Fåglar i Närke - Sveriges Ornitologiska Förening

More documents

Recommendations

Info

4 Fåglar i Närke 2009 nr 4 §1 Val av ordförande för årsmötet. §2 Val av sekreterare för årsmötet. Kallelse till årsmöte 2010 Medlemmar i Närkes Ornitologiska Förening kallas till årsmöte torsdagen den 18 februari 2010 kl. 19.00 i Vasakyrkan, Vasagatan 6-8 Örebro. §3 Val av två justeringsmän att justera årsmötesprotokollet. §4 Fråga om årsmötet utlysts i behörig ordning (senast fjorton dagar före mötet). §5 Föredragning av styrelsens årsberättelse och redovisning av räkenskaperna. §6 Föredragning av revisionsberättelse. §7 Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen 2009. §8 Val av ledamöter i styrelsen (tre ordinarie ledamöter för två år och två suppleanter för 1 år). §9 Val av två revisorer för 2010 samt två revisorssuppleanter (vardera för ett år). Den Regionala rapportkommittén (Rrk) i Närke arbetar med att granska och sammanställa rapporter om både vanliga och ovanliga fåglar inom landskapet Närke. Rapporterna publiceras årligen i Fåglar i Närke. Rrks medlemmar framgår på sid 37 i FiN. Rrks arbete sker sedan flera år uteslutande genom administrering i Svalan. Rapportering av sällsyntare och svårbestämda fåglar märks i nuläget automatisk upp med krav på att en raritetsrapport måste skrivas för att Rrk ska kunna bedöma fyndet. Tidigare har denna märkning skett automatiskt via en mall i Svalan. Från och med 2010 kommer Rrk att ändra sitt arbete med krav på raritetsrapporter genom att den automatiska märkningen tas bort. Istället kommer Rrk att märka upp de rapporterna där det bedöms att en raritetsrapport be- §10 Val av valberedning (sammankallande och två ledamöter). §11 Fastställande av budget för 2010. §12 Fastställande av årsavgift för 2011. §13 Ärenden som styrelsen förelägger årsmötet. §14 Av medlem skriftligt framställt, motiverat förslag som kommit styrelsen tillhanda före den 15 januari 2010. §15 Övrigt av medlem framställt förslag, som styrelsen tagit ställning till. §16 Övriga frågor. Efter årsmötet fortsätter kvällen enligt programmet för inomhusmöten. Välkomna! Information från Regionala rapportkommittén (Rrk) och om rapportering i Svalan. Anders Kronhamn hövs. Orsaken till att Rrk ändrar sitt arbetssätt är att det i många fall är onödigt med en automatisk märkning, t ex är det inte nödvändigt att alla rapportörer av en amerikansk kricka får krav på att skriva en raritetsrapport – det räcker med att upptäckaren gör det. Tanken är också att det ska bli lättare för Rrk att kunna begära en raritetsrapport för vissa avvikande observationer, t ex fynd som avviker från normal tidsmässig fyndbild, och som i normala fall inte kräver raritetsrapport. Det är Rrk:s förhoppning att förändringen i arbetssättet ska förenkla arbetet i Svalan och leda till ett färre antal ”onödiga” rapporter (och därmed mindre administration) samt att rapportkrav enkelt ska kunna ställas på observationer som avviker så mycket att en raritetsrapport bedöms vara nödvändig. Förhoppningen är kort och gott att nuvarande system ska bli mindre trubbigt!
Forts från sid 3 turskyddsområdets syd- och östsida fram till Rosenbergsstugan och förbi Ormesta holme. Vi passerade udden och följde sedan Svartån uppströms fram till Gamla soptippen, gick över den och via reningsverket Skebäcksvägen fram till cykelvägen mot Näsby i höjd med båtuppläggningsplatsen och tillbaka till Näsby. I det följande kommenteras Eriks noteringar mot bakgrund av vad deltagarna kunde se och kompletterat med de funderingar Lars och jag har haft med anledning av vandringen. Osetvaktnoteringar Måndag 11 juli 1949. Observatör OK 1, dvs Erik Rosenberg. Värmebölja, kl 4 visade termometern i Bruksgatan 7, Almby +17°. Vädret klart, daggigt, västlig bris. (Söndagens max. temp. i Örebro +29°). Mycket har skett i Oset sedan Rosenberg företog sin promenad. Rosenberg skriver inte vilken väg han vandrade den dagen i Oset. Men det är väl troligt att han från Bruksgatan i Almby där han bodde rundade pappersbrukets östra sida på väg (se karta punkt 1) som numera slopats för att hamna på Skebäcksvägen vid (2) som han tog mot öster. På norra sidan av vägen låg då närmast vägen renhållningsverkets byggnader (3) med svinstallar och pudrettfabrik, numera rivna, på mark som nu används för båtuppläggning. På höger sida fanns då som nu avtagsväg mot söder. Den leder till cykelvägen mot Näsby där det låg några numera rivna byggnader. Fortsatte han Skebäcksvägen österut passerades nuvarande Snötippen. De nuvarande reningsverksbyggnaderna vid (4) uppfördes inte förrän under 50-talet så söder om vägen fanns här endast odlade gärden. Kartan från början av 50-talet antyder platsen för den nya anläggningen. Kanske gick han över soptippen som då var i bruk och fram till Svartån (5) och följde den nedströms. Runt Gammelån var det öppna ängsytor fram till början av övre dungen. Över huvud taget fanns på den tiden inga högre träd utefter Svartåns södra sida med undantag för dem i dungarna. I övre dungens mittre del passerades Berggrens udde uppkallad efter det kafé som låg på norra sidan Svartån ungefär där äldsta Lillåkanalen mynnar. Granarna i höjd med Lillåmynningen har Erik själv medverkat till att få planterade för att ge skydd åt bl.a ugglor. Övre dungen avslutades vid Näsbybäcken intill nuvarande fyren. Längs den bäcken var marken öppen och man hade fri sikt mot slakteriet och Almby. Om han lyckats ta sig över bäcken följde han kanske alskogen till dess slut och vek av på den dåvarande spången söderut genom alskogen ut på öppnare mark fram till Gammelån (7). Här kanske han följde ån österut genom gles björkskog, Nedre dungen, som då den togs bort på 80-talet växt in i ungskog som norrut nådde ungefär halvvägs fram till Svartån. Österut slutade Nedre dungen ungefär halvvägs fram till nuvarande cykelväg med en enkel plattform i kanten mot betad mark med utsikt mot udden (8). Mot Svartån och Hemfjärden var då som nu låglänt terräng som betades av djur. Längst ut vid Svartåmynningen markerade några buskar var ett pråmvrak låg (9). Dit kunde man vid lågvatten ta sig om man följt södra sidan av Svartån. Erik kanske återvände västerut, gick över Gammelån och följde gärdesvägen söderut till ladan (10). Runt ladan såg det troligen ut ungefär som i dag bortsett från att det var lägre vattennivå sommartid. Från ladan fanns en ojämn bank österut som man med möda kunde ta sig fram på till Ormesta holme. Vallen mynnade alldeles norr om Rosenbergsstugan och han kunde följa vägen norrut till Ormesta holme. Troligen gick han inte söderut från ladan på gärdesvägen ned till nuvarande Tvärvägen för inget kartverk visar något vägsystem i öst-västlig riktning om det nu inte fanns åkervägar i skiftesgränser som inte markerats. OK-tornet som en gång i tiden låg vid nuvarande utsiktskullen hade då ännu inte uppförts så Erik fick stå och kika över vassarna från strandkanten. Söder om Tvärvägen, dvs Almby- och Näsbyängarna, brukades markerna och hölls så torra som möjligt. Inga dammar 5
Page 1 and 2: Innehållsförteckning Ordföranden
Page 3 and 4: När jag skriver denna krönika är
Page 5: Erik Rosenberg. Troligen är kortet
Page 9 and 10: för vadare fanns här vare sig vid
Page 11 and 12: miljöförändringar som skett vid
Page 13 and 14: svartsnäppa, 12 gluttsnäppor, sex
Page 15 and 16: Ungdomslogga Andreas Tranderyd Änt
Page 17 and 18: del fall blir det oavgjort. Vilket
Page 19 and 20: Öland veckoslutet 41 Torsdag 8 okt
Page 21 and 22: gör sina rundturer och sätter far
Page 23 and 24: Skärsnäppan vid Udden. Foto: Jan-
Page 25 and 26: ett misstänkt läte men regnet bö
Page 27 and 28: an de vuxna fåglarna byter hela fj
Page 29 and 30: Prärielöpare, den vid Haans fiske
Page 31 and 32: har inte varit talrika under höste
Page 33 and 34: ma art från Fågeludden, Oset, mel
Page 35 and 36: ute vid själva brottsplatsen. - Br
Page 37 and 38: Reseöverskott blir fågelskydd i V

Fåglar i Närke - Sveriges Ornitologiska Förening

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?