering av IT-verksamheten samt uppstartskostnader 

i samband med bildandet av centrala löne- och fakturaenheter. 

Räddningstjänstens redovisade överskott uppgick till 1,2 Mkr. 

Föregående år var överskottet 1,6 Mkr. Resultatnedgången förklaras 

av satsningar på säkerhetsarbetet och högre kostnader för 

företagshälsovård. Resultatet var 1,7 Mkr bättre än budget och 

beror på uppskjuten rekrytering av brandingenjör, lägre utbildningskostnader 

och bättre ekonomiskt utfall för alarmeringscentralen. 

Framtiden 

Kommunledningskontoret ska fortsätta arbetet med att effektivisera 

kommunövergripande administrativa rutiner och i dialog med 

kommunens övriga förvaltningar utveckla ekonomistyrning kopplad 

till mål för såväl verksamhet som ekonomi. 

Arbetet med tillväxtfrågor, bland annat inom Världsklass 2015, 

kommer att ha hög prioritet. Åtgärder som syftar till regional 

utvidgning mot Umeåområdet blir viktiga inslag i detta arbete. 

Marknadsföring av Örnsköldsvik fortsätter med inriktning på 

besöksorten, företagsorten, studieorten och boendeorten. Kommunens 

översiktsplan kommer att revideras inför den nya mandatperioden. 

Exempel på viktiga frågor i planen är: nya bostadsområden, 

godsterminal, resecentrum samt geografiska prioriteringar 

och vindkraftsutbyggnad. 

Programmet för kommunens samtliga chefer med inriktning mot 

ett hälsofrämjande ledarskap fortsätter under 2006 och 2007. 

Inom räddningstjänsten ska nya lokaler för utbildningsverksamheten 

byggas tillsammans med Parkskolan då nuvarande lokaler 

försvinner i samband med Övik Energis planerade nybyggnad av 

kraftvärmeverk. Upprustning och ombyggnad av brandstationerna i 

Örnsköldsvik och Björna måste till inom en nära framtid. 

Nämndens andel av 

totala skattemedel 

Verksamhetsandelar 

inom nämnden 

NÄMNDER OCH BOLAG


Barn- och Utbildningsnämnden 

Barn- och utbildningsnämnden har ansvaret för att ge barn och ungdomar grundläggande kunskaper och färdigheter för att 

möta dagens och morgondagens samhälle. Målet för verksamheten anges i statliga läroplaner. Dessa kompletteras med 

prioriteringar i den lokala skolplanen. 


Skolplanen fokuserar på en skola för lärande och välbefinnande. 

Idag är en skola för alla ett självklart kännemärke för 

Örnsköldsviks kommun. Det innebär att elever med särskilda 

behov ingår i den ordinarie verksamheten. Olikhet och jämställdhet 

är en förutsättning för att förverkliga ett demokratiskt samhälle. 

Skolans uppgift är att aktivt motverka mäns och kvinnors 

traditionella könsroller och mönster. För att barn och ungdomar 

ska bli demokratiska medborgare måste de kunna påverka sin 

arbetssituation och förväntas därför bemötas som aktiva medarbetare 

i skolan. Under 2005 har medvetenheten om kopplingen 

mellan kvalitetsarbete och resultat blivit starkare. Skolans uppdrag 

finns beskrivet i läroplan, kursplan och skolplan från förskola 

till vuxenutbildning. Ett nytt kvalitetssystem antogs av barn- 

och utbildningsnämnden under 2005. Det innebär att all personal 

,, 

BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN 

38 

kommer att introduceras och använda sig av kvalitetssystemet 

inom 3 år. Arbetet med kvalitetsredovisningarna sätter fingret på 

kvalitetsutveckling och sambandet mellan process och resultat 

och effekterna av olika arbetssätt. Det nya kvalitetssystemet 

uppmuntrar både elevens och lärarens lärande. Under året har 

fokus mot en förskola i världsklass fortsatt. Förskolans satsning 

innebär kunskapstillskott och erfarenhetslärande inom områdena 

utepedagogik, jämställdhet och estetiska uttrycksformer. Ett nytt 

resurssystem för förskolan har implementerats. Nu utgår resursen 

från antal barn i stället för antal närvarotimmar. KOMTEKs 

målmedvetna arbete att göra barn och ungdomar intresserade av 

kreativ teknik på sin fritid, har varit framgångsrikt under 2005. 

Verksamheten har varje vecka samlat 130 teknikintresserade barn 

och ungdomar, något som bör gynna en stark industristad som 

Örnsköldsvik i ett längre perspektiv. 






Skattemedel 904,3 919,5 889,4 

Nämndsresultat -8,1 -4,4 -19,6 


Nämndens totala medel vid årets slut +8,7 +4,3 -11,0

,, 


03/04 04/05 


Sjukfrånvaro (i % av ordinarie arbetad tid) 10,5 8,9 

Sjukfrånvaro > 60 dagar (i % av ordinarie arbetstid) 

Förskola, inkl kooperativ och 

8,7 7,4 

föreningsdrivna (september) 

Familjedaghem, 1-5 år + 

1 793 1 823 

fritidsbarn 6-12 år (september) 362 309 

Grundskolan , 6 år -16 år 6 615 6 486 

Fritidsbarn, 6 år - 12 år (september) 

Gymnasieskolan 

1 547 1 594 

(exkl 157 elever i andra kommuner våren 2005) 2 050 2 309 

Komvux, inkl sfi och särvux. Avser inskrivna. 612 556 

Personal 

Förvaltningen har ökat antalet årsarbetare med 20 personer 

baserat på ett snitt över året. Under hösten har ca 30 nya förskollärare 

anställts för att möta den ökade efterfrågan av förskoleplatser 

och satsningen på en förskola i världsklass. I den 

kommunala naturvårdssatsningen har under året den första av tre 

processutbildningar i "närnatur i skolundervisningen" genomförts. 

Arbetsmiljö och hälsoprogrammet "Steget före" avslutades under 

2005 och övergick i "Nästa steg" som fortsätter under 2006. Det 

är glädjande att antalet långtidssjukskrivna har minskat med 19% 

men kostnaderna i form av rehabilitering, företagshälsovård och 

omplaceringar överskred budgeten med ca 10 Mkr. Antalet sjukdagar 

per anställd har minskat från 37 till 32 dagar. 

Miljö 

Barn- och utbildningsförvaltningen utgör en betydande del av 

den kommunala verksamheten och har i miljöarbetet ett viktigt 

informations- och utbildningsansvar för att bygga upp en 

naturkänsla och en ansvarsfull livsstil hos barn- och ungdomar. 

Huvuddelen av skolans miljöarbete ligger ute i verksamheten 

på de enskilda skolorna och förskolorna. För att stödja detta 

är därför vidareutbildning av personal vår viktigaste fokus. 

Miljöarbetet har förbättrats genom att integrera miljötänkandet i 

alla verksamheter. I skolplanen och i utvecklingsarbetet betonas 

välbefinnande och lärande där miljöfrågorna finns med. Skolorna 

i kommunen har under året medvetet strävat efter att öka kunskapen 

och förståelsen i miljö- och hållbarhetsfrågor. 


Resultatet för 2005 blev -19,7 Mkr mot -8,1 Mkr 2004, en resultatförsämring 

med 11,6 Mkr. Omstruktureringar av verksamhet 

från rektorsområdena till centrala enheter inom områdena fakturering, 

IT och löner reducerade skattemedlen och motsvarande 

personalkostnader med 4,4 Mkr. Nämndens resultat försämrades 

med 15,3 Mkr mot budget 2005. Den buffert som är lagd centralt 

har dessvärre inte förmått bära dels rektorsområdenas underskott 

och dels ökade kostnader centralt inom LSS/LASS (lag om stöd 

och service) med 2,2 Mkr. En oväntat stor kostnadsökning, 4,8 

Mkr, följde av en ny upphandling av skolskjutsar där högre krav 

på kvalitet, säkerhet och miljö ställdes. Nämnden fick ett tillskott 

med 1 Mkr i skattemedel. Kostnader för omplaceringar av 

personal blev högre än beräknat och budgeten överskreds med 

7,7 Mkr. Vid ingången av 2005 hade nämnden med sig 8,7 Mkr. 

Nämndens totala medel var vid året slut -11 Mkr. 

39 

Framtiden 

För att förskolan och skolan i Örnsköldsvik, som nationellt sett är 

av god kvalitet, ska bli ännu bättre har ett nytt kvalitetssystem 

utvecklats. Grunden i detta är just att utveckla ett lärandeklimat 

där förbättringsarbete är en del av vardagen och perspektivet 

tydligt riktat mot uppdraget. Fokus ligger på att hitta de bästa 

lösningarna som bidrar till barns och ungdomars lärande. IT 

har sedan ITIS-satsningen inte varit ett prioriterat område. En 

IKT-vision har utarbetats för att visa på de möjligheter som 

finns att använda datorer både pedagogiskt och administrativt. 

En kommande satsning är nödvändig för att möta framtiden. 

Elevernas företagsamhet och kreativitet behöver tas till vara på 

ett konstruktivt sätt i skolan. Inspiration och engagemang kring 

entreprenörskap behövs och kraft till detta finns att hämta via 

KOMTEK som ökar kompetensen på området. Grundskolan visar 

vikande elevunderlag under de kommande åren. För att möta 

detta görs strukturella förändringar i verksamheten. Antalet rektorsområden 

minskas från 11 till 7 och samordning med omsorgsförvaltningen 

kring ett administrativt/ekonomiskt stöd för rektorerna 

fortsätter. Gymnasieskolan kommer att tillföras resurser 

och samordnas under gemensamt ledningsteam hösten 2006. 

Bjästaskolan kommer att invigas under 2006. 




inom nämnden 

NÄMNDER OCH BOLAG


Humanistiska 

nämnden 

Förvaltningen erbjuder stödinsatser för människor som behöver 

hjälp en tid, för egen del eller för sin familj, t ex 

genom att höja sin kompetens eller få hjälp med att lösa personliga 

problem. Förvaltningen utvecklar och samordnar även 

ett långsiktigt folkhälsoarbete och ett lokalt brottsförebyggande 

arbete samt svarar för tillstånd enligt alkohollagen. 

,, 

HUMANISTISKA NÄMNDEN 

40 


Verksamhetsåret 2005 har präglats av prioriteringar, utvecklingsarbete 

och omstruktureringar i syfte att skapa en organisation 

för kostnadseffektiv verksamhet av god kvalité. Förvaltningens 

och nämndens arbete har granskats av revisorer vilket resulterat 

i tre rapporter: "Ärendeberedning, framtagande av beslutsunderlag 

och arbetsformer", "Förebyggande arbete för barn i riskzon" 

samt "Effekter av ny organisation för kommunens mjuka verksamheter". 

De senaste årens utvecklingsarbete inom förvaltningen 

har haft som mål att förbättra helhetssynen inom förvaltningen 

och därigenom åstadkomma en effektivare användning av 

befintliga resurser, skapa tydlighet i uppdrag, mål och metoder 

för oss själva, klienter och övriga intressenter, kvalitetssäkra 

verksamheten genom att skapa dokumenterade rutiner samt öka 

tillgängligheten. Med stöd av bl a revisionsrapporternas förslag 

till åtgärder har förvaltningen en ny organisation fr o m september 

2005. Humanistiska förvaltningen består i dag av tre 

enheter samt en stabsfunktion. I Tillväxtenheten, med målet 

att stödja och stärka vuxna och ungdomars förmåga till delaktighet 

i samhället, ingår integrationsfrågor, vuxenutbildning, 

försörjningsstöd och arbetsmarknadsfrågor. Befintliga resurser 

inom förebyggande och behandlande verksamhet har samlats 

till en Resursenhet med målet att stärka individers och familjers 

resurser och möjligheter att leva ett självständigt liv samt förebygga 

social utsatthet, ohälsa och brottslighet. En övervägande 

del av förvaltningens myndighetsutövning har samlats i den 

Sociala utredningsenheten. För att effektivisera och kvalitetssäkra 

handläggning av ärenden har enheten organiserats utifrån 

ett ärendeflöde. Tillgängligheten har ökat i och med inrättandet 

av en mottagningsgrupp för sociala frågor. Nämnden och förvaltningen 

har under hösten haft gemensamma utvecklingsdagar 

som resulterat i ett nytt måldokument och i tydligare rutiner för 

samarbetet nämnd och förvaltning. Ett nära samarbete mellan 

Vuxenutbildning och Integrationsenhet har resulterat i anpassade 

yrkesutbildningar/kurser för invandrare. Samarbetet med 

andra myndigheter och förvaltningar har under året vidareutvecklats 

bl a genom projekt riktade mot barn och ungdomar 

Samverkansprojekt mot droger (SAMS), Utvecklingsrum för Unga 

(URU-Skarven) samt Tolvan. Humanistiska nämndens mål är 

att medverka till att skapa hälsosamma och jämlika villkor för 

Örnsköldsviks kommuns innevånare 






Skattemedel -130,8 135,9 139,0 

Nämndsresultat -10,4 0 +7,0 

Nämndens totala medel vid årets början -12,4 -22,8 -22,8 

Nämndens totala medel vid årets slut -22,8 -22,8 -15,8

,, 






Anställningsstöd Bea-avtalet 67 30 

OSA (Offentliga Skyddade Arbeten) – 24 

Tidsbegränsade lönebidrag på Bea-avtal 10 8 

Ungdomsgaranti 322 376 

Mottagna flyktingar, st 83 90 

Antal bidragshushåll 1 242 1 237 

Antal bidragsmånader 5 649 5 739 

Antal barn i familjehem 86 83 

Antal placeringsdygn i HVB-hem, barn och ungdom 6 710 4 578 

Vårdkostnad per dygn, kr. HVB-hem barn och ungdom 2 409 3 071 

Antal placeringsdygn i HVB-hem, vuxna 3 868 2 007 

Vårdkostnad per dygn, kr. HVB-hem vuxna 1 555 1 482 

Personal 

Den 1 november 2005 var 141 personer anställda i förvaltningen. 

Detta är en minskning med 8 personer jämfört med samma 

datum 2004. Antal årsarbetare har trots detta ökat med 9. Av 

det totala antalet anställda är det 94% som har sysselsättningsgraden 

heltid. Den totala sjukfrånvaron är 7,8% och har minskat 

med 0,7 procentenheter jämfört med 2004. De gemensamma 

dagarna för verksamhetsutvecklingsarbete har innehållit friskvårdsaktiviteter. 

Miljö 

Förvaltningen har två verksamheter vars arbete innebär minskade 

avfallsmängder. Startpunkten återanvänder kommunens avlagda 

möbler. Återbruket, som är certifierat enligt ISO 14001, demonterar 

det mesta av det elektronikskrot som uppkommer inom 

kommunens gränser. 


Humanistiska nämndens resultat för 2005 är +7,0 Mkr att jämföra 

med resultatet 2004 som var -10,4 Mkr. Budgeterat resultat 

2005 var ett nollresultat. Resultatet innebär att det ackumulerade 

underskottet har minskat från -22,8 Mkr till -15,8 Mkr. 

Förvaltningens nettokostnad minskade med 9,3 Mkr eller 6,6% 

samtidigt som skattemedlen ökade med 6,2%. Betydande kostnadsminskningar 

finns framförallt inom Vuxenutbildning (-5,0 Mkr), 

Arbetsmarknadsåtgärder (-3,4 Mkr) samt externt köpta institutionsplaceringar 

s k HVB-placeringar (-6,0 Mkr). Kostnadsökningar har 

uppstått genom ett ökat behov av såväl familjehem som kontaktfamiljer/personer 

(+1,4 Mkr). Inom försörjningsstöd är speciellt 

noterbart den kraftiga ökningen bland gruppen 16-25 åringar. De 

senaste två åren har antalet hushåll i behov av försörjningsstöd 

inom nämnda grupp ökat med 45%. Kostnaderna för försörjningsstöd 

överskred budget med 2,1 Mkr. Kostnaderna för förvaltningens 

personal har ökat med ca 10% framförallt beroende på satsningen 

på öppenvård. Den så kallade medfinansieringen vid långtidssjukskrivning 

har ökat förvaltningens kostnad med 0,1 Mkr. Intäkterna 

har ökat med 4,7 Mkr eller 9,4%. I detta ingår en ökning av bidrag 

från stat/landsting på 2,9 Mkr som beror på verksamheter som 

tillkommit under 2005. 

41 

Framtiden 

Utvecklingen i samhället gör att behovet av insatser inom socialtjänstens 

område ökar. För att möta de kommande behoven är 

det nödvändigt att verksamheten investerar i såväl egna förebyggande 

och stödjande insatser som i att samverka med andra. 

Det behövs dels en samordning av de befintliga insatserna 

inom arbetsmarknadsområdet som finns hos olika aktörer, dels 

fler möjligheter till arbetsträning/kompetensutveckling för de 

som står utanför arbetsmarknaden. I det livslånga och livsvida 

lärandet blir utbildning ett viktigt verktyg för att få ett jobb, 

behålla och utvecklas i sitt yrke och för att förbereda sig för nya 

yrkesinriktningar. 




inom nämnden 

NÄMNDER OCH BOLAG


Kultur- och Fritidsnämnden 

Kultur- och fritidsnämnden arbetar för att invånare och besökare i Örnsköldsviks kommun ska ha goda möjligheter till en 

aktiv och stimulerande fritid med ett rikt kultur- och fritidsutbud som främjar god livskvalitet och goda uppväxtvillkor. 

Barn och unga är en prioriterad målgrupp inom verksamheten. 


2005 har varit ett intensivt år med organisationsfrågor i fokus. 

Ny kulturavdelning har bildats där museet, konsthallen, biblioteken 

och allmänkulturen ingår. Paradisbadet har präglats 

av den pågående om- och tillbyggnaden. Ny relaxavdelning, 

restaurang, SPA-avdelning och turistbyrå togs i bruk i specialdesignade 

lokaler. Samverkansprojektet mellan kommun 

och landsting, Samtalsmottagningen, startade i juni 2005. 

Turismavdelningen har varit verksam i flera projekt, t ex turismutveckling 

av skyddade områden, Sagavägen - utveckling av 

sagor och sägner samt historiska marknader, Skyttis idrotts- och 

friluftsområde, fiskeutveckling i Moälven, ISKA Moliden, Höga 

Kusten affärer samt Ulvöprojektet. Tillgängligheten har förbättrats 

i naturreservaten Hörnsjön och Alneskogen. Under 2005 

slutfördes Ungdomsenkäten LUPP, där samarbete skett med bl a 

Ungdomsstyrelsen, och presenterades i form av en rapport under 

,, 

KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN 






Skattemedel 105,5 102,5 95,6 



Nämndens totala medel vid årets slut +1,4 +1,1 -0,5 

42 

våren 2005. Hösten 2005 beslutade kommunstyrelsen att uppdra 

åt Kultur- och fritid att ta fram ett ungdomspolitiskt program. 

Stipendieutredningen har slutförts. 

Personal 

Antalet anställda inom kultur- och fritid har minskat med fem 

personer eller 8,4 årsarbeten. Antalet anställda med en sysselsättningsgrad 

under 75% har ökat från 6 till 13%. Nettoarbetstiden har 

ökat från 76,4 till 78,2%. Andelen sjukfrånvaro har minskat med 

1 procentenhet. Under 2005 har förvaltningens sjukfrånvaro utgjort 

4,2% av den ordinarie arbetstiden, en minskning med 1,1 procentenheter. 

Kvinnogruppens sjukfrånvaro har dock ökat med 0,5 procentenheter. 

I åldersgruppen kvinnor 30-49 år återfinns den största 

ökningen 2,3 procentenheter. Männens sjukfrånvaro har minskat 

inom alla åldergrupper. Inom förvaltningen finns fem långtids-

,, 






Antal idrotts- och friluftsanläggningar 70 70 

Antal besök Paradisbadet 417 000 480 000 

Antal besökare Turistbyrån 27 535 30 882 

Antal besökare per anställd 9 178 10 294 

Antal förmedlade/försålda evenemang 27 39 

Antalet besökare Biblioteksenheten 419 000 432 238 

Utlåning per invånare 10,5 10,5 

Antal områdesbibliotek (exkl Arkenbibl) 8 8 

Antal föreningsdrivna bibliotek 9 0 

Antal Kultur- och fritidsgårdar 5 7 

Antal Träffpunkter för unga 6 6 

Antal föreningar som får bidrag 310 392 

Antal ungdomar i verksamhet med bidrag 14 750 13 820 

- varav andel pojkar 8 050 7 600 

Antal aktiviteter för barn och ungdom 53 084 50 296 

Antal besökare Rådhuset 26 762 – 

Antal besökare Museet 22 673 31 000 

sjukskrivna mot tio 2004. Totalt har frisktalet för förvaltningen 

minskat med 6,1%. Orsaken till detta är att fler varit sjuka kortare 

tid vid fler tillfällen än under 2004. 

Riktlinjer för hot och våld har tagits fram vid Arkenbiblioteket 

och Paradisbadet. Förvaltningen besvarade personalhälsoenkäten 

"Nästa steg" under hösten. Resultatet behandlas våren 2006. 

Personalen har erbjudits att ta ut en timma per vecka för fysisk 

aktivitet. Förvaltningen ersätter friskvårdsaktiviteter med 700 kr 

per anställd och år mot uppvisande av kvitton. Förvaltningens 

informationsblad har kommit ut med två nummer under 2005. 

Antalet tillsvidareanställda kvinnor är något högre än män, 55 

mot 35. Ledningsgruppen består av fyra kvinnor och fyra män. 

Miljö 

Fastighetsunderhållet har särskilt beaktat energibesparande åtgärder. 

Optimering gällande nyttjandet av idrottshallar och badhus 

har genomförts i samarbete med tekniska kontoret. Detta har 

bl a inneburit att vissa hallar/badhus håller stängt helger och 

vissa vardagskvällar. Temperaturen i anläggningarna har sänkts, 

vattenförbrukningen har minskat. Andra hallar/badhus nyttjas i 

stället fullt ut. Förändringarna har skett i nära samarbete med 

föreningslivet. Investeringar har gjorts för att minska energiförbrukningen 

i Paradisbadet och på Skyttis IP. Då båda anläggningarna 

har utvecklats under året, Skyttis med ny konstgräsplan 

och Paradisbadet med bl a ny åkattraktion, har den totala energiförbrukningen 

ändå ökat. Kultur- och fritid är huvudman för 

EU-projektet Utveckling av Skyttis spårområde. All belysning som 

nyinstalleras eller byts ut kommer att vara lågenergiförbrukande. 

Nämnden har prioriterat energisparande åtgärder. Under 2005 

beviljades fem föreningar bidrag till energisparande åtgärder. 


Nämndens resultat -1,9 Mkr är 1,6 Mkr sämre än budgeterat. 

Utfallet rymmer en ej budgeterad pensionsutlösen på 0,9 

Mkr och ett ej budgeterat kontantbidrag till EU-projektet Mo 

Industri-, kultur- och ekomuseum på 0,5 Mkr. Förvaltningens 

semesterlöneskuld har också ökat med 0,3 Mkr vilket ej har för- 

43 

utsetts i årets prognoser. Glädjande är att Paradisbadet kunnat 

ta en ej budgeterad hyra för tertial 3 på sammanlagt 0,9 Mkr 

och samtidigt klarat sin budget utan underskott. 

Framtid 

Kultur- och fritidsförvaltningen kommer att vara verksam i arbetet 

med Världsklass 2015 under året. Förvaltningen kommer under 

2006 att arbeta med att ta fram ett ungdomspolitiskt program. 

Domsjö kultur- och fritidsgård ska under 2006 tillsammans med 

Genebiblioteket utveckla en ny verksamhet i gemensamma lokaler. 

UR-projektet syftar till att utveckla daglig verksamhet för 

unga. Inom ramen för kommunens avtal med Vägverket kommer 

flera trafiksäkerhetsprojekt för unga att genomföras de närmaste 

åren. Två nya verksamheter ska införlivas i ungdomsverksamheten 

2006: Open For Business och Ung Företagsamhet. Dessa verksamheter 

placeras på Sliperiet och fr o m februari 2006 kommer även 

Humanistiska förvaltningens fältassistenter att befinna sig där. 




inom nämnden 

NÄMNDER OCH BOLAG


Omsorgsnämnden 

Nämnden har ansvaret för att bistå äldre och funktionshindrade med en god vård och omsorg samt ge stöd och service när den 

egna förmågan inte räcker till. Insatserna ska bygga på respekt för den enskildes självbestämmande och integritet. 


Verksamheten har tillsammans med nämnden arbetat fram och 

fastställt mål. Arbetet med kvalitetsutveckling har fortsatt med 

att en intranätbaserad handbok över myndighetsutövning samt 

hälso- och sjukvårdsarbete påbörjats. IT-stödet har byggts ut. 

De flesta inom förvaltningen når idag intranätet. Alla enheter 

inom äldre- och handikappomsorg har arbetat fram risk- och sårbarhetsanalyser 

under 2005. 

Besluts- och stödenheten har arbetat med att öka rättssäkerheten 

för den enskilde genom att strukturera och kvalitetssäkra 

myndighetsutövningen. Schablontider har arbetats fram som ett 

led i att kvalitetssäkra beslutade timmar mot verkställda timmar. 

,, 

OMSORGSNÄMNDEN 

44 

Vid halvårsskiftet gick vi samman i den gemensamma beställningscentralen 

för färdtjänst, "Samtrans" i Ånge. 

Tillsammans med barn- och utbildningsförvaltningen startades, 

i början av 2005, en ny kostenhet med uppdrag att effektivisera 

kostverksamheten i kommunen. Under året har främst 

kostverksamheten i Husum-Gideå samordnats. Riktlinjer för måltidsordning 

har utarbetats gemensamt med medicinskt ansvarig 

sjuksköterska (MAS). 

Inom handikappomsorgen har arbetet fortsatt med att förändra 

boendeformer och vårdinriktningar för att möjliggöra verksställighet 

av fler beslut. Ett nytt serviceboende har startat under 






Skattemedel 745,7 770,1 759,0 

Nämndsresultat +25,5 +2,6 +34,7 

Nämndens totala medel vid årets början -17,7 +7,9 +7,9 


,, 






Antal vuxna i gruppbostäder HO, LSS enl SCB 136 135 

Antal vuxna i daglig verksamhet HO, LSS enl SCB 176 184 

Antal personer beviljade personlig assistans LASS 47 47 

Antal personer i särskilt boende SoL, enl SCB 

Antal personer med hemtjänst/boendestöd 

950 849 

i ordinärt boende SoL, enl SCB 1 051 1 113 

Antal personer med färdtjänsttillstånd 2 453 2 296 

hösten 2005. Daglig verksamhet har under året kunnat inrymma 

8 nya brukare inom befintlig verksamhet. Boendestödsteamet 

inom socialpsykiatrin har utvecklats för att möta nya målgrupper 

och fler brukare. Arbetet med att förbättra livssituationen för 

de psykiskt funktionshindrade har fortsatt genom ansökan av de 

statligt riktade medlen "Milton". Förvaltningen har fortsatt med 

den interna verksamhetsanalysen och utvärderingen utifrån jämförelsetal 

i handikappnycklarna samt externt i länsnätverk och i 

andra kommunsamarbeten. 

Äldreomsorgen har under 2005 fortsatt det omstruktureringsarbete 

som fastlades 2003. Anledningen till omstruktureringen 

är att komma till rätta med flerårig ekonomisk problematik 

och att även i framtiden hålla en godtagbar kvalitetsnivå. 

Inriktningen är att omfördela medel så att fler kan bo kvar 

i ordinärt boende. När behov av särskilt boende uppstår ska 

boendet vara anpassad efter brukarnas behov och arbetsmiljön 

efter personalens behov. Lindens servicehus omvandlades under 

2005 till seniorboende i Övikshems regi och hemtjänsten har 

förstärkt både dag- och nattverksamheten. Omstruktureringen 

medför nya utmaningar för personalen och kräver kompetensutveckling 

vilket möjliggörs genom beviljat anslag från regeringen 

- Kompetensstegen (5,3 Mkr/ 3 år). Samverkan med sjukhus, 

primärvård och frivilliga organisationer har varit och är en 

viktig del i äldreomsorgens verksamhet. Kommande år innebär 

att hemtjänsten måste förstärkas och att ett Äldrecentra måste 

tillskapas. 

Personal 

Förvaltningen har under året arbetat målmedvetet med rehabiliterings- 

och förebyggande arbete. Sjukfrånvaron har minskat 

med 3,3 dagar per anställd. Vårt frisktal, enligt definitionen 


Nämnden för 

teknik 

och service 

Tekniska kontorets verksamhetsidé är att tillvarata kommuninvånarnas 

intressen och att arbeta för att tillgodose deras behov 

av god miljö, vatten, avlopp, gator och vägar, parker, fastigheter 

och renhållning på ett flexibelt och professionellt sätt. 


2005 fick tekniska kontoret två fina utmärkelser. Örnparken var en 

av tio nominerade till Sveriges vackraste park, och vi erhöll också 

pris för ett av Sveriges godaste kranvatten. Renhållningsverksamheten 

bildade en egen avdelning från årsskiftet. Införande av 

ett nytt verksamhetsstyrningssystem Avfall 2010 påbörjades, 

omflyttning till nya lokaler, utveckling av flera verksamhetsgrenar 

och nya kontakter har skapats med marknaden då de gäller 

,, 

NÄMNDEN FÖR TEKNIK OCH SERVICE 

46 

verksamhetsavfallet. Ett stort antal fastigheter har försålts utifrån 

den koncernövergripande fastighetsutredningen. Totalt har 40 000 

kvm avyttrats, vilket gett 21,5 Mkr i reavinster under 2005. Det 

har möjliggjort ett bättre underhåll av fastigheterna och även 

bekostat rivning av fastigheter. Investeringar för att sänka energiförbrukningen 

har gett sänkta kostnader motsvarande 1,9 Mkr redan 

under 2005. Nya Björkhem och ombyggnaden av Paradisbadet 

färdigställdes. Byggnationen av nya Bjästaskolan påbörjades. Inom 

serviceverksamheten har man arbetat med anpassning och reducering 

av tjänster utifrån förändrade verksamhetsinriktningar. För att 

bättre kunna möta upp med god service mot kunderna och leda det 

dagliga operativa arbetet har 10 samordnare utsetts. Administrativa 

rutiner för bokning av lokaler och posthantering har varit föremål 

för översyn. 2005 var ett bra år ur snöröjningssynpunkt vilket möjliggjorde 

extra satsningar på vägbeläggningsprogrammet. Gång- och 

cykelvägen från Järved till Bonäset slutfördes likaså ombyggnationen 

av Myrängsvägen. 

En omfattande satsning på trafiksäkerhet för barn och ungdom 

har påbörjats i samarbete med föreningen Kör för Livet med 

bl a "vandrande skolbuss" och "vi syns i trafiken". Invigning av 

Storgatan med ett nytt "golv" och ett nytt möblemang och en 

extra satsning på stadsmiljön efter Nygatan har bidragit till att 

öka trivselfaktorn i stadskärnan. Planering och projektering för 

Botniabanan tar fortfarande stora resurser. Efterfrågan på exploateringsmark 

har ökat. Inom VA-verksamheten ägnar man mycket tid 

till förebyggande underhåll och filmning av ledningsnätet för att 

eliminera skador. 

En omfattande översyn påbörjades av skyddsområdena för våra 

vattentäkter samt utveckling av styrkort för VA-verksamheten. En 

enkät skickades ut till 300 kommuninvånare i syfte att lyssna av 

kundernas inställning och syn på VA- och renhållningsverksamheterna. 

95% ger det sammanfattandet omdömet att vattenkvalitén 

är god och 88% är nöjda med renhållningen. En översyn har gjorts 

inom den administrativa avdelningen som en följd av centraliseringen 

av löne- och fakturahantering. 

Personal 

Det är glädjande att konstatera att sjukfrånvaron minskat med 

nästan 8 dagar, till 27,9 dagar. Som en konsekvens har nettoarbetstiden 

ökat till 77,5%. Det arbete som läggs ner på bättre hälsa och 

livsstil börjar bära frukt. 160 medarbetare deltar i friskvårdsaktiviteter 

som är understödda i form av "friskvårdspeng" och 300 har 






Skattemedel 153,7 142,7 119,3 




,, 




Sjukfrånvaro (i procent av ordinarie arbetad tid) 

Sjukfrånvaro > 60 dagar 

9,6 7,4 

(i procent av ordinare arbetad tid) 7,4 5,7 

Industri- och affärslokaler (m2 ) 31 872 28 382 

Bostads- och saneringsfastigheter (m2 ) 15 721 11 331 

Verksamhetslokaler (m2 ) 407 859 368 390 

Övriga förvaltningsfastigheter (m2 ) 27 511 25 655 

Vägar - antal plogsvängar 9 9 

Vägar - underhållsbeläggning asfaltering (tkr) 4 200 4 600 

Vägar - sandningssand (m3 ) 9 600 9 840 

Parker - antal blommor i rabatter, mm (st) 20 000 20 000 

Parker - gräsklippn, exkl lokalkontor (m2 ) 680 000 680 000 

Parker - slaghackning (m2 ) 1 950 000 1 950 000 

VA - producerad mängd vatten (m3 ) 5 778 000 5 641 000 

VA - försåld mängd vatten (m3 ) 3 113 000 3 098 000 

VA - betald mängd avlopp (m3) Avfallshantering - hushållsavfall 

2 774 000 2 722 000 

till förbränning (ton) 

Avfallshantering - industriavfall 

21 200 16 670 

till förbränning (ton) 

Avfallshantering - industriavfall 

10 500 6 711 

till deponi Må (ton) 4 150 2 900 

deltagit i den årliga konditionstesten. Etik i arbetslivet var titeln 

på den årliga inspirationsdagen för alla medarbetare. Enkäten 

Nästa steg skickades ut till alla medarbetare med en svarsfrekvens 

på 87%. Jämställdhetsplanen omarbetades för att även innefatta 

mångfaldsplan. 

Miljö 

Energireducering i fastigheterna har varit i fokus. Nya tak/ventilationsanläggningar 

och värmeåtervinning har givit en minskning 

av värmeförbrukningen med 4,4%. Antalet körda mil med egen bil 

ökade medan leasingkostnaderna minskade. För att säkerställa trafikmiljön 

har ytterligare satsningar gjorts på gång- och cykelvägar 

och säkra gångpassager. Stadsmiljön har förbättrats främst efter 

Storgatan. 


Nämndens resultat avviker marginellt från budget. Ett stort 

överskott 2004 har övergått i ett litet underskott 2005. Största 

skillnaden avser drift och underhåll av fastigheterna. Fjolårets 

överskott var ett resultat av att verksamheten begränsades till 

endast akuta insatser. Under 2005 har många upprustningsarbeten 

genomförts, men samtidigt har nya besparingsbeting 

belastat verksamheten. Resultatet 2005 visar att sparprogrammet 

avseende fastighetsförsäljningar och personalförändringar 

har genomförts, men planerade samordningsvinster och energibesparingar 

kräver ett flerårigt genomförande. De externa hyresintäkterna 

har också minskat till följd av försålda fastigheter. 

Nya interna regler för lokaler har införts under året. Detta har 

bl a inneburit, omräkning av interna lokalhyror. Ansvaret för 

vägbelysning har övertagits från Övik Energi. VA-verksamheten 

redovisar underskott och det samlade överskottet minskar. Avfallshanteringens 

budget förutsatte ett överskott 2005 enligt 

avbetalningsplan för tidigare års underskott. Ett överskott med 

1,3 Mkr betyder att avbetalningen kan avslutas. Nämndens 

totala medel minskade till 20,1 Mkr vid årsskiftet. 

47 

Framtiden 

De allra största utmaningarna finns i de infrastruktursatsningar 

som kommer att ske inom Inre hamnen och i anslutning till 

Resecentrum. Ombyggnation av Strandgatan, promenadstråk 

längs Inre hamnen mot Arenan och Sjögatan, framtida utformning 

av hamnplanen etc. Behovet av parkeringar har markant 

ökat genom ökad attraktion av stadskärnan varvid parkeringshusfrågan 

kommer att behöva lösas. Med de satsningar som 

föreslås i nya översiktsplanen ökar behovet av tillskott på drift 

och underhållsanslag. Detsamma gäller de skötselplaner som 

utarbetats, t ex runt Höglandssjön. I de enkätundersökningar 

som gjorts är endast 18% nöjda med standarden på kommunens 

vägar, vilket är en konsekvens av reducerade underhållsanslag 

under flera år. Krafttag behöver göras för att höja standarden på 

vägnätet. Vägbelysningens kostnader ökar markant p g a stigande 

elpriser samt tillkommande ljuspunkter. I projektet Världsklass 

2015 med "mera stad" vill vi tillsammans med andra aktörer 

arbeta med försköning av stadens centrum. Lokalanvändningen 

måste ständigt prövas utifrån verksamhetsförändringar. 

Äldrecentret kommer att börja byggas och beräknas slutföras 

under 2008. Fortsatt energioptimering såväl inom fastighetssidan 

som inom VA är nödvändig. För att möta lagkravet på tillgänglighet 

för alla 2010 pågår arbete inom både fastigheter och det 

s k offentliga rummet. Förslag finns från EU på kväverening för 

de större reningsverken, vilket kan innebära investeringar på 

mellan 50-100 Mkr. Ny VA-lagstiftning kommer sannolikt att 

gälla från 2007. Inom avfallsverksamheten pågår utredning om 

förbränningsskatt. Länsstyrelsen ska under 2006 besluta om 

anpassningsplanen för Må deponianläggning, vilket kommer att 

klargöra möjligheten för fortsatt deponering. Övergång till sopkärl 

inom containerområden genomförs under de två närmaste 

åren. Ytterligare några verksamheter kommer att konkurrensprövas 

under de närmaste åren. 




inom nämnden 

Av nämndens totala intäkter kommer 28% från externa intäkter, 

varav VA står för 49% och Renhållningen 24%. 

NÄMNDER OCH BOLAG


Plan- och 

Miljönämnden 

Plan- och miljönämnden ska främja en samhällsutveckling 

med jämlika och goda sociala förhållanden och en hållbar 

utveckling som innebär att nuvarande och kommande 

generationer tillförsäkras en god livsmiljö. Plan- och miljökontoret 

arbetar inom verksamhetsområdena bygg, miljö, 

lantmäteri och miljölaboratorium. 


För första gången på många år har planläggning påbörjats 

för att tillskapa nya bostadsområden i Örnsköldsvik. Nämnas 

kan Höglandsstranden där planerad byggstart är hösten 2006. 

Antalet byggärenden inom kommunen har under året fortsatt 

att ligga på en hög nivå. Förvaltningen har även deltagit i 

arbetet med att ta fram en ny översiktsplan för centrum. Tillsyn 

enligt livsmedelslagen, djurskyddslagen och miljöbalken har 

skett i normal omfattning. Antalet analyser vid kommunens 

miljölaboratorium fortsätter att öka p g a järnvägsprojektet. 

Naturskyddsinsatserna domineras av kalkningsverksamhet i sjöar 

och vattendrag samt biologisk återställning. Kommunens ansökan 

om EU-bidrag för restaurering av Moälven beviljades i september. 

Projektet startade under hösten och pågår till och med 

2008. Den största insatsen i projektet är byggandet av en fiskvandringsväg 

förbi Sågfallet i närheten av Gottne. Lantmäteriet 

har haft en fortsatt stor tillströmning av ärenden. Under året 

har för första gången en informationskarta över Ulvön producerats 

och getts ut. Arbetet med att sätta nya belägenhetsadresser 

på landsbygden har avslutats under året. Antalet användare av 

de geografiska informationssystemen har fortsatt att öka. 

PLAN- OCH MILJÖNÄMNDEN 

,, 






Skattemedel 23,3 22,6 21,6 

Nämndsresultat -1,2 -0,3 -0,4 


Nämndens totala medel vid årets slut +1,3 +1,0 +0,9 

48 

Personal 

Sjukfrånvaron har ökat något i förhållande till föregående år. Det 

s k frisktalet har minskat på förvaltningen med 14 procentenheter, 

vilket inte är någon positiv utveckling ur personalhänseende. 

Antalet anställda årsarbetare har minskat under året. 

Miljö 

Förvaltningens innehav av leasingbilar består av tre etanoldrivna 

bilar. Andelen "etanolmil" ligger på en fortsatt hög nivå och uppgår 

därmed till 45% av totalt drygt 13 200 körda mil inom förvaltningen. 


Årets resultat uppgår till -0,4 Mkr att jämföras med budgeterat -0,3 Mkr. 

Den största avvikelsen i förhållande till budget uppvisar kostnader för 

bostadsanpassningsåtgärder på -1,4 Mkr. Övriga verksamheter har genererat 

mera intäkter än beräknat och lägre kostnader än budget varför 

detta uppväger underskottet för bostadsanpassning. 

Framtiden 

Det finns ett stort intresse för bostadsbyggande i kommunen. 

Förvaltningen kommer att fortlöpande arbeta med att ta fram skisser 

och detaljplaner för att möjliggöra nya byggnationer. Den stora 

arbetstoppen med anledning av Botniabanebygget är nu passerad, 

även om både lantmäteriet och miljölaboratoriet har omfattande 

åtaganden under de närmsta åren. Att hålla en, ur statlig synvinkel, 

önskvärd nivå på tillsyn är inte möjligt med tillgängliga resurser. 

Utrymmet för s k frivilligverksamhet, förebyggande arbete och information 

förväntas krympa ytterligare. Att öka samarbetet med andra 

kommuner och regioner för att utbyta erfarenheter och effektivisera 

verksamheten blir därför än mer angeläget. 



,, 

Nyckeltal Utfall Utfall 





Diarieförda bygglovärenden 647 615 

Delegationsbeslut inom VO miljö 817 785 

Antagna/upphävda detaljplaner/omr.best. 18 20 

Vattenkemiska o biologiska undersökn. 280 242 

KOMLAB, antal prov/analyser 

Sökta/avslutade och överförda 

10 799 12 884 

lantmäteriförrättningar 137/146 164/141 

Tefat-webbanvändare 253 240 

Bostadsanpassning, antal ärenden 598 674 

Bostadsanpassning, kostn./ ärende 16 093 10 700 


inom nämnden

Övriga nämnder 

Valnämnd 


Inga val har genomförts under året. En utvärdering av verksamheten 

vid röstmottagningsställen har genomförts. Inga nya röstmottagningsställen 

kommer att inrättas inför valet 2006. 


Budgeten för valnämnden uppgick 2005 till 10 kkr. Utfallet blev 

8 kkr vilket således understeg budgeterat med 2 kkr. 

Framtiden 

Allmänna val hålls 2006. Vid valet 2006 kommer kommunen att 

ansvara för Förtidsröstningen (tidigare benämnt "Poströstning"). 

Särskilt statsbidrag kommer att utgå för den verksamheten. 

ÖVRIGA NÄMNDER 

,, 






Skattemedel 2,0 1,4 1,4 

Nämndsresultat 0,0 0,0 +0,1 


Nämndens totala medel vid årets slut +0,6 +0,6 +0,7 

49 

Revision 


Revisionsarbetet inriktas mot sådana områden där väsentlighets- 

och riskanalyser resulterar i att väsentliga risker och konsekvenser 

konstateras eller kan befaras. Bland årets revisionsgranskningar 

finns bl a granskning av ledarskapet i organisationen, förvaltningarnas 

ärendeberedning, beslutsunderlag och arbetsformer samt 

granskning av humanistiska nämndens och omsorgsnämndens nya 

organisationer. 


Revisionens utfall visar på ett litet överskott beroende på en 

intäkt för granskningsinsatser i samband med EU-projekt. 

Framtiden 

Den statliga utredningen Stärkt revision och ansvarsprövning i kommuner 

och landsting ger revisionen en starkare och tydligare roll. 




inom övriga nämnder 

NÄMNDER OCH BOLAG


Tjänstecentrum 

i Örnsköldsvik AB 

Tjänstecentrum i Örnsköldsvik AB är ett helägt dotterbolag till Rodret i 

Örnsköldsvik AB, vilket i sin tur ägs av Örnsköldsviks kommun. Tjänstecentrum 

äger fastigheter och bedriver utveckling av verksamhet med inriktning på 

tjänsteföretag och högre utbildning. Företaget skall vidare aktivt medverka 

till utvecklingen i Örnsköldsviks inre hamnområde. Företaget har även egen 

tjänsteverksamhet i form av konferens, telefoni och Internet samt bemannade 

receptioner i företagets fastigheter. Bland hyresgästerna finns såväl kommunala 

verksamheter som stadsbibliotek och näringslivskontor, som tjänsteproducerande 

företag framförallt inom IT-sektor och utbildning, Mittuniversitetet 

och Umeå Universitet, restaurang och café samt statliga funktioner som 

Exportrådet och Arbetsförmedlingen. 


Under året har uthyrning av lokaler i ”Flygeln” fortsatt. I samband 

med detta har företagets tjänsteutbud utvecklats. Ett 

tjugotal analoga telefoner har under året anslutits till växel via 

stadsnätet. Konferensanläggningen har kompletterats med två 

samtalsrum med mjukare möblering och färgsättning samt ett 

kontorshotell med möjlighet att boka kontorsrum för så kort tid 

som en timme. 

Personal 

Personalstyrkan består av 3 män och 18 kvinnor. Under året har 

en tjänstevärdering genomförts i enlighet med Jämställdhetslagstiftningen. 

Friskvårdssatsningen har fortsatt vilket även har 

uppmärksammats i Försäkringskassans projekt "Attraktiva arbetsplatser". 

,, 

Miljö 

Tjänstecentrum har inom området arbetsmiljö och brandsäkerhet 

gjort en översyn av brandskyddet med fokus mot utrymningsvägar 

och utrymningsplaner. Arbetet fortsätter under 2006. 

Tjänstecentrum i Örnsköldsvik AB 

RESULTATRÄKNING 

50 


Resultatet efter finansnetto uppgår till 3,0 Mkr. Det är en 

resultatförbättring både i jämförelse med budget samt mot föregående 

år. Anledningen är såväl fortsatt uthyrning i "Flygeln", 

ökad beläggning i konferensanläggningen samt ett gynnsamt 

ränteläge. 

Framtiden 

Företagets fastighetsbestånd alternativt hela bolaget är från 

årsskiftet föremål för försäljning. Bolagets verksamheter kommer 

att fortsätta att bedrivas och utvecklas under pågående 

försäljningsprocess. Bolagets uppdrag med den fortsatta utvecklingen 

i Örnsköldsviks Inre hamn har efter årsskiftet utmynnat 

i ett beslut att förvärva del av fastigheten Örnsköldsvik 9:1, 

mark under och i anslutning till Saltmagasinen samt fastigheten 

Strandkajen 3. Dessa fastigheter kommer inte att inkluderas i 

pågående försäljning. 

NYCKELTAL 


Uthyrningsbar yta, m2 40 000 40 000 

Vakans, m2 Löpande prisnivå, Mkr 2005 2004 

Rörelsens intäkter 52,4 52,8 

Rörelsens kostnader -26,7 -24,3 

1 384 1 700 

Avskrivningar -10,1 -9,9 Antal anställda 21 19 

Rörelsens resultat 15,6 18,6 Antal konferensuthyrningar 750 717 

Finansnetto -12,6 -15,9 Antal teleanknytningar 1 809 1 792 

Resultat efter finansnetto 3,0 2,7 Soliditet, % 26,3 18,1 

Skatt på årets resultat 11,9 – 

Årets resultat 14,9 2,7 

För utförligare uppgifter hänvisas till bolagets årsredovisning. www.tjanstecentrum.se

Örnsköldsviks Buss AB 

Örnsköldsviks Buss AB är ett helägt dotterföretag till Rodret i Örnsköldsvik AB, som ägs till 100 % av Örnsköldsviks kommun. 

Verksamheten består av kollektivtrafik i tätort, beställningstrafik med buss samt reguljär båttrafik mellan Köpmanholmen, 

Trysunda och Ulvön. Örnsköldsviks Buss AB ansvarar även för verksamheten vid Örnsköldsviks Allmänna Hamn. 


Resandet med stadsbussarna i Örnsköldsvik har minskat med 2%. Vid 

upphandling under 2004 förlorade företaget sin landsbygdstrafik. 

Under sommaren 2005 har företaget avvecklat trafiken och sålt 19 av 

de totalt ägda 46 bussarna. En mindre reaförlust uppstod vid försäljningen 

av bussarna. Som ett resultat av den förlorade upphandlingen 

har antalet fast anställda minskat från 85 till 61 personer. Företagets 

omorganisation, som föranleddes av minskad verksamhet, har slutförts 

under året. 

Resandet med färjan MF Ulvön har under året ökat med 13% jämfört 

med föregående år. Beställningstrafiken har minskat till följd av 

minskade resurser. Inom hamnverksamheten har in- och utlastningen 

ökat betydligt från föregående år. Import av etanol, cement samt 

bränd kalk har tillsammans ökat med nästan 100%. Årets investeringar 

uppgick till 4,8 Mkr. 

Personal 

Antalet anställda inom företaget uppgick till i genomsnitt 86 

personer, varav 16 kvinnor och 70 män. Kontinuerliga arbetsplatsträffar 

har under året hållits med personalen i respektive verksamhetsområden. 

Arbetsmiljökommittén har haft 4 träffar under året. 

Ledningsgruppen har haft 16 möten. Sjukfrånvaron har minskat 

med 9% och uppgick under 2005 till 8,5% av ordinarie arbetad tid. 

,, 

Miljö 

Bolaget bedriver fyra tillståndspliktiga verksamheter enligt miljö- 

Örnsköldsviks Buss AB 


51 

balken. Ett tillstånd avser en anläggning för motor/fordonstvätt som 

påverkar miljön genom utsläpp i vatten. Ett tillstånd avser hantering 

av etanol, vilket påverkar miljön genom explosionsrisk och utsläpp 

i luft. Verksamheten omfattar 50% av fordonsparken. Ett annat tillstånd 

avser lagring av brandfarlig och explosiv vara. Anläggningen 

påverkar miljön genom explosionsrisk och utsläpp till luft. För hamnverksamheten 

har bolaget ännu inget tillstånd. Ansökan om tillstånd 

har insänts enligt miljöbalken. Verksamheten påverkar miljön genom 

utsläpp till luft, vatten och mark. 


Resultatet efter finansnetto uppgår till 0,4 Mkr, vilket är en försämring 

i jämförelse med föregående år. Resultatet har påverkats 

av avvecklingskostnader och andra extraordinära kostnader på nära 

1,1 Mkr. 

Framtiden 

Till följd av förlorade upphandlingar av busstrafik har bolagets ägare 

Rodret i Örnsköldsvik AB aviserat att man har för avsikt att pröva en 

försäljning av busstrafiken. Bolaget har under året slutit ett 2-årigt 

samarbetsavtal med M-Real Husum gällande mobilkransverksamhet. 

Företaget har också för avsikt att skyndsamt påbörja etablering av 

hamnverksamhet i Köpmanholmens Hamn. Verksamheten för färjan 

MF Ulvön kommer att fortsätta som tidigare, men med viss förstärkning 

av antalet turer under sommartid. 

NYCKELTAL 



Rörelsens intäkter 57,1 65,8 Soliditet, % 39 37 

Rörelsens kostnader -50,2 -56,0 Avkastning totalt, % 2 3 

Avskrivningar -6,0 -7,3 Avkastning eget kapital, % 1 6 

Rörelsens resultat 0,9 2,5 Antal anställda 86 97 

Finansnetto -0,6 -0,9 Rörelseintäkt per årsanställd kkr 624 624 

Resultat efter finansnetto 0,4 1,6 

Bokslutsdispositioner 3,2 1,0 

Skatt på årets resultat -1,0 -0,6 


För utförligare uppgifter hänvisas till bolagets årsredovisning. 

NÄMNDER OCH BOLAG



Övik Energi AB är ett helägt dotterbolag till Rodret i 

Örnsköldsvik AB, som ägs till 100% av Örnsköldsviks kommun. 

Övik Energi Nät AB och Hörnett Energi AB är helägda 

dotterbolag till Övik Energi AB. Moderbolagets verksamhet 

består av produktion, försäljning och distribution av fjärrvärme 

och fjärrkyla, inköp och försäljning av el samt bedrivande 

av bredbandsverksamhet. Dotterbolaget Övik Energi 

Nät AB:s verksamhet består i att distribuera elenergi, underhålla 

elnätet, bedriva entreprenadverksamhet och handha 

gatu- och vägbelysningsanläggningarna inom kommunen. 

Verksamheten i dotterbolaget Hörnett Energi AB består i att 

leverera och försälja ånga och mottrycksel. 

,, 


Utbyggnaden av fjärrvärme har fortsatt under året och 45 

villor och 30 större fastigheter har anslutits, varav den nya 

evenemangsarenan är en. Antalet bredbandskunder har under 

året ökat med 446 st. Antalet elhandelskunder uppgår till 

8 853 st, varav 80% är privatkunder och 20% företagskunder. 

Energiomsättningen fördelas dock 25/75. Eldistributionen har 

på grund av den milda väderleken minskat med 7 GWh. 



52 

Övik Energi AB har investerat dels i aktier och dels i ett delägarlån 

i Norrlands Etanolkraft AB för totalt 63,3 Mkr tillsammans 

med Skellefteå Kraft AB och Umeå Energi AB. Parterna 

har för avsikt att tillsammans med ett privat konsortium delta 

i tillskapandet av en plattform för utveckling och samarbete i 

regionen med inriktning mot etanol framställt av cellulosa. Övik 

Energi AB har under året sålt sina aktier i ÖrnSAT för 2,5 Mkr till 

AB Övikshem. 

Arbetet med kraftvärmeverket har fortsatt. Miljötillståndsansökan 

och miljökonsekvensbeskrivning lämnades in till Miljödomstolen 

och förhandlingar hölls i december. Domen kommer 

att lämnas i början av februari 2006. Detaljplanen för området 

har ändrats och den tillåtna bygghöjden har ökat. 

Personal 

Antalet anställda i koncernen uppgick till 73 personer i slutet 

av året. Genomsnittligt antal anställda uppgick till 71 personer 

varav 21 kvinnor och 50 män. 

Miljö 

Koncernen bedriver nio tillstånds- eller anmälningspliktiga 

verksamheter. Ett avser produktion av fjärrkyla och övriga avser 

produktion av hetvatten för distribution av värme i bolagets 

fjärrvärmesystem. Ur miljösynpunkt var årets stora händelse certifieringen 

enligt standarden ISO 14001. 


Koncernens resultat efter finansnetto uppgår till 38,1 Mkr vilket 

är en förbättring med 37,3 Mkr jämfört med föregående år. 

Motsvarande värden för moderbolaget är -9,2 Mkr, en minskning 

med 2,2 Mkr. I koncernens resultat ingår en engångsfakturering 

till Örnsköldsviks kommun med 24,5 Mkr gällande drift och 

underhåll av gatubelysningsanläggningar för åren 2001-2004 i 

enlighet med nytt avtal. 

Framtid 

Övik Energi arbetar för att utveckla sina huvudområden, fjärrvärme, 

fjärrkyla och bredband. Bolaget förväntar sig en ökad efterfrågan i 

samband med de nya bidrag för anslutning till fjärrvärme som kan 

beviljas under perioden 2006-2010. Utbyggnaden är viktig för att 

skapa ett stort värmeunderlag för ett kommande kraftvärmeverk som 

planeras att tas i drift under 2008. Kommande år fortsätter utvecklingen 

av bredbandsnätet för flera tjänster liksom investeringarna i 

färravläsning. Kraftvärmeverksprojektet går under 2006 in i genomförandefasen. 

NYCKELTAL 



Rörelsens intäkter 355,5 259,5 Soliditet, % 9 12 

Rörelsens kostnader -253,5 -212,7 Avkastning totalt kapital, % 5 3 

Avskrivningar -41,4 -29,6 Avkastning eget kapital, % 17 1 

Rörelsens resultat 60,6 17,2 Antal anställda 73 69 

Finansnetto -22,5 -16,4 Nettoomsättning/anställning kkr 4 535 3 960 

Resultat efter finansnetto 38,1 0,8 

Skatt på årets resultat -12,1 -0,7 


För utförligare uppgifter hänvisas till bolagets årsredovisning. www.ovikenergi.se

AB Övikshem 

AB Övikshem ägs av Örnsköldsviks kommun genom sitt 

moderbolag Rodret i Örnsköldsvik AB. I koncernen Övikshem 

ingår de helägda dotterbolagen Örnsköldsviks Satellit och 

Kabel TV AB och SAB Larmjour. 

Företaget har till föremål för sin verksamhet att inom 

Örnsköldsviks kommun förvärva, avyttra, äga och förvalta 

fastigheter och tomträtter samt att på dessa bygga bostäder, 

affärslägenheter och kollektiva anordningar i syfte att 

främja kommunens bostadsförsörjning. Företaget ska drivas 

utan enskilt vinstintresse. 


Företagets vision innebär att Övikshem ska skapa ett ännu bättre 

boende och affärsidén säger att "Övikshem ska vara kommunens 

mest attraktiva hyresvärd och erbjuda hyresgästen önskad 

service till rätt pris". 

Under året förvärvades fastigheten Linden 9 av Örnsköldsviks 

kommun och därefter har fastigheten ändrat inriktning från 

servicehus till "seniorboende för 65-plus". I enlighet med företagets 

handlingsplan för miljöförbättringar har bolaget fortsatt 

att konvertera el till fjärrvärme i fastigheterna Gene 14:5, Gene 

25:2 och Skottland 4. 

,, 

AB Övikshem 


53 

Personal 

Genomsnittligt antal anställda har under året uppgått till 67 personer, 

varav 43 män och 24 kvinnor. 

Miljö 

Från och med 2004 arbetar företaget med ett miljöledningssystem. 

Handlingsprogrammet för 2005 omfattar som föregående år i 

huvudsak minskad elanvändning till förmån för fjärrvärme och styrning 

med timer av motorvärmare samt optimering av transporter. 


Övikshems vinst efter finansnetto uppgår till 4 Mkr vilket är i 

samma nivå som föregående år. Företaget måste dock redovisa 

latent skatteskuld på 2 Mkr under 2005. Skatteskulden har uppstått 

p g a skillnad mellan bokfört respektive skattemässigt värde på 

fastigheterna. 

Under året har en hyreshöjning beslutats med i genomsnitt 

2,4%. Hyreshöjningen träder i kraft 1 februari 2006. Antalet hyreslediga 

lägenheter har fortsatt att minska och är nu nere i 0,8%. 

ÖrnSAT redovisar ett resultat efter skatt på 0,5 Mkr. SAB Larmjour 

har ingen verksamhet för närvarande. 

Framtid 

AB Övikshem upplever en ökad efterfrågan på hyreslägenheter 

i centrala delar av Örnsköldsvik. Företaget har börjat undersöka 

möjligheter till nyproduktion. 

NYCKELTAL 



Rörelsens intäkter 194,0 186,4 Soliditet, % 4,3 4,8 

Rörelsens kostnader -144,7 -129,5 Direktavkastning, % 6,7 7,9 

Avskrivningar -16,8 -23,0 Medelränta, lån 3,77 4,18 

Rörelsens resultat 32,5 33,9 Antal lägenheter 3 518 3 398 

Finansnetto -28,5 -29,7 Omflyttning inkl interna byten, % 27,9 27,6 

Resultat efter finansnetto 4,0 4,2 Hyreslediga lägenheter 31/12 

Skatt på årets resultat -2,0 – inkl avställda 27 44 

Årets resultat 2,0 4,2 Antal anställda omr. till heltid 67 67 

*) Omflyttning redovisas exkl studentbostäder och möblerade 

För utförligare uppgifter hänvisas till bolagets årsredovisning. www.ovikshem.se 

NÄMNDER OCH BOLAG


Rodret i 

Örnsköldsvik AB 

Rodret i Örnsköldsvik AB är en bolagskoncern som ägs till 

100 procent av Örnsköldsvik kommun. Bolagets styrelse 

utses av kommunfullmäktige. I bolagskoncernen, med Rodret 

i Örnsköldsvik AB som moderbolag, ingår dotterbolagen AB 

Övikshem, Tjänstecentrum i Örnsköldsvik AB, Örnsköldsviks 

Buss AB samt Övik Energi AB. Rodret i Örnsköldsvik AB ska 

vara en aktiv part i utvecklingen i Örnsköldsvik. Bolaget 

ska via samordning verka för att ägaren erhåller ekonomisk 

avkastning inom ramen för dotterbolagens egen utveckling. 

Bolaget ska dessutom genom sin samordningsfunktion stödja 

dotterbolagen att uppnå visioner och mål, grundat på en 

samsyn till gagn för kommuninvånarnas bästa. 


Bolagets styrelse har under året haft 11 styrelsesammanträden. 

I Rodrets styrelse har förts samtal om framtiden för två av koncernens 

bolag, nämligen Tjänstecentrum i Örnsköldsvik AB och 

Örnsköldsviks Buss AB. 

När Arken byggdes var syftet att främja en utveckling i Örnsköldsvik 

och tillskapa arbetstillfällen inom tjänstesektorn och 

inte vara ägare av kommersiella lokaler. Under årens lopp har 

förutsättningarna för en försäljning prövats men inte ansetts tillräckligt 

goda. Styrelsen i Rodret har konstaterat att de har änd- 

,, 

Rodret i Örnsköldsvik AB 

RESULTATRÄKNING, Rodretkoncernen 




Rörelsens resultat 107,6 72,5 

Finansnetto -70,1 -72,0 

Resultat före skatt 37,5 0,5 

Skatt på årets resultat -0,7 1,4 


För utförligare uppgifter hänvisas till bolagets årsredovisning. 

54 

rats och därför beslutat att gå ut med Arken till försäljning. 

För närvarande pågår upphandling av mäklare. 

Styrelsen i Rodret har också beslutat att pröva en försäljning 

av Örnsköldsviks Buss AB:s bussverksamhet. Tidsplanen för försäljningarna 

är svåra att bedöma men innan sommaren bör det 

vara möjligt att se om förutsättningarna finns för en försäljning. 

Personal 

Bolagets vd har under året varit heltidsanställd i bolaget men 

har hyrts ut till kommunen till 40 %. Vd:n har, även som 

föregående år, varit styrelseledamot i samtliga dotterbolag. 

Kommunledningskontorets ekonomienhetet biträder bolaget. 


Bolagskoncernen uppvisar för det gångna året ett resultat på 

36,8 Mkr. I koncernens resultat ingår en engångsfakturering till 

Örnsköldsviks kommun med 24,5 Mkr gällande drift och underhåll 

av gatubelysningsanläggningar för åren 2001-2004. 

Moderbolaget redovisar en vinst på 40,7 Mkr. I resultatet ingår 

en utdelning från Tjänstecentrum i Örnsköldsvik AB på 45,3 Mkr 

samt en kostnad för ränta på reverslån till Örnsköldsviks kommun 

på 5,8 Mkr. Moderbolaget har under året erhållit koncernbidrag 

från Övik Energi AB på 5,8 Mkr samt från Örnsköldsviks 

Buss AB på 0,5 Mkr. 

RESULTATRÄKNING, Moderbolaget 




Rörelsens resultat -0,3 0,0 

Finansnetto 39,3 -9,3 

Resultat före skatt 39,0 -9,2 

Skatt på årets resultat 1,7 2,6 

Årets resultat 40,7 -6,6

Bo R Holmberg, Augustpriset. I väntan på Oskargallerians invigning. Turistbyrån i ny kostym. 

Anundsjö IF, Årets Västernorrlänning, div I. 

Invigningstal Oskargallerian. 

Årsredovisning 2005 

Vår årsredovisning finns även på www.ornskoldsvik.se 

Malin Hållberg-Leuf, SM-guld i 

konståkning. Therese Larsson, SM-guld i rytmisk gymnastik, boll och käglor.

Nygatan 16, 891 88 Örnsköldsvik 

Tel vxl 0660-880 00 

www.ornskoldsvik.se 

Detta är en övergripande årsredovisning för Örnsköldsviks Kommun. De olika nämndernas verksamheter 

presenteras endast som sammanfattningar. Nämndernas mer detaljerade verksamhetsberättelser 

finns samlade i en bilaga, som kan beställas genom kommunledningskontoret. 

Produktion: Bluepoint Marknadsstrategi AB, Ågrens Tryckeri AB, Örnsköldsvik 2006 Foto: Anders Eliasson, Eivor Granqvist, Elisabet Bårman, Håkan Nordström, Per Ågren, Elvy Söderström, Tina Carlsson, Anders Lindström, Susanne Sturk, Markus Sandin

Årsredovisning 2005 - Örnsköldsviks kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?